En jämlik hälso- och sjukvård är en central utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen.
Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioe-konomiska eller andra faktorer. Det är pati-enter med störst behov som ska prioriteras.
För detta krävs ett tydligt politiskt ledarskap.
Hälsan skiljer sig mellan olika grupper i be-folkningen, mellan olika delar av länet och mellan kvinnor och män. Även hälso- och sjukvårdens insatser för att förbättra hälsolä-get visar på omotiverade skillnader, varför
det är av största vikt att belysa dessa skillna-der inom hälso- och sjukvården. Uppföljning med könsuppdelad statistik av vår egen vård, öppna jämförelser samt de befolkningsunder-sökningar som genomförs är exempel på vik-tiga verktyg i en analys för att säkra insatser för en jämställd vård. Det gäller även upp-följning och utvärdering av köpt vård.
I syfte att fördela resurserna på bästa möjliga sätt och ge vård med bästa möjliga kvalitet, ska landstinget under planperioden utvärdera och ompröva pågående vårdval inom speci-alistvården.
I och med den nya patientlagen som träder i kraft 1 januari 2015 kommer medborgarna att få ökade möjligheter att lista sig över länsgränserna. För att minska de administra-tiva uppgifterna ska detta säkras upp i avtal med aktuella landsting. Landstingens skyl-dighet att erbjuda öppenvård utvidgas således till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel.
När lagen träder i kraft ställs landstinget in-för planering av tekniska lösningar gällande listning över hela landet samt planering av dimensionering av resurser utifrån detta utö-kade uppdrag.
Det finns lättbegriplig information på lands-tingets webbplats www.lul.se, och på
www.1177.se, om möjligheterna att läsa pati-entjournalen via nätet, att spärra journalen och att välja vårdgivare, samt om vårdga-ranti, valfrihet och patientnämnden. Inform-ationen förmedlas dessutom i tidningsannon-ser och digitala medier, som väntrums-tv och facebook. Landstinget underlättar patienter-nas val av vårdgivare med hjälp av tjänsten Hitta och jämför vård, på 1177.se. Lands-tinget deltar också i nationella mätningar av både patientupplevd vårdkvalitet och invå-narnas attityder till vården.
Regeringen vill öka invånarnas möjlighet till god insyn i vårdens och omsorgens kvalitet genom en etisk plattform för alla vård- och omsorgsgivare som får del av offentlig finan-siering. Målsättningen är att alla utförare, oavsett driftsform, ska kunna jämföras öppet
25 (65) avseende kvalitet, anställningsvillkor och
ekonomi.
Närvård
Utveckling av närvård
Närvård är ett samlingsbegrepp för det sam-verkansarbete som bedrivs mellan kommu-nerna och landstinget i länet, inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Landstinget och kommuner samordnar sina insatser för att ef-fektivt utnyttja resurserna för både individens och samhällets bästa. Huvudmännens upp-drag i närvårdsarbetet omfattar samverkan kring hälsoinriktade, diagnostiserande, be-handlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser som är samhällsekono-miskt rimliga att bedriva lokalt. När det gäl-ler de hälsoinriktade insatserna har hälso- och sjukvården en tydlig roll i själva mötet med den person som besöker landstinget.
Hälso- och sjukvården ska fråga om levnads-vanor, erbjuda åtgärder och följa upp effek-ten av insatt åtgärd. Socialstyrelsen följer upp hur det hälsoinriktade arbetet utvecklas inom hälso- och sjukvården i Sverige och det är väsentligt att utdata kan levereras enligt önskemål från Socialstyrelsen. Fördelen med den satsning som nu görs från Socialstyrel-sen är att utvecklingstakten vad gäller jour-nalsystem och arbetsrutiner ökar. Många av de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan är kommunernas ansvar men landstinget har ett ansvar att visa på vilka faktorer som på-verkar hälsan i länet. Denna samverkan mel-lan mel-landstinget, kommunerna och övriga ak-törer i länet ska systematiseras, bli tydlig och kommuniceras med övriga aktörer i länet.
Närvårdsavdelningen i Enköping och när-vårdsenheten i Östhammar är exempel på verksamheter som är samfinansierade med kommunerna. En utvärdering av närvården i Östhammar 2014 kommer att kunna använ-das som underlag till arbetet med närvårds-platser i Tierp.
Länsövergripande samarbete
Staten stimulerar på olika sätt regional sam-verkan mellan kommuner och landsting inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den statliga satsningen Bättre liv för sjuka äldre avslutas 2014. Bättre liv för sjuka äldre är dock fort-satt en prioriterad samverkansfråga i länet
med syfte att utveckla god vård i livets slut-skede, preventivt arbetssätt, god vård vid de-menssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg.
För landstinget innebär det bland annat fort-satt arbete med kvalitetsregister (Senior alert, Svenska palliativregistret och SveDem) som underlag till förbättringar.
En väl fungerande rehabilitering är en förut-sättning för att människor ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt efter sjuk-dom eller olycka. En väl fungerande rehabili-tering räddar många bra levnadsår till jämfö-relsevis liten kostnad för personer som drab-bats av trauma, exempelvis stroke.
Landstinget i Uppsala län ska under planperi-oden göra en översyn för att stärka rehabilite-ringen och få en fungerande vårdkedja mel-lan sjukhusnivå och primärvårdsnivå samt stärka samverkan med kommunerna. De ny-inrättade utskotten under fullmäktige kom-mer ha en nyckelroll i utvecklingen av det ar-betet. Äldres rehabiliteringsbehov behöver särskilt uppmärksammas i syfte att få en bra övergång mellan landstingets och kommu-nernas ansvar. Även den livslånga rehabilite-ringen för kroniskt sjuka ska tas med i över-synen. Inom svensk hälso- och sjukvård har rehabiliteringen länge haft låg status vilket försvårat en bra utveckling av rehabilite-ringsfunktionen. För att förändra detta krävs en samordnad, teambaserad och resursstark rehabiliteringsverksamhet.
Så kallad polyfarmaci (många olika medici-ner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusin-läggningar. För att säkerställa en användning som främjar hälsa behöver många äldre per-soner återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning, vid läkarbesök i öppen vård, vid påbörjad hemsjukvård, vid inskrivning i särskilt boende samt vid ny insättning av dosdispenserade läkemedel.
En ändamålsenlig och säker läkemedelsan-vändning för äldre i form av minskning av olämpliga läkemedel samt för adekvat an-vändning av läkemedel mot psykos i sär-skilda boenden är ett fortsatt angeläget om-råde.
Inom området äldre och läkemedel samver-kar, under ledning av läkemedelskommittén, en expertgrupp med representanter för öp-pen- och slutenvård, Regionförbundet, länets kommuner samt representanter för allmän-heten med syfte att öka kunskapsstyrningen kring äldres läkemedelsanvändning.
Den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO) 2012–2016 ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och om-sorg. Från 2013 ingår även den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
Under perioden 2012–2016 har regeringen två prioriterade målgrupper:
Barn och unga
Personer med omfattande eller komplice-rad psykiatrisk problematik
Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, sä-ker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa.
Landstinget har möjligheter att ta del av PRIO stimulansmedel om vissa prestations-krav uppfylls. Det kräver en aktiv samverkan med länets kommuner. Bland annat kommer landstinget och kommunerna i länet vidareut-veckla en webbaserad information där det beskrivs vart man kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp vid problem med den psykiska hälsan.
En del av den psykiska ohälsan beror på missbruk i olika former. Ökad fokus bör där-för under planperioden läggas på att utveckla landstingets missbruks- och beroendevård i samarbete med länets kommuner och andra intressenter som polisen och länsstyrelsen.
Exempel på möjliga samarbetsområden är så kallade integrerade mottagningar som kan komma att etableras i vissa kommuner under 2015.
Många av de nya sjukskrivningarna som till-kommit beror på stress, lindriga depressioner och ångest och drabbar främst kvinnor. Ett nytt krav inom sjukskrivningsmiljarden med start under 2014 är därför att utarbeta en handlingsplan mot psykisk ohälsa. I denna
ska ingå en kartläggning och analys av sjuk-skrivningsmönster vid psykisk ohälsa för män och kvinnor i arbetsför ålder, åtgärder för att utveckla bedömning samt stärka insat-ser i primärvård och specialistvård. Särskilt ska metoder och rutiner för att undvika att medikalisera normala livshändelser upp-märksammas. Under 2015 ska kartlägg-ningen ligga till grund för lämpliga åtgärder inom ovanstående område.
Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har indi-viden en lagstadgad rätt att vid behov av in-satser från både kommun och landsting bli erbjuden samordnad individuell planering (SIP). SIP är ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommunernas och landstingets olika utförare. Planeringen utgår från patientens behov och är ett viktig redskap för att närvårdsarbetet ska få genom-slag i praktiken.
Till stor del är närvårdsarbetet ett regionalt arbete. Regionförbundet har en nyckelroll i arbetet att stödja samverkan mellan landsting och kommuner. Särskild tyngd bör ges till samverkan kring multisjuka äldre och perso-ner med psykisk ohälsa. En växande äldre population gör att en tydlig ansvarsfördel-ning mellan landsting och kommun är av av-görande vikt för både individ och huvudmän.
I dag finns ett stort antal styrgrupper, arbets-grupper och projektarbets-grupper inom ramen för närvården. Landstinget anser att färre grup-per ger tydligare styrning, rationellare arbete och ökad delaktighet från samtliga parter.
Landstinget är en aktiv samarbetspart i ge-nomförandet av den regionala utvecklings-strategin för en god hälsa på lika villkor, bland annat genom närvårdsarbetet, Regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (Raff) och lä-nets ANDT-arbete (alkohol, narkotika, dop-ning och tobak). Mycket av det förebyggande arbetet bygger på resultat från de befolk-ningsundersökningar som landstinget ansva-rar för.
Inför 2015 planeras en fortsättning på 2014 års seminarieserie som bygger på de fem re-kommendationerna i Samling för social håll-barhet – minska skillnader i hälsa. De fem re-kommendationerna är resultatet av SKL:s ar-bete tillsammans med 20 kommuner, lands-ting och regioner. Syftet med seminarieserien är att lyfta och synliggöra aktuell kunskap
27 (65) om arbetssätt och metoder för att minska
skillnader i hälsa. Seminarieserien genomförs av regionförbundet i samarbete med regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (Raff) i vil-ken landstinget, samtliga kommuner och länsstyrelsens ANDT-samordnare ingår.
Lokalt samarbete mellan landstinget och respektive kommun
Närvårdskoordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samverkansarbetet.
Koordinatorerna är en framgångsfaktor för det lokala samverkansarbetet och bör därför finnas i hela länet. Diskussioner pågår med Håbo kommun med målet att rekrytera en närvårdskoordinator. Därmed finns koordina-torer i samtliga kommuner utom i Enköping.
Samarbete inom landstinget
Genom en väl utvecklad närvård kan mer vård utföras lokalt och därigenom minska pa-tientströmmarna till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, i de fall sjukhusen inte är den rätta vårdnivån. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patien-ter ska kunna få vård i den egna länsdelen.
Ett sätt att ytterligare öka de mobila insat-serna är att öka den geografiska täckningen för de mobila team som finns tillgänglig inom länet i dag.
En grundläggande utgångspunkt är att lands-tinget behöver många olika samarbetspartner för att kunna uppfylla sina åtaganden gente-mot medborgarna och de privata vårdgivar-nas delaktighet i hälso- och sjukvården är både viktig och nödvändig.
Under året kommer branschrådet mellan Landstinget och privata utförare utvecklas i syfte att skapa en närmare relation mellan privata och offentliga vårdgivare.
Alla förändringar inom det här området kom-mer att utredas väl och förankras och genom-föras under ordnade former, med god fram-förhållning.
Regelböcker, vårdavtal och ersättningssy-stem inom hälso- och sjukvården, inte minst inom primärvården, måste utvecklas för att
bidra till att stimulera samverkan och effek-tiva lösningar.