Landstingets samtliga verksamheter ska bed-riva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i en-lighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäker-het i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9).
Som ett led i tidigare arbete med att införa ett ledningssystem för kvalitet och patientsäker-het har pilotprojekt genomförts på Eriksbergs vårdcentral, Hälsa och habilitering samt inom verksamhetsområdet plastik- och käk-kirurgi på Akademiska sjukhuset. Lands-tingsstyrelsen beslutade i oktober 2013 att ett processbaserat ledningssystem ska införas för alla verksamhet i landstinget. Under vå-ren 2014 beslutas om en projektplan för det övergripande arbetet och alla verksamheter i landstinget utarbetar egna projektplaner kopplade till denna. Ett av kraven är att bygga upp ledningssystem såväl övergri-pande (Landstingets ledningskontor) som på andra ledningsnivåer i landstingets organisat-ion. En utmaning är att tydliggöra hur olika ledningsnivåer samverkar för att få en effek-tiv styrning och en bra verksamhet. Pilotpro-jekten skall utvärderas och beslut tas av landstingsstyrelsen under våren 2015 om fortsättningen.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Regeringen och SKL har enats om insatser som syftar till att hälso- och sjukvården ska bli mer kunskapsbaserad och att resultaten ska bli mer transparenta och jämförbara.
Överenskommelsen innefattar bland annat ett fortsatt arbete med stödstrukturer för lands-tingens utveckling av kunskapsstyrning och insatser för genomförande och utveckling av öppna jämförelser.
Det pågår en utveckling i hela landet i rikt-ning mot en mer kunskapsstyrd vård. En de-finition av kunskapsstyrning är att utifrån be-fintlig evidensbaserad kunskap uppnå till-lämpning inom landstingets verksamheter.
Med andra ord ska kunskapsstyrning vara ett förbättringsstöd för verksamheterna.
Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i landstingets verksamheter utvecklas under 2014 och fokus ligger på, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Läke-medelskommitténs rekommendationer, för-säkringsmedicin och Öppna jämförelser.
Öppna jämförelser, som tas fram i samarbete mellan SKL och Socialstyrelsen, ska använ-das som ett strategiskt verktyg vid kvalitets-utveckling av hälso- och sjukvården. Till-sammans med nationella riktlinjer, kunskaps-centra och andra satsningar utgör de öppna jämförelserna en viktig delmängd i landsting-ets fokusering på förbättringsarbete. Samver-kan med övriga landsting inom Uppsala–
Örebroregionen beträffande analys och val av indikatorområden kommer också att ge förbättrad effektivitet och synergier i proces-sen för kunskapsstyrning
Under 2015 fortsätter utvecklingsarbetet inom kunskapsstyrning med att ta fram ett bra uppföljningsunderlag som i sin tur kan ge en helhetsbild av till exempel en sjukdoms-grupp. I dag är det är svårt att fånga hälsoin-riktade insatser, omvårdnad, rehabilitering, behandling, samt patienters och närståendes upplevelser av vård och behandling.
Då kunskapsstyrning är ett angeläget område för utveckling av hälso- och sjukvården har regionens samverkansnämnd skapat en rad fora för att samordna och stödja landstingens arbeten inom området. Förutom nämndens eget arbete finns regional kunskapsstyrnings-grupp, regional utvecklingsgrupp för nation-ella riktlinjer, regionalt utbildningsråd och regionala specialitetsråd för samverkan på verksamhetsnivå.
Utöver detta har läkemedelskommittéerna inom Uppsala–Örebroregionen, på samver-kansnämndens uppdrag, bildat ett regionalt läkemedelsråd. Regionala läkemedelsrådets uppdrag är bland annat att verka för kost-nadseffektivitet och patientsäkerhet. Under de kommande åren kommer ett ökat arbete att läggas på att skapa gemensamma fortbild-ningsmöjligheter för läkare inom regionen.
Sverige är det land i världen som kommit längst med att utveckla kvalitetsregister i hälso- och sjukvården. De nationella regist-ren används för kvalitetsutveckling,
uppfölj-ning och forskuppfölj-ning inom hälso- och sjukvår-den och förväntas kunna spela en avgörande roll för den fortsatta utvecklingen av kun-skapsuppbyggnaden. Registren ger stora möjligheter att göra sjukvården bättre och säkrare för patienterna. På uppdrag av rege-ringen och SKL har en genomgripande över-syn av de nationella kvalitetsregistrens fort-satta utveckling genomförts. Under planperi-oden kommer automatisk överföring av data från den elektroniska patientjournalen till kvalitetsregister införas i de fall kvalitetsre-gistren möjliggör detta. Den tillgång som kvalitetsregistren utgör ska tas tillvara i FoU-arbetet samt i utvecklingen av den dagliga verksamheten.
Regeringen ställer genom rehabiliteringsga-rantin och sjukskrivningsmiljarden krav på handlingsplaner för patienter i arbetsför ålder vad gäller jämställd sjukskrivning, försäk-ringsmedicinsk kompetensutveckling och ti-dig samverkan samt vid psykisk ohälsa. Vi-dare ska vården utan stimulansmedel kunna erbjuda evidensbaserad rehabilitering till de två sjukdomsgrupper som står för den största sjukfrånvaron. Ett arbete kring detta kommer att ske under planperioden.
Under 2014 har en rehabiliteringsutredning med inriktning på patienter i arbetsför ålder genomförts. Uppdraget var att belysa brister i vårdkedjans gränssnitt.
I syfte att kunna bedriva en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess för patienter i arbetsför ålder ska landstinget under planperioden säkerställa långsiktig för-säkringsmedicinsk kompetensutveckling bland annat med läkarresurs för undervis-ning. Kompetensutveckling inom sakområdet medicinsk arbetslivsinriktad rehabilitering behövs förutom till reguljär vård där sjuk-skrivning ordineras även i introduktionsbildning för nyanställda, för läkare med ut-ländsk utbildning, för at- och st- läkare samt andra berörda professioner i klinisk praktik.
Folktandvårdens Kunskapscentrum för äldre-tandvård ska samla, skapa och sprida kun-skap om äldres munhälsa. Befolkningen blir allt äldre och kunskap om äldres tandhälsa och vårdbehov behöver fördjupas. Inom Kunskapscentrum för äldretandvård bedrivs
29 (65) för närvarande fem forskningsprojekt.
Pro-jekten kommer att pågå under en treårspe-riod.
Länsinvånarnas hälsa är totalt förhållandevis god även om det förekommer geografiska och socioekonomiska variationer. Enkätun-dersökningarna Hälsa på lika villkor samt Liv och hälsa ung kartlägger befolkningens hälsa och behov och ger en möjlighet att följa eventuella förändringar. Tillsammans med kunskap och information från andra undersökningar, som Nationella patientenkät och Vårdbarometern får landstinget ett bättre underlag för planering och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Ett samarbete är påbörjat mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet i syfte att gemensamt arbeta med forskning, utbild-ning, utveckling och fortbildning inom ra-men för en Akademisk vårdcentral (AVC).
Landstinget kommer under planperioden fatta beslut om en Akademisk vårdcentral.
Vårdcentralen ska bli ett stöd för den sam-lade primärvården och drivas i linje med sitt uppdrag men även i enlighet med Forsk-ningsstrategi för Landstinget i Uppsala län 2014-2018.
Säker hälso- och sjukvård
Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Målet är att bedriva kostnadseffektiv hälso- och sjuk-vård och att minimera antalet sjuk-vårdskador i samtliga vårdprocesser.
Patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Lagen innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt pati-entsäkerhetsarbete samt krav på att vårdgiva-ren årligen ska sammanställa en hetsberättelse. I berättelsen ska patientsäker-hetsarbetet beskrivas, men också de hand-lingsplaner som etablerats i syfte att minska vårdskadorna. Från 2014 ska också analyser av erhållna resultat redovisas i patientsäker-hetsberättelsen.
Lagen förtydligar och förstärker vårdgiva-rens ansvar att utreda negativa händelser och även systematiskt arbeta med förebyggande arbete för att minska vårdskador.
Lagen utgår från Socialstyrelsens beskriv-ning av God vård och innefattar även vårdgi-varens ansvar för personalens kompetens att ge god vård. Patientinflytandet ska också öka, vilket kommer att förtydligas ytterligare i den nya Patientmaktslagen som sannolikt beslutas 2014.
Staten och SKL har enats om en patientsä-kerhetsöverenskommelse baserad på en pre-stationsbaserad ersättningsmodell. Tanken är att stödja landstingens patientsäkerhetsarbete utifrån mätbara mål. Fokus ligger bland an-nat på förebyggande av vårdrelaterade infekt-ioner, ändamålsenlig antibiotikaförskrivning och en säker och standardiserad läkemedels-information till patienten. Det övergripande målet med överenskommelsen är att reducera antalet vårdskador. Dessa förorsakar både li-dande för patient och närstående samt stora kostnader för landstinget.
Patientsäkerhetskulturen i en organisation har visat sig vara en avgörande framgångs-faktor i arbetet att förebygga vårdskador. Re-sultatet från den patientsäkerhetskulturmät-ning som genomförs under 2014 kommer att utgöra basen för den strategi som ska utfor-mas för att långsiktigt stärka patientsäker-hetskulturen inom landstinget.
Inför 2015 intensifieras arbetet med att skapa en landstingsövergripande strategi för hela landstingets patientsäkerhetsarbete. Grunden är förvaltningarnas patientsäkerhetsberättel-ser och patientsäkerhetsöverenskommelsen.
Dessutom tillvaratas erfarenheter från dialog-möten med SKL där vikten av en landstings-gemensam strategi betonades.
Handlingsplaner för patientsäkerhet och upp-nådda resultat kommer att vara i fokus inför 2015. Chefläkargruppen har ansvaret för att patientsäkerhetsarbetet drivs i en riktning där fynd i patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner och uppföljning av resul-tat.
Infektionsverktyget är etablerat inom sluten-vården och ska nu användas för systematiskt arbete för att minska vårdrelaterade infekt-ioner. Verktyget kommer på sikt att bidra till rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens vilket är en central del av patientsäkerhetsarbetet.
Fungerande och säkra vårdkedjor kräver också standardiserade vårdprocesser. För att säkerställa tryggheten och säkerheten för pa-tienten måste en utveckling av vårdkedjor ske och ansvaret hos olika vårdgivare klargö-ras. Detta arbete är särskilt viktigt då vård-kedjan går över flera vårdgivare och huvud-män. I beskrivningen av vårdkedjan ska utö-ver de medicinska insatserna ledtider och kvalitetsmått vara en naturlig del
En mycket stor andel av vårdrelaterade ska-dor orsakas av läkemedelsrelaterade pro-blem. Socialstyrelsen kräver därför i författ-ningen SOSFS 2012:9 skärpta krav på läke-medelsgenomgångar för alla patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkeme-del. Syftet är att säkerställa en ändamålsen-lig, säker och kostnadseffektiv läkemedelste-rapi. Under året ska det säkerställas att nöd-vändiga läkemedelsgenomgångar genomförs.
De apotekare som arbetar specifikt med kli-nisk farmaci kan förutom, på läkares upp-drag, genomföra läkemedelsgenomgångar även införa tankesätt/metoder som stödjer ett arbete med läkemedelsgenomgångar även ef-ter det att enheten inte längre har tillgång till apotekarresursen.
Hiv och sexuellt överförda infektioner kan få konsekvenser för den enskilde och för sam-hället. Det är därför viktigt att förebygga in-fektioner genom kunskapsspridning, testning och rådgivning samt genom att stödja beteen-deförändringar när det behövs. Det förebyg-gande arbetet mot hiv och STI (sexuellt över-förbara infektioner) inom Landstinget i Upp-sala län bör ske samordnat på olika arenor och i samverkan mellan olika aktörer.
Den nationella kommunikationsstrategin för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar innehåller nationella mål och del-mål för verksamheten. Exempel på deldel-mål är att antalet nyupptäckta fall av hiv där smittö-verföringen skett i Sverige ska halveras till år 2016. Ett annat delmål är att kunskapen om hiv och aids, och om hur det är att leva med sjukdomen, ska förbättras i offentlig verk-samhet, i arbetslivet och i samhället.
I linje med den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdo-mar bildar landstingen i Uppsala, Gävleborg,
Västmanland, Värmland och Dalarna tillsam-mans det regionala samverkansnätverket Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige.
Syftet med Kunskapsnätverket är att skapa samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, hitta gemensamma utvecklings- och forskningsområden och ge möjlighet till kun-skapsöverföring mellan de deltagande länen.
Målsättningen är att minska antalet hiv/STI-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter.
Det är viktigt att det inte finns några hinder för provtagning, både för den enskilde då den misstänker att den kan ha en allmänfarlig sjukdom såsom hiv/STI eller då vården ska utföra smittspårning. Då det finns ett ökat an-tal vårdgivare inom öppenvården, både pri-vata och offentliga av varierande storlek, finns det anledning att utreda behovet av centraliserade medel i syfte att få ett likfor-migt smittskydd.
Smittsamma sjukdomar är den vanligaste or-saken till att barn inte kan vara i förskolan.
Oftast gäller det alldagliga problem som för-kylningar, kräkningar och diarréer som går över på ganska kort tid. Andra smittsamma sjukdomar kan ge allvarligare konsekvenser, exempelvis bakterier som är resistenta mot antibiotika. För att öka kunskapen till perso-nal inom barnomsorgen samt ge råd till för-äldrar hur smitta kan begränsas och förebyg-gas i förskolan samt för att minska antibio-tikaförskrivning till barn kommer Strama, Smittskyddsenheten och barnhälsovården att behöva intensifiera arbetet med att utbilda personal och föräldrar i länets förskolor.
Vaccinationer är betydelsefulla för att före-bygga sjukdomar. När det gäller influensa-vaccinering ska insatserna framförallt riktas till äldre över 65 år och till de patienter som har riskfaktorer. Landstinget erbjuder gratis vaccinering åt dessa grupper. Det finns dock anledning att förbättra vaccinationstäck-ningen. Ett speciellt problem är svårigheter att få information om andelen vaccinerade i de olika riskgrupperna. Ett arbete att införa en elektronisk vaccinationsjournal har därför initierats tillsammans med IT-direktören.
Tanken är att informationen ska vara till-gänglig via Mina vårdkontakter i syfte att öka möjligheterna, för den enskilde och för vårdgivaren, att få ett bättre underlag vid nya vaccinationstillfällen.
31 (65) Patientnämnden är en opartisk enhet som
uti-från synpunkter och klagomål ska stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvali-tetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Detta arbete sker ex-empelvis, genom att nämnden hjälper en-skilda patienter att få den information de be-höver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, genom att främja kon-takter mellan patienter och vårdpersonal och rapportera iakttagelser och avvikelser av be-tydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Ärenden som kommer in till pa-tientnämnden diarieförs och statistik skickas ut till verksamheten tre gånger per år.
Patientfokuserad hälso- och sjukvård Det är viktigt att landstingets olika verksam-heter har metoder för att systematiskt och re-gelbundet ta del av patienters och närståen-des behov och förväntningar på vården. I patientmätningar ska det framgå hur patien-ten värderar områden som information, till-gänglighet, bemötande och delaktighet.
Landstinget deltar i Nationell patientenkät som ger nationellt jämförbara siffror kring ovan nämnda områden. Från och med år 2015 går Nationell patientenkät in i en ny av-talsperiod, vilket kan komma att betyda för-ändringar i enkäten och i själva utförandet.
Landstinget behöver organisera sig för att möte dessa förändringar och för att tillse att resultatet kommer till god användning som underlag för verksamhetsförbättringar utifrån ett patientperspektiv.
För att öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patien-ten efterfrågas samt att anhörigas delaktighet behöver eftersträvas. Akermodellen introdu-ceras utifrån den av landstinget, kommuner-nas anhörigstöd och Handikappföreningarkommuner-nas samarbetsorgan gemensamt framtagna hand-lingsplanen om utveckling av Akermodellen.
Erfarenheter från anhöriggrupper enligt Akermodellen inom psykiatrin tas tillvara för vidare införande. Akermodellen innebär att informationen baseras på patientens och an-hörigas frågor. Med hjälp av metoden sker ett erfarenhetsutbyte mellan anhöriga och personal vilket leder till ökad kunskap för personalen om patienten och dess samman-hang. För att förebygga ohälsa hos anhöriga
bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Arbetet med att införa rutiner till stöd för anhöriga vuxna och barn fortsätter under året och sker utifrån den framtagna handlingsplanen för förbättrat an-hörigstöd. Till gruppen anhöriga räknas även syskon till sjuka barn.
Landstingets verksamheter ska fördjupa sina kunskaper om hedersrelaterat våld och för-tryck. Detta är särskilt viktigt för de brukare, patienter och anhöriga som är i behov av sär-skilt stöd och de verksamheter som arbetar med dessa uppdrag ska få ett bredare upp-drag för att tillgodose behoven.
Effektiv hälso- och sjukvård
Vårdöverenskommelse för 2015 revideras i syfte att förbättra beställarstyrningen och verksamhetsuppföljningen samt för att renodla uppdraget. Verksamhetsuppfölj-ningen kommer att vidareutvecklas under planperioden i dialog mellan parterna.
I syfte att vårdbeställningen bättre ska mot-svara det verkliga vårdbehovet i länet bör metoder för att kontinuerligt mäta och pro-gnostisera befolkningens behov av hälso- och sjukvård utvecklas. Exempel på sådana me-toder är demografiska uppräkningar som un-derlag för budgetarbetet. Utvecklade metoder för att prognostisera framtida behov av vård ska utvärderas och tillämpas under planperi-oden.
Samtliga berörda förvaltningar samt privata aktörer ska arbeta med att vidareutveckla en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Lä-kemedelskommittén och Enheten för kun-skapsstyrning utgör ett stöd i detta arbete.
Läkemedelskommittén har identifierat ett an-tal läkemedelsområden där en mer kostnads-effektiv läkemedelsförskrivning kan frigöra resurser utan att den medicinska kvaliteten försämras.
Sverige har en lagstiftning som reglerar kva-litets- och säkerhetsnormer vid hanteringen av vävnader och celler som ska användas för transplantation, assisterad befruktning och tillverkning av läkemedel. Regeringen har avsatt 119 miljoner kronor under en tioårspe-riod, med början 2008, för att vårdgivarna ska genomföra de förändringar som är
nöd-vändiga för att leva upp till lagen. Av de av-satta medlen tilldelas Landstinget i Uppsala län cirka 9,6 miljoner per år enligt olika för-delningsprinciper. Under 2015– 2017 mer förändringarna innebära fortsatt kom-plettering av berörda verksamheters led-ningssystem för kvalitet, inklusive rutiner och metoder, samt att se över och komplet-tera it-stöden med bättre funktioner för spår-barhet. Tidigare förändringar har varit att ut-bilda och informera personalen, förändra or-ganisationen, bygga om lokalerna och inve-stera i ny utrustning. Resultatet redovisas till Socialdepartementet per treårsperiod. Som stöd för verksamheterna och för samverkan inom landstinget finns en vävnadssamord-nare anställd på Landstingets ledningskontor.
Donation och tillvaratagande av organ, väv-nader och celler för transplantation utgör en allt viktigare del av högspecialiserad vård, men tillgången begränsar möjligheterna att erbjuda landstingets och regionens patienter sådan vård. Donationsfrekvensen vid Akade-miska sjukhuset är en av de högsta i landet men är i internationella jämförelser låg. För-bättrade metoder och vårdprocesser behövs för att identifiera alla patienter som vill do-nera, vilket är cirka 80 procent av befolk-ningen enligt undersökningar. Enligt Social-styrelsens föreskrifter ska vårdgivaren arbeta donationsfrämjande. Under 2015 ska lands-tinget analysera och identifiera förbättrings-områden och utifrån detta skapa en hand-lingsplan för 2015–2017.
Jämlik hälso- och sjukvård (Vård på lika villkor)
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolk-ningen. Enkäter som Hälsa på lika villkor och Nationell patientenkät visar emellertid att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem och att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Exempelvis avstår socialt utsatta grupper i större utsträckning än andra från att söka vård, trots att behov finns, och det finns tydliga skillnader i upplevelser av vården mellan olika sociala grupper.
Det finns ett behov av att inom landstinget förtydliga definition och ambitionsnivå för hälsa och vård på lika villkor. Utifrån den
framarbetade definitionen och utifrån ana-lyser av bland annat Nationell patientenkät och Hälsa på lika villkor, ska sedan lands-tinget ta fram en strategi kring jämlik vård och hälsa samt skapa en ändamålsenlig upp-följning av likabehandlingspolicyn med med-följande plan.
Genom landstingets likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller an-nan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen innehål-ler mål som verksamheterna ska arbeta med att förverkliga under planperioden. Återrap-portering sker i respektive förvaltnings de-lårsrapport och årsredovisning.
Bemötande och värdegrundsfrågor ska om-fatta en ökad jämställdhet, kulturell och reli-giös inkludering samt funktionsnedsattas för-utsättningar och perspektiv i vården. Folk-tandvårdens kliniker är HBTQ-certifierade och lasarettet i Enköping har startat ett sådant arbete. Det är viktigt att fler verksamheter blir certifierade för att öka kunskapen om hur sexuell läggning kan påverka/påverkar be-mötande och behandling, samtidigt som en
Bemötande och värdegrundsfrågor ska om-fatta en ökad jämställdhet, kulturell och reli-giös inkludering samt funktionsnedsattas för-utsättningar och perspektiv i vården. Folk-tandvårdens kliniker är HBTQ-certifierade och lasarettet i Enköping har startat ett sådant arbete. Det är viktigt att fler verksamheter blir certifierade för att öka kunskapen om hur sexuell läggning kan påverka/påverkar be-mötande och behandling, samtidigt som en