Internationaliseringens påverkan på
finansiell prestation
-
En studie om hur grad av internationalisering
påverkar finansiell prestation för IT- och
telekombranschen
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen
Uppsala universitet
VT 2020
Datum för inlämning: 2020-06-05
Alice Du Rietz
Wilma Wallensteen
Handledare:
Sammandrag
Denna uppsats undersöker sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation för företag inom IT- och telekombranschen.
Internationalisering har sedan länge betraktats som en allmän strategi för tillväxt och vinstmöjligheter för företag. Det finns en stor mängd forskning och empiriska bevis som stöder olika uppfattningar om sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation. Förklaringen bakom de tvetydiga resultaten sägs vara att tidigare studier i stor utsträckning har varit för generella. I ett försök att utveckla en djupare förståelse för sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation har denna studie avgränsats till IT- och telekombranschen.
Studiens observationer utgörs av svenska företag för åren 2017 och 2018. Studien har genomfört en multipel regressionsanalys och regressioner med kurvilinjära effekter. Studien finner att sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation är U-format för IT- och telekombranschen.
Nyckelord: Grad av internationalisering, finansiell prestation, sambandet I-P, IT- och
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1PROBLEMBAKGRUND ... 4
1.2SYFTE ... 8
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 9
2.1ATT MÄTA GRAD AV INTERNATIONALISERING OCH FINANSIELL PRESTATION ... 9
2.1.1 Vad är grad av internationalisering? ... 9
2.1.2 Vad är finansiell prestation? ... 10
2.2TRESTEGSTEORIN ... 11
2.2.1 Initialt stadium ... 12
2.2.2 Tillväxtstadium ... 12
2.2.3 Överexpansion ... 13
2.3ANALYSMODELL ... 14
3. DATA OCH METOD ... 15
3.1FORSKNINGSMETOD ... 15 3.2DATA ... 15 3.2.1 Datainsamling ... 15 3.2.2 Urval ... 16 3.2.2.1 Bortfall ... 17 3.3REGRESSIONSMODELL ... 17
3.3.1 Korrelation och multikollinearitet ... 19
3.4REGRESSIONSANALYS MED KURVILINJÄRA EFFEKTER ... 20
3.5REGRESSIONSDIAGNOSTIK ... 21
4. EMPIRISKA RESULTAT ... 23
4.1DESKRIPTIV STATISTIK ... 23
4.2VARIABLER AV INTRESSE ... 23
4.3REGRESSIONSANALYS ... 24
4.4REGRESSIONSANALYS MED KURVILINJÄRA EFFEKTER ... 25
4.5DISKUSSION ... 28
5. SLUTSATS OCH FRAMTIDA FORSKNING ... 31
5.1SLUTSATS ... 31
5.2FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 31
1. Inledning
Inledningsvis presenteras studiens problembakgrund och syfte.
1.1 Problembakgrund
Internationalisering betraktas vanligen som en allmän strategi till tillväxt och vinstmöjligheter för företag. Grunden för internationell verksamhet bygger på antagandet om att internationalisering kan ha en positiv påverkan på företags finansiella prestation (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Under flera årtionden har forskare inom internationellt företagande studerat sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation hos företag,
internationalization-financial performance relationship (sambandet I-P). I denna studie
definieras financial performance som finansiell prestation. Begreppet grad av internationalisering, degree of internationalization (DOI), beskriver hur stor del av företags verksamhet som sker i utlandet eller hur stor del av omsättningen som sker i utlandet. Sambandet I-P beskrivs grafiskt med hjälp av ett koordinatsystem där den horisontella x-axeln beskriver DOI och den vertikala y-axeln finansiell prestation. Sambandet I-P visar alltså hur x- och y-axeln (DOI och finansiell prestation) förhåller sig till varandra, med andra ord hur en förändring i DOI påverkar lutningen på kurvan för I-P (Thomas & Eden 2004).
Finansiell prestation Finansiell prestation
Figur 1. Positivt linjärt samband (Grant 1987; Vernon 1971). Figur 2. Negativt linjärt samband (Michel & Shaked 1986; Siddharthan & Lall 1982).
Som en vidare analys av sambandet I-P har senare studier undersökt hur internationaliseringens för- och nackdelar beror av DOI. Om fördelarna överväger nackdelarna kommer lutningen på kurvan för I-P att vara positiv, och om nackdelarna istället överväger fördelarna kommer lutningen att vara negativ. En positiv lutning på kurvan för I-P påverkar således finansiell prestation positivt, medan en negativ lutning påverkar finansiell prestation negativt. Utifrån detta perspektiv fann forskare stöd för ett U-format samband (Lu & Beamish 2001; Ruigrok & Wagner 2003) och likaså ett inverterat U-format samband (Figur 3) (Gomes & Ramaswamy 1999). Med andra ord innebär ett U-format samband att ökad DOI initialt kommer att ha en negativ påverkan på finansiell prestation fram till en minimipunkt. Efter denna punkt kommer sambandet att bli positivt och därmed är fördelarna större än nackdelarna. En ökad DOI får således en positiv påverkan på finansiell prestation. Ett inverterat U-format samband (Figur 3) beskriver istället att DOI initialt kommer att ha en positiv påverkan på finansiell prestation fram till en minimipunkt. Efter denna punkt kommer sambandet att bli negativt, och därmed är nackdelarna större än fördelarna. En ökad DOI får därför en negativ påverkan på finansiell prestation (Thomas & Eden 2004).
Tidigare funna samband: linjära, U-formade och inverterat U-formade har tillsammans lagt grunden för trestegsteorin som grafiskt beskrivs som en horisontell S-kurva (Figur 3) (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Lu & Beamish 2004; Thomas & Eden 2004). Trestegsteorin beskriver hur inkrementella för- och nackdelar varierar beroende av DOI, med utgångspunkt i
tidigare funna samband. Idag betraktas trestegsteorin som en allmän teori inom litteraturen för sambandet I-P, på grund av att teorin täcker alla tänkbara samband (Contractor 2007).
Finansiell prestation
Figur 3. U-format samband (Lu & Beamish 2001; Ruigrok & Wagner 2003), inverterat U-format samband (Gomes & Ramaswamy 1999) och en horisontell S-kurva (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Lu & Beamish 2004; Thomas & Eden 2004). Egen bearbetning av Ekesiöö och Widengrens (2013) figur, s.12.
Trots försök att förena tidigare funna samband visar det stora antalet empiriska studier att sambandet I-P inte är generellt (Hosseini, Brege & Nord 2018). Detta har i sin tur resulterat i att forskare försökt identifiera orsakerna bakom de tvetydiga resultaten (Marano m.fl 2016). Ett exempel är olika mått på DOI, som i sin tur avgör vilka aspekter på internationalisering som studeras (Thomas & Eden 2004). Ett sätt att mäta DOI är i termer av ”djup”, exempelvis utländsk omsättning i förhållande till total omsättning (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Sullivan 1994a), eller antal utlandsanställda i förhållande till totalt antal anställda (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Samtidigt refererar andra mått i termer av ”bredd”, exempelvis antal länder och antal utländska dotterbolag (Gomes & Ramaswamy 1999).
På samma sätt definieras och mäts finansiell prestation utifrån två olika aspekter, kort- och långsiktiga mått. Kortsiktig finansiell prestation mäts exempelvis som avkastning på totalt kapital, Return on Assets (ROA) (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Gomes & Ramaswamy 1999; Sullivan 1994a) och avkastning på eget kapital, Return on Equity (ROE) (Grant 1987). Långsiktig finansiell prestation mäts exempelvis som genomsnittligt marknadsvärde (Morck & Yeung 1991) och Tobins Q (Kim & Lyn 1987). Dessa mått ger i sin tur olika resultat när
sambandet I-P studeras (Thomas & Eden 2004). Vi menar att det varken finns ett rätt eller fel vid definition av DOI och finansiell prestation, utan att det istället handlar om att forskare har olika utgångspunkt och syfte i sina studier.
Tidigare studier har försökt generalisera och undersöka sambandet I-P på allmän nivå (Bausch & Krist 2007), men för att kunna utveckla mer representativa modeller bör framtida studier istället avgränsas till specifika företag eller branscher (Elango & Sethi 2007). En studie som begränsar sig till en specifik bransch, undersöker sambandet I-P för små- och medelstora företag inom den svenska träindustrin (Hosseini, Brege & Nord 2018). Syftet med studien är att förstå sambandet I-P för träindustrin och inte att finna ett generellt samband. Om studier inte är avgränsade till en specifik bransch, har kontrollvariabler använts för att ta hänsyn till branscheffekter (Ruigrok & Wagner 2003; Thomas & Eden 2004). Även om bransch kan kontrolleras för på detta sätt, bör studier fortfarande avgränsas för att få en djupare förståelse för sambandet I-P (Ibid.). Vi menar att det inte är branschen i sig som avgör varför det är viktigt att undersöka en specifik bransch, utan för att tidigare forskning har blivit för generell. Med utgångspunkt i att sambandet I-P inte är generellt och i kombination med de ovannämnda förklaringarna bakom de motstridiga resultaten, finner vi anledning att begränsa oss till en specifik bransch och därmed inte försöka generalisera sambandet I-P.
Trots det stora antalet studier som undersökt sambandet I-P finner vi endast en studie som explicit redogör för betydelsen av att undersöka en specifik bransch. Därför är det intressant att studera sambandet I-P för en tillväxtbransch, IT- och telekombranschen, som bidrar till svensk tillväxt och där en stor andel företag är internationella. För att begränsa den variation som kan uppstå i form av landspecifika skillnader, exempelvis politiska, legala och ekonomiska aspekter (Bausch & Krist 2007) studeras enbart svenska företag. Majoriteten av tidigare studier inom sambandet I-P har studerat amerikanska företag, och vi finner endast två studier som har undersökt svenska företag. Det är Hosseini, Brege och Nords (2018) studie, och en kandidatuppsats som undersöker sambandet I-P för svenska börsnoterade företag (Ekesiöö & Widengren 2013). Även om kandidatuppsatsen inte studerar en specifik bransch, undersöker studien likt denna uppsats enbart svenska företag, och därför är deras uppsats relevant att diskutera.
1.2 Syfte
2. Teoretisk referensram
I följande avsnitt presenteras studiens teoretiska referensram som ligger till grund för den empiriska undersökningen. Avsnittet kommer inledningsvis att förklara hur tidigare studier mäter grad av internationalisering och finansiell prestation samt hur studien definierar begreppen. Sedan redogörs för trestegsteorin som utgår från Contractor, Kundu och Hsu (2003) studie. Trestegsteorin beskriver hur finansiell prestation påverkas beroende på företags DOI. Slutligen presenteras en teorisammanfattning och en analysmodell.
2.1 Att mäta grad av internationalisering och finansiell prestation
2.1.1 Vad är grad av internationalisering?
En ökad DOI kan beskrivas som en större andel omsättning i utlandet (Hosseini, Brege & Nord 2018; Sullivan 1994a), som andel tillgångar i utlandet eller som andel utlandsanställda (Ruigrok & Wagner 2003). Sådana mått mäter “djupet” av internationalisering (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Andra mått mäter “bredden” av DOI, exempelvis antalet länder som företag är verksamma i eller antalet dotterbolag i utlandet (Allen & Pantzalis 1996; Gomes & Ramaswamy 1999; Mishra & Gobeli 1998; Morck & Yeung 1991). Det finns ingen tydlig standard för att mäta DOI, vilket innebär att definitionen av DOI skiljer sig åt i tidigare forskning, beroende på vad studien avser att mäta. I praktiken visar “djupet” och “bredden” två olika aspekter av internationalisering: djupet beskriver andelen internationell verksamhet eller andelen omsättning i utlandet, medan “bredden” räknar antalet internationella marknader och svarar på frågan: Hur stor är det internationella företagets globala räckvidd? (Thomas & Eden 2004).
dotterbolag i utlandet. Även om ett exporterande företag har ett eller enstaka dotterbolag i utlandet kommer “bredden” inte att fånga hela deras internationalisering. Å andra sidan kan företag som främst är internationaliserade genom FDI, exempelvis dotterbolag i utlandet mätas genom både “bredden” och “djupet”. Med tanke på att denna studie inte syftar till att undersöka sambandet I-P för IT- och telekombranschen utifrån företagsstorlek, är det därför relevant att mäta DOI som utländsk omsättning i förhållande till total omsättning eftersom måttet kan tillämpas på företag som är internationaliserade både via export och FDI.
2.1.2 Vad är finansiell prestation?
Tidigare studier inom sambandet I-P mäter finansiell prestation som exempelvis avkastning på totalt kapital, Return on Assets, (ROA) (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Gomes & Ramaswamy 1999; Sullivan 1994a), avkastning på eget kapital, Return on Equity (ROE) (Grant 1987) och avkastning på försäljning, Return on Sales (ROS) (Daniels & Bracker 1989; Sullivan 1994a,b), vilket är tre redovisningsbaserade mått. Det vanligaste måttet är ROA, som beskriver hur ett företag genererar avkastning på sina totala tillgångar. Ju högre ROA, desto effektivare hanterar företag sina totala tillgångar för att generera vinst (Investopedia 2020). Andra forskare har även använt marknadsbaserade mått som Tobins Q (Kim & Lyn 1987) och genomsnittligt marknadsvärde (Morck & Yeung 1991) för att mäta finansiell prestation.
Skillnaden mellan redovisningsbaserade och marknadsbaserade mått är att de mäter finansiell prestation på kort respektive lång sikt. Att endast använda kortsiktiga finansiella mått i studier inom sambandet I-P har kritiserats eftersom de finansiella effekterna av en förändrad DOI ibland återspeglas med en viss tidsfördröjning, och kan därmed påverka resultatet på ett negativt sätt (Thomas & Eden 2004). Å andra sidan har Marano m fl (2016) konstaterat att redovisningsbaserade och marknadsbaserade mått är positivt korrelerade med varandra, de finner dock ingen stark korrelation. Det råder alltså delade meningar mellan forskare om hur finansiell prestation ska mätas i studier inom sambandet I-P, samtidigt menar Bausch och Krist (2007) att det inte spelar någon roll vilket mått som används eftersom resultatet för sambandet I-P inte skiljer sig åt beroende på vilket finansiellt mått som används.
Slutligen kan resultatet jämföras med tidigare studier inom sambandet I-P eftersom en stor del av forskningen har använt just ROA som mått på finansiell prestation.
2.2 Trestegsteorin
Trestegsteorin grundar sig i tidigare motstridiga samband för I-P: linjära, U-formade och inverterat formade, som sammantagna ger en S-kurva (Contractor 2007). Grunden för de U-formade, inverterade U-formade och horisontellt S-formade sambanden är att storleken på för- och nackdelarna vid internationalisering beror på DOI (Ruigrok, Amann & Wagner 2007). Trestegsteorin beskriver tre stadier av företags internationalisering, där finansiell prestation beror av DOI. Varje stadium presenteras nedan i trestegsmodellen (Figur 4).
Finansiell prestation
Figur 4. Trestegsmodellen, S-kurvan (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Lu & Beamish 2004; Thomas & Eden 2004). Egen bearbetning av Contractor, Kundu & Hsu (2003) figur, s.7.
Grundtanken bakom trestegsteorin är att för- och nackdelarna vid internationalisering varierar med DOI. Det vill säga att kurvan för I-P inte kan beskrivas som ett linjärt samband. För att testa att sambandet I-P inte är linjärt formuleras en positiv och en negativ hypotes för att undersöka sambandet. Således formuleras följande hypoteser:
H1a: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation är linjärt. H1b: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation är inte linjärt.
2.2.1 Initialt stadium
Det första stadiet beskriver tidigt internationaliserade företag och den negativa lutningen beror på att nackdelarna överväger fördelarna med internationalisering (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Nackdelarna grundar sig i de kostnader som företag initialt exponeras för när de expanderar internationellt. Dessa kostnader definieras som liabilities of foreignness (Zaheer & Mosakowski 1997) och beskriver de inlärningskostnader som uppstår till följd av att företag saknar kunskap om det aktuella landets kultur och marknad (Johanson & Vahlne 2009). Vidare har företag i det initiala stadiet inte etablerat sin verksamhet i någon större geografisk omfattning, vilket innebär att de fasta och främsta kostnaderna, för att ställa om till en internationell verksamhet ännu inte kan fördelas över flera marknader och länder (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Hur långt det initiala stadiet ärberor på vilken bransch, hemmamarknad och utländsk marknad som företag är verksamma inom (Contractor 2007). Ett exempel är att företag i olika branscher har olika kostnadskurvor, med olika nivå på MES. Företag med höga fasta initiala kostnader, för exempelvis immateriella tillgångar, FoU, eller kostnader för materiella tillgångar som maskiner och fabriker, kräver en högre produktionsnivå får att uppnå en lägre genomsnittlig produktionskostnad (Hennart 2007).
2.2.2 Tillväxtstadium
2.2.3 Överexpansion
I det tredje stadiet börjar nackdelarna överväga fördelarna med internationalisering och lutningen på kurvan för I-P kommer att vända till negativ och förbli så. Förklaringen bakom detta är att företag efter en viss DOI redan expanderat till de mest lukrativa marknaderna, vilket betyder att de marknader som återstår inte är lika lönsamma (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Ytterligare expansion kan även öka organisationers komplexitet i form av ökade samordningskostnader (Ibid). Vidare kan det även uppstå motstånd i form av svårigheter att koordinera mellan fler länder och marknader med kulturella och språkliga skillnader (Siddharthan & Lall 1982). Företagsledningen förlorar därmed strategisk kontroll över sin verksamhet på grund av återkommande inlärningskostnader (Hitt, Hoskisson & Ireland 1990).
Övergången från tillväxtstadiet innebär att en optimal DOI är nådd (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Tidigare studier har uppskattat att den optimala graden av internationalisering ligger någonstans mellan 40 och 70 procent (Ruigrok, Amann & Wagner 2007). Det finns flera orsaker till att företag expanderar mer än optimalt i utlandet. En anledning är att företag inte kan avgöra vilken DOI som är optimal, med andra ord när övergången mellan tillväxtstadiet till överexpansion sker. Företag kan även medvetet överexpandera i ett försök att öka sina marknadsandelar eller för att få tillgång till värdefull kunskap och information (Contractor, Kundu & Hsu 2003). Sammanfattningsvis kommer en ökad DOI i det initiala stadiet och överexpansionsstadiet påverka finansiell prestation negativt, medan effekten av en ökad DOI i tillväxtstadiet får en positiv påverkan på finansiell prestation (Contractor 2007).
Utseendet på kurvan för I-P kan även påverkas av studiers urval. Om urvalet omfattar företag i det första och andra stadiet i trestegsteorin kan det vara så att sambandet I-P istället kan illustreras som en U-formad kurva. Vidare kan ett urval som domineras av företag i det andra och tredje stadiet visa ett inverterat U-format samband (Contractor 2007). Slutligen kan studier finna ett S-format samband om alla tre stadier är representerade i urvalet (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Thomas & Eden 2004).
H2: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation varierar enligt en
U-kurva (U-format eller inverterat U-format).
H3: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation varierar enligt en
S-kurva.
2.3 Analysmodell
3. Data och metod
I följande avsnitt presenteras studiens forskningsmetod, datainsamling och de statiska analyser som ligger till grund för resultatet och slutligen diskussionen.
3.1 Forskningsmetod
Studien syftar till att förstå hur sambandet I-P ser ut för företag inom IT- och telekombranschen. I denna studie definieras DOI som andel utländsk omsättning i förhållande till total omsättning och för att mäta finansiell prestation används måttet ROA. Studien bygger på en kvantitativ undersökning eftersom syftet är att beskriva och förstå ett samband med hjälp av olika mätinstrument. Studien har använt ett deduktivt tillvägagångssätt, vilket innebär att slutsatser dras med hjälp av tidigare forskning och hypoteser (Bryman & Bell 2011, s.11). Varje företag har undersökts för åren 2017 och 2018, vilket definieras som en longitudinell studie och innebär att samma urval undersöks mer än en gång (Bryman & Bell 2011, s.58).
I syfte att undersöka och förstå sambandet I-P genomfördes två olika statistiska analyser. Först genomfördes en multipel regressionsanalys (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Lu & Beamish 2004; Thomas & Eden 2004) för att testa hypotes 1a och 1b. Med hjälp av minsta kvadrat-metoden (Ordinary Least Square) skattades en regressionslinje (Körner & Wahlgren 2015b, s.70). Slutligen testades ett icke-linjärt samband, som utfördes av regressioner med kurvilinjära effekter, för att undersöka om DOI varierar enligt en kurva (format och inverterat U-format), hypotes 2 och en S-kurva, hypotes 3 (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Lu & Beamish 2004; Thomas & Eden 2004). För att genomföra de statistiska analyserna användes statistikprogrammet SPSS.
3.2 Data
3.2.1 Datainsamling
(2013) i sin datainsamling som också använde sig av årsredovisningar för att hämta information om DOI och finansiell prestation. Vidare är segmentsrapportering inte obligatorisk att lämna enligt årsredovisningslagen (ÅRL), vilket även Ekesiöö och Widengren (2013) påpekar. I de fall där företags segmentsrapportering inte särredovisar Sverige som en enskild marknad eller helt utesluter denna rapportering, återfanns underlag för utländsk omsättning i förvaltningsberättelsen eller under noter, där företag kan redovisa sin omsättning i svensk och utländsk valuta. Slutligen fann vi information om företags totala omsättning i resultaträkningen. Som tidigare nämnts är ROA det vanligaste finansiella prestationsmåttet i studier inom sambandet I-P.ROA mäter företags rörelseresultat i förhållande till totala tillgångar och fångar i detta fall upp de finansiella effekterna av internationalisering. Information om företagens rörelseresultat och totala tillgångar återfinns i resultaträkningen respektive balansräkningen. Slutligen anser vi att måttet utländsk omsättning i förhållande till total omsättning fångar upp innebörden av DOI och att måttet ROA fångar upp finansiell prestation. Därmed anses variablerna mäta det studien faktiskt avser att mäta, vilket Bryman och Bell (2011, s.42) definierar som validitet.
3.2.2 Urval
De företag som undersöks i denna studie är svenska företag inom IT- och telekombranschen för åren 2017 och 2018. Branschtillhörighet har definierats enligt SCB:s SNI-koder utifrån en två-siffrig SNI-nivå, (61, 62 och 63), vilket även tidigare studier har gjort (Lu & Beamish 2004; Thomas & Eden 2004). Fördelen med att definiera branschtillhörighet utefter SNI-koder är att vi direkt kunde söka på koderna i databasen Retriever, som användes för att få tillgång till företagens årsredovisningar. Vi noterade under urvalsprocessen att ett flertal företag inom branschen är relativt unga företag, vilket motiverar den kortare tidsperiod som har undersökts. Dessutom innehåller årsredovisningar information om både det aktuella och det föregående året, vilket stödjer valet av att undersöka två efterföljande år (2017 och 2018), med tanke på studiens begränsade tid. För att begränsa den variation som kan uppstå i form av landspecifika skillnader, exempelvis politiska, legala och ekonomiska aspekter har enbart svenska företag undersökts.
dotterbolag i utlandet, inte upprättar en koncernredovisning och då var även underlag för den utländska omsättningen mycket begränsad. Vi fann sedan förklaringen till detta i en årsredovisning som refererade till 1 kap. 3 § ÅRL för att motivera varför de inte upprättar en koncernredovisning. Enligt 1 kap. 3 § ÅRL är ett av undantagen från kraven att upprätta en koncernredovisning, om företag har färre än 50 anställda. Därför justerades urvalet till företag med minst 50 anställda och vid tidpunkten för datainsamlingen fick vi 452 företagsträffar i databasen Retriever. När företag som har färre än 50 anställda exkluderades ur undersökningen, uteslöts företag som skulle kunna vara värdefulla för undersökningen, men på grund av studiens begränsade tid var vi tvungna att finna information på ett tidseffektivt sätt. Slutligen jämfördes storlekens urval med SCB:s företagsregister över antal företag enligt SNI-koderna och sökvillkoret ovan. Detta för att säkerställa att databasen Retriever visade ett korrekt antal IT- och telekomföretag.
3.2.2.1 Bortfall
Först eliminerade vi de företag som inte är internationaliserade eftersom studiens syfte är att undersöka DOI:s påverkan på finansiell prestation. Sedan eliminerades alla utlandsägda företag, vilket innefattar företag där mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare samt om företaget i Sverige ingår i en koncern vars koncernmoder är utlandsägd (Tillväxtanalys 2005, s.3). Anledningen till detta är de oklara effekter som ägarstruktur kan få på analysen om de inte exkluderas (Ruigrok, Amann & Wagner 2007). Slutligen sorterade vi ut de företag där data om internationalisering var begränsad. Det slutgiltiga urvalet består av 72 företag och därmed är antal observationer i denna studie 144 eftersom data från två år används i studien.
3.3 Regressionsmodell
Studien syftar till att undersöka och förstå sambandet I-P för IT- och telekombranschen och en multipel regressionsanalys genomfördes för att testa hypotes 1a och 1b. DOI som mäter andelen omsättning i utlandet är den oberoende variabeln och finansiell prestation som mäter ROA är den beroende variabeln i regressionsmodellen.
kontrollvariabler som studier har använt. Studier som är avgränsade till endast en bransch fungerar som en designkontroll för branscheffekter (Elango & Sethi 2007). Följaktligen behövde studien endast kontrollera företagsstorlek och skuldsättningsgrad i form av kontrollvariabler eftersom studien har begränsats till svenska företag inom IT- och telekombranschen.
Företagsstorlek är relevant att kontrollera eftersom tidigare studier har visat att variabeln kan
påverka sambandet I-P, men med tanke på att urvalet inte är baserat på företagsstorlek fokuserar analysen därmed inte på de möjliga effekter som storlek kan ha vid internationalisering. Detta har kontrollerats för på samma sätt som i Contractor, Kundu och Hsu (2003) studie, vilken använder logaritmerade totalt antal anställda som mått på företagsstorlek. Vidare förklaring till varför variabeln logaritmeras beskrivs i avsnitt 3.5. Information om anställda återfanns i företagens årsredovisningar, där majoriteten av årsredovisningarna redovisar antalet anställda som “medelantal anställda under året”, men i vissa fall fanns det endast information om “antal anställda vid årets slut”. Detta skulle möjligen kunna påverka resultatet, men bara marginellt då endast ett fåtal företag redovisade på detta sätt.
Skuldsättningsgrad inkluderas som kontrollvariabel, utifrån antagandet att skuldsättningsgrad
har en negativ påverkan på finansiell prestation, eftersom kostnader för skulder påverkar företags resultat negativt (Geringer, Tallman & Olsen 2000). Vidare har skuldsättningsgrad kontrollerats för på samma sätt som i Thomas & Edens (2004) studie, vilket är förhållandet mellan skulder och eget kapital. Detta leder fram till följande regressionsmodell:
!"# = %!+ (" × *"+ + (#× ,
-+ ($× ./(,123456) + ε Tabell 1. Variabler
Variabel Förklaring
ROA Avkastning på totalt kapital
DOI Utländsk omsättning i förhållande till total omsättning
S/E Skuldsättningsgrad
Ln(Storlek) Ln(Anställda)
% Intercept
3.3.1 Korrelation och multikollinearitet
Ett vanligt problem med multipel regressionsanalys är multikollinearitet. Det innebär att den oberoende variabeln eller kontrollvariablerna korrelerar med varandra, vilket påverkar effekten på den beroende variabeln, och det i sin tur försämrar regressionsmodellen (Pallant 2016 s.152). För att säkerställa att multikollinearitet inte förekommer i studiens regressionsmodell genomfördes två tester. Först testades korrelationens nivå mellan oberoende och kontrollvariabler genom en parvis korrelationsanalys, där korrelationen bör understiga 0,9 för att multikollinearitet inte ska existera (Ibid.). Sedan utfördes ett Variance Inflation Factor (VIF) test eftersom detta test kan upptäcka problem med multikollinearitet, som inte alltid är uppenbara vid en parvis korrelationsanalys. VIF-värden som överstiger 10 innebär att inbördes variabler har problem med multikollinearitet (Pallant 2016, s.159). Korrelationsmatrisen (Tabell 2) visar att alla korrelationer understiger 0,9 samt att alla VIF-värden understiger 10, vilket visar att problem med multikollinearitet inte är relevant i denna studie.
Tabell 2. Korrelationsmatris
ROA DOI S/E Ln(Storlek) VIF
ROA 1 -0,041 -0,164 -0,14
DOI -0,041 1 -0,173* -0,07 1,031
S/E -0,164 -0,173* 1 0,279** 1,113
Ln(Storlek) -0,140 -0,070 0,279* 1 1,085
3.4 Regressionsanalys med kurvilinjära effekter
I syfte att undersöka och förstå sambandet I-P för IT- och telekombranschen, testades ett icke-linjärt samband med hjälp av kurvilinjära regressioner, vilket testar hypotes 2 och 3. Följande kurvilinjära regressioner används i studien:
!"# = %!+ ("× *"+ + (#× *"+#+ ( $× , -+ (%× ./(,123456) + ε !"# = %!+ ("× *"+ + (#× *"+#+ ($× *"+$+ (%× , -+ (&× ./(,123456) + ε Som genomgående nämnts finner senare forskning empiriskt stöd för att finansiell prestation varierar med DOI (Contractor, Kundu & Hsu 2003; Lu & Beamish; Thomas & Eden 2004). Med hjälp av regressionerna med kurvilinjära effekter testades om ett format, inverterat U-format samt S-U-format samband för I-P (Figur 3) existerar. För att undersöka om den beroende variabeln ROA inte endast beror av DOI utan också av DOI2, det vill säga om sambandet även
innehåller en kvadratisk term, testades en kvadratisk funktion (format och inverterat U-format) (Körner & Wahlgren 2015a, s.213). För att sedan undersöka om den beroende variabeln ROA även beror av DOI3, det vill säga om sambandet även innehåller en kubisk term, testades
en kubisk funktion (S-format) (Ibid.). Slutligen genomfördes multipla regressionsanalyser för att undersöka om betakoefficienten ändrar riktning mellan den enkla och kvadratiska termen (U-format och inverterat U-format) samt den kubiska termen (S-format). Om ett U-format, inverterat U-format eller horisontellt S-format samband föreligger kommer β-koefficienternas riktning att ändras enligt tabellerna nedan:
Tabell 3. U-format samband. Egen bearbetning av Ekesiöö och Widengrens (2013) tabell, s.28. Förväntad β-koefficient
1. DOI - 2. DOI2 +
Tabell 4. Inverterat U-format samband. Egen bearbetning av Ekesiöö och Widengrens (2013) tabell, s.28. Förväntad β-koefficient
1. DOI + 2. DOI2 -
Tabell 5. S-kurvan. Egen bearbetning av Ekesiöö och Widengrens (2013) tabell, s.28. Förväntad β-koefficient 1. DOI - 2. DOI2 + 3. DOI3 - 3.5 Regressionsdiagnostik
För att undersöka att den multipla regressionen och regressionerna med kurvilinjära effekter ger en adekvat beskrivning av datan, utgår studien och testar för de krav och antaganden som bör vara uppfyllda för vardera statistiska analys. Vid multipel linjär regression och regression med kurvilinjära effekter görs ett par grundläggande antaganden som ska vara uppfyllda för att resultatet inte ska snedvridas: tillräckligt stort urval, inte problem med multikollinearitet, extremvärden, normalfördelning och homoskedacitet (Pallant 2016, ss.151–152).
Tillräckligt stort urval har säkerställts med följande ekvation som riktlinje: N> 50 + 8m (m=
antal oberoende/kontroll variabler) (Pallant 2016, s.151 se Tabachnick & Fidell, 2013, s.123). Enligt ekvationen ska studiens undersökning, med en oberoende variabel (DOI) och två kontrollvariabler (skuldsättningsgrad och företagsstorlek) minst ha ett urval på 74 observationer, vilket studien överskrider. Studien skulle möjligtvis kunna kritiseras för de förhållandevis få observationerna jämfört med andra studier inom I-P, men eftersom ovannämnd ekvation har använts som riktlinje utgör inte detta ett problem för de statistiska analyserna. Även om det hade varit önskvärt att inkludera fler observationer i undersökningen, krävde datainsamlingen en manuell genomgång av årsredovisningarna, vilket är mycket tidskrävande och därmed de färre observationerna.
Multikollinearitet redovisas i tabell 2.
Extremvärden har undersökts med hjälp av ett låddiagram. Extremvärden är de värden som
ligger mer än tre kvartilavstånd utanför lådan (Pallant 2016, s.64). Studien fann extremvärden för ROA och skuldsättningsgrad, vilket justerades genom att trimma dessa extremvärden till värdet på den 5:e percentilen samt den 95:e percentilen. I undersökningen trimmades 15 värden för ROA och elva för skuldsättningsgrad (Ibid.).
Normalfördelning kan bland annat tolkas utifrån en populations skevhet och kurtosis. För att
Yu 2015). Anledningen till att kontrollvariabeln företagsstorlek logaritmerades är för att den ska bli mer normalfördelad. Tabell 6 redogör för datasetets skevhet och kurtosis.
Homoskedacitet innebär att variansen är konstant och samma för alla residualer. För att
undersöka detta plottades residualerna i ett spridningsdiagram. Då resultatet inte visade några formationer, utan spridda datapunkter uppfyller datan kravet för homoskedacitet.
4. Empiriska resultat
I följande avsnitt presenteras först deskriptiv statistik för att få en överblick över den insamlade datan. Sedan presenteras resultaten från den multipla regressionsanalysen och regressionsanalyserna med kurvilinjära effekter.
4.1 Deskriptiv statistik
Tabell 6 presenterar den deskriptiva statistiken över insamlade data. I tabellen går det att utläsa variablernas medelvärde, standardavvikelse, första kvartil, median, tredje kvartil, största värde, skevhet och kurtosis. Under åren 2017–2018 har de undersökta företagen inom IT- och telekombranschen i genomsnitt haft en internationaliseringsgrad på 49,5 procent, vilket betyder att knappt hälften av deras omsättning har skett i utlandet. Företagens DOI sträcker sig från 0,8 procent omsättning i utlandet till att hela omsättningen sker i utlandet. Vidare visar den deskriptiva statistiken att samtliga variabler utom företagsstorlek är normalfördelade.I denna studie är den deskriptiva statistiken för DOI-variabeln mest relevant eftersom trestegsteorin utgår från DOI, medan valet av kontrollvariabler skiljer sig åt mellan studier.
Tabell 6. Deskriptiv statistik
Variabel Medelv. SD Min. Q1 Median Q3 Max. Skevhet Kurtosis ROA 9,58% 14,89% -33,44% 1,37% 9,79% 17,47% 46,72% 0,15 0,56 DOI 49,46% 34,39% 0,77% 18,03% 45,98% 88,28% 100% 0,13 -1,41 S/E 1,50 1,24 -3,37 0,60 1,15 2,17 5,78 0,79 2,25 Ln(Storlek) 5,56 1,34 3,69 4,49 5,26 6,19 11,58 1,51 3,50
4.2 Variabler av intresse
är relevant för att förstå hur DOI förhåller sig till ROA samt att kontrollera för hur kontrollvariablerna påverkar sambandet. Vidare presenteras förklaringsgraden, R2, samt den
justerade förklaringsgraden, vilket är mått på hur stor andel av variationen i ROA som förklaras av DOI samt skuldsättningsgrad och företagsstorlek (Körner & Wahlgren 2015a, s.374). Då kontrollvariabler har inkluderats i denna modell presenteras justerade R2 för att inte överskatta
förklaringsgraden.
4.3 Regressionsanalys
I följande avsnitt presenteras resultatet från den multipla regressionsanalysen med den oberoende variabeln DOI, kontrollvariablerna skuldsättningsgrad och företagsstorlek och den beroende variabeln ROA. Resultaten från den multipla regressionsanalysen finner inget signifikant linjärt samband för I-P inom IT- och telekombranschen. Därmed förkastas hypotes 1a. En tolkning av resultaten i tabell 7 visar att regressionskoefficienten för DOI inte är statistiskt signifikant, vilket betyder att detta likväl skulle kunna bero på slumpen. Vidare indikerar regressionskoefficienten för DOI -0,03 ett svagt negativt samband mellan DOI och ROA, men eftersom detta likväl skulle kunna bero på slumpen förblir resultatet intetsägande. Kontrollvariabeln skuldsättningsgrad har dock ett negativt och statistiskt signifikant samband med ROA (-0,017), medan kontrollvariabeln företagsstorlek (-0,011) inte visar på något statistiskt signifikant samband. Vidare kan det även konstateras att interceptet är signifikant (0,204), vilket innebär att när alla oberoende och kontrollvariabler antar värdet noll kommer interceptet ROA att anta värdet 20,4 procent. Slutligen uppgår den justerade förklaringsgraden till 0,021, vilket innebär att 2,1 procent av variationen I ROA kan förklaras av de oberoende och kontrollerade variablerna, medan resterande variation beror på okända variabler.
H1a: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation är linjärt. → Förkastas
H1b: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation är inte linjärt.
→ Accepteras
Tabell 7. Effekten av DOI på ROA, β -koefficienter, standardfel inom parenteser. Modell DOI -0,03 (0,03) S/E -0,017* (0,01) Ln(Storlek) -0,011 (0,01) Intercept 0,204** (0,06) N 144 R2 0,042 R2 (justerad) 0,021
Regressionstabell för regressionen. DOI utgör den oberoende variabeln och ROA utgör den beroende variabeln. Tabellen redogör för regressionskoefficienter samt signifikans där * anger 10 % statistisk signifikansnivå och ** anger 5 % statistisk signifikansnivå.
4.4 Regressionsanalys med kurvilinjära effekter
negativt fram tills minimipunkten är nådd. Efter minimipunkten på 60 procent blir sambandet I-P positivt.
Kontrollvariabeln skuldsättningsgrad har ett negativt β-värde på -0,018 och är statistiskt signifikant på 10 procents signifikansnivå, medan kontrollvariabeln företagsstorlek inte är signifikant. Den justerade förklaringsgraden uppgår till 4,5 procent. Jämfört med den justerade förklaringsgraden från den multipla regressionsanalysen på 2,1 procent, förklarar den kvadratiska modellen mer av variationen i ROA.
H2: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation varierar enligt en
U-kurva. → Accepteras
Tabell 8. U-format samband, β -koefficienter, standardfel inom parenteser.
Modell DOI -0,411*** (0,14) DOI2 0,369*** (0,13) S/E -0,018* (0,01) Ln(Storlek) -0,01 (0,01) Intercept 0,259*** (0,06) N 144 R2 0,062 R2 (justerad) 0,045
Resultaten för den kubiska modellen visar att regressionskoefficienterna för den enkla, kvadratiska och kubiska DOI-variabeln varken är signifikanta eller ändrar riktning enligt Skurvan. Den enkla DOIvariabel har ett βvärde på 0,02, den kvadratiska har ett βvärde på -0,663 och den kubiska termen har ett β-värde på 0,685. För att β-värdena ska ändra riktning enligt S-kurvan ska den enkla termen ha ett negativt värde, den kvadratiska ett positivt och den kubiska ett negativt. Ingen kontrollvariabel har ett statistiskt säkerställt samband med ROA. Vidare uppgår den justerade förklaringsgraden till 6,7 procent, även om denna förklaringsgrad är högre jämfört med både den multipla regressionsanalysen och den kvadratiska modellen så kan inget vidare resonemang föras eftersom modellen inte är signifikant. Det kan därmed inte konstateras att det råder något horisontellt S-format samband för IT- och telekombranschen och därmed förkastas hypotes 3.
H3: Sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation varierar enligt en
S-kurva → Förkastas
Tabell 9. Horisontellt S-format samband Modell DOI -0,020 DOI2 -0,663 DOI3 0,685 S/E -0,016 Ln(Storlek) -0,011 Intercept 0,231 N 144 R2 0,1 R2 (justerad) 0,067
4.5 Diskussion
Det är viktigt att belysa att grunden för internationell verksamhet bygger på antagandet om att internationalisering kan ha en positiv påverkan på företags finansiella prestation. Men med tanke på att studien inte finner ett signifikant linjärt samband, belyser detta att sambandet I-P är komplext. Detta stödjer även trestegsteorin grundtanke om att för- och nackdelar vid internationalisering varierar beroende på DOI.
Regressionen med kurvilinjära effekter visar att sambandet I-P för IT- och telekombranschen är U-format. Regressionskoefficienterna för de U-formade sambandet, enkla (-0,411) och kvadratiska (0,369) DOI-termerna, är i linje med Ruigrok och Wagner (2003) som också finner empiriskt stöd i ett U-format samband (-0,456 och 0,39), där DOI och finansiell prestation mäts på samma sätt som i denna studie. Den justerade förklaringsgraden på (4,5 procent) är relativt låg, men om man jämför detta med en tidigare studie som också finner stöd för ett U-format samband har den studien en justerad förklaringsgrad på 10 procent (Lu & Beamish 2004). Vidare är minimipunkten för det U-formade sambandet i Ruigrok och Wagner (2003) 61 procent, vilket kan jämföras med studiens minimipunkt på 60 procent. En möjlig förklaring till varför denna studie finner ett liknande resultat som Ruigrok och Wagner (2003) skulle kunna bero på att studien undersöker tillverkningsindustrin, vilket skulle kunna tolkas som en bransch med höga initiala fasta kostnader i form av kostnader för maskiner och fabriker (Hennart 2007). Detta skulle kunna betyda att företagen i deras undersökning, likt denna studie, kräver en hög produktionsnivå för att uppnå skalfördelar. Som tidigare nämnts har studien kontrollerat för branscheffekter genom kontrollvariabler, men eftersom studien inte explicit redogör för val av bransch ger författarna ingen vidare förklaring till branschspecifika effekter som skulle påverka sambandet I-P.
Den initialt negativa lutningen i det U-formade sambandet bekräftar teorin om liabilities of
foreignness, som beskriver de inlärningskostnader som uppstår initialt när företag saknar
därmed olika nivå på MES samt Contractors (2007) argument att det initiala stadiet varierar beroende på bransch, indikerar resultatet att IT- och telekombranschen har ett långt initialt stadium. Detta beror på att företag i branschen kräver en högre produktionsnivå innan de kan dra nytta av sina skalfördelar. Resultatet antyder därmed att företag inom branschen behöver en förhållandevis hög DOI innan man kan se en positiv lutning i tillväxtstadiet, som kännetecknas just av att företag kan börja dra nytta av sina skalfördelar. Ett annat argument som stödjer att företag inom IT- och telekombranschen har ett längre initialt stadium, är att tidigare forskning har uppskattat att den optimala graden av internationalisering ligger mellan 40 och 70 procent (Ruigrok, Amann & Wagner 2007). Den optimala graden av internationalisering innebär att ytterligare internationalisering inte kommer att påverka finansiell prestation positivt.
Vidare skulle det U-formade resultatet kunna förklaras av att studiens urval domineras av företag i det initiala stadiet och tillväxtstadiet (Contractor 2007). Detta bygger på studiens analys om att det initiala stadiet skulle kunna fortgå till en DOI på 60 procent. Medianen för DOI är 45,98 procent vilket betyder att hälften av studiens urval inte har uppnått minimipunkten på 60 procent, vilket indikerar att majoriteten av företagen befinner sig i det initiala och tillväxtstadiet. En ytterligare faktor som skulle kunna förklara varför majoriteten av företagen befinner sig i det initiala eller tillväxtstadiet är att det noterades under datainsamlingen att många företag är relativt unga, vilket stödjer att många företag endast har varit internationaliserande under en kortare period, och därmed inte övergått till överexpansionsstadiet. Trots att studien förkastar hypotes 3 kan det inte dras några vidare slutsatser om sambandet I-P för IT- och telekombranschen faktiskt följer en S-kurva, då resultatet pekar på att urvalet representeras av företag i det initiala och tillväxtstadiet. Om studiens urval istället hade omfattats av fler företag med en högre DOI hade resultatet kunnat visa på en S-kurva.
och Eden (2004) som menar på att kortsiktiga finansiella mått inte är lämpliga att använda eftersom effekterna av en förändrad DOI ibland kan återspeglas med en viss tidsfördröjning. Då tidigare uppskattning om att den optimala graden av internationalisering ligger mellan 40 och 70 procent stödjer även detta grundtanken bakom en viss tidsfördröjning eftersom resultatet i denna studie visar att den positiva effekten av internationalisering realiseras efter en DOI på 60 procent.
För att återkoppla till Ekesiöö och Widengrens (2013) kandidatuppsats presenteras studiens resultat nedan. Anledningen till att deras resultat inte presenterades i samband med tidigare studier, är på grund av det är en kandidatuppsats, vilket innebär att den inte är granskad. Ekesiöö och Widengren (2013) studerar svenska börsnoterade företag, och finner stöd för ett positivt linjärt samband för I-P när finansiell prestation definieras som det långsiktiga måttet Tobins Q. När finansiell prestation istället definieras som ROA finner de ett icke-signifikant linjärt samband (-0,024), likt denna studie. Med tanke på att de inte finner ett signifikant linjärt samband när finansiell prestation mäts som ROA, men att de finner ett signifikant positivt linjärt samband när de använder det långsiktiga finansiella måttet Tobins Q, skulle denna studie kunnat få ett annat resultat om ett långsiktigt finansiellt mått tillämpades. Å andra sidan definieras DOI som en sammanslagen faktor av andel omsättning i utlandet och andel utlandsanställda, vilket också skulle kunna påverka resultatet. Slutligen är studien inte avgränsad till en specifik bransch, men eftersom svenska företag studeras är det intressant att jämföra resultaten.
5. Slutsats och framtida forskning
5.1 Slutsats
Som tidigare nämnts är grunden för internationell verksamhet och forskning inom internationellt företagande att internationalisering har en positiv påverkan på företags finansiella prestation. Forskning och empiriska bevis stödjer olika uppfattningar om sambandet I-P: positivt och negativt linjärt, U-format, inverterat U-format och horisontellt S-format samband. Med tanke på de tvetydiga resultaten, rekommenderas framtida studier att avgränsa sig till specifika företag eller branscher. Studien har därmed avgränsats till svenska IT- och telekombranschen, med syfte att förstå hur företags finansiella prestation varierar med DOI samt att fördjupa sig i hur sambandet I-P ser ut för denna bransch. Sambandet I-P för IT- och telekombranschen följer ett U-format samband. Detta innebär att internationalisering har en negativ påverkan på finansiell prestation tills en minimipunkt, och därefter påverkas finansiell prestation positivt. Vidare indikerar resultatet att det initiala stadiet för IT- och telekombranschen är långt, med utgångspunkt i trestegsteorin som argumenterar för att den positiva lutningen i tillväxtstadiet delvis beror på att företag nu kan börja dra nytta av skalfördelar, vilket för branschen kräver en hög produktionsnivå. Sammanfattningsvis visar inte studien på att det finns någon optimal punkt för internationalisering, utan efter minimipunkten överväger fördelarna nackdelarna med en ökad DOI. Avslutningsvis bidrar denna studie till nuvarande forskning på så sätt att den inte försöker finna ett generellt samband för I-P, utan istället fördjupar sig studien i hur sambandet ser ut för en specifik bransch.
5.2 Förslag till framtida forskning
6 Käll- och litteraturförteckning
Tidskriftsartiklar
Allen, L., & Pantzalis, C. (1996). Valuation of the Operating Flexibility of Multinational Corporations. Journal of International Business Studies, vol. 27(4), ss. 633–653.
Annavarjula, M., & Beldona, S. (2000). MULTINATIONALITY-PERFORMANCE RELATIONSHIP: A REVIEW AND RECONCEPTUALIZATION. The International
Journal of Organizational Analysis, vol. 8(1), ss. 48–67.
Bausch, A., & Krist, M. (2007). The effect of context-related moderators on the internationalization-performance relationship: Evidence from meta-analysis, vol. 47, ss. 29. Contractor, F. J., Kundu, S. K., & Hsu, C.-C. (2003). A three-stage theory of international expansion: the link between multinationality and performance in the service sector. Journal of
International Business Studies, vol. 34(1), ss. 5–18.
Contractor, F. J. (2007). Is international business good for companies? The evolutionary or multi-stage theory of internationalization vs. the transaction cost perspective. Management
International Review, vol. 47(3), ss. 453–475.
Daniels, J. D., & Bracker, J. (1989). Profit performance: do foreign operations make a difference? Management International Review, vol. 29(1), ss. 46-56.
Ekesiöö, S., & Widengren, J. (2013). Internationalisering och finansiell prestation: En studie över sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation i svenska börsnoterade företag. Uppsala universitet, ss. 7–45.
Fernhaber, S. A. (2013). Untangling the relationship between new venture
internationalization and performance. Journal of International Entrepreneurship, vol. 11(3), ss. 220–242.
Geringer, J. M., Tallman, S., & Olsen, D. M. (2000). Product and international diversification among Japanese multinational firms. Strategic Management Journal, vol. 21(1) ss. 51-80. Gomes, L., & Ramaswamy, K. (1999). An Empirical Examination of the Form of the Relationship between Multinationality and Performance. Journal of International Business
Studies, vol. 30(1), ss. 173–187.
Grant, R. M. (1987). Multinationality and Performance among British Manufacturing Companies. Journal of International Business Studies, vol. 18(3), ss. 79–89.
Haar, J. (1989). A comparative analysis of the profitability performance of the largest U.S., European and Japanese multinational enterprises. Management International Review, vol. 29(3), ss. 5-19.
Hennart, J.-F. (2007). The theoretical rationale for a multinationality-performance relationship.
Management International Review, vol. 47(3), ss. 423–452.
Hitt, M. A., Hoskisson, R. E., & Ireland, R. D. (1990). Mergers and Acquisitions and Managerial Commitment to Innovation in M-Form Firms. Strategic Management Journal, vol. 11, ss. 29–47.
Ho, A.D. & Yu, C.C. (2015), "Descriptive Statistics for Modern Test Score Distributions:
Skewness, Kurtosis, Discreteness, and Ceiling Effects", Educational and Psychological
Measurement, vol. 75(3), ss. 365-388.
Hosseini, M., Brege, S., & Nord, T. (2018). A combined focused industry and company size investigation of the internationalization-performance relationship: The case of small and medium-sized enterprises (SMEs) within the Swedish wood manufacturing industry. Forest
Johanson, J. & Vahlne, J.-E. (2009). The Uppsala internationalization process model revisited: From liability of Foreignness to Liability of Outsidership. Journal of International Business
Studies, vol. 40(9), ss. 1411–1431.
Jung, Y. (1991). Multinationality and profitability. Journal of Business Research, vol. 23(2), ss. 179–187.
Kim, W. S., & Lyn, E. O. (1987). Foreign Direct Investment Theories, Entry Barriers, and Reverse Investments in U.S. Manufacturing Industries. Journal of International Business
Studies, vol. 18(2), ss. 53–66.
Kogut, B. (1985). Designing global strategies: profiting from operational flexibility. Sloan
Management Review, vol. 26, ss. 27-38.
Lu, J. W., & Beamish, P. W. (2001). The internationalization and performance of SMEs.
Strategic Management Journal, vol. 22(6–7), ss. 565–586.
Lu, J. W., & Beamish, P. W. (2004). International Diversification and Firm Performance: The S-Curve Hypothesis. Academy of Management Journal, vol. 47(4), ss. 598–609.
Luo, Y. 1998, "Timing of Investment and International Expansion Performance in China",
Journal of International Business Studies, vol. 29(2), ss. 391-407.
Marano, V., Arregle, J.-L., Hitt, M. A., Spadafora, E., & van Essen, M. (2016). Home country Institutions and the Internationalization-Performance Relationship: A Meta-Analytic Review.
Journal of Management, vol. 42(5), ss. 1075–1110.
Michel, A., & Shaked, I. (1986). Multinational Corporations vs. Domestic Corporations: Financial Performance and Characteristics. Journal of International Business Studies, vol. 17(3), ss. 89–100.
Mishra, C. S., & Gobeli, D. H. (1998). Managerial Incentives, Internalization, and Market Valuation of Multinational Firms. Journal of International Business Studies, vol. 29(3), ss. 583–597.
Morck, R., & Yeung, B. (1991). Why Investors Value Multinationality. The Journal
of Business, vol. 64(2), ss. 165–187.
Ruigrok, W., Amann, W. & Wagner, H. 2007, "The Internationalization-Performance Relationship at Swiss Firms: A Test of the S-Shape and Extreme Degrees of Internationalization", MIR: Management International Review, vol. 47(3), ss. 349-368. Ruigrok, W., & Wagner, H. (2003). Internationalization and Performance: An Organizational Learning Perspective. MIR: Management International Review, vol. 43(1), ss. 63–83.
Siddharthan, N. S., & Lall, S. (1982). The Recent Growth of the Largest Us Multinationals.
Oxford Bulletin of Economics & Statistics, vol. 44(1), ss. 1–13.
Sullivan, D. (1994a). Measuring the Degree of Internationalization of a Firm. Journal of
International Business Studies, vol. 25(2), ss. 325–342.
Sullivan, D. (1994b). The "Threshold of Internationalization:" Replication, Extension, and Reinterpretation. MIR: Management International Review, vol. 34(2), ss. 165–186.
Thomas, D.E. & Eden, L. (2004). What is the Shape of the Multinationality-Performance Relationship?. Multinational Business Review, vol. 12(1), ss. 89-110.
Böcker
Bryman, Alan., & Emma Bell, (2011) Business Research Methods. 3 uppl. Cambridge; New York, NY: Oxford University Press.
Körner, S. & Wahlgren, L. (2015a). Statistisk Dataanalys. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur Körner, S. & Wahlgren, L. (2015b). Statistiska Metoder, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. Pallant, J. (2016). SPSS survival manual: a step by step guide to data analysis using IBM
SPSS. 6. uppl. Maidenhead: Open University Press: McGraw-Hill.
Vernon, R. (1971). Sovereignty at Bay: The Multinational Spread of US Enterprises, Basic Books: New York.
Elektroniska källor
Almega (u.å.). Omsättning och tillväxt. Tillgänglig: https://www.itot.se/om-oss/statistik/omsattning-och-tillvaxt/ (2020-05-25).
Investopedia. (2019). Minimum Efficient Scale (MES). Tillgänglig: https://www.investopedia.com/terms/m/minimum_efficiency_scale.asp (2020-05-25)
Investopedia. (2020). Return on Assets–ROA. Tillgänglig:
https://www.investopedia.com/terms/r/returnonassets.asp (2020-05-21). PwC. (2018). Räntabilitet–så mäter du lönsamhet. Tillgänglig:
https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/rantabilitet (2020-05-25).
SCB. Hierarkisk visning från avdelningsnivå och nedåt - SNI 2007. Tillgänglig: http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=A&snikod=J (2020-05-20).
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Tillgänglig:
Tillväxtanalys. (2005). Utlandsägda företag 2005. Tillgänglig:
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f1e7ed/1586366188060/Utl ands%C3%A4gda%20f%C3%B6retag%202005-06.pdf (2020-05-25).
