Kvalitativt resultat

Nu vidare till den del av resultatet som baserats på tidigare presenterat analytiska ramverk.

Resultatet kommer att presenteras i tabellform som utformas efter analysramen med tillhörande beskrivning av vad tabellen visar. Två tabeller konstrueras för varje utredning: en för intresseorganisationer respektive fackföreningar. Detta för att vidare diskutera tabellens innehåll och ge exempel från remissvaren.

32

4.1.2.1. Utredning ett: SOU 2012:31 Sänkta trösklar och högt i tak

Tabell 3 visar analysramens svar från SOU 2012:31 för intresseorganisationer.

Intresseorganisationer

Frågor

Hur ställer sig

Tabell 3 visar att samtliga tre intresseorganisationer har en positiv inställning till utredningen och ger långa remissvar till utredningen. DHR skriver ”Vi delar den bild FunkA-utredningen visar […]”⁶³, och likande citat går att finna i såväl Handikappförbunden som SRF:s remissvar.

Tabellen visar att Handikappförbundens remissvar uppenbart är längst, medan övriga är kortare.

De förslag som förs fram av intresseorganisationerna i remissvaren kan utifrån behovskriterierna anses vara mycket utförliga, där alla intresseorganisationerna fullständigt stödjer behovskriteriet utifrån vad som gynnar gruppen med funktionsvariation. Exempelvis finns det i DHR:s remissvar en längre diskussion om kritik mot begreppet nedsatt arbetsförmåga samt negativa normer: ”DHR vet att det många gånger är omgivningens normer som skapar problem för deltagande i samhället [..]”⁶⁴. Ett annat exempel finns i Handikappförbundens

63 Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Yttrande över betänkandet av FunkA-utredningen; Sänkta trösklar- högt i tak, Ds SOU 2012:31, Arbetsmarknadsdepartementet, datum: 17-10-2012, s.1.

64Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Yttrande över betänkandet av FunkA-utredningen; Sänkta trösklar- högt i tak, Ds SOU 2012:31, Arbetsmarknadsdepartementet, datum: 17-10-2012, s.2.

33

remissvar: ”Det är viktigt att understryka att arbetsdeltagandet måste ske utifrån individens egna förutsättningar [..]”⁶⁵. När det, tvärt om, handlar om utredningens missgynnande förslag relativt behovskriteriet visar tabellen att intresseorganisationerna inte alls (Handikappförbunden och SRF) eller i viss grad (DHR) stödjer utredningens missgynnande förslag. Handikappförbunden och SRF belyser behovskriterierna i remissvaren och föreslår inte några förslag i sina remissvar som kan anses missgynna gruppens intresse utifrån behovskriteriet. På liknande sätt är även DHR:s remissvar utförligt och belyser många av behovskriterierna, men DHR lyfter ändå enstaka faktorer som eventuellt kan anses missgynna personer med funktionsvariation, exempelvis: ”Att otillgängligheten exkluderar personer med funktionsnedsättning är ett faktum.

DHR saknar konkreta förslag för tillgänglighet och användbarhet, men kommer fördjupa sig i detta”⁶⁶. I citatet erkänner DHR en kunskapsbrist, något som inte direkt är missgynnande för personer med funktionsvariation men som indirekt kan få negativa konsekvenser för personer med funktionsvariation eftersom okunskapen visar på en brist i representationen av personer med funktionsvariation utifrån behovskriteriet ”kunskapsbehov”.

Tabell 4 visar analysramens svar från SOU 2012:31 från fackföreningar.

Fackföreningar förslag i utredningen som på något sätt INTE kan anses gynna personer med

I viss grad I hög grad I hög grad

65Handikappsförbunden, Remissvar: FunkA-utredningens betänkande Sänkta trösklar- högt i tak, SOU 2012:32, Arbetsmarknadsdepartementet, datum: 15-10-2012, s.5

66 Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Yttrande över betänkandet av FunkA-utredningen; Sänkta trösklar- högt i tak, Ds SOU 2012:31, Arbetsmarknadsdepartementet, datum: 17-10-2012, s.4.

34 funktionsvariationers direkta

eller indirekta möjligheter?

Enligt tabell 4 ställer sig samtliga fackföreningar positiva till utredningen. SACO skriver:

”SACO delar i mångt och mycket utredningens utgångspunkter och ansatser […]”⁶⁷. På liknande sätt kan man utläsa att både LO och TCO i stort ser positivt på utredningen. Som tabellen visar är LO:s svar längst på 22 sidor medan SACO och TCO:s svar är kortare (4 respektive 10 sidor), man kan även konstatera att fackföreningarnas svar är något kortare än intresseorganisationernas svar i föregående tabell. De åsikter fackföreningarna framför kan utifrån behovskriterierna i viss grad anses gynna personer med funktionsvariationer, eftersom samtliga fackföreningar saknar en diskussion om både fysiska och sociala behov. Däremot diskuterar fackföreningarna både kunskapsbehov och personliga behov. LO skriver: ”LO anser att den arbetslivsinriktade kompetensen rehabiliteringen bör vara mer samlad än den är idag […]”⁶⁸. TCO kritiserar utredningen till viss del, och skriver: ”individperspektivet saknas i stora delar […]”⁶⁹ samt ” Det är viktigt att poängtera att ett funktionshinder i sig inte per automatik medför nedsatt arbetsförmåga […]”⁷⁰. Gällande de förslag i utredningen som tvärt kan anses missgynna gruppen, tyder remissvaren på att SACO och TCO i hög grad inte uppfyller behovskriterierna utan att organisationerna framför missgynnande förslag för personer med funktionsvariation. Samtidigt driver LO endast i viss grad dessa missgynnande förslag. Det är framförallt det fysiska och sociala behovet som SACO och TCO inte lyckats betona i sina remissvar. LO lyckas däremot bättre med att diskutera sociala behov men brister i att diskutera de fysiska behoven.

67 Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Remissvar: Sänkta trösklar- högt i tak SOU 2012:31, Arbetsmarknadsdepartementet, datum: 11-10-2012, s.1.

68Landsorganisationen (LO), LOs yttrande över Funkautredningens betänkande Sänkta trösklar-högt i tak (SOU 2012:31), Arbetsmarknadsdepartementet, datum: 15-10-2012, s.5.

69Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sänkta trösklar- högt i tak; arbete, utveckling, trygghet;

betänkande av FunkA-utredningen (SOU 2012:31), Arbetsmarknadsdepartementet, datum: 12-10-2012, s. 1.

70Ibid. s. 9.

35

4.1.2.2. Utredning två: SOU 2018:88 Översyn av insatser enligt LSS

Tabell 5 visar analysramens svar från SOU 2018:88 från intresseorganisationer.

Intresseorganisationer

Tabell 5 visar att samtliga intresseorganisationer ställer sig negativt till utredning två.

Inställningen till utredningen formuleras i remissvaren som att ”utredningen är skriven utifrån felaktiga utgångspunkter […]”⁷¹ och att ”utredningens samlade förslag innehåller stora brister och kommer inte att lösa de problem som finns inom LSS […]”⁷². Remissvaren är ungefär jämnlånga där det längsta svaret kom från Funktionsrätt på 14 sidor (att jämföra med kortaste remissvaret, SRF, på 9 sidor). De förslag som tas upp av organisationerna kan utifrån behovskriterierna anses fullständigt uppfyllas i Funktionsrätts remissvar, medan dessa i hög grad uppfylls i DHR och SRF:s remissvar. Funktionsrätt berör därmed samtliga behovskriterier i remissvaret, medan DHR och SRF nämner de flesta behovskriterierna. Både DHR och SRF avstår från att betona kunskapsbehovet och SRF missar även att beröra sociala behov i viss

71Funktionsrätt Sverige, Remissvar: översyn av insatser enligt LSS, SOU 2018.88, Socialdepartementet, datum:

21-10-2020, s.1.

72 Synskadades riksförbund (SRF), Översyn av insatser enligt LSS, SOU 2018:88, S2019/00088SOF, Socialdepartementet, datum: 09-11-2020, s.1.

36

utsträckning. Däremot diskuterar både DHR och SRF utförligt både personliga behov och fysiska behov. DHR skriver: ” Idag är behovsbedömningen [avser individuell bedömning av sökandes behov med personens självbestämmande i fokus⁷³] uppdelad i grundläggande behov och andra personliga behov. Detta är en oacceptabel indelning av människors behov […], ett särskiljande mellan dessa behov innebär en avhumanisering och objektifiering av assistansberättigade personer.”⁷⁴ SRF skriver på liknande sätt: ” En ny utredning bör också utgå mer från vad som ger individen goda levnadsvillkor inkluderande bland annat bättre möjligheter till självbestämmande och deltagande i samhället.”⁷⁵ När det tvärtom gäller utredningens förslag som inte uppfyller behovskriterierna och kan anses missgynna gruppen så stödjs dessa inte alls av Funktionsrätt medan dessa i viss grad stödjs av DHR och SRF. Anledningen till att DHR och SRF i viss grad, istället för inte alls, stödjer missgynnande punkter är som tidigare nämnt baserat på att dessa missar att diskutera kunskapsbehovet i synnerhet. Detta är svårt att belägga med citat i och med att själva problemet är att det inte diskuteras i remissvaren.

Tabell 6 visar analysramens svar från SOU 2018:88 från fackföreningar.

Fackföreningar

73 SOU 2018:88, Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, Stockholm: Fritzes, 2018, s.972

74Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Remissyttrande gällande översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, SOU 2018:88, Socialdepartementet, 12-11-2020, s.6.

75 Synskadades riksförbund (SRF), Översyn av insatser enligt LSS, SOU 2018:88, S2019/00088SOF, Socialdepartementet, datum: 09-11-2020, s.1.

37 funktionsvariationers direkta

eller indirekta möjligheter?

Tabell 6 visar att endast LO och TCO inkommer med remissvar till utredning två, där båda fackföreningarnas inställning till utredningen är varken positiv eller negativ. Remissvaren är dessutom betydligt kortare (2 respektive 4 sidor) än de remissvar som inkom från intresseorganisationerna till utredning två. LO stödjer i viss grad förslag som kan tänkas gynna gruppen enligt behovskriterierna medan TCO inte alls stödjer förslag kopplade till behovskriterierna. LO skriver: ”LO anser att styrningen inom välfärden måste läggas om från grunden – från konkurrens och marknadsutsättning till att bygga på en non-profit princip utan vinstintresse. Det skulle gynna såväl brukare som personal inom LSS-området”⁷⁶, där brukarna i detta fall syftar till personer med funktionsvariation. TCO berör inte alls behovskriterierna, det närmsta föreningen kommer behovskriterierna är: ” TCO anser att uppföljning i LSS-branschen är av särskild vikt mot bakgrund av de problem som LSS-branschen tampats med.”⁷⁷ Angående huruvida fackföreningarna kritiserar förslag som kan anses missgynna gruppen utifrån behovskriterierna så avstår både LO och TCO:s remissvar i hög grad från att betona behovskriterierna. Problemet i dessa förhållandevis korta remissvar är att de varken direkt eller indirekt lyfter behoven för personer med funktionsvariation, varvid det är svårt att lyfta vad som missgynnar gruppen. Något som ändå kan visa på att LO stödjer missgynnande förslag för gruppen med funktionsvariation är att LO vill avskaffa alla vinster i välfärden, framförallt kopplat till privata företag. Funktionsrätt har uttalat sig i samma fråga och menar att dessa företag är viktiga samt att de inte går med vinst och därför bör finnas kvar för personer med funktionsvariations bästa. Alltså kan LO genom detta förslag dra ner på privata företags arbete inom välfärd, något som enligt Funktionsrätt skulle kunna missgynna gruppen med funktionsvariation. Huruvida det faktiskt förekommer vinster i välfärden bland dessa företag är inte något som författaren av denna uppsats kan uttala sig om.

76Landsorganisationen (LO), LOs yttrande över betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, SOU 2018:88, Socialdepartementet, datum: 28-10-2020, s.2.

77Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, SOU 2018:88, Socialdepartementet, datum: 12-11-2020, s.2.

38 5.

Diskussion

De deskriptiva beräkningarna visar intressanta tendenser i materialet. Ser man till beräkningarna av samtliga intresseorganisationer och fackföreningar verkar det vara fackföreningar, inte intresseorganisationer, som är både mer benägna att svara på en remissinbjudan samt har en högre andel inbjudna som svarar. Ser man istället till det mindre urvalet intresseorganisationer och fackföreningar som lyfts i den kvalitativa analysen verkar trenden vara den omvända, att intresseorganisationer är mer benägna att både svara på remissinbjudan och har en högre andel inbjudna som svarar. Det verkar därmed finnas en tvetydighet i det deskriptiva resultatet, där varken nypolitik-perspektivet eller maktresursansatsen kan ge tydlighet i huruvida det är fackföreningar eller intresseorganisationer som representerar personer med funktionsvariationer.

Vad kan detta resultat bero på? En anledning till resultatet kan vara att uppsatsen lyckats urskilja de intresseorganisationer som är mest engagerade och aktiva, vilket syns när dessa studeras separat. När man inkluderar samtliga intresseorganisationer i urvalet finns ett stort antal intresseorganisationer som inte har detta omfattande engagemang och som därmed sänker gruppens deskriptiva mått. En annan möjlig anledning till detta kan bero på att det totala antalet intresseorganisationer är större än antalet fackföreningar, vilket kan påverka jämförelsen av kvoterna. Trots att uppsatsen inkluderade sju utredningar för att få en större variation och mer data, kan det höga antalet intresseorganisationer relativt det lägre antalet fackföreningar göra att resultatet blir missvisande.

Resultatet från den första mer expansiva utredningen visade att samtliga intresseorganisationer ställer sig positiva till utredningen, ett resultat som enligt tidigare forskning stämmer överens med nypolitik-perspektivet. Vad som också visar sig är att fackföreningarna ställde sig positiva till utredningen, trots att utredningens syfte är expansivt. Detta tyder på ett stöd för maktresursansatsen eftersom det visar att fackföreningarna tar positiv ställning i frågor gällande personer med funktionsvariation. Resultatet visade även på en stor variation i längden på remissvaren. De längsta svaren kom från Handikappförbunden (36 sidor) och LO (22 sidor) medan de kortaste svaren var mellan 4 (SACO) till 6 (DHR) sidor långa. Alltså verkar det finnas en variation i längden på remissvar både inom och mellan organisationerna, något som därmed inte skiljer intresseorganisationer och fackföreningarna åt. Hittills finns därmed inte mycket som tyder på att vare sig intresseorganisationerna eller fackföreningarna är mer benägna att representera personer med funktionsvariation i arbetsmarknadsrelaterade frågor.

39

Sett till de delar av utredningen som på något sätt gynnar eller missgynnar personer med funktionsvariation framkommer alltså att intresseorganisationerna i större uträckning än fackföreningarna driver gynnsamma förslag. På motsvarande vis stödjer även intresseorganisationerna i mindre utsträckning än fackföreningarna förslag som kan missgynna gruppen. Detta är ett resultat som överensstämmer med nypolitik-perspektivet, eftersom det enligt studiens undersökning är intresseorganisationer som agerar för personer med funktionsvariations intresse och därmed representerar gruppen, snarare än fackföreningarna.

Resultatet från den andra utredningen visar att samtliga intresseorganisationer ställer sig negativa till utredningen, vilket överensstämmer med nypolitik-perspektivet eftersom utredningens syfte var en typ av nedskärning inom personlig assistans. Bland fackföreningarna ställer sig LO och TCO varken positiva eller negativa till utredningen. SACO, som fick en remissinbjudan, valde att inte alls inkomma med ett remissvar till utredningen vilket är intressant. Ofta när en organisation blivit tilldelad en remissinbjudan men väljer att inte svara så inkommer organisationen ändå med ett remissvar där organisationen ”avstår att yttra sig”, något som SACO inte gjort i detta fall. Huruvida detta är ett ställningstagande i frågan om personlig assistans inom LSS eller om föreningen snarare glömde att inkomma med svar kommer vara svårt att utläsa. Men tydligt är i vilket fall att SACO inte hade några åsikter i ämnet som de ville dela med sig till utredningen om.

Angående längden på remissvaren i utredning två visar resultatet att intresseorganisationerna inkommer med betydligt längre svar än fackföreningarna (intresseorganisationerna mellan 9-14 sidor att jämföra med fackföreningarna mellan 2-4 sidor). Här skulle man därmed kunna argumentera för att det finns ett större intresse bland intresseorganisationerna än fackföreningar att engagera sig i utredningen och därmed indirekt i frågor som rör personer med funktionsvariation vilket överensstämmer med nypolitik-perspektivet.

Sett till de delar av utredningen som diskuterar gynnande och missgynnande förslag syns samma trend som i utredning ett, nämligen att intresseorganisationerna i högre utsträckning än fackföreningarna driver förslag som utifrån behovskriteriet gynnar personer med funktionsvariation. På motsvarande sätt stödjer intresseorganisationerna i lägre utsträckning missgynnande förslag än fackföreningarna. Alltså ger även resultatet i utredning två stöd för nypolitik-perspektivet, med skillnaden att engagemanget bland fackföreningar var mindre i utredning två än utredning ett. Fackföreningarnas remissvar var betydligt kortare i utredning två än utredning ett, vilket i sig tyder på ett mindre engagemang men det får också direkta konsekvenser för föreningarnas omnämnande av förslag som kan anses gynna och missgynna

40

gruppen. Ett kortare remissvar rymmer inte den diskussion som behovskriterierna förutsätter för en hög representation av gruppen med funktionsvariation.

Sammantaget verkar därmed båda utredningarna bäst överensstämma med Piersons nypolitik-perspektiv, eftersom det är intresseorganisationer som i störst utsträckning substantiellt representerar personer med funktionsvariation i resultatet. Observera dock att fackföreningarna är engagerade i utredningarna och inkommer med förhållandevis långa remissvar där de ställer sig positiva till den expansiva utredningen. Alltså verkar även maktresursansats-perspektivet vara relevant i sammanhanget, speciellt sett till de deskriptiva beräkningarna där fackföreningarna är mycket angelägna att inkomma med remissvar. Detta visar på ett stöd för Korpis maktresursansats perspektiv eftersom Korpi menar att fackföreningarna är de främsta försvararna av välfärdsstaten. Trots detta brister fackföreningarna enligt resultatet av denna uppsats att i tillräckligt stor utsträckning diskutera de personliga-, fysiska-, sociala- och kunskapsbehov, något som ändå talar för att fackföreningarna inte är lika angelägna att engagera sig för gruppens möjligheter till arbete som intresseorganisationerna.

Utifrån detta kan man resonera kring huruvida resultatet i utredningarna tyder på att personer med funktionsvariation kan anses vara outsiders. Eftersom nypolitik-perspektivet fick mer stöd i utredningen i kombination med att Pierson i avsnittet om tidigare forskning presenterat att outsiders representeras av intresseorganisationer, kan man argumentera för att personer med funktionsvariation anses vara outsiders i detta fall. Observera dock att bristen på tidigare forskning för relationen mellan insider-outsider och personer med funktionsvariation gör resonemanget mer till en spekulation som bör utredas i framtida forskning.

Fackföreningarnas engagemang, framförallt i den expansiva utredningen, tyder på att fackföreningarna har ett intresse av att representera personer med funktionsvariationer i arbetsmarknadsrelaterade frågor, ett resultat som inte bör förminskas och vidare bör undersökas i framtida studier. Denna typ av engagemang går emot Lika Unikas rapport som lyftes fram i uppsatsens inledning och menade att fackföreningar anser frågor kopplat till personer med funktionsvariation vara en lågt prioriterad fråga. Kanske har fackföreningarnas engagemang förändrats sedan Lika Unikas rapport gavs ut, eller så har uppsatsen, till skillnad från Lika Unikas rapport, lyckats identifiera frågor där fackföreningar är engagerade.

Det engagemang bland fackföreningarna som påvisades i uppsatsens resultat bör i framtida studier undersökas relativt insider-outsider forskning. Detta eftersom fackföreningarnas engagemang ger visst stöd för maktresursansatsen vilket kan ge belägg för att placera personer

41

med funktionsvariation bland både insiders och outsiders, baserat på att Korpi enligt tidigare forskning anser att fackföreningarna företräder både insiders och outsiders.

Slutligen verkar alltså uppsatsens resultat ge belägg för att personer med funktionsvariation substantiellt representeras av intresseorganisationer i synnerhet och därmed även bör ses vara outsiders. Men uppsatsens resultat ger även visst belägg för en substantiell representation av fackföreningar, vilket skulle kunna tyda på att personer med funktionsvariation kan klassas som både insiders och outsiders. Förhoppningsvis har uppsatsens resultat öppnat för nya möjligheter och ett nytt engagemang bland forskare att utreda dessa och närliggande frågor mer ingående.

5.1. Uppsatsens begränsningar

Innan uppsatsen presenterar förslag på framtida forskning som bygger vidare på denna uppsats kommer författaren här lyfta några av de problem som är kopplade till uppsatsen och därmed kan påverka uppsatsens resultat. Till att börja med så bör man vara medveten om risken för att behovskriterierna inte fångar rätt komponenter av personer med funktionsvariationers behov för att kunna uttala sig om substantiell representation. Det faktum att behovskriterierna utformades av författaren och därmed inte applicerats i tidigare studier gör att det finns en risk för systematiska mätfel som därmed minskar studiens validitet. Dock valdes detta tillvägagångssätt med grund i att tidigare forskning inte lyckats presentera ett behovskriterium för gruppen, varför detta behövdes konstrueras i denna uppsats. En annan problematik i uppsatsen är att analysen av resultatet hade varit hjälpt av fler svarskriterium för att hitta mer nyanserade skillnader mellan remissvaren. Skillnaden mellan i viss grad och i hög grad kan få större implikationer för läsaren än vad skillnaden mellan remissvaren faktiskt påvisade.

Författaren valde trots detta att inte inkludera fler svarskriterium för att ändå behålla en enkelhet i analysen som ger högre reliabilitet än ett mer komplicerat ramverk. En annan problematik med det analytiska ramverket är att ett kort svar eller att avstå att yttra sig i denna uppsats kodas som en brist i den substantiella representationen. Så behöver verkligheten inte vara, en organisation som inkommer med ett kort svar eller väljer att avstå att yttra sig kan göra detta på grund av en kunskapsbrist och inte nödvändigtvis för att aktivt inte representera personer med funktionsvariation.

En annan faktor värd att diskutera är att SOU:erna som ligger till grund för den kvalitativa analysen är skrivna med några års mellanrum. Detta kan påverka uppsatsens resultat eftersom

42

betydande förändringar såväl inom funktionshinderpolitiken som andra delar av samhället kan ha skett som gör att utgångspunkterna för de både utredningarna skiljer sig åt. Dessutom är SOU:erna som lägger grund för den kvalitativa analysen olika mycket fokuserade på arbetsmarknadsrelaterade frågor, något som riskerar påverka uppsatsens resultat. Dock har författaren av denna uppsats i möjligaste mån kontrollerat för detta i det analytiska ramverket genom att inkludera både direkta och indirekta faktorer som kan påverka personer med funktionsvariations möjlighet till arbete.

5.2. Framtida forskning

Som uppsatsen tidigare nämnt förkommer en brist på forskning kring nypolitik-perspektivet och maktresursansatsen relativt till gruppen med funktionsvariation. För att vidare kunna generalisera uppsatsens resultat och arbeta kumulativt behövs mer forskning kring dessa perspektiv samt huruvida personer med funktionsvariation bäst passar som insiders eller

Som uppsatsen tidigare nämnt förkommer en brist på forskning kring nypolitik-perspektivet och maktresursansatsen relativt till gruppen med funktionsvariation. För att vidare kunna generalisera uppsatsens resultat och arbeta kumulativt behövs mer forskning kring dessa perspektiv samt huruvida personer med funktionsvariation bäst passar som insiders eller