Motivation till skolarbetet

Eleverna tycker att det ”går bra i skolan”, och att ”de känner sig duktiga”. Däremot vet eleverna inte i relation till sina klasskamrater hur de befinner sig kunskapsmässigt. En av eleverna berättar:

Jag vet inte vad de andra gör i klassen eller hur långt de har kommit för vi har alla olika uppgifter.

En av eleverna anser att det är viktigt att kunna läsa och räkna, framförallt läsa vilket kommenteras på följande sätt:

Kan man inte läsa, kan man inte köpa mat. Kan man inte köpa mat så kan man inte leva.

En av eleverna tycker att han måste träna mer på att lära sig skriva. Detta är svårt för eleven, ”eftersom handen inte alltid går att styra” till det som skall skrivas. En annan

svårighet för en elev är engelska ord. Eleven förklarar att det är svårt att uttala en del ord. Läsförståelse är också något som beskrivs som svårt, enligt en annan elev. Detta är de beskrivningar eleverna tycker är svårigheter för dem och något de behöver ”arbeta mer med”. Eleverna uttrycker att det är roligt med matematik i skolan. När det gäller att få hjälp med arbetsuppgifterna anser eleverna att de får denna, men de tycker att det är svårt att behöva vänta en längre tid på läraren. En av eleverna beskriver det så här:

I min klass får vi stå på kö för att få hjälp. Jag tycker det är jobbigt att stå i kö och vänta. Men jag måste stå kvar annars tar ju någon annan min plats.

Samtliga elever tycker att det är roligt i skolan och att det är viktigt att få lära sig mycket. Ibland skulle de vilja ha samma utmaningar som sina klasskamrater med svårare uppgifter. Någon av eleverna har påtalat detta för sin lärare men inte fått någon direkt respons. En av eleverna uttrycker:

Jag vill ha svårare uppgifter ibland och inte bara göra sådant jag redan kan.

Rasterna uppskattas av eleverna, då de kan leka med sina kompisar. Förutom en elev som kan tycka att det är jobbigt när de är ute så mycket på fritids, vilket eleven beskriver i nedanstående citat:

Jag tycker det kan vara jobbigt när jag måste var ute så mycket på fritidshemmet. Jag vill vara inne och göra andra saker. Annars är det bra i skolan.

När jag ställer frågan om hur en bra skoldag ser ut, så kan det vara att få arbeta med matematik på lektionerna, enligt en elev. Det skall vara tyst på lektionerna då är skoldagen trevlig, anser någon elev. Två av eleverna tycker det är bra när de hunnit med sin veckoplanering, vilket en beskriver i följande citat:

Ibland har jag inte hunnit göra alla uppgifter och då får jag sätta upp dem på nästa veckoplanering. Men det är oftast inte så mycket jag har kvar, kanske några tal som skall räknas. Sedan tycker jag det är allra bäst när vårt lag vinner i fotboll och jag satte målet.

7.7.2 Sammanfattande analys:

Eleverna anser att ”det går bra” för dem i skolan och att ”de är duktiga”. Det är viktigt att lära sig mycket och skolan är rolig. När det gäller att få hjälp av läraren tycker eleverna att de får detta, men det är svårt att behöva vänta på sin tur. De anser också att rasterna ”fungerar” och att de kan leka med sina kamrater. De säger att matematik är det ämne som de tycker är roligast. Eleverna befinner sig under utveckling och lärande, vilket sker under alla stadier i ett barns utveckling. Det innebär enligt Vygotskij (1999) att människan befinner sig under ständig utveckling och förändring. Det är också viktigt för eleven att kunna kan ta till sig och ta över kunskaper från andra människor i olika samspelssituationer, dvs. ”appropriera”. Eleven lär sig behärska ett visst redskap för att ta med sig i sin utbildningssituation (Säljö, 2000). För eleverna kan det vara svårt att uttala ord som i engelskan och för någon var det

svårt att forma handen när något skulle skrivas. För att komma vidare i sin utveckling innebär det att eleverna är beroende av både ett skrivet och ett verbalt språk, vilket jag tolkar utifrån Vygotskij (1999), han kallar detta ”mediated learning”, vilket innebär att det finns en lärare mellan eleven och omvärlden, läraren hjälper eleven genom att kommunicera och förklara sin uppfattning av omvärlden. Med hjälp från den vuxne kommer eleven vidare i sin kunskapsutveckling. Enligt Vygotskij (1999) så går utveckling och utbildning hand i hand. Eleverna har också mött många förändringar genom att byta klass/skola, vilket har gjort att de genom nya situationer i samspel med andra också kan ta till sig kunskap (Säljö, 2000). Min tolkning är att eleverna är medvetna om vilka arbetsuppgifter de behöver träna mer på. Detta gör att de utvecklar sin kunskap om inte uppgifterna överstiger elevens kapacitet (Vygotskij, 1999). Eleverna berättar att de skulle vilja ha svårare uppgifter och inte bara sådant de redan kan. Det kan innebära att eleven behöver varva nya och gamla uppgifter för att tillägna sig ny kunskap (Pettersson 2005). Då kommer språket att utvecklas och eleven kan nå nya utmaningar. Detta vill jag tolka utifrån vad Adler och Adler (2006) skriver med utgångspunkt i Vygotskijs teori, att lärandet blir ”integrativt”, vilket innebär att lärandet är aktivt och fungerar som bäst, när eleven själv kan ta ställning och värdera det som skall läras in.