Kunskapen om 1800-talets och sekelskiftets bebyg gelse är omfattande men också svåröverskådlig. Det finns behov av sammanfattande och övergripande forskning inom detta område. En översikt över hur bondebefolkningen bott och byggt sina hus under 1700- och 1800-talen presenteras i Sigurd Erixons skrifter och på senare tid i Finn Wernes bok Bön
dernas bygge, som i ett vidare perspektiv beskriver
landsbygdens bebyggelsehistoria. Såväl den äldre kulturhistoriska forskningen, som den aktuella forskningen om landsbygdens anonyma bebyggelse sträcker sig endast i vissa fall in på 1900-talet.
Det pågår emellertid flera forskningsprojekt som berör landsbygdens bebyggelse på olika sätt. Vid Nordiska museet pågår arbeten avsedda att mynna ut i en modern, samlad agrarhistoria, där både teknikutveckling och politiska sammanhang beaktas. Man kan förvänta att intresset för jord- bruksbebyggelsens utformning och byggnadsskick- ets förändring därigenom kommer att öka. Forsk ningsprojekt med anknytning till landsbygdsbe byggelsen pågår även bland annat vid Riksantik varieämbetet och lantbrukshögskolorna.
Det omfattande material som är resultatet av länsmuseernas regionala bebyggelseinventeringar har hittills främst utnyttjats i det antikvariska ar betet. Byggnadsinventeringarna har också legat till grund för de regionala och kommunala kulturmil jövårdsprogrammen, men i övrigt inte utnyttjats i någon större utsträckning inom byggnadsforsk ningen. Det har ifrågasatts om de kortfattade upp gifterna i de standardiserade inventeringsformulä- ren ur källkritisk synpunkt är användbara inom byggnadsforskningen. Den utvärdering av de re gionala inventeringarna som genomfördes 1987 pekar dock på att inventeringsuppgifterna tillsam mans med fotodokumentationen som gjordes av varje fastighet har ett relativt bra källvärde (Lind ström, Rentzhog, Raihle). Mindre uppmärksamhet har ägnats åt att beskriva det historiska förloppet och visa de orsakssammanhang som påverkat be byggelsens utformning vad avser byggnadernas tekniska utförande. Elur har hushållningen och därmed de sociala förhållandena och bebyggelsen i olika regioner exempelvis påverkats av odlingsmil- jön, jordbruksteknologin och
kommunikationer-na, och vilken effekt har centraldirigering, lagstift ning och rådgivning haft på landsbygdens bebyg gelse? Fler undersökningar som utifrån ett empi riskt material förklarar hur olika faktorer påverkat den regionala bebyggelsen är nödvändiga, för att man skall kunna ge rättvisa åt det mycket rika källmaterial till vår historia som den anonyma landsbygdsbebyggelsen utgör.
Inom den etnologiska forskningen har intresset för kulturområden och kulturgränser utgjort de största skolbildningarna. Utgångspunkten har varit den gamla, starkt traditionsbundna bonde kulturen. Metoderna för att avgränsa homogena kulturområden lånades i stor utsträckning från ar keologer och språkforskare som länge hade arbe tat med utbredningskartorna som ett vetenskapligt och pedagogiskt hjälpmedel.
Intresset för regionala och lokala byggnadstradi tioner avspeglas också i mer omfattande vetenskap liga arbeten som grundar sig på systematisk forsk ning. Sigurd Erixons Atlas över svensk folkkultur (1957) är ett av de klassiska arbetena inom detta område. Atlasen är ett resultat av omfattande forsk ning inom den s.k. kartografiska skolan med rötter i det tidiga 1900-talet. Inom den tidiga etnologiska och kulturhistoriska forskningen var kulturområ den och kulturgränser centrala begrepp, inte minst inom byggnadsforskningen. Den diffusionistiskt in riktade forskningen sökte svar på frågor om ur sprung och spridningsförlopp för olika företeelser. Man använde kartan som arbetsinstrument, och be träffande metoderna arbetade man i nära samarbe te med kulturgeograferna för att försöka belägga mer eller mindre enhetliga kulturområden och påvi sa gränser för olika kulturella fenomen. Denna forskning är utgångspunkten för den regionindel ning som Sigurd Erixon presenterade i slutet av
1910-talet och som fortfarande utgör grunden för definitionerna av regionala hus- och gårdstyper.
Forskningens inriktning har emellertid ändrat karaktär sedan 1940-talet, då den materiella kul turen och det svenska huset hade en central roll, inte minst inom den etnologiska forskningen. Kul turminnesvården har också stärkt sin ställning under den här tiden och kunskapsuppbyggnaden beträffande landsbygdens bebyggelse intensifiera des genom de regionala inventeringarna som in leddes under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Även om den byggnadsforskning som bland annat företräddes av Sigurd Erixon och Erik Lundberg till stor del har legat i träda under sena re hälften av 1900-talet, så har de tvärvetenskapli ga synsätten vidgats och samarbetet mellan arkeo loger, kulturgeografer, historiker, etnologer och ar kitekturhistoriker ökat.
Mot bakgrund av det omfattande arbete som Si gurd Erixon och hans samtida forskarkollegor äg nade de regionala byggnadstraditionerna, vore det naturligtvis önskvärt att uppdatera deras resultat och presentera en regionindelning som utgår från den bevarade landsbygdsbebyggelsen. Arkeologer och kulturgeografer har redan utifrån sina ämnes områden presenterat förslag till nya regionindel ningar (Hyenstrand 1979, 1984, Carlsson 1987). I Dan Carlssons kulturgeografiska regionindelning har de traditionella gårdstyperna, som följer Si gurd Erixons typologisering och utbredningsområ den, fogats in i de nitton kulturgeografiska regio nerna.
Svårigheterna när det gäller att ge en översikt över och syntes av bebyggelseutvecklingen på landsbygden är att den etnologiska litteratur av grundforskningskaraktär som behandlar landsbyg dens allmogebebyggelse i stort sett helt hör till tiden före 1950. Finn Wernes avhandling, som i omarbetat skick publicerades i Böndernas bygge, följer den etnologiska forskningstraditionen, för djupar vissa frågeställningar, som exempelvis de
byggnadstekniska, men är i övrigt närmast en vi dare bearbetning av Sigurd Erixons material. Framställningen ger en översikt över bebyggelseut vecklingen med historiska förklaringar men ger inte någon fördjupad analys av gårds- eller bygg nadstyper och diskuterar inte heller regionala variationer knutna till skilda geografiska områden.
Den kulturhistoriska och etnologiska litteratur som behandlat ämnet under 1970-talet och senare har i första hand haft en antikvarisk inriktning, där man bland annat diskuterat frågor om urvals kriterier, vård och bevarande av kulturhistoriskt intressanta bebyggelseområden. För att kunna gå vidare där Sigurd Erixon slutade och på sikt pre sentera en översikt över landsbygdens bebyggelse historia med dess regionala variationer är det nöd vändigt att det bedrivs grundforskning med bebyg gelsehistorisk inriktning inom etnologin. Under
1970- och 80-talen har intresset för den äldre be byggelsen i första hand varit att inventera, att samla kunskapsunderlag för att ha som utgångs punkt vid hanteringen och handläggningen inom kulturmiljövården. Nästa steg är att bredda och fördjupa kunskapen om landsbygdens bebyggelse, såväl den bevarade 1700- och
1800-talsbebyggel-sen, som den nytillkomna 1900-talsbebyggelsen. En kritisk granskning och analys av de traditionel la hus- och gårdstyperna och deras utbredning med utgångspunkt från den bevarade, äldre be byggelsen, skulle sannolikt förändra den traditio nella bilden av homogena bebyggelseområden. Fram till tiden för laga skiftet skedde generellt inga större ingrepp i bybebyggelsen, men i samband med utflyttningen av gårdar omskapades såväl de enskilda byggnaderna som gårdsstrukturerna. Denna process dokumenterades tyvärr inte av samtiden. Sigurd Erixon och hans kollegor var i första hand intresserade av den försvinnande bon dekulturen. Även om Sigurd Erixon i undersök ningen av bebyggelsen i Kila by i Östergötland 1912 omnämner de stora förändringar som bybe byggelsen genomgått i samband med laga skiftet, så kom dessa förändringar aldrig att dokumente ras. Kunskapen om 1900-talets landsbygdsbebyg- gelse är bristfällig när det gäller byggnads- och gårdstyper, utbredning och regionala variationer i byggnadsskicket. En intensifierad grundforskning inom detta område skulle också vara till nytta för kulturmiljövårdsarbetet.
Litteratur
Ambrosiani, S. Hustyper i Skandinavien. RIG, 1930.
Ambrosiani, B. Fornlämningar och bebyggelse.
Studier i Attundalands och Södertörns förhisto ria. Akad. avh. Uppsala universitet 1964.
Andersson, G. och Sjömar, P. Trösklogen i Eggen - ett medeltida källmaterial. Bebyggelsehistorisk
tidskrift nr 29, 1995, s. 25-47. 1996.
Arnstberg, K-O. Studiet av teknologi och materiell kultur. Nordnytt 1973:1-2, s. 4-28.
Arnstberg, K.-O. Datering av knuttimrade hus i
Sverige. Stockholm, Nordiska museet 1976.
Arnstberg, K.-O. Efterskrift till svensk byggnads kultur, Svensk byggnadskultur 1982, s. 820-838. Arnstberg, K.-O.Utforskaren, Studier i Sigurd
Erixons etnologi, Stockholm 1989.
Arvastsson, G. Skånska prästgårdar. En etnologisk
studie av byggnadsskickets förändring 1680- 1824. Akad. avh. Skrifter från Folklivsarkivet i
Lund, nr 19. Lund 1977.
Arvastsson, K. Etnologisk byggnads- och bebyg
gelseforskning, Seminarieuppsats, Göteborgs
universitet 1984.
Aspe, G. ] or dbrukarb o stadens utformning i 1945
års bostadsvandeundersökning på landsbyg den. Statens råd för byggnadsforskning, Stock
holm, rapport R27:1977.
Aspe, G. och Lothigius, J. Jordbrukarbostaden
1945-1977. Statens råd för byggnadsforskning,
Stockholm, rapport T17:1979.
Augustsson, J.-E. Ett bidrag till det sydgötiska hu sets historia. Medeltiden och arkeologin. Fest
skrift till Erik Cinthio. 1986.
Augustsson, J.-E. Forskningsprogram. Husbyggan
de i Västsverige under medeltiden. 1990. Stencil.
Augustson, J.-E. Husbyggande i Västsverige under medeltiden - nyinitierat forskningsprojekt.
Fornvännen 87/1992.
Augustsson, J.-E. Medeltida husbyggande i Sverige.
Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 23, 1992, s. 55-85.
Augustsson, J.-E. Ekonomibyggnader på landsbyg den under medeltiden. Bebyggelsehistorisk tid
skrift nr 29, 1995, s. 9-25. 1996.
Bannbers, O. Före eldhuset. En liten studie till det nordiska husets historia. Dalarnas hembygds
Bartholin, Th. Dendrokronologi, en ny naturvi denskap i arkaelogiens tjaenste. Ale, häfte 2.
1975.
Bartholin, Th. Årsringsdatering av medeltida tim merhus i Dalarna. (Från Kulturdagarna i Bonäs bygdegård 1983. Uppsala.) Hemby gdsskild-
ringar utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akade mien. 29. 1983.
Bartholin, Th. och Landström, K-H. Dendrokro
nologi i Dalarna. Fortsatte undersögelser. Den-
drokronologiska sällskapet. Meddelanden 4. 1983.
Bartholin, Th. Årtal i trä. Byggnadskultur 1987/3. Berg, K. Bostadspolitik på landet. Bebyggelsehisto
risk tidskrift nr 24, 1992, s. 9-21. 1993.
Berg, K. Landsbygdens välfärd. Bostadsbyggande mellan 1930-1960-talen. Bebyggelsehistorisk
tidskrift nr 24, 1992, s. 45-77.
Bjur, H. och Wetterberg, O. Kulturmiljö och pla
nering - om historia för framtiden. Statens råd
för byggnadsforskning, Stockholm, rapport R83:1990.
Blomkvist, N., Strömberg, L.G., Berg, K. och Bergström, C. Vad berättar en by? Om äldre
kulturmiljösystem i odlingslandskapet. Studier
till kulturmiljöprogram för Sverige. Riksantik varieämbetet, Stockholm 1993.
Boethius, G. Studier i den nordiska timmerbygg
nadskonsten. Stockholm 1927.
Bohman, S. (red.), Att samla självbiografiskt mate
rial. Handledning och förteckning över Nordis ka museets frågelistor. Nordiska museets för
lag, Stockholm 1991.
Boqvist, A. Den dolda ekonomin. En etnologisk
studie av näringsstrukturen i Bollebygd 1850- 1950. Lund 1978.
Brandt, T. och Rydbom, L. Tvåkammarhus — en
bohuslänsk hustyp?. Bebyggelsehistoriska stu
dier i Västsverige. Bohusläns museum 1993.
Bringéus, N.-A. Byggnadsskick, Arbete och red
skap. Materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, Lund 1971, s. 231-263.
Byggnadskostnader och byggnadstyper å Små bruk. Sunt Förnuft, nr 8 1929 och nr 1 1930, s. 3-19.
Carlsson, D. Kulturlandskapets utveckling på Got
land. En studie av jordbruks- och bebyggelse förändringar under järnåldern. Akad. avh. Kul
turgeografiska institutionen, Stockholms uni versitet, meddelande B 49. Visby 1979.
Carlsson, D. Från stengrund till bulhus - gotländs ka husformer under yngre järnålder-tidig me deltid. Ett rekonstruktionsförsök utifrån Fjäle i Ala. Medeltidens agrara bebyggelseutveckling,
Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 2, 1981, s. 37-
48.
Carlsson, D. Regionindelning av det agrara kul turlandskapet i Sverige. Natur- og kulturland
skapet i areal planleggingen. 1. Regionindel ning av lanskap. Nordisk ministerråd miljörap
port 1987:3.
Carlsson, G. Svenska allmogehem. Folkupplaga. Stockholm 1910.
Carlsson, G. Gamla svenska allmogehem. Stock holm 1912, del 1-2.
Carlson, Jansson, Johansson och Wass. Massleberg
- Jörlov. En studie av jordbrukets ekonomi byggnader och deras funktionsförändringar.
Göteborgs universitet, 1993. Seminarieuppsats. Cullberg, C. Länsindelning i västra Sverige - en
kulturhistorisk kommentar. Bil. 4, Uddevalla
1991. Stencil.
Cullberg, C. Västsverige och Skåne - regioner i förändring. SOU 1993:97, bil. 4.
Dahlbäck, G. Arkeologisk och kulturgeografisk bebyggelseforskning i Sverige. Historisk Tid
skrift för Finland nr 4, 1977.
De Geer, S. Om Sveriges geografi. Ymer, 1925.
Den regionala särarten, Blomberg, B. och Lind
quist, S.-O. (red). Studentlitteratur och Läns museerna, Lund 1994.
Det svenska jordbrukslandskapet inför 2000-talet. Bevaras eller försvinna?. Myrdal, J. och Spor-
rong, U. (red). Skrifter om skogs- och lant- brukshistoria 3, Nordiska museet, Stockholm 1993.
Eivegård, M. och Hansen, K. Det nya hemmet. Ideal och verklighet i Norrlands inland. Bebyg
gelsehistorisk tidskrift nr 24, 1992. 1993.
Ek, S.B. Nybildning och tradition. Förändringar
inom allmogens bostadsskick i norra Ånger manland. Arkiv för norrlänsk hembygdsforsk-
ning 16, Härnösand 1959/1960.
Elgeskog, V. Svensk torpbebyggelse från 1500-
talet till laga skiftet. En agrarhistorisk studie.
Stockholm 1945.
Emmelin, L. (Brusewitz G. bild) Det föränderliga
landskapet. Utveckling och framtidsbilder.
Uppsala 1986.
Eriksson, L., Folenius, B. och Reis, J. Återanvänd-
ning och förnyelse av jordbrukets ekonomi byggnader. Sveriges landbruksuniversitet. Spe
ciella skrifter nr 22. Uppsala 1985.
Erixon, S. Bebyggelseundersökningar, Fataburen, 1918, s. 21-57.
Erixon, S. Svensk byggnadskultur och dess geogra fi. Ymer, 1922, s. 249-290.
Erixon, S. Svensk kulturgeografi från etnologisk synpunkt, Svenska kulturbilder, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin (red.), bd 5, del IX och X, Stockholm 1931.
Erixon, S. Timmermännen och byteslaget. Svenska
kulturbilder IV:7-8. 1931.
Erixon, S. Byar, Svenska Kulturbilder 6:12, 1932. Erixon, S. Ett timringsredskap i kulturgeografisk
belysning. RIG 16. 1933.
Erixon, S. The North-European technique of cor ner timbering. Folk-Liv, häfte 1. 1937.
Erixon, S. Svenskt folkliv. Några kapitel svensk
folklivsforskning med belysning av dess arbets uppgifter och metoder. Uppsala 1938.
Erixon, S. Svenska kulturgränser och kulturpro
vinser. Kungl. Gustav Adolfs akad. småskrifter
1, Stockholm 1945.
Erixon, E. Kila - en östgötsk skogsby. En byun
dersökning 1912-13. 1946.
Erixon, S. Svensk byggnadskultur. Stockholm 1947 (faksimilupplaga 1982).
Erixon, S. Byggnadsskicket hos svenska bönder under medeltiden, huvudsakligen i belysning av nyare tidens material. Nordisk kultur 17. Bygg
nadskultur. Stockholm 1952.
Erixon, S. Centraldirigerad och folklig byggnads kultur. Liv och folkkultur 5, 1952.
Erixon, S. Svensk byggnadsteknik i jämförande be lysning. Nordiska kultur 14. Från trä till stål. Stockholm 1953.
Erixon, S. Den nordamerikanska timringstekni- ken. Folk-Liv 19-20. 1955-56.
Erixon, S. Atlas över svensk folkkultur. Materiell
och social kultur. Del 1, Uppsala 1957.
Erixon, S. Den sydsvenska fyrkantsgården. Nor
diska museets och Skansens årsbok 1958.
Erixon, S. Svenska byar utan systematisk reglering. Stockholm 1960.
Erixon, S. Landshövdingarna som byggnadsdirigenter under 1700-talet. Folk-Liv, 1964-65, s. 114-134. Eskeröd, A. Jordskiftena och lantbrukets utveck
ling 1809-1814. Bonden i svensk historia. Del III, Stockholm 1956.
Fog, H. och Helmfrid, S. Kulturlandskap och sam
hällsförändring. Stockholm 1982.
Fornlämningar i jordbruksmark - Skador och markanvändning. LiM-pr oj ektet, Riksantikva
Frykman, J. och Löfgren, O. Människan i naturen,
Den kultiverade människan. Lund 1979.
Frödin, J. Byamål, tomtreglering och odlingsgång. (Kungl. Flum. Vetenskapssamfundets i Lund årsberättelse 1954-55.)
Gamla svenska städer: gator och gränder, hus och gårdar. Stockholm 1908-30.
Gjesdal-Christensen, A.-L. Byggeskik och arkitek tur som studiefält. Nordnytt, 1973.
Granlund, J. De obesuttna. Arbetaren i Helg och
socken I, 1943.
Gustafsson, G. Allmogebyggnaden. Gårdstyper och husbygge. En bok om Skansen. Stockholm 1933.
Gustafsson, G. och Biörnstad, A. Skansens hand
bok i vården av gamla byggnader. 3 uppl.,
1981.
Hall, T. och Dunér, K. Svenska hus. Landsbygdens
arkitektur - från bondesamhälle till industria lism. Stockholm 1995.
Hallin, M. Byggnadstraditioner i Älvsborgs län.
Västgöta-Dal. 1984.
Hammarlund-Larsson, C. Minnen av ett landskap.
Det svenska jordbrukslandskapet inför 2000- talet. Bevaras eller försvinna? Myrdal, J. och
Sporrong, U. (red). Skrifter om skogs- och lant- brukshistoria 3, Nordiska museet, Stockholm 1993.
Hammarlund-Larsson, C. och Palmqvist, L. Kul
turhistoriska expeditioner. Nordiska museets fältarbeten 1888-1992. Stockholm 1993.
Hamrin, E. Bostadsvanor och möblering. Bostads-
vaneundersökning. Statens Forskningsanstalt
för Lantmannabyggnader, meddelande nr 32, Lund 1954.
Hannerberg, D. Den nord- och mellansvenska
byns organisationsformer och upplösning. In
stituttet for sammenlignende kulturforskning, ser. A:15, Oslo 1933.
Hannerberg, D. Svenskt agrarsamhälle under 1200
år. Gård och åker. Skörd och boskap. Stock
holm 1971.
Hannerberg, D. Den upp läns ka tolften som kame
ralt system och territoriell indelning. 1975.
Hansen, B .Österlen: En studie över socialantropo
logiska sammanhang under 1600- och 1700- talen i sydöstra Skåne. Stockholm 1952.
Hantverkets bok. Timringskonst. G. Paulsson,
(red). Stockholm 1938.
Hazelius, A. Stuga i Håslöfs socken i Skåne. Bi
drag till Vår odlings häfder. Ur de Nordiska fol kens lifl. Stockholm 1882, s. 31-48.
Hazelius, A. Ur Nordiska museets historia. Med
delanden från Nordiska museet 1898. Stock
holm 1898.
Helmfrid, S. (ed.) Morphogenesis of the agrarian cultural landscape. Geografiska Annaler, 1960. Helmfrid, S. The Storskifte, Enskifte and Laga
skifte in Sweden - general features. Geografis ka Annaler 1961:1-2 .
Helmfrid, S. Östergötland ”Västanstång”. Studien
über die ältere Agrarlandschaft und ihre Gene se. Stockholm 1962.
Helmfrid, S. Det äldre agrarlandskapet. Sveriges
land och folk, del I. Stockholm 1966.
Helmfrid, S. Bruk och missbruk av regionbegrep pet. Något om regionindelningsproblem och metoder. Ymer, 1969.
Helmfrid, S. Agrarlandskapsforskningen i Sverige - en historik. Ymer, 1986.
Helmfrid, S. Kulturgränser som geografiskt pro blem. Kulturgränser - myt eller verklighet. Ed lund, L.-E. (red.). DIABAS 4, Inst, för Nordis ka språk, Umeå universitet. Umeå 1994, s. 1-7. Hellspong, M. och Löfgren, O. Land och stad:
svenska samhällstyper och livsformer från me deltid till nutid. Lund 1974.
Erixon-epo-ken. Den Hallwylska professuren 1934-1955.
Lusthusporten. En forskningsinstitution och dess framväxt 1918-1933. Stockholm 1993, s.
52-74.
Henriksson, G. Skiftesverk på Öland. En träbygg
nadsteknik bevarad från det medietida Eketorp till våra dagar. Riksantikvarieämbetet. Stock
holm 1989.
Henriksson, G. Skiftesverk i Sverige: ett tusenårigt
byggnadssätt. Statens råd för byggnadsforsk
ning, T16:1996, Stockholm 1996.
Hermanson, E., Lindberg, C. och Nordström K.
Den sydsvenska gårdens nordgräns - en käll kritisk diskussion om kulturgränsforskningen inom svensk etnologi. Seminarieuppsats, Göte
borgs universitet, 1987.
Hidemark, O., Stavenow-Hidemark, E., Söder ström, G. och Unnerbäck, A. Så renoveras torp
och gårdar. Västerås 1974. (Ny upplaga 1986.)
Hintz, H. Ländlicher Hausbau in Skandinavien
vom 6. bis 14. Jahrhundert. Zeitschrift für Ar
cheologie des Mittelalters, Beigeft 5, 1989. Homman, O. Knuttyper i Dalarna 1100-1900.
Dalarnas hembygdsbok. 1964.
Homman, O. och Rosander, G. "Bönhuste” i Bod sjö. Jämtlands läns äldsta träbyggnad. Fornvår-
daren 10:4, 1970.
Hovanta, E. Dendrokronologisk bestämning av byggnader i Hälsingland. Bebyggelsehistorisk tid
skrift nr 27, 1994, s. 133-143. 1995.
Hyenstrand, Å. Centralbygd - randbygd. Struktu
rella, ekonomiska och administrativa huvudlin jer i mellansvensk yngre järnålder. 1974.
Hyenstrand, Å. Arkeologisk regionindelning av
Sverige. Riksantikvarieämbetet, Stockholm
1979. (Omarbetad uppl. 1984.)
Hyenstrand, Å. Kulturlandskap och bebyggelsehis
toria: kring ett forskningsfält med exempel från forntid och medeltid. Stockholm 1983.
Hyltén-Cavallius, G. O. Wär end och wirdarne, Stockholm 1868, II.
Hägerstrand, T. Innovations förlopp et ur korolo-
gisk synpunkt. Lund 1953.
Häggström, A. Rum och rum. Oväntat. Aspekter
på etnologisk kulturforskning. Jacobsson, R.
och Lundgren, B. (red.). Umeå 1996.
Isaksson, O. Bystämma och by stadga. Organisa
tionsformer i övre Norrlands kustbyar: om samspelet mellan lokal tradition och central på verkan. Akad. avh. Umeå 1967.
Jansson, S. Kulturvård och samhällsbildning. 1974.
Jonsson, L. Från egnahem till villa. Enfamiljshuset
i Sverige 1950-1980. Stockholm 1985.
Jordbrukets byggnader - kulturvärden i landskapet.
LiM-pr oj ektet, Riksantikvarieämbetet 1993. Jönsson, L.-E. Småhusets byggnadsteknik
1930-1975. En aspekt på den sociala bostadspoliti kens framväxt. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 24, 1992, s. 77-93. 1993.
Knuttimring i Norden. Bidrag till dess äldre histo ria. Rosander, G. (red). Dalarnas museum,
Falun 1986.
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. 1-
22. Malmö 1956-1978.
Kulturarv eller fasadarv. Om det etnologiska per spektivet i kulturmiljövården. Palmqvist, L.
(red.). Nordiska museet/Samdok 1998.
Kulturarvet i antikvarisk teori och praktik. Sym
posierapport, Riksantikvarieämbetet, Stock holm 1993.
Kulturell kommunikation. Föreläsningar och dis kussionsinlägg vid 21 :a Nordiska etnologkon gressen i Hemse, Gotland, 1978. Bringéus, N.-
A. och Rosander, G. (red). Lund 1979.
Kulturgränser - myt eller verklighet. Edlund, L.-E.
(red.). DIABAS 4, Inst, för Nordiska språk, Umeå universitet. Umeå 1994.
Kulturmiljö - Historien i landskapet. Blomkvist,
N. (red.). Stockholm 1990.
Landström, K.-H. och Bartholin, T. De äldsta tim merhusen. Byggnadskultur 1987/3. Stockholm 1987.
Landskaps- och bebyggelseförändringar under 1800-talet. Rapport från symposium i Stock holm 11-12 september 1985. Back, P.-E. och
Biörnstad, M. (red.). Stockholm 1986.
Lange, U. Arrendegårdarna på Ströms bergs bruk. Byggmästaren Anders Arvid Ståbi och den stora förändringen av Nordupplands jordbruksbe- byggelse. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 24, 1992, s. 143-161. 1993.
Lange, U. Den svenska lantbyggnadskonstens fader. Charles Emile Löfvenskiöld och fähusar kitekturen. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 29, 1995, s. 75-83. 1996.
Levander, L. Övre Dalarnas bondekultur. 3. Skrif ter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akade mien för folklivsforskning. 11:3. Lund 1947. Liedgren, L. Hus och gård i Hälsingland. En studie
av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr F - 600 e Kr. Studia
Archaeologica Universitatis Umensis 2. Umeå 1992.
Lindahl, G. Byggnadshistoria och bebyggelsehisto ria, Norrlands bebyggelse. Bebyggelsehistorisk
tidskrift nr 1, 1981, s. 7-12.
Lindquist, S.-O. Det förhistoriska kulturlandska
pet i östra Östergötland. Stockholm 1968.
Lindström, C., Rentzhog, S. och Raihle, J. Bygg
nadstraditioner på den svenska landsbygden.
Stockholm 1987.
Lithberg, N. Mortlar och pepparkrossare hos svensk allmoge. Fataburen 1918, s. 1-20. Lundberg, E. Herremannens bostad. Studier över
nordisk och allmänt västerländsk bostadsplan läggning. Stockholm 1935.
Lundberg, E. Byggnadskonsten 1-11. Stockholm 1940, 1948.
Lundberg, E. Svensk bostad. Samfundet för hem bygdsvård 3, Stockholm, 1942.
Lundberg, E. Trä gav form. Studier över bygg
nadskonst vars former framgått ur trämaterial och träkonstruktion. Stockholm 1971.
Lundqvist, T. Sakordlista för byggnadsdokumen-
tation i Dalarna. Nordiska museet. Stockholm
1995. Stencil.
Läsa landskap. En fälthandbok om svenska kul turmiljöer. Blomkvist, N. (red). Utbildningsra
dion, Riksantikvarieämbetet och Nordiska mu seet. Stockholm 1994.
Löfgren, O. Fångstmän i industrisamhället. En
halländsk kustbygds omvandling 1800-1970.
Lund 1977.
Löfgren, O. Landskap och livsform. Odlingsland
skap och livsform. Bygd och natur. Årsbok
1979, Stockholm 1979.
Löfgren, O. På John Granlunds tid. Lusthusporten 1955-1969. Lusthusporten. En forskningsinsti
tution och dess framväxt 1918-1993. Nordiska
museet, Stockholm 1993.
Löfstrand, L. Årsringarna ger rätt ålder. Populär
arkeologi, 3:1, 1985.
Löfvenskiölds arkitektur - idébok för hustänkare. Göteborg 1985. (Facsimil av ritningar från
Lantmannabyggnader hufvudsakligen för mindre jordbruk, 1890-94.)
Löfvenskiöld, C. E. Landtmannabyggnader. Stock holm 1854.
Mandelgren Månsson, N. Atlas till Sveriges odlings
historia I-II. Bostäder och husgeråd, 1-2. 1877. Moderna landskap. Svensson B. (red.) Stockholm
1997.
Molén, M. och Bergsjö, A. Lantbrukets bebyggel
semiljö. Landskap - gård - byggnad. System
för lantbrukets byggnadsteknik, LBT, Lund 1989.
Människan, kulturlandskapet och framtiden. Före drag och diskussioner vid Vitterhetsakademiens konferens 12-14 februari 1979. Konferenser 4,
Stockholm 1980.
Nelson, H. Sveriges kulturgeografiska provinser.
Ymer, vol. 38, 1918.
Nordin, E. Träbyggande under 1800-talet. Debatt
och verklighet. Den nordiska trästaden, nr 16,
Stockholm 1972.
Nordisk kultur 17. Byggnadskultur. Utg. av S.
Erixon. Stockholm 1952.
Nordström A. Högloftsstugan eller det sydgötiska huset. Västgöta-Dal. 1986.
Nylén, A.-M. Bebyggelse och bostad. Hemslöjd, Lund 1972, s. 27-49.
Nyman, Å. Rapport från arbetet inom den euro peiska kommissionen för etnologiskt kart arbete. Kulturgränser - myt eller verklighet. Ed