• No results found

Kunskapsluckan och fortsatt forskning

9. Slutsatser och konklusion

9.1 Kunskapsluckan och fortsatt forskning

Vår studie skulle kunna ge lärare kunskaper om hur de kan arbeta med ett mer dialogiskt samtalande i den naturvetenskapliga undervisningen för yngre elever. Med studien har vi utifrån den forskning som används i forskningsöversikten uppmärksammat svårigheterna med en språkande no-undervisning på mellanstadiet. I detta arbete har det varit svårt att synliggöra en helhetsbild av hur lärare kan bedriva en framgångsrik kommunikativ naturvetenskaplig undervisning för denna åldersgrupp. Med stöd i metodvalet sågs svårigheter i att fortsätta den dialogiska interaktionen med eleverna efter lärares introduktion av det aktuella lektionsinnehållet. Med detta synliggörs också en ny kunskapslucka där vidare forskning kring hur en tydligare dialogisk naturvetenskaplig undervisning i sin helhet för yngre elever kan te sig och hur lärare ska kunna fortsätta det dialogiska samtalandet efter introduktionen och genom hela lektionen. Anledningen till att fortsatt forskning kring detta är betydelsefullt är att det kan öppna upp för mer kunskap kring en naturvetenskaplig

tillgänglig samtalande lärmiljö. Ur en specialpedagogisk synvinkel är detta centralt för elever i språkliga svårigheter och deras möjligheter att kunna bli språkligt delaktiga i den naturvetenskapliga undervisningen.

Referenslista

Abrahams, Ian & Millar, Robin (2008). Does Practical Work Really Work? A study of the effektiveness of practical work as a teaching and learning method in school science. International Journal of Science Education, 30 (14), ss. 1945-1969.

doi: 10.1080/09500690701749305

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar Stockholm: Liber

Berg, Astrid, Löfgren, Ragnhild & Eriksson, Inger (2007). Kemiinnehåll i undervisningen för nybörjare. En studie av hur ämnesinnehållet får konkurrera med målet att få eleverna intresserade av naturvetenskap. Nordic Studies in Science Education, 3(2) ss. 146-162.

https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/viewFile/377/409

Bjørndal, Cato (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.

Björk, Maj & Liberg, Caroline (2004). Läs och skrivsvårigheter i ljuset av tidig läs- och skrivutveckling. I Björk, M. & Liberg, C. (red.) Vägar in i skriftspråket tillsammans med och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur, ss. 130-145.

Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber.

Christine Chin (2006) Classroom Interaction in Science: Teacher questioning and feedback to students’ responses. International Journal of Science Education, 28(11), ss. 1315-1346. doi: 10.1080/09500690600621100

Cox Eriksson, Christine (2014). Childrens´s Vocabulary Developement. The role of parantal input, vocabulary composition and early communicative skills. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet. http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:779385/FULLTEXT01.pdf

Dale, Taylor & Anthony, Lelliott (2015). Dialogic talk in diverse physical science classrooms. African Journal of Research in Mathematics, Science and Technology, 19(3), ss. 255-266. doi: 10.1080/10288457.2015.1089678

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga foskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.

Elvstrand, Helene, Högberg, Ronny & Nordvall, Henrik (2015). Analysarbete inom fältforskning. I Fejes, A & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Liber:

Stockholm, ss. 218-237.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl., Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Liber: Stockholm.

af Geijerstam, Åsa (2012) Det naturvetenskapliga ämnesspråket. I Synnove Matre & Atle Skaftung, Skriv! Les! Nr 1 – Artikler fra den forsta nordiske konferansen om skriving, lesing og literacy (ss. 29-44). Trondheim: Akademika forlag.

Högström, Per, Ottander, Christina & Benckert, Sylvia (2006). Lärares mål med laborativt arbete: Utveckla förståelse och intresse. Nordic Studies in Science Education, 5, ss. 54-66. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:989296/FULLTEXT01.pdf

Jacobson, Christer (2006). Hur vi kan se på läs- och skrivsvårigheter? Svenska dyslexiföreningens och Svenska dyslexistiftelsens tidskrift, nr 4, Specialnummer: Dyslexi- aktuellt om läs-och skrivsvårigheter. Jakobsson, Anders (2015). Att utveckla en medveten språkanvändning i naturvetenskaplig undervisning. Stockholm: Skolverket. Lärarlyftet, Modul: Att främja elevers lärande i NO; del 2.

Johansson, Annie-Maj (2012). Undersökande arbetsätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet. http://su.diva-portal.org/

Johansson, Annie-Maj & Wickman, Per-Olof (2012). Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet? Nordic Studies in Science Education, 8(3), ss. 197-212. https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/viewFile/528/574

Kaijser, Lars (2011). Fältarbete. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) Etnologiskt fältarbete. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 37-63.

Lgr11 (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Mercer, Neil, Dawes, Lyn, Wegerif, Rupert & Sams, Clarie (2004). Reasoning as a scientist: ways of helping children to use language to learn science. British Educational Reseatch Journal, 30(3), ss. 359-377.

doi: 10.1080/01411920410001689689

Messer, David & Dockrell, Julie (2006). Children´s naming and word-finding difficulties: descriptions and explanations. Journal of Speech Language and Hearing Research, ss. 1-54. doi: 10.1044/1092-4388(2006/025)

Mulvey, Bridget, Chiu, Jennifer, Ghosh, Rajlakshmi & Bell, Randy (2015). Special education teachers´Nature of Science Instructional Experiences. Journal of Research in Science Teaching, 53(4), ss. 554-578

doi 10.10002/tea.21311

Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Olander, Clas, Hamza, Karim, Palm, Ola, Piqueras, Jesús & Wickman, Per-Olof (2016). Språkets roll för att utveckla förmågan att använda begrepp, modeller och teorier. Stockholm: Skolverket

Pripp, Oscar & Öhlander, Magnus (2011). Observation. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) Etnologiskt fältarbete. 2.uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 113-145.

Skolverket, Stockholm. (2017). Nya språket lyfter.

Skolverket (2014). Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Skolverket.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken. 3.uppl., Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, Lev S. (2010), Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos

Wallach, Geraldine (2014). Improving clinical practice: a school-age and school-based perspective. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 40(2), ss 201-211. doi: 10.1044/2014_LSHSS-14-0016

Wedin, Åsa (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se [2019-01-30]

Wellington, Wendy & Wellington, Jerry (2002). Children with communication difficulties in mainstream science classrooms. School Science Review, 83(305), ss. 81-92. https://www.handsonict.com/sciencet/files/literacy_in_science_review.pdf

Westman, Anna-Karin (2016). Meningsskapande möten i det naturvetenskapliga klassrummet. Diss. Umeå: Umeås Universitet. http://umu.diva-portal.org/