Kursintegrering

De elever som deltagit i vår undersökning har alla valt sin gymnasieutbildning efter intresse. Målet för eleverna är yrket som utbildningen syftar till, därför upplever de integreringsarbetet positivt då kärnämnena integreras i karaktärsämnena. Matten och svenskan blir roligare när de integreras med yrkesämnena och det blir lättare att förstå varför man ska läsa kärnämnen också. Kurserna bildar en hel utbildning och är inte bara en massa kurser var för sig. Precis som Andersson (1994) hävdar får eleverna för stora kvantiteter av kunskap, de får även information från olika medier som redan är behandlad. Det finns många informationskällor och det är sällan en källa ger en bra helhetsbild. Skolans roll är att hjälpa eleven att förstå och analysera, det krävs en integration för att få en klar bild. När små delar från olika

37

informationskällor sätts samman, blir det lättare att se sammanhanget och förståelsen ökar (Andersson, 1994). Allt tyder ju på att ämnesintegrering är det bästa sättet att skapa stimulerande lärsituationer åt eleverna på yrkesförberedande program, varför är det så svårt att genomföra? På många skolor upplever man stora praktisk - tekniska hinder för att genomföra olika integreringsarbete, såsom tidplaner och schema. Yttranden som ”timplanen är en plåga, det är hopplöst med timplaner som delar in världen i fack” återkommer hela tiden när pedagoger uttalar sig om de största problemen inför nya arbetssätt (Tiller, 1999). Vi är beredda att hålla med utan tvekan. Våra arbetslag har idag själv ansvar för schemaläggningen och utläggningen av tiden i olika kurser detta gör att vi kan arbeta mer flexibelt och ändra schemat vid behov. Sammansättningen av arbetslaget kan vara ett annat hinder för integreringsarbetet, resultatet blir bäst om alla deltar frivilligt i samarbete kring kurserna. Andersson (1994) menar att lärare har en akademisk utbildning i sina ämnen och föredrar därför att undervisa i sina ämnen. Självklart är alla pedagoger experter i sina ämnen, men det är inte farligt att hänvisa till en kollega om det är något man inte behärskar. Lärare stänger gärna dörren om sig och har svårt för att samarbeta. Det önskvärda är en skola som utmärks av en samarbetande kultur mellan kolleger, en skola med delegerat ansvar och en skola med professionella relationer lärare emellan och mellan skolledare och lärare (Blossing 2003).

7.5 Kopplingar mellan skolan och yrket

När eleverna försöker se kopplingar mellan skolan och yrket är de rörande överens om att karaktärsämneskurserna har tydliga kopplingar till yrket, de säger även att det är ju de som är mitt yrke. På de program som eleverna representerar ser de även tydliga kopplingar mellan matten och yrket. Svenskan är en del av vardagen och eleverna har svårt att ge konkreta exempel på hur den kopplas till yrket, de vet bara att den behövs. Engelskan däremot är de mer tveksamma till om de kan behöva i sina yrken, de flesta tycker att det kan vara bra om man ska åka utomlands.

I Lpf 94 om kunskap och lärande (s. 6) så står det att eleverna skall förberedas inför framtiden och att deras kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband.

Elevernas kopplingar stämmer väl överens med hur vi lyckas med integreringsarbetet. Matten är väldigt lätt att integrera naturligt oavsett yrkesinriktning, svenskan likaså men när vi ska

38

integrera engelskan blir det ofta konstruerade övningar där eleverna jobbar med fackord som tillhör yrket. Här har vi svårt att uppfylla respektive programmål att skapa en helhet i utbildningen.

7.6 Sambandet mellan kurser i programmål och kursmål

Den här frågan är inte direkt relevant för syftet med vår undersökning men vi tycker att den är intressant med tanke på att i både programmål och kursmål står det i klartext att kärnämnen och karaktärsämnen skall integreras för att skapa en helhet i utbildningen. I programmålen står det bl.a.

Genom samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman och integreras i olika ämnen och kurser bildas en helhet i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet (www.skolverket.se).

Det handlar om elevernas rättigheter, de kan ju faktiskt kräva att vi ska integrera ämnena mycket mer än vad vi gör idag. Vi har dock aldrig upplevt att eleverna ställer krav på att vi ska jobba mer med integrering av de olika kurserna, så att de lättare kan se helheten i sin utbildning. Kanske beror det på att de inte har en aning om vad som står i styrdokumenten om sambandet mellan kurserna i de olika yrkesutbildningarna. De elever som vi intervjuat har hört talas både programmål och kursmål men de vet inte vad det står i dessa. Framförallt kursmålen tycker vi att de borde känna till, men det är kanske bara betygskriterierna vi fokuserar på när vi diskuterar målen med eleverna? För elevernas bästa känns det angeläget att vi arbetar mer med dessa mål.

7.7 Lyckas lärarna med att skapa ett samband mellan kurserna

Det som eleverna upplever som integreringsarbete är när de arbetar med exempelvis ett temaarbete där de vet vilka kurser som ingår. Då är sambandet tydligt. När vi lärare upplever att vi lyckats bra med integreringsarbetet är eleverna inte medvetna om hur mycket de presterat och vilka framsteg de gjort. Oftast är det under de praktiska övningarna som man kan lägga in mycket teori utan att det blir konstigt. Genom att förmedla utbildningen som en helhet och inte som en massa ämnen som ingen förstår meningen med, kan vi förmodligen få

39

många fler ungdomar att ta ansvar för sin utbildning. Vi måste ge dem verktygen för att ta kontroll över sitt lärande, det är oftast bara i de praktiska momenten de känner att de har kontroll (Gunnarsson, 1999). På de praktiska program som vi representerar känns det väldigt naturligt att integrera kärnämnen och karaktärsämnen och nya idéer föds hela tiden om hur integreringen ska fortlöpa.