I läroplanerna står det att läraren ska utgå från varje individs behov och
förutsättningar. Det innebär att skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter var och en av eleverna för att ge henne eller honom en möjlighet att nå målen. För en elev med funktionshinder är det skolans skyldighet att hitta och använda vägar som främjar elevens lärande. För en elev med dyslexi kan användningen av hjälpmedel som
ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok vara ett sätt att anpassa undervisningen. För en elev som är rullstolsburen kan undervisningen i till exempel idrott och hälsa behöva anpassas.
Vid betygsättningen kan läraren bortse från enstaka mål och kriterier om eleven har ett funktionshinder, den så kallade undantagsbestämmelsen. Se också svaret på frågan
"Vad säger undantagsbestämmelserna...". Undantagsbestämmelsen är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål och betygskriterier utan i första hand ska en anpassning av undervisningen göras för elever med
funktionshinder.
8. Vad betyder "att nå målen" i samband med funktionshinder?
När kursplanerna utarbetades granskades målens och betygskriteriernas utformning särskilt med tanke på elever som har någon form av funktionshinder. Det fanns en stark ambition att undvika formuleringar som uteslöt vissa elever från möjligheterna att klara kraven. Att helt undvika detta var dock inte möjligt. Kursplanerna skulle då ha blivit alltför utslätade och intetsägande. Förmågan att t.ex. analysera bilder, tala, skriva och hantera redskap av olika slag behöver lyftas fram som värdefulla kvaliteter i kunnandet.
9. Vad innebär "ett direkt hinder för att nå målen"?
Ett direkt hinder innebär att funktionshindret gör det mycket svårt eller omöjligt för eleven att nå uppsatta mål. En del av hindren är självklara medan andra kan vara svårare att exemplifiera på ett entydigt sätt. Ett funktionshinder - eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur - kan se mycket olika ut för olika elever. En elev kan ha ett funktionshinder som är helt unikt.
Många av de frågor som Skolverket får handlar om bedömningen av elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. För en sådan elev tar det lång tid att läsa en text och att uttrycka sig skriftligt.
Men läs- och skrivsvårigheter kan också få följdverkningar för elevens studier i allmänhet. Inte minst ligger läsning till grund för en stor del av lärandet. Mål eller betygskriterier som ställer krav på förmågan att läsa och skriva kan då vara exempel på sådant som läraren kan bortse från vid betygsättningen. Undantagsbestämmelserna är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål som ska uppnås och betygskriterier som gäller för ett högre betyg. Det är skolans
skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex.
ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa
hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms.
Det bör också nämnas att svårigheter som orsakas av exempelvis sociala
omständigheter, familjeförhållanden eller av att eleven kommer från ett annat land inte innefattas i de här undantagsbestämmelserna. De kan inte ses som funktionshinder eller liknande personliga förhållanden av varaktig natur. Att stödja och hjälpa elever med sådana svårigheter är naturligtvis inte mindre viktigt för det.
10. Ska det synas i betygsdokumentet att hänsyn tagits till undantagsbestämmelsen?
Enligt den så kallade undantagsbestämmelsen i 7 kap. 8 § i grundskoleförordningen för grundskolan och SKOLFS 2000:134 för gymnasieskolan får läraren vid
betygsättningen bortse från enstaka betygskriterier om det finns särskilda skäl. Av betygsdokumentet framgår inte om en lärare har tagit hänsyn till
undantagsbestämmelsen eller inte. Det kan dock vara lämpligt att i samråd med eleven
och elevens vårdnadshavare, informera t.ex. gymnasieskolan om en elevs särskilda behov av stöd.
Särskolan
1. Kan en elev få betyg i vissa ämnen från grundskolan och i andra ämnen från särskolan?
För en elev som går i grundsärskolan ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen och kunskaperna ska bedömas i relation till den kravnivå som anges i grundsärskolans kursplan (7 kap. 4 och 6 §§ i särskoleförordningen).
Enligt 7 kap. 16 § i grundskoleförordningen har den som vill ha betyg från
grundskolan rätt att gå igenom prövning avseende hela utbildningen eller ett eller flera ämnen/ämnesblock.
Ovanstående innebär att även en elev i grundsärskolan kan genomgå en prövning i ett eller flera ämnen/ämnesblock i grundskolan och därigenom få betyg inom båda skolformerna. Det är dock viktigt att eleven i dessa fall får två betygsdokument, så att slutbetyget från grundsärskolan endast innehåller betyg satta inom den skolformen och att eventuella betyg efter prövning i grundskolan utfärdas på ett separat
betygsdokument.
2. Kan en elev som i huvudsak följt särskolans
kursplaner t.ex. som integrerad elev i grundskolan få betyg i det/de grundskoleämnen
Det finns inga bestämmelser i särskoleförordningen som reglerar detta. Däremot finns det enligt 7 kap. 16 § grundskoleförordningen möjlighet för alla att göra en prövning i ett grundskoleämne.
En lärare kan således låta en särskoleelev pröva i ett grundskoleämne enligt denna bestämmelse. Eleven kan sedan få ett slutbetyg för grundskolan där det/de betyg eleven prövat i och fått minst betyget Godkänt på skrivs in i ett betygsdokument för grundskolan - övriga ämnen asteriskmarkeras ***.
3. Kan en elev som går i obligatoriska särskolan göra en prövning i ett ämne som ingår i särskolan?
I särskoleförordningen finns inga bestämmelser om prövning. Därför kan Skolverket inte heller utfärda föreskrifter om prövning i ämnen inom obligatoriska särskolan.
Prövning är inte tänkt att ske för ämnen inom obligatoriska särskolan.