Opinionsbildande roll

Anslutande vill jag diskutera lokaltidningarnas eventuella roll som opinionsbildare i det got- ländska samhället. Med utgångspunkt i DIGOT-undersökningen där jag kunde se att tittarnas åsikter om övergången till digital-tv faktiskt förändrades under den undersökta perioden till- sammans med deras höga användarnivå av de gotländska tidningarna blir det speciellt intres- sant att diskutera den eventuella roll som gotlandstidningarna hade i denna åsiktsförändring. Coultry menar att medierna har en symbolisk makt i att de har en förmåga att konstruera verk- ligheten genom en komplex relation mellan medierna själva och deras publik. Mediernas makt

är inget de bara ”innehar” och deras publik ”absorberar” utan den måste kontinuerligt repro- duceras för att kunna vidmakthållas. Denna relation handlar inte heller om en automatisk do- minans av medierna över de enskilda användarna utan att makten reproduceras genom vad alla inblandade gör och säger.

I min undersökning har jag visat att de gotländska tidningarna innan övergången uppvisade två sidor; på artikelnivå publicerades under perioden artiklar där övergångens aktörer fick stort utrymme att informera den gotländska befolkningen. Tidningarna publicerade dock artik- lar med en koncentration på de negativa aspekterna. Tillsammans med dessa artiklar publice- rade tidningarna på debatt- och insändarsidorna fokuserade på negativa aspekter gällande övergången, tidningarna publicerade till och med negativa inslag från skribenter från andra områden än Gotland. Dessa negativa inlägg besvarades inte heller av de i övergången inblan- dade aktörerna eller av mer positivt inställda insändarskribenter. De gotländska tidningarna har således avsiktligt eller oavsiktligt reproducerat ett tudelat budskap; de har dels formulerat en tämligen neutral informationskanal som uppfyller flera av massmediernas traditionella uppdrag samtidigt som de har konstruerat en negativ bild av övergången innan övergången. Utgår man från, som exempelvis Asp eller Strömbäck, att medierna har en förmåga att påver- ka, inte vad brukarna tänker, men om vad de pratar om så kan man således misstänka att den gotländska befolkningen innan övergången åtminstone diskuterade övergångens negativa aspekter.

Harris menar också att det finns en överföring mellan massmediernas agenda till publikens agenda; publiken uppfattar helt enkelt massmediernas agenda som viktig och inlemmar den i sina liv. Frekvensen av främst artiklar och insändare visar att övergången stod förhållandevis högt på de gotländska tidningarnas och insändarskribenters dagordningar. Sverige var tidigt ute i digitaliseringen av tv-sändningar vilket betyder att det fanns små erfarenheter hur väl el- ler illa en övergång som denna går. Gotlänningarna var också först ut i övergången till digital- tv i Sverige, de var de första av de första. Fortunato understryker exempelvis att medieanvän- dare faktiskt inte kan ha någon uppfattning baserad på information de inte har, för ämnen där de inte har någon erfarenhet kan man misstänka att de lättare tar till sig massmediernas ver- sioner.

Det var också tydligt att det fanns en nervös anspänning hos aktörerna inför övergången, Leif Pagrovsky förväntade sig exempelvis ”arga folkmassor” vid hans besök på Gotland på över- gångsdagen vilket tyder på att hans uppfattning om opinionen på Gotland var att den var mycket negativ.

Ser man istället till hur de gotländska tidningarna konstruerade bilden av övergången under själva övergången kan man se att tidningarna samtidigt som de bibehöll negativt färgade de- batt- och insändarinslag istället började formulera lugnande och avdramatiserade konstruktio- ner av övergången. Istället för arga tittare utan tv, fick vardagshjältar som valt bort tv till för- mån för promenader och biblioteksbesök, plats i tidningarna. Tilläggas är att digital-tv- övergången då stod som högst på tidningarnas agenda i både frekvens och utrymme. Budska- pet som sänds ut på artikelnivå är att ”tv är inte hela livet”, ”det är inte hela världen om man är utan tv under en period”. De inblandade aktörerna var också på plats för att svara på frågor från befolkningen och tidningarna villiga att reproducera denna vilja genom att publicera hän- delserna. Man förklarar pedagogiskt i text och bild vad som kommer att hända och vad som kan göras för att avhjälpa uppkomna problem. Man ser också till att publicera positiva nyheter över hur övergången gick snabbt efter genomförandet. Trots att det framkommer att tidigare gotländska politiker erbjudit Gotland till försöksområde uppmärksammas inte detta i någon

större grad. Istället bortförklaras detta som tidigare politikers ”dumhet” och granskas inte i någon större utsträckning.

I perioden efter övergången avtar publiceringen snabbt, en vecka efter övergången är nyheten i stort sett ”död”. Istället för att publicera negativa bilder av digital-tv finns nu en koncentra- tion på positiva effekter av digital överföring. Gotland kan få lokal tv och få gotlänningar be- hövde avstå från tv av ekonomiska skäl. De negativa nyheter som ändock framkommer hand- lar inte längre om att digital-tv-övergången var något negativt, istället är det kommunen som fallerar att installera digital-tv på alla skolor. Teracom framstår som en aktör som tar sitt an- svar som fortsätter att arbeta för att alla gotlänningar ska få digital bild. På insändar- och de- battsidan är övergången ett avslutat kapitel, endast ett inlägg är publicerat under denna period. Tydliga paralleller finns således; när tidningen tillsammans med läsarna således i stort sett slutar att reproducera den negativa bilden av övergången förändras gotlänningarnas attityd till övergången till en mer positiv.

Ser man till ovanstående resultat kan man, utifrån den teori jag refererar till, misstänka att de gotländska tidningarna har haft en roll i hur den gotländska opinionen har sett ut under perio- den före-under-efter övergången. Tidningarnas bilder av övergången avspeglar tydligt de åsik- ter gotlänningarna som de faktiskt utifrån DIGOT-undersökningen hade. Icke att förglömma är att tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med an- vändarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Inne- hållet avspeglas både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del av men också av vad i mitt fall, vad läsarna och politiker bidrar med i form av insändare och debattinlägg. Medieinnehållet utkristalliseras som en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.