Studenten ska efter genomgången kurs kunna bemöta patienter, anhöriga och medarbetare på ett professionellt sätt, kunna analysera och resonera kring etiska frågeställningar vid hälsa, sjukdom och behandling inkluderat palliativ vård och självständigt ta ansvar för sin egen utbildning genom att bedöma sitt lärande och reflektera över hur utveckling kan ske.
Under kursen används VFU, videoinspelningar av patientmöten, gruppövningar och skriftliga uppgifter som lärandemetoder. Formativ bedömning görs under VFU, under seminarier i konsultationsmetodik samt i den avslutande portföljexaminationen.
Examination och kvalitetsarbete
Allmänmedicin examineras genom ett skriftligt prov och en portfolio. Portfolion ska demonstrera lärandet. Den ska innehålla dels dokument, som visar de erfarenheter studenten har gjort, dels en reflektion över uppgifterna. Reflektionen ska visa vad studenten har lärt sig, samt innehålla funderingar kring hur studenten kan utvecklas vidare. Inlämning av underlag för portfolio sker i LUVIT, http://luvit.ced.lu.se/LuvitPortal/ .
Portfolion ska vara ett verktyg för inlärning och en del av studentens utvecklingsprocess. För att uppnå det senare får varje student individuell feedback av en lärare på innehållet. Dessutom ska den vara ett verktyg för examination av sådana integrerade och komplexa kompetenser, som inte kan bedömas vid andra typer av examination (”Professionellt handlande”).
http://www.med.lu.se/content/download/81916/574816/file/Värderingsmall_portfolio.pdf
Kontinuerligt kvalitetsarbete genomförs med hjälp av kursvärderingar, terminsråd och lärarmöten och dokumenteras i minnesanteckningar och kursbokslut.
Nivå av lärandet i relation till läkarexamens mål 15
Läkarexamens Mål 15 är väl täckt av kursmål, kursinnehåll och examination. En student ska för godkännande ha nått SOLO nivå 5: Centrala fakta sätts i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs.
Slutargumentation
Inom PU 1-5 och inom Individ och samhälle, termin 11, finns sedan länge en tydlig struktur för examination och en god uppfattning om hur studenterna når målet. Inom de kliniska terminerna har ämnet tydliggjorts under de senaste åren hittills framför allt på termin 8 och i viss mån på termin 6.
Samtidigt som arbetet pågår med att definiera strimman PU-A och länka denna med PU-G och termin
34
11 synliggörs vikten av att examinera Värderingsförmåga och förhållningssätt också inom nuvarande kursplaner på de kliniska terminerna. Målets karaktär gör att denna bedömning ofta blir formativ. Vi anser att studenterna når målen även om examinationsformer behöver skärpas. En progression genom programmet är viktig. Längst har vi kommit i arbetet med etik.
35
Del 2
Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om
lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
36
Del 2
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:
"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen.
Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."
Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.
Tabellen ligger sist i självvärderingen.
Lärarstaben vid Läkarutbildningen, Lunds universitet är mycket stor (se tabell) och består av bland annat av ett stort antal professorer och universitetslektorer, vilka samtliga har disputerat. Alla lektorer har docentkompetens. För anställning som universitetslektor krävs minst 10 veckors
högskolepedagogisk utbildning. Många av de lärare som leder kurser och undervisar på programmet har mer omfattande pedagogisk utbildning än så. Medicinska fakultetens Centrum för utbildning och lärande, MedCul, erbjuder fortbildning genom ett stort utbud av kurser och workshops. Dessutom erbjuds pedagogiska seminarier och inspirationsdagar, öppna för fakultetens och universitetets personal. MedCuls arbete kompletteras av motsvarande organisation på universitetsnivå, Center for Educational Development, CED.
Huvuddelen av lärarna har stor vana vid olika former av undervisning av studenter med olika bakgrund och på olika nivåer. Många av lärarna har förutom den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen även en både bred och djup erfarenhet av yrkesutövning i sin medicinska profession. De flesta de lärare som undervisar på läkarprogrammet har aktiva i forskningsprojekt, nationellt och internationellt. Disputerade lärare driver ofta egna forskningsprojekt samt handleder doktorander.
Denna såväl breda som djupa pedagogiska och vetenskapliga kompetens, i kombination med en hög grad av erfarenhet och kompetens inom den medicinska professionen, bland lärarna garanterar en hög kvalitet på de kurser som ges, ett flexibelt förhållningssätt till lärande, förmåga att hantera ämnet i förhållande till studenternas kunskaps- och färdighetsnivå, förmåga att engagera och motivera studenterna samt förmåga att sätta både ämnet och vetenskapen i stort i ett såväl kliniskt som samhälleligt perspektiv. Tillsammans ger detta excellenta förutsättningar för att studenterna ska nå examensmålen.
Handledarna för studenternas självständiga arbeten är alla disputerade, varav ungefär hälften är professorer och resterande lektorer/docenter. Detta gäller även för examinatorerna av studenternas självständiga arbeten.
37
På den kliniska nivån finns också många lärare som är anställda av Region Skåne. Många av dessa har också disputerat och flera är adjungerade professorer och lektorer. Dessa kan tyvärr inte redovisas i tabellen. Nästan alla lärare i Helsingborg är anställda av Region Skåne och redovisas inte i tabellen.
Dessutom använder programmet ett stort antal yngre lärare som PBL tutorer, ledare av
demonstrationer och kliniska assistenter. Många av dessa har också disputerat men inte alla. Endast de universitetsanställda redovisas i nedanstående tabell.
38
Antal helårsstudenter
Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.
Antal helårsstudenter i aktuell utbildning Antal
Helårsstudenter 1166
39
Del 2
Studenternas förutsättningar