Tabell 9. Horisontellt S-format samband Modell DOI -0,020 DOI2 -0,663 DOI3 0,685 S/E -0,016 Ln(Storlek) -0,011 Intercept 0,231 N 144 R2 0,1 R2 (justerad) 0,067
Regressionstabell för den kurvilinjära S-formade regressionen. DOI utgör den oberoende variabeln och ROA utgör den beroende variabeln.
4.5 Diskussion
Det är viktigt att belysa att grunden för internationell verksamhet bygger på antagandet om att internationalisering kan ha en positiv påverkan på företags finansiella prestation. Men med tanke på att studien inte finner ett signifikant linjärt samband, belyser detta att sambandet I-P är komplext. Detta stödjer även trestegsteorin grundtanke om att för- och nackdelar vid internationalisering varierar beroende på DOI.
Regressionen med kurvilinjära effekter visar att sambandet I-P för IT- och telekombranschen är U-format. Regressionskoefficienterna för de U-formade sambandet, enkla (-0,411) och kvadratiska (0,369) DOI-termerna, är i linje med Ruigrok och Wagner (2003) som också finner empiriskt stöd i ett U-format samband (-0,456 och 0,39), där DOI och finansiell prestation mäts på samma sätt som i denna studie. Den justerade förklaringsgraden på (4,5 procent) är relativt låg, men om man jämför detta med en tidigare studie som också finner stöd för ett U-format samband har den studien en justerad förklaringsgrad på 10 procent (Lu & Beamish 2004). Vidare är minimipunkten för det U-formade sambandet i Ruigrok och Wagner (2003) 61 procent, vilket kan jämföras med studiens minimipunkt på 60 procent. En möjlig förklaring till varför denna studie finner ett liknande resultat som Ruigrok och Wagner (2003) skulle kunna bero på att studien undersöker tillverkningsindustrin, vilket skulle kunna tolkas som en bransch med höga initiala fasta kostnader i form av kostnader för maskiner och fabriker (Hennart 2007). Detta skulle kunna betyda att företagen i deras undersökning, likt denna studie, kräver en hög produktionsnivå för att uppnå skalfördelar. Som tidigare nämnts har studien kontrollerat för branscheffekter genom kontrollvariabler, men eftersom studien inte explicit redogör för val av bransch ger författarna ingen vidare förklaring till branschspecifika effekter som skulle påverka sambandet I-P.
Den initialt negativa lutningen i det U-formade sambandet bekräftar teorin om liabilities of
foreignness, som beskriver de inlärningskostnader som uppstår initialt när företag saknar
kunskap om den aktuella marknaden (Johanson & Vahlne 2009). Vidare kan den negativa effekten på finansiell prestation även bero på att företag i början av sin internationalisering inte har etablerat sin verksamhet i någon större geografisk omfattning och därmed kan kostnaderna inte fördelas över flera länder och marknader (Contracor, Kundu & Hsu 2003). Med hänsyn till Hennarts (2007) argument om att företags kostnadskurvor ser olika ut beroende på bransch, och
därmed olika nivå på MES samt Contractors (2007) argument att det initiala stadiet varierar beroende på bransch, indikerar resultatet att IT- och telekombranschen har ett långt initialt stadium. Detta beror på att företag i branschen kräver en högre produktionsnivå innan de kan dra nytta av sina skalfördelar. Resultatet antyder därmed att företag inom branschen behöver en förhållandevis hög DOI innan man kan se en positiv lutning i tillväxtstadiet, som kännetecknas just av att företag kan börja dra nytta av sina skalfördelar. Ett annat argument som stödjer att företag inom IT- och telekombranschen har ett längre initialt stadium, är att tidigare forskning har uppskattat att den optimala graden av internationalisering ligger mellan 40 och 70 procent (Ruigrok, Amann & Wagner 2007). Den optimala graden av internationalisering innebär att ytterligare internationalisering inte kommer att påverka finansiell prestation positivt.
Vidare skulle det U-formade resultatet kunna förklaras av att studiens urval domineras av företag i det initiala stadiet och tillväxtstadiet (Contractor 2007). Detta bygger på studiens analys om att det initiala stadiet skulle kunna fortgå till en DOI på 60 procent. Medianen för DOI är 45,98 procent vilket betyder att hälften av studiens urval inte har uppnått minimipunkten på 60 procent, vilket indikerar att majoriteten av företagen befinner sig i det initiala och tillväxtstadiet. En ytterligare faktor som skulle kunna förklara varför majoriteten av företagen befinner sig i det initiala eller tillväxtstadiet är att det noterades under datainsamlingen att många företag är relativt unga, vilket stödjer att många företag endast har varit internationaliserande under en kortare period, och därmed inte övergått till överexpansionsstadiet. Trots att studien förkastar hypotes 3 kan det inte dras några vidare slutsatser om sambandet I-P för IT- och telekombranschen faktiskt följer en S-kurva, då resultatet pekar på att urvalet representeras av företag i det initiala och tillväxtstadiet. Om studiens urval istället hade omfattats av fler företag med en högre DOI hade resultatet kunnat visa på en S-kurva.
Med utgångspunkt i teorin bakom olika mått av internationalisering och finansiell prestation, skulle minimipunkten på 60 procent i U-kurvan kunna förklaras av möjligheten att finansiell prestation återspeglas just på längre sikt. Om ett företag har åtminstone 60 procent av sin försäljning i utlandet, förefaller gissningen rimlig att dess internationalisering har pågått under en betydande tid och därmed skulle ett långsiktigt mått kunna visa på ett annat resultat, exempelvis att minimipunkten i U-kurvan är lägre än 60 procent. Detta är i linje med Thomas
och Eden (2004) som menar på att kortsiktiga finansiella mått inte är lämpliga att använda eftersom effekterna av en förändrad DOI ibland kan återspeglas med en viss tidsfördröjning. Då tidigare uppskattning om att den optimala graden av internationalisering ligger mellan 40 och 70 procent stödjer även detta grundtanken bakom en viss tidsfördröjning eftersom resultatet i denna studie visar att den positiva effekten av internationalisering realiseras efter en DOI på 60 procent.
För att återkoppla till Ekesiöö och Widengrens (2013) kandidatuppsats presenteras studiens resultat nedan. Anledningen till att deras resultat inte presenterades i samband med tidigare studier, är på grund av det är en kandidatuppsats, vilket innebär att den inte är granskad. Ekesiöö och Widengren (2013) studerar svenska börsnoterade företag, och finner stöd för ett positivt linjärt samband för I-P när finansiell prestation definieras som det långsiktiga måttet Tobins Q. När finansiell prestation istället definieras som ROA finner de ett icke-signifikant linjärt samband (-0,024), likt denna studie. Med tanke på att de inte finner ett signifikant linjärt samband när finansiell prestation mäts som ROA, men att de finner ett signifikant positivt linjärt samband när de använder det långsiktiga finansiella måttet Tobins Q, skulle denna studie kunnat få ett annat resultat om ett långsiktigt finansiellt mått tillämpades. Å andra sidan definieras DOI som en sammanslagen faktor av andel omsättning i utlandet och andel utlandsanställda, vilket också skulle kunna påverka resultatet. Slutligen är studien inte avgränsad till en specifik bransch, men eftersom svenska företag studeras är det intressant att jämföra resultaten.
Även om man ska vara försiktig med att dra slutsatser från enskilda undersökningar kan resultatet ändå bidra till en djupare förståelse för branschens betydelse för sambandet I-P. Efter att resultatet har sammanställts tydliggörs Elango och Sethis (2007) argument om att studier inom sambandet I-P bör avgränsas till specifika företag eller branscher. Detta eftersom det är med hjälp av branschspecifika kunskaper som man kan förstå varför ett samband för I-P ser ut på ett visst sätt. Detta har illustrerats i jämförelsen med Ruigrok och Wagners (2003) studie. Slutligen uppfattas trestegsteorin som en generell förståelse till att för- och nackdelar varierar med DOI samt att företags internationalisering kan beskrivas i olika stadier, men hur detta förhåller sig verkar bero på vilken bransch som undersöks.
5. Slutsats och framtida forskning
5.1 Slutsats
Som tidigare nämnts är grunden för internationell verksamhet och forskning inom internationellt företagande att internationalisering har en positiv påverkan på företags finansiella prestation. Forskning och empiriska bevis stödjer olika uppfattningar om sambandet I-P: positivt och negativt linjärt, U-format, inverterat U-format och horisontellt S-format samband. Med tanke på de tvetydiga resultaten, rekommenderas framtida studier att avgränsa sig till specifika företag eller branscher. Studien har därmed avgränsats till svenska IT- och telekombranschen, med syfte att förstå hur företags finansiella prestation varierar med DOI samt att fördjupa sig i hur sambandet I-P ser ut för denna bransch. Sambandet I-P för IT- och telekombranschen följer ett U-format samband. Detta innebär att internationalisering har en negativ påverkan på finansiell prestation tills en minimipunkt, och därefter påverkas finansiell prestation positivt. Vidare indikerar resultatet att det initiala stadiet för IT- och telekombranschen är långt, med utgångspunkt i trestegsteorin som argumenterar för att den positiva lutningen i tillväxtstadiet delvis beror på att företag nu kan börja dra nytta av skalfördelar, vilket för branschen kräver en hög produktionsnivå. Sammanfattningsvis visar inte studien på att det finns någon optimal punkt för internationalisering, utan efter minimipunkten överväger fördelarna nackdelarna med en ökad DOI. Avslutningsvis bidrar denna studie till nuvarande forskning på så sätt att den inte försöker finna ett generellt samband för I-P, utan istället fördjupar sig studien i hur sambandet ser ut för en specifik bransch.
5.2 Förslag till framtida forskning
Det finns vissa begränsningar i denna studie som skulle kunna ligga till grund för framtida studier. Framtida studier skulle kunna replikera denna studie fast med företag från olika ursprungsländer, och på detta sätt skulle kunskapen ytterligare fördjupas om hur sambandet I-P ser ut för just denna bransch. Vidare bör framtida studier som avser att genomföra en longitudinell undersökning göra ett större antal upprepade mätningar på företagen, det vill säga förlänga tidsspannet och på så sätt få djupare förståelse för hur sambandet I-P ser ut. Nackdelen med att mäta DOI som andel omsättning i utlandet är att måttet ignorerar den globala omfattningen, vilket bör beaktas i framtida studier. Slutligen skulle det även vara intressant att studera hur val av marknadsinträde, exempelvis export eller dotterbolag, påverkar sambandet I-P. För att öka förståelsen ytterligare för vilka kostnader som faktiskt uppstår vid internationalisering och hur de förändras beroende på DOI skulle intervjuer hos företagen med
fördel kunna ingå i framtida studier. Detta för att företag i större utsträckning ska kunna dra nytta av de forskningsresultat som studier kommer fram till. Med bakgrund i att studien indikerar på att det initiala stadiet är långt för IT- och telekombranschen vore det intressant att vidare fördjupa sig i detta.