7.4.1 Krav och kunskapsmål
Två av lärarna anser att det är omgivningen som till stor del är avgörande för om eleven skall klara målen. Detta innebär för eleverna att miljön i klassrummet är ostörd, att det är en bra atmosfär och gemenskap bland eleverna, menar lärarna. Det sociala samspelet är också viktigt anser två lärare där den ena läraren beskriver följande:
Det handlar mycket om det sociala samspelet, och samspelet mellan mig som lärare och eleven. Har vi ett bra förtroende för varandra så är det lättare för eleven att ta till sig kunskap och nå målen.
Klasstorleken har också en viss betydelse, anser samtliga lärare. En lärare beskriver detta på följande sätt:
Skulle eleven börja i en ännu större än den klass han nu går i så skulle det vara svårt att nå målen. I klassen hon nu går är det tjugoen elever. Det skulle bli svårt med individuell hjälp till eleven om klasstorleken blir ännu större.
En annan lärare berättar, att hon anpassar läroplanen utifrån elevens förutsättningar och erfarenheter, för att eleven skall klara uppgifterna och få lättare för att nå kunskapsmålen. Samtidigt som hon anser att uppnåendemålen i läroplanen måste var rätt ”lågt ställda” om eleven skall nå målen. Läraren förklarar:
Skall man gå i en ordinarie klass så skall ju eleven på något sätt nå målen. Jag får ju sätta upp mål och visa honom vilka strategier han kan använda för att nå dit. Han kan ju det han kan och det får jag arbeta vidare med. Han kanske inte når målen när de övriga i klassen gör det.
Utifrån det lärarna berättar om att nå kunskapsmålen så uttrycker de enighet om vilka krav som kan ställs på eleven för att nå målen. Det innebär att det är väldigt individuellt precis som för alla elever i klassen, enligt lärarna. Eleverna med grav språkstörning befinner sig inte alltid på en för dem adekvat åldermässig nivå, menar lärarna. En del läromedel får därför anpassas utifrån elevernas förutsättningar, något som lärarna påpekat tidigare under intervjuerna. När det gäller matematik befinner sig eleverna på samma nivå som sina klasskamrater. En lärare poängterar att hennes elev får extra stöd i matematik, vilket gör att eleven är på samma nivå som sina klasskamrater. Lärarna är också eniga om svenskans mål, att här är det svårare att nå målen beroende på vilka svårigheter eleven har med sin språkstörning. Lärarna arbetar utifrån ett strukturerat arbetssätt i klassen, vilket en lärare uttrycker:
Vi har strukturerat arbetssätt i klassen för det gynnar alla elever. Steget blir då något mindre mellan eleven med grav språkstörning och de övriga eleverna.
En lärare beskriver ett tillfälle då det inte går att ställa samma krav på eleven med grav språkstörning som på övriga elever. Det är när det är muntliga redovisningar i klassen. Vid detta tillfälle behöver eleven extra stöd i språket för att förklara och visa det som skall redovisas.
7.4.2 Undervisningens upplägg i klassen
För att eleven skall tillgodogöra sig undervisningen behövs det en ”god pedagog” som är öppen för eventuella svårigheter och kan hitta en lösning och ett mål för att eleven skall få en fortsatt utveckling att, menar en lärare. Övriga anser, att en viktig faktor är det sociala samspelet i klassen. En lärare berättar, att det som är avgörande för hur eleven tillgodogör sig undervisningen beror på hur stora språksvårigheter eleven har. Hon berättar följande om sin elev:
Ibland är hon väldigt trött jämfört med sina klasskamrater. Tröttheten beror på att hon måste koncentrera sig så för att göra uppgifterna och orkar då bara att arbeta kortare pass. Hon får ta en paus med något spel eller pussel, innan hon återgår till arbetsuppgifterna. Det gäller att hitta en lösning för alla, så att de känner att de kan tillgodogöra sig det de skall lära sig.
En av lärarna kommenterade följande när det gäller undervisningens upplägg och elevens fortsatta utveckling:
Det bästa för eleven med grav språkstörning är om det är en lugn miljö i klassrummet, strukturerat arbetssätt och många vuxna. Det skulle helst finnas en liten undervisningsgrupp på skolan som eleven kunde fortsätta sin skolgång i.
Lärarna utgår ifrån ett arbetssätt med en ”tydlig struktur”, vilket de tidigare har nämnt att det gynnar alla elever i klassen. Alla elever har också en veckoplanering som tydligt planeras med varje elev i början av veckan. Veckoplaneringen läggs upp utifrån den nivå eleven befinner sig på och elevernas erfarenheter. ”Detta är bra” tycker lärarna, för det ger en tydlig och överskådlig planering av de uppgifter som skall göras under veckan. Lärarna har lite varierande start på morgonen i klasserna. En klass börjar med lässtund, en lärare har genomgång med klassen vad som händer under dagen och i den tredje klassen får eleverna starta skolarbetet när de kommer till skolan och då med hjälp av sin veckoplanering.
7.4.5 Sammanfattande analys:
Med utgångspunkt i Vygotskij (1999) teori så är lärandet ett samspel mellan tre aktörer. Dessa tre aktörer är eleven, läraren och den sociala miljön i klassen. I klasserna som lärarna beskriver finns det en bra gemenskap mellan eleverna, detta anser lärarna är avgörande för elevens kunskapsutveckling. En av lärarna anpassar läroplanen utifrån elevens förutsättningar och erfarenheter så att eleven har lättare att nå kunskapsmålen. Hur eleverna når kunskapsmålen är individuellt och beror på vilken nivå deras språkliga svårigheter ligger. I matematik är eleverna enligt lärarnas beskrivning i kunskapsnivå med sina kamrater. Klasstorleken har också stor betydelse för att eleven skall nå kunskapsmålen, menar lärarna. I en klass med många elever är det svårt med mycket individuell hjälp. Det framkommer att elevens dagsform är något som kan vara avgörande, för dagens skolarbete. Enligt Haug (1998) så har alla elever rätt till utbildning men inte till samma utbildning, vilket tydligt framkommer i intervjuerna att lärarna anpassar undervisningen så att eleven med grav språkstörning kan tillgodogöra sig undervisningen. Jag tolkar det utifrån att när inlärningen är som
bäst och aktiv tar eleven ställning till och värderar det som skall läras in. Inlärningen blir ”integrativ” (Vygotskij 1998). Kraven kan ibland vara ”lågt ställda” för att eleven med grav språkstörning skall känna sig ”duktig”, menar en lärare. Övriga lärare anser att det är individuellt. Genomgående under intervjuerna nämns ett ”strukturerat arbetssätt”, ”lugn miljö” och ”fler vuxna” som viktigt för undervisningens upplägg, vilket är något som alla elever i klassen kan ta del av, enligt lärarna. Eleverna följer en veckoplanering utifrån sina erfarenheter och den kunskapsnivå de befinner sig på. Vygotskij (1999) menar att elevernas erfarenheter har stor betydelse i undervisningen. Min tolkning av vad lärarna anser viktigt för undervisningens upplägg utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där elevens läromiljö är viktig för att eleven skall känna sig delaktig och få stöd för att kunna utveckla sitt eget lärande (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2000).