I detta avsnitt följer en sammanfattning av de resultat som kommer ifrån intervjuerna med experterna. För att tydliggöra för läsaren har resultaten sammanställts under nedanstående rubriker istället för att återges fråga för fråga. Författarna är av uppfattningen att detta skapar en tydligare bild för läsaren samt att kopplingen till den kvantitativa undersökningen därför blir tydligare. I Bilaga 3 återfinns också en förteckning över samtliga frågor som ställdes under intervjuerna.
6.1 Potentiella risker med värdering till verkligt värde
Respondenterna anser att den subjektivitet som värdering enligt verkligt värde metoden är förknippad med kan ses som en risk. Samtliga respondenter menar på att värderingsprocessen ofta enbart inbegriper ett fåtal personer varför värderingen blir subjektiv. Dennis Svensson (ÖPWC) preciserar detta med att det är mycket komplexa beräkningar vilka det enskilda företaget kan påverka själv genom att exempelvis ändra diskonteringsräntor varför tillförlitligheten i värderingen är begränsad. Även Bo Nordlund (KPMG) uttrycker problematiken med detta och trycker därför på vikten av att respektive företag kommunicerar de antaganden som gjorts inför en värdering.
Såväl Sven Erik Hugosson (DTZ) som Carl Grefberg (KPMG) uttrycker betydelsen av att anlita externa värderare utöver den interna värderingen för att på så sätt begränsa subjektiviteten. Om detta inte görs menar de att företag gärna försöker hålla nere värdena i bra tider samt hålla uppe dem i sämre tider för att förhindra en alltför volatil värdering. Även Peter Malmqvist (Oberoende analytiker) uttrycker kritik mot värdering till verkligt värde på grund av den begränsade tillförlitlighet som subjektiviteten medför. Han menar till och med att värdeförändringarna inte borde slå på resultatet då detta resulterar i ett subjektivt resultat och anser istället att ett transaktionsbaserat resultat är mest rättvisande.
6.2 Argument mot att inkludera orealiserade värdeförändringar i det utdelningsgrundande resultatet
Samtliga respondenter menar att kassaflödet är en stark begränsning i denna fråga. Eftersom orealiserade värdeförändringar inte inbringar något kassaflöde utan är av en ren redovisningsmässig natur menar respondenterna att företag bör vara restriktiva till att ta med dessa i det utdelningsgrundande resultatet. Detta är inte förbjudet men bolaget måste få sitt innan aktieägarna kan få utdelning påpekar Nordlund (KPMG). Svensson (ÖPWC)
26
preciserar dessutom detta genom att investerare vill ha klarhet i vad avsikten med tillgången är innan företaget delar ut orealiserade värden från denna. Då exempelvis fastigheter ofta behålls på lång sikt är dessa avsikter inte alltid helt preciserade i detta fall. Grefberg (KPMG) menar också på att utdelningar av orealiserade värden kan innebära att företag måste låna för att täcka utdelningslikviden vilket i regel inte är önskvärt, då det i längden kan innebära att företaget helt är i händerna på kreditgivarna.
Grefberg (KPMG) uttrycker även att risken för att företagen ska tvingas sänka sina utdelningar i framtiden ökar om de väljer att inkludera sina orealiserade värdeförändringar i det utdelningsgrundande resultatet. Även Hugosson (DTZ) menar på att denna risk är stor eftersom ett inkluderande av orealiserade värdeförändringar kan skapa en stor volatilitet i det utdelningsgrundande resultatet vilket under år med mycket negativa värdeförändringar skulle kunna tvinga företag att sänka sina utdelningsnivåer. Exempel på ett sådant år är 2008 och då utdelningssänkningar skickar fel signaler till marknaden anser de att det är bättre att avstå från att dela ut orealiserade värdeförändringar.
Malmqvist (Oberoende analytiker) talar om respektive styrelses betydelse avseende denna fråga. Han menar på att det är mycket få styrelser som skulle våga stå till svars för genomförda utdelningar av orealiserade värdeförändringar. Han säger att det skulle kunna fungera att dela ut dessa medel i bra tider men att det är förenat med stora risker när det väl vänder varför få styrelser är beredda att besluta om utdelning av orealiserade värdeförändringar.
Såväl Svensson (ÖPWC) som Nordlund (KPMG) trycker även på att försiktighetsregeln här kan ha en avgörande betydelse. Eftersom utdelningen inte får äventyra bolagets framtida överlevnad anser de att företag bör vara mycket restriktiva till att ta med de orealiserade värdeförändringarna i det utdelningsgrundande resultatet. De menar att den framtida likviditeten och resultaten ska vara avgörande för utdelningen.
27
6.3 Argument mot att inkludera realiserade värdeförändringar i det utdelningsgrundande resultatet
Respondenterna är av uppfattningen att en utdelning av realiserade värdeförändringar inte är lika riskfylld som av orealiserade då det de facto är förknippade med ett kassaflöde i motsats till orealiserade värdeförändringar.
Samtliga respondenter menar dock att en stabil och kontinuerligt svagt stigande utdelningsnivå är att föredra för företag. Med utgångspunkt från detta menar såväl Malmqvist (Oberoende analytiker) som Grefberg (KPMG), i likhet med svaren i föregående fråga, att det utdelningsgrundande resultatet skulle kunna bli mycket volatilt ifall den realiserade värdeförändringen inkluderades, givet att företags realiserade vinster varierar mellan åren.
Malmqvist menar därför att även dessa bör exkluderas i det utdelningsgrundande resultatet för att förhindra att företag skulle behöva sänka sin utdelningsnivå år då de realiserade vinsterna är låga, vilket strider mot utgångspunkten för en stabil utdelningsnivå. Malmqvist menar till och med att varken de realiserade eller orealiserade värdeförändringarna borde ligga i resultaträkningen utan i tilläggsdelen övrigt totaltresultat.
Hugosson (DTZ) menar även att företagets egna behov till investeringar, som de realiserade värdeförändringarna möjliggör måste ställas mot det aktieägarvärde som en eventuell utdelning medför. Malmqvist (Oberoende analytiker) menar även att ett alternativ till att inkludera realiserade värdeförändringen i utdelningar är att genomföra extrautdelningar istället.
6.4 Potentiella konflikter mellan IFRS och ABL
Svensson (ÖPWC) menar att det kan uppstå konflikter då IFRS utgångspunkt är att ge den mest rättvisande bilden och saknar motsvarande försiktighetsregel vilken är en viktig del av ABL. Med anledning av detta menar Svensson att det kan komma att uppstå situationer som IFRS tillåter men vilka kan komma att begränsas av ABL. Även Nordlund (KPMG) menar på en motsägelse eftersom ABL inte förbjuder utdelning av orealiserade värdeförändringar men att det oftast inte är försvarligt med utgångspunkt i försiktighetsregeln.
28