Elever som påbörjat sin utbildning före den 15 augusti 2007.
Om eleven har påbörjat sin utbildning före den 15 augusti 2007 har eleven rätt att välja vilka kurser som ska ingå i slutbetyget. Kurser i kärnämnen och i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program samt kurser som är gemensamma i en nationellt fastställd inriktning ska dock alltid ingå i slutbetyget. (Se nedan).
7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Det är viktigt att eleven tillgodoses denna rätt eftersom det påverkar meritvärdet när eleven söker till högskolan. Bestämmelsen om att gemensamma kurser inte får tas bort gäller nationella program och nationella inriktningar. För specialutformade program behöver endast kärnämnena och projektarbetet ingå i slutbetyget. För lokala inriktningar behöver kärnämnena, projektarbetet och de gemensamma kurserna för programmet ingå, däremot inte inriktningen. Elever i fristående skolor som har påbörjat sin utbildning före 15 augusti 2007 har också rätt att välja vilka kurser som ska ingå i slutbetyget om de har läst mer än 2500 poäng. För fristående skolor ska kärnämnena och projektarbetet alltid ingå i slutbetyget. Dessutom ska samtliga kurser som är obligatoriska i utbildningen ingå. Vilka kurser som är obligatoriska framgår av den fristående skolans beslut om rätt till bidrag. (Se också svaret på frågan ”Kan ett slutbetyg ändras och kan eleven få ett nytt slutbetyg?”)
Elever som påbörjat sin utbildning efter den 15 augusti 2007.
Elever som påbörjat sin utbildning efter den 15 augusti 2007 kan inte välja vilka betyg som ska ingå i slutbetyget. Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven har slutfört och betyget på det projektarbete eleven har utfört. Detta gäller även fristående skolor (se nedan).
7 kap. 9§ och 7 kap. 1 § gymnasieförordningen
För elever som följer ett utökat program ska det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet(se nedan).
1 kap. 12 § gymnasieförordningen
2. Kan man få slutbetyg i gymnasieskolan trots att man har reducerat ett kärnämne?
Ja. Det finns inte några begränsningar vad gäller vilka kurser man får bli befriad från undervisningen i och därmed få reducerat program. Däremot kan man inte bli befriad från projektarbete, se också svaret på frågan "Kan man få slutbetyg i gymnasieskolan trots att man har reducerat projektarbetet?" nedan.
Det är viktigt att betona att syftet med ett reducerat program inte är att en elev ska befrias från enstaka kurser som eleven upplever som svåra eller inte vill läsa.
Reducering ska ske endast för elev med påtagliga studiesvårigheter för att eleven ska kunna klara övriga studier på det valda programmet. Studiesvårigheterna ska således ses i ett helhetsperspektiv och inte till svårigheter i en enstaka kurs eller enstaka kurser. Om ett reducerat program beviljas kan eleven befrias från kurser som
motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. (5 kap. 23 § i gymnasieförordningen)
3. Kan man få slutbetyg i gymnasieskolan trots att man har reducerat projektarbetet?
Nej, en elev kan inte befrias från projektarbetet eller del av det och ändå få ett slutbetyg. Möjligheten till reducerat program gäller enbart kurser och projektarbetet räknas inte som en kurs i gymnasieförordningens mening. Med anledning av de förändringar som träder i kraft hösten 2010 (se nedan) finns skäl att uppmärksamma elevens rätt att, innan slutbetyget utfärdas, genom förlängd undervisning läsa in kurser som eleven varit befriad från (5 kap. 25 § i gymnasieförordningen).
Syftet med ett reducerat program är inte att en elev ska befrias från enstaka kurser som eleven upplever som svåra eller inte vill läsa. Reducering ska ske endast för elev med påtagliga studiesvårigheter för att eleven ska kunna klara övriga studier på det valda programmet. Studiesvårigheterna ska således ses i ett helhetsperspektiv och inte till svårigheter i en enstaka kurs eller enstaka kurser. Om ett reducerat program beviljas kan eleven befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. (5 kap. 23 § i gymnasieförordningen).
Nya bestämmelser om behörighet
Observera att det från och med hösten 2010 gäller nya bestämmelser för ansökan till högskoleutbildning. Slutbetyg från ett reducerat program kommer då inte att ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Elever med slutbetyg från ett reducerat program kommer inte heller att ha självklar rätt att behörighetskomplettera för
grundläggande behörighet. Elever som saknar den formella behörighet som
efterfrågas, kan vid ansökan åberopa så kallad reell kompetens. Det är ett alternativt sätt att styrka att man tillägnat sig de kunskaper och den kompetens som krävs för högskolestudier. På sin hemsida beskriver Verket för högskoleservice (VHS) mer utförligt hur högskolor och universitet kan behandla frågor om reell kompetens och grundläggande behörighet.
4. Kan man förlänga en kurs på gymnasiet?
Ja, som en stödåtgärd för en enskild elev som har uppenbara studiesvårigheter.
Elevens svårigheter ska finnas dokumenterade i en utredning och förlängningen ska innebära ett individuellt anpassat stöd för en enskild elev.
5. Kan man reducera ett program för en elev som har svårt med en enstaka kurs i till exempel engelska?
Ett reducerat program kan beviljas av rektor om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt. I första hand ska dock ett
åtgärdsprogram upprättas och möjligheter ges till stödundervisning (se länk nedan).
Observera att nya bestämmelser gäller från hösten 2010, se nedan.
8 kap. 1 - 1a §§ gymnasieförordningen
En elev som har påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik har även rätt att läsa kurserna i dessa ämnen i etapper (se nedan).
5 kap. 20 § gymnasieförordningen
Det är viktigt att betona att syftet med ett reducerat program inte är att en elev ska befrias från enstaka kurser som eleven upplever som svåra eller inte vill läsa.
Reducering ska ske endast för en elev med påtagliga studiesvårigheter för att eleven ska kunna klara övriga studier på det valda programmet. Studiesvårigheterna ska således ses i ett helhetsperspektiv och inte till svårigheter i en enstaka kurs eller enstaka kurser.
Om ett reducerat program beviljas kan eleven befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (se nedan.
5 kap. 23 § i gymnasieförordningen
Nya bestämmelser om behörighet
Observera att det från och med hösten 2010 gäller nya bestämmelser för ansökan till högskoleutbildning. Slutbetyg från ett reducerat program kommer då inte att ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Elever med slutbetyg från ett reducerat
program kommer inte heller att ha självklar rätt att behörighetskomplettera för grundläggande behörighet. Elever som saknar den formella behörighet som
efterfrågas, kan vid ansökan åberopa så kallad reell kompetens. Det är ett alternativt sätt att styrka att man tillägnat sig de kunskaper och den kompetens som krävs för högskolestudier. På sin hemsida beskriver Verket för högskoleservice (VHS) mer utförligt hur högskolor och universitet kan behandla frågor om reell kompetens och grundläggande behörighet.
6. Vilka konsekvenser kan slutbetyg från ett reducerat program få för en elev?
En elev får inte längre grundläggande behörighet för högskolestudier när eleven fått slutbetyg från reducerat program. Det är därför viktigt att betona att eleven, innan slutbetyget utfärdats, har rätt att genom förlängd undervisning läsa de kurser eleven befriats från (5 kap §25 i Gymnasieförordningen).
Syftet med ett reducerat program är inte att en elev ska befrias från enstaka kurser som eleven upplever som svåra eller inte vill läsa. Reducering ska ske endast för elev med påtagliga studiesvårigheter för att eleven ska kunna klara övriga studier på det valda programmet. Studiesvårigheterna ska således ses i ett helhetsperspektiv och inte till svårigheter i en enstaka kurs eller enstaka kurser. Om ett reducerat program beviljas kan eleven befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. (5 kap. 23 § i gymnasieförordningen).
Nya bestämmelser om behörighet
Observera att det från och med hösten 2010 gäller nya bestämmelser för ansökan till högskoleutbildning. Slutbetyg från ett reducerat program kommer då inte att ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Elever med slutbetyg från ett reducerat program kommer inte heller att ha självklar rätt att behörighetskomplettera för
grundläggande behörighet. Elever som saknar den formella behörighet som
efterfrågas, kan vid ansökan åberopa så kallad reell kompetens. Det är ett alternativt sätt att styrka att man tillägnat sig de kunskaper och den kompetens som krävs för högskolestudier. På sin hemsida (www.vhs.se) beskriver Verket för högskoleservice (VHS) mer utförligt hur högskolor och universitet kan behandla frågor om reell kompetens och grundläggande behörighet.
7. Kan en elev ha både reducerat och utökat program?
Nej, det kan inte eleven ha.
Ett reducerat program kan beviljas av rektorn om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt (se 5 kap. 23 §
gymnasieförordningen). En elev kan av rektorn beviljas ett utökat program om eleven vill och antas kunna tillgodogöra sig undervisningen både på det fullständiga och det utökade programmet (se 5 kap. 22 § gymnasieförordningen).
Eftersom intentionerna med ett reducerat och ett utökat program inte båda kan vara uppfyllda för en elev kan eleven inte både reducera och utöka sitt program.
Utgångspunkten för om ett program ska anses vara reducerat eller utökat är definitionen av en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt eller
specialutformat program som alltid är 2 500 gymnasiepoäng. Om eleven har färre gymnasiepoäng är det ett reducerat program och om eleven har fler gymnasiepoäng är det ett utökat program.
Detta kan också tillämpas för fristående skolor (jämför 2 kap. 2 a § och 2 kap. 9 § förordning om fristående skolor samt 7 kap. 10 § punkt 3 gymnasieförordningen) Det finns också en möjlighet att studera utifrån ett specialutformat program (se 5 kap.
4 a § skollagen och 2 kap. 18-19 §§ gymnasieförordningen).
Se också svaret på frågan "Vad gäller vid övergång till ett specialutformat program inom gymnasieskolan och hur sent i sin utbildning kan en elev byta till ett
specialutformat program?" under rubriken "Program" och underrubriken
"Specialutformade program".