Kvalitativ textanalys av gotlandstidningar

Jag har tillämpat en textorienterad metod, närläsning, för att analysera mitt material, och tagit fasta på de språkliga uttryck som beskriver den digitala övergången. Enbart närläsning är dock inte tillräckligt för att vaska fram den bild av övergången som rådde vid de olika analys-

tillfällena. Inledningsvis görs en öppen kodning som förutom att den är en närläsning också innebär en tolkning och en typ av etikettering av förekommande uppfattningar, beskrivningar och vinklingar. Tanken är att analysen ska resultera i en mängd begrepp som sedan kan grup- peras i olika kategorier.

Även om jag håller ett öppet förhållningssätt finns det dock med nödvändighet vissa specifika verktyg jag använder för att nå de betydelsebärande meningarna i medieinnehållet. En analys utförd på detta sätt ger både för och nackdelar. Det förenklar analyserandet i och med att det hjälper mig att filtrera ut de betydelsebärande enheterna, nackdelen är att de kan begränsa mig. Om jag väljer för snäva analysinstrument finns det en risk att jag missar viktig informa- tion som finns i materialet på grund av att analysinstrumenten inte tillåter mig att se dessa. Det krävs således ett öppet förhållningssätt såväl till undersökningsmaterial som analysin- strument. En mindre del av materialet analyserades initialt för att testa analysinstrumentens giltighet och undersöka om de helt enkelt var tillämpbara på mitt material. Därefter återgår jag till att analysera ytterligare material. Genom detta förfaringssätt undviker jag att analysin- strumenten blir statiska och icke tillämpbara. Min analys uppkommer således i ett samspel mellan empiri och metod, vilket är ett förhållandevis vanligt förfaringssätt inom samhällsve- tenskaplig forskning.108 Viktigt är att understryka är att jag på intet sätt framför åsikten att jag funnit alla de föreställningar, meningar eller vinklingar som kan förekomma i mitt material. Analysen är, hur väl jag än arbetar med min genomskinlighet, beroende av min förförståelse, även om inverkan från denna självfallet har motarbetats i största möjliga grad. Tolkningsme- toden söker efter de dominerande tankekategorier som återfinns i materialet. Betydelsefullt är också att poängtera att även frånvaron av vissa aspekter kan betyda ett viktigt resultat. För att få hjälp med att ”genomskåda” mitt material har jag ställt texten ett antal ”frågor” för att finna de explicita och implicita betydelser som finns i materialet.

1. Vad är fokus i artikeln?

Digital-övergången är mångfacetterad och innehåller många aspekter att fokusera på. Vad handlar de publicerade artiklarna om?

Beskrivs fokus positivt, negativt eller neutralt? 2. Nyhetskälla

Nyheten har ofta en eller några få framträdande personer eller organisationer som får stå för nyheten. Vem/vilka får komma till tals?

3. Framställs övergången till digital television på något visst sätt? a. Bildsättning

Artiklar bildsätts både för att illustrera och informera en nyhet. Dessa bilder kan vara stödjande för texten eller berätta en annan. Finns det bibetydelser i bilden? b. Rubriksättning

Genomför tidningen några åtgärder för att läsaren ska uppfatta fokus i artikel på något speciellt sätt? Betonas vissa aspekter? Reflekterar rubriken innehållet i arti- keln?

Analysen kan närmast ses som en typ strukturanalys. Texter struktureras om så att de delar som verkar ha samma eller liknande meningsinnehåll förs samman. Genom detta framstår tex- tens innebörd tydligare. Strukturanalysen genomfördes med utgångspunkt i de olika teman som identifierats i den inledande läsningen av texten.

7.4.1 Urval för kvalitativ undersökning

En kvalitativ undersök- ning, där närläsning an- vänds som metod, tjänar inte på att användas på mycket stora analysenhe- ter. Jag har valt att fokuse- ra på de veckor före, under och efter övergången då övergången antalsmässigt har varit mest aktuell ut- ifrån publicitetsfrekvens. Kravet var också att det skulle handla om sam- manhängande veckor med tid för reflektion hos lä- sarna och därmed möjlighet för replikering via insändare och debattartiklar på nyhetsartiklar. Anledning till att jag undersökt två olika perioder innan själva övergången var att jag helt en- kelt inte kunde välja vilken av de två tydliga topparna jag skulle analysera, i rädsla av att mis- sa viktiga resultat. Undersökningsperioden under själva övergången är något annorlunda då det handlar om tre veckor, veckan innan övergången, övergångsveckan och veckan efter. Di- gital-tv var självfallet som högst på agendan under den perioden och det är viktigt att denna period också reflekterar hela den rapportering som skedde under dessa intensiva veckor. Figu- ren ovan illustrerar vilka perioder jag har valt ut att granska närmare. De områden som gäller för den kvalitativa närläsningen är perioderna, vecka 16-17, 24-25, 37-39 och slutligen vecka 45-47. Totalt 79 nyhetsartiklar, insändare och debattartiklar.

7.4.2 Teman

Jag har i min kvalitativa analys använt mig av teman, det vill säga genom närläsning av un- dersökningsmaterialet har det utkristalliserat sig områden i rapporteringen som det varit mest intressanta att rapportera om. Dessa teman är läsaren förtjänt av en kortfattad förklaring vad de innebär.

• Aktör De inslag/avsnitt som behandlar företag, myndighet eller politikiska partier el- ler personer som representerar dessa som agerar i digital-tv-övergången och som också har någon form av påverkansförmåga.

• Teknik De inslag/avsnitt som behandlar tekniska aspekter om övergången. • Process De inslag/avsnitt som behandlar vägen från analog till digital tv. Det kan

handla om politiska beslut, hur de har tagits eller hur de inblandade planerar för över- gången.

• Tittare De inslag/avsnitt som behandlar tittarnas situation och reaktioner på över- gången.

• Ekonomi De inslag/avsnitt som behandlar ekonomiska aspekter om övergången. • Publicitet De inslag/avsnitt som istället för att ha fokus på övergången koncentrerar