Professionsbarriärer

Professionsbarriärer är en utmaning som behöver beaktas vid utveckling och användning av informationssystem. Delar av information som hanteras inom komplexa och kritiska verksamheter är en del av kunskaperna inom varje profession. Detta är kunskaper som man har inhämtat genom erfarenheter i sitt arbete och genom samverkan med andra inom professionen. Att göra varje professions information och kunskap tillgänglig och åtkomlig för andra professioner via informationssystem, innebär samtidigt att professionerna i viss mån riskerar att deprofessionaliseras, genom att kunskapen och kompetensen då inte längre blir unik för den egna professionen (diLuzio, 2006). Intentionen från Flygvapnet är däremot att upprätthålla professionerna och deras kunskaps- och kompetensområden, så att barriärerna mellan professionerna upprätthålls. Människor inom en profession är relativt autonoma och har ansvaret för att själva göra sina bedömningar. Men det finns även ett visst samarbete mellan olika relaterade professioner, där barriärerna mellan professionerna blir synliga. Professioner värnar starkt om sina arbetsuppgifter eftersom dessa utgör en del av grunden för den enskilda professionen. När informationssystem införs som stöd för genomförandet av arbetsuppgifter påverkas naturligtvis professionerna och deras arbete. Genom användning av informationssystem kommer allt fler arbetsuppgifter att utföras som bygger på intellektuell förståelse och insikt (Woods & Roth, 1988). Dessutom påverkas de personer som ingår i professionen eftersom informationssystem både kan upplevas som en möjlighet och ett hot mot den egna professionen och därmed påverkas också hur den egna professionen utvecklas. Abbott (1988) bekräftar att det är vanligt med konflikter mellan olika professioner i verksamheter där det finns flera samverkande professioner.

Ett utmärkande drag hos professioner är att de skapar barriärer gentemot andra professioner. Detta har också visat sig vid de genomförda fallstudierna. Däremot är barriärernas egenskaper olika i de olika professionstyperna. L- professioner har ofta klara och tydliga regler om vilka arbetsuppgifter respektive profession utför och på vilket sätt de utförs, även om samarbete sker över professionsgränserna. Därför uppstår oftast ingen konkurrens kring arbetsfördelningen. Inom de studerade T-professionerna finns inte alltid så klara avgränsningar mellan arbetsuppgifter, barriärer mellan professioner riskerar då att bli konfliktfyllda och instabila. T-professioner har därmed fler intraprofessionella kunskapsområden, kunskapsområden som inbegriper flera än en profession. Professioner inom samma kunskapsområde kan ha olika syn på hur informationssystem ska användas. Professionernas yrkesetik utgör ett stöd för individen vid ställningstaganden och val av handlingsstrategier i komplicerade situationer med olika värden och intressen inblandade (Cook & Brown, 1999). Och professionerna upprätthåller gärna sina positioner genom olika former av strategier, till exempel genom att begränsa tillgången till olika slags information till samverkande professioner (diLuzio, 2006). Ett exempel på

detta är att kontrolltekniker inte gärna vill ge tillgång till filmer över felhändelser till flygtekniker (se artikel 4). Man bevakar på så sätt sin profession och dess arbetsfält.

Informationssystem skapar förutsättningar för samarbete och kunskaps- spridning (Stein, 1996). Kommunikation och interaktion är kännetecknande när det gäller kvalificerade arbeten (Alvesson, 1993). Talet och konversationen är en viktig del av arbetet. Det gäller att förstå det sociala samspelet och att kunna förstå och förklara de mänskliga handlingar som sker i relation till komplexiteten i det kunskapsintensiva arbetet inom professioner (Fägerborg, 1996). Komplexa processer som professioner ofta står inför kräver också en koordinering av information i olika arbetsprocesser. För att koordinera arbetsprocesser används ofta informationssystem som ett stöd.

Informationen som behövs för underhållsarbetet är spridd på olika platser. Såväl flygtekniker som andra professioner, som till exempel utvecklingsingenjörer, är lokaliserade på olika platser. Kommunikation mellan människor som befinner sig på olika platser och att kunna samla in information från olika platser är av stor vikt vid underhållsarbetet. Svårigheter vid användning och utveckling av informationssystem inom olika typer av professioner kan härledas till den komplexitet som det professionella arbetet uppvisar. Båda de studerade verksamheterna består av arbete som är kritiskt, det vill säga att arbetet kan få förödande konsekvenser när och om det skulle gå fel (Perrow, 1984). Flygplan kan krascha och patienter kan skadas eller till och med dö om något skulle gå fel i det komplexa arbetet. Det handlar alltså ytterst om människors liv, men delvis också att stora ekonomiska värden står på spel. Vid båda dessa verksamheter är riskerna i det kritiska arbetet som allra störst vid överlämningar till nästa arbetsskift. Den distribuerade karaktären av arbetet innebär att professioner behöver interagera med varandra på olika platser i den kunskapsskapande processen i det komplexa arbetet. I annat fall riskerar utvecklad kunskap gå förlorad i arbetsprocesser vid de olika platserna. Det distribuerade arbetet måste analyseras och utformas med försiktighet och lyhördhet. Därför är det viktigt att analysera vilka egenskaper som professionerna i en verksamhet uppvisar.

Att få en förståelse för det ramverk som omger varje profession och för de samverkande professionerna i sitt sammanhang i de verksamhetskritiska processerna är en förutsättning för att effektivt kunna kommunicera den professionella kunskapen vid utformning av informationssystem. Innebörden i de särskilda informationssystemlösningarna blir mer användbara när användare och utvecklare delar referensram och har en gemensam uppfattning om informationssystemens möjligheter. Detta gäller inte minst för att den professionella kunskapen ska kunna kommuniceras effektivt inom verksamheter (Scarbrough, 1995).

Hur en profession är karaktäriserad kan skilja sig internationellt sett. Torstendahl och Burrage (1990) menar att det knappast finns två länder där professioner är lika varandra, och överallt förändras de. Detta beaktas inte i

denna avhandling men till exempel vid VAC har man identifierat internationella skillnader inom det militära flygvapnet. Inom vissa länder har man inte alls den professionella synen på yrkesområden inom flygplansunderhållet. Där kan arbetet tvärtom karaktäriseras som icke-autonomt. Arbetet betraktas mer rutinartat och man ser det inte som att det bygger på någon specifik kunskap och kompetens som är förvärvad inom yrkesområdet. Denna fråga kan vara av speciellt intresse när multinationella flygvapen ska samverka vid internationella insatser (Evetts, 2006).

5.4 En professionsorienterad informationssystemprocess –