Kunskapsintegrering

En profession kännetecknas av sina specifika egenskaper men kan också ibland ha egenskaper från den andra professionstypen. Det finns till exempel personer inom L-professionerna som har ett speciellt intresse för informationsteknologi och informationssystem, liksom det finns personer inom T-professionerna som inte engagerar sig så mycket i utveckling och användning av informations- system. Informationssystem utmanar därför olika typer av professioner, och också olika personer inom professionerna, på olika sätt. Dessutom är det ofta svårt att förstå och beskriva den unika och komplexa informationshanteringen. Professionell kunskap är viktig inom de båda professionstyperna L och T. Att

kunna tolka verksamhetskritiska situationer är också en stor styrka hos både L- och T-professionerna. En skillnad när det gäller att förstå och analysera problematiken mellan professionstyperna ligger i att information och kunskap hanteras på olika sätt. Kommunikationen med flygplan och med patienter skiljer sig åt. Med patienter sker också verbal kommunikation. Speciellt inom L-professioner har man stort förtroende för människornas tysta kunskap, det är den mänskliga kunskapen och erfarenheten som värderas högt. Detta är karaktäristiskt för professioner enligt Dreyfus och Dreyfus (1986) som menar att expertkunskap utmärks av holistiska bedömningar, intuition och tyst kunskap. Den tysta kunskapen är naturligtvis än mer komplicerad att lagra i ett IT-baserat system (Walsham, 2001). T-professionerna är mer benägna att använda tekniska hjälpmedel jämfört med L-professionerna. Människor inom T-professioner har teknisk utbildning. Detta innebär att de är mer vana vid att arbeta med teknik och de kan ofta förstå och använda informationssystem på ett effektivt sätt. Man är van vid att sätta sig in i och förstå olika tekniska utrustningar och system, och har då relativt lätt för att ta till sig olika former av informationssystem. Som Wilson och Howcroft (2000) menar så relaterar sjukvårdspersonal informationssystem och informationsteknologi med effektivitet och kontroll, vilket står i konflikt med traditionella värderingar inom sjukvård, vilka är omvårdnad och mänsklighet. Personal inom flygplans- underhållet är däremot van vid att arbeta med effektivitet och kontroll, så därför blir inte konflikten med informationssystem så märkbar ur detta perspektiv.

Personer inom T-professioner är på många sätt inriktade på att se lösningar. Om en flygtekniker ser ett behov av utveckling av en databas, så sker ofta en egenutveckling på personens eget initiativ. Vid olika flygflottiljer utvecklas ibland databaser och applikationer med tillhörande informations- system med samma syfte, men med lite olika utformning. Dessa databaser och applikationer tas i bruk vid respektive flygflottilj, men de skickas ofta vidare till serviceingenjörerna via kontrollingenjörerna. Då sker en analys av de utvecklade informationssystem för att man slutligen ska kunna välja det bäst lämpade för införande inom hela Flygvapnet. Inför utveckling och införande av informationssystem inom flygplansunderhållet ingår före detta flygtekniker, tillsammans med serviceingenjörer. Flygtekniker som har erfarenheter från att underhålla, felsöka och åtgärda flygplanen anställs för att delta i utvecklingen av informationssystem (se artikel 4). Detta är inom T-professionerna ett naturligt tillvägagångssätt och följer intentionerna med den mjuka system- ansatsen (Rose, 2002). Detta ses som en orsak till att T-professionerna inte upplever några speciella problem inför införandet och användningen av system. Utvecklingen sker med stor verksamhetskännedom så att krav och önskemål från verksamheten är självklara för utvecklingsteamet. Detta är exempel på en hög användarmedverkan vid utveckling av informationssystem och är kännetecknande för det mjuka systemtänkandet (Dahlbom & Mathiassen, 1993).

Inför utveckling och införande av informationssystem inom sjukvården får L- professionerna framföra sina behov och synpunkter till IT-avdelningen. Sjukvårdspersonalen är ofta inledningsvis entusiastisk och positivt inställd till utveckling och användning av nya informationssystem. Men ofta upplever sjukvårdspersonalen att IT-personalen inte uppfattar vilka verksamhetens behov är. Vid intervjuer har dessutom framkommit att sjukvårdspersonalen tycker att de har svårt att uttrycka sina krav (se artikel 2). Deras beskrivningar av verksamhetskrav är inte alltid kompletta eftersom de i stort sett saknar kunskap och kännedom om de tekniska konsekvenserna. Sjukvårdspersonalen försöker ändå tala om sina krav och önskemål. Därefter formuleras detta om av IT- personalen, då vårdprofessionerna tror att IT-personalen har uppfattat vad de behöver, men att de bara uttrycker det på ett annat, mer tekniskt sätt (Flensburg, 1986). Processen med att utveckla och införa nya system upplevs ofta som mycket brådskande. Den personal inom L-professionen som gör den slutliga beställningen för olika system har ofta inte uppfattat det IT-personalen har diskuterat med dem. Samtidigt har vissa inom IT-personalen svårt att uttrycka sig på ett icke-tekniskt och mer verksamhetsnära sätt eftersom de inte är så insatta i verksamheten. Därför upplever vårdpersonalen att det resulterande informationssystem kan vara beroende av vilken person man diskuterar med inom IT-avdelningen. När sedan systemen ska införas kan det uppdagas att IT- personalen inte alls har uppfattat behoven från verksamheten, utan systemen uppvisar ofta helt förändrad funktionalitet utifrån de angivna behoven och kraven. Detta perspektiv på systemutveckling kan sägas utgå från ett mer expertbetonat systemutvecklingsperspektiv och ett hårt systemtänkande (Dahlbom & Mathiassen, 1993).

L-professionerna upplever att de har stora problem vid användning av informationssystem när de inte har egen kompetens inom detta område. Tidigare har man haft personal inom L-professionerna som har agerat som IT- samordnare i sin roll i verksamheten. Men på grund av nya idéer om styrning av organisationer, baserat på ”new public management”-ansatsen, har man försökt att allokera de knappa resurserna effektivt (Lines, 2004). Det har inneburit ekonomiska krav på uppföljning av kostnader som är relaterade till olika delar av verksamheten och då har man tagit bort IT-samordnarna på vårdavdelningarna. Man kan därmed visa att IT-kostnaderna för verksamheten har minskat. diLuzio (2006) menar att resultatorienterade ledningar försöker öka effektiviteten genom omorganiseringar. Organisationen ser över sina kostnader, man vill veta vad allting kostar, vilket leder till centralisering av kompetensen för informationssystem och då finns till exempel inte IT- samordnare kvar i vårdverksamheten. Man har istället samlat all kompetens inom informationssystem och informationsteknologi under en samlad IT- avdelning. Detta medför att L-professionerna upplever en större osäkerhet vid användning av informationssystem, vilket i ett större perspektiv kan påverka deras bedömningar och beslut inom det professionella arbetet.