Sedan lång tid tillbaka har utflödet av kväve och fosfor från Saxån-Braån till Öresunds studerats. Utflödet av dessa tillväxtgynnande ämnen medför ökad algtillväxt i sundet, en tillväxt som får stora konsekvenser i det känsliga havsekosystemet. Gödningsämnena uppstår huvudsakligen genom läckage från jordbruket och de bakomliggande orsakerna är till stor del övergödning samt att näringsfällor och fånggrödor finns i alltför begränsad omfattning. Jordbruket vidtar nu åtgärder för att minska läckaget ut i Öresund, men ytterligare åtgärder är av nöd för ytterligare minska belastningen.
Den långsiktiga tendensen är att utflödet av både kväve och forfor minskar, men variationerna mellan år är mycket stora. Dessa variationer har sin orsak i stora skillnader i bl a nederbördsmängder och före-komst av tjäle, vilket påverkar vattenföringen i Saxån-Braån.
Jordbruk med miljöstöd
1998 1999 2000 2001
Kommunal jordbruksmark,
För jordbruk med miljöstöd är målsättningen 20% år 2005. Uppgifter från Jordbruksverket. Strängare villkor för KRAV-märkning än för miljöstöd. Samma jordbruk kan både vara KRAV-godkänt och erhålla miljöstöd.
Målsättning: 50% år 2008.
Utsläpp av kväve
01980 1990 2000
Utsläpp av fosfor
01980 1990 2000
Målsättning: minska.
Utsläpp i huvudsak från Saxån-Braån. Stora årliga vari-ationer beroende på väderförhållanden och vattenflöde.
Målsättning: minska.
Utsläpp i huvudsak från Saxån-Braån. Stora årliga vari-ationer beroende på väderförhållanden och vattenflöde.
NYCKELTAL
Slam
Ur kretsloppssynpunkt är det önskvärt att återföra näringsämnena i slam till mark som brukas. Slammet innehåller mullbildande ämnen, fosfor, kväve, kalium och mikronäringsämnen. Samtidigt förekommer tyvärr också oönskade organiska ämnen och tungmetaller. I de flesta fall är halterna av dessa ämnen så låga att slammet uppfyller de krav som är fastställda. Slam används för Landskronas del huvudsakligen som näringsmaterial för grönytor, golfbanor och liknande. För närvarande används inget slam inom jordbru-ket.
Bland de oönskade ämnen i slam som särskilt har studerats finns kadmium, bly och kvicksilver. Kadmi-um är en tungmetall som har negativa hälsoeffekter. Kvicksilver och bly är också hälsovådliga men är dessutom dåliga för jordarna. Under 1900-talet har kadmium i jordbruksmarken ökat med 30% och kvicksilver med nästan 50%. Det är alltså av stor vikt att följa mängden av dessa tungmetaller för att kontrollera deras rörelser i ekosystemen.
Landskrona har som mål att allt slam skall vara godkänt. Under första halvåret 2001 var slammet godkänt, men klarade inte gränsen under senare hälften av året på grund av för höga kadmiumvärden.
Halter om 3 milligram/kg torrt slam uppmättes, vilket överskred gränsvärdet på 2,0. En tänkbar orsak till ökningen av kadmium kan vara branden sommaren 2001 hos Boliden Bergsöe, vars anläggningar ligger nära reningsverket.
Kvicksilver och blyhalterna låg dock under gränsvärdet under hela året.
Fosfor är ett ändligt växtnäringsämne. Därför är det av vikt att så stor del som möjligt av det fosfor som förs bort från jordbruksarealerna i samband med skörd av grödor och djurprodukter kan återföras. Mål-sättningen är att all fosfor ska återföras till jordbruket. Idag sker inte detta, därför att många känner skepsis mot slammet och LRF rekommenderar lantbrukare att inte sprida det på åkermark. I Landskrona an-vänds ändå allt slam som växtnäring, även om det handlar om grönytor gräsmattor etc. Det fosforhaltiga slammet blandas med flis till en s.k. “biomull”, som används inom kommunen.
Kadmium i slam
Kvicksilver i slam
4
mg/kg torrsubstans
3
2
1
0
1998 1999 2000 2001
Bly i slam
100
mg/kg torrsubstans
75
50
25
0
1998 1999 2000 2001
Målsättning: mindre än 100 milligram/kg torrsubstans. Målsättning för kadmium: mindre än 2,0 milligram/kg torrsubstans. Målsättning för kvicksilver: mindre än 2,0 milligram/kg torrsubstans.
Under sommaren 2001 inträffade en stor brand hos Boliden Bergsöe, som ligger vid reningsverket. Efter branden fick man en tydlig ökning av kadmium i slam-met, vilket gjorde att man inte klarade gränsen för god-känt. Det har dock inte kunnat fastställas med säkerhet att den ökade kadmiumhalten hade samband på branden.
NYCKELTAL
Avfall
Hur mycket avfall som varje person producerar varierar stort över landet. Här i Landskrona är vi bättre än riksgenomsnittet, men mängden insamlade tidningar och förpackningsmaterial ökar inte längre, vilket är målsättningen. Under 2001 lämnade varje person ca 90 kg papper och förpackningsmaterial för återvin-ning. Den totala mängden hushållsavfall har inte minskat utan ligger på en oförändrad nivå om 250 kg/
person och år. Ett positivt mått på vår framgång är att mängden deponerat hushållsavfall minskar. Sedan 1999 har mängden minskat med 56%. Hushållsavfallet sorteras i flera delar, där det brännbara används för framställning av pellets för värmeverket, metall sorteras bort och restmaterialet komposteras/rötas.
Landskrona kommun har särskilt följt förbrukningen av kontorspapper inom förvaltningarna. Ytterli-gare insatser är nödvändiga om målet om en halvering av antalet A4 papper per anställd fram till år 2008 skall nås.
1998 1999 2000 2001
Målsättning: 100%.
Under sommaren 2001 inträffade en stor brand hos Boliden Bergsöe, som ligger vid re-ningsverket. Efter branden fick man en tydlig ökning av kadmium i slammet, vilket gjorde att man inte klarade gränsen för godkänt. Det har dock inte kunnat fastställas med säkerhet att den ökade kadmiumhalten hade samband på branden.
Målsättning för hushållsavfall: minska. Målsättning för återvinning: öka.
Insamling för återvinning enligt producentansvar avser tidningspapper och förpackningar, inte andra produkt-typer som omfattas av producentansvar. I nyckeltalet inräknas bara det som LSR samlat in. Företag och an-dra verksamhetsutövare kan anlita anan-dra företag för bortforsling av återvinningsmaterial.
Målsättning: minska.
Hushållsavfall sorteras maskinellt för att få fram en brännbar fraktion, som levereras till värmeverket i form av pellets. Också metall sorteras ut. Restmaterial från sorteringen komposteras/rötas och bara det onyttiga material som därefter återstår deponeras. Direktdepo-nering kan undantagsvis förekomma vid tekniska pro-blem på sorteringsanläggningen men undviks i det längs-ta, inte minst för att man ska slippa betala deponiskatt.
NYCKELTAL
Energi
Många av dagens miljöproblem har starka samband med storleken på energianvändningen och sättet att använda energi. Det gäller försurning, växthuseffekt, kemikaliespridning, luftkvalité i tätorter, marknära ozon och minskad biologisk mångfald vid utbyggnad av energianläggningar, ledningsgator med mera.
Kommunerna har ett stort lokalt ansvar för energifrågorna, både vad gäller planering och rådgivning.
Både om man betraktar kommunen som geografisk enhet eller som organisation är det övergripande målet att minska energianvändningen samt att i så stor omfattning som möjligt använda förnyelsebara energikällor. Målet är dock svårt att nå snabbt och ofta är övergången till förnyelsebara energikällor både tekniskt svår och kostsam.
Landskrona kommun genomför omfattande satsningar för att minska energianvändningen och för att minska miljöpåverkan vid den energiförbrukning som är nödvändig. En del av denna satsning utgör den nya Stationspendeln som presenteras på annan plats i miljöredovisningen.
Utvecklingen i Landskrona har de senaste åren varit både positiv och negativ. Vi presenterar här ett axplock av förbrukningsvärden. En total redovisning av olika typer av energiförbrukning kan du finna på Miljöförvaltningens hemsida <http://www.landskrona.se/kommun/miljo/index.htm>. Ett flertal värden är för år 2001 inte jämförbara bakåt i tiden på grund av att SCB har förändrat sina beräkningssystem. Det gör att flera viktiga jämförelsetal inte kan betygsättas för år 2001.
En positiv utveckling är att antalet en- och tvåfamiljshus anslutna till fjärrvärmesystemet ökar. Under 2001 var 690 fastigheter anslutna. Vidare fortsätter koldioxidutsläppet att minska och är nu 5 ton per person och år. Detta värde måste dock minska ytterligare för att nå FN:s mål om ca 1 ton/person och år fram till år 2050.
Landskrona har tidigare haft höga värden (ca 90%) för andelen förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmesystemet, men under 2001 bröts nivån och värdet föll till 57%. Anledningen är att spillvärme från Supras anläggning inte längre är tillgänglig. Under en övergångsperiod ersätts förlusten med eldning av naturgas.
För kommunen som organisation kan noteras att all använd el från 2001 är sk grön el som levereras utan högre kostnad än vanlig el. Likaså är all producerad el (via andelar i vindkraftverk) helt fossilfri.
Tyvärr fortsätter användandet av el i kommunens lokaler att öka och är nu uppe i 63 kWh/m2, ett tendens som återfinns i förbrukningen av värme i kommunens lokaler som återigen ökar.
Pappersförbrukning
4000
A4/årsanställd
3000
2000
1000
0
1999 2000 2001
Målsättning: minska med 50% 1998–2008.
Avser ”förbrukade papper” enligt uppgift från tryckeriet. Papper som förvaltningar och enheter eventuellt köper från annat håll inkluderas inte.
NYCKELTAL
Transporter
Personalen vid Landskrona kommun genomför årligen en stor mängd transporter. De omfattar både körningar med bil i tjänsten och det arbete som utförs med lastfordon och anläggningsmaskiner. Målsätt-ningen är att fordonsparken skall drivas med ickefossila bränslen. Hittills har detta skett med RME – rapsmetylester – som drivmedel, men på grund av tekniska problem upphör detta snart. Som komple-ment till trådbuss i stadstrafiken planeras en övergång från dieselbränsle till biogas. När en tankanlägg-ning för biogas upprättas kommer troligen också kommunala fordon att börja använda detta förnybara bränsle.
1998 1999 2000 2001
En- och tvåfamiljshus vid förbränning av fossila bränslen oavsett ändamål
1998 1999 2000 2001 Målsättning: minska.
Nyckeltalet ska spegla den allmänna användningen av el i hushållen för andra ändamål än uppvärmning.
Målsättning: öka.
Övergång från elvärme till fjärrvärme friställer värdefull elektricitet till ändamål där den bättre behövs. Över-gång från oljeeldning till fjärrvärme ökar energieffekti-viteten och minskar luftföroreningarna.
Målsättning: öka.
De redovisade uppgifterna har erhållits från länsstyrel-sen. (För år 2000 finns också en uppgift från SCB, men den avviker från länsstyrelsens. Orsaken till att uppgif-terna varierar har ännu inte klarlagts.)
Målsättning för värme i kommunens lokaler: minska med 20% 1998–2008. Målsättning för användning av el i kommunens lokaler: minska.
NYCKELTAL
Transportenergi för tjänsteresor
2000
kWh/årsarbetare
1500
1000
500
0
1999 2000 2001
Icke fossilt bränsle till
tjänstefordon och arbetsredskap
10
%
5
0
1999 2000 2001
Målsättning: minska med 25% 1998–2008.
Körning med egen bil i tjänsten samt förvaltningarnas samlade inköp av motorbränslen (bensin, diesel och RME). Bränsle till lastfordon och maskiner har inte kun-nat särskiljas från bränsle till personbilar.
Målsättning: 100%.
Det enda icke fossila drivmedel som förekommit är raps-metylester (RME). Användningen har minskat pga tek-niska problem och upphör troligen snart. Planering på-går för införande av biogas.
NYCKELTAL
Landskrona kommun Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Besöksadress:
Stadshuset Drottninggatan 7
Telefon: 0418-470 600 Fax: 0418-470 603 envir.admin@mf.landskrona.se www.landskrona.se