Kvalitetsbedömning

Underlaget för undersökningen var förhållandevis lågt och resultatet hade vunnit på ett större urval för intervjuerna. Kvale och Brinkman (2009) rekommenderar runt 10-15 personer. Eftersom respondenterna är medarbetare på samma företag om än på två olika orter försvårades resultat- och analysarbetet av att försöka undvika identifikation av de enskilda individer i de svar som citeras.

7. Sammanfattning

Som inledningen till den här studien visar är forskningen att bruket av sociala medier inom en företag-till-företag kontext inte är så väl genomlyst. Av de studier som faktiskt genomförts är flera, främst fallstudier, inriktade på själva försäljningsaspekten Få studier undersöker närmare hur sociala medier, både inom företag men också i samarbete med andra företag kan användas. Utvecklingsarbetet genom kommunikation och dialog i sociala medier med kunder och intressenter skulle kunna skapa möjligheter för företagen. Studiens syfte är att undersöka hur sociala medier kan användas i en företag-till-företagskontext. För att förstå kommunikationens förutsättningar har faktorer identifierats som avgör val av kommunikationskanaler för olika typer av budskap och information som ska överföras mellan parter. Vidare har bakomliggande orsaker till varför vissa kommunikationskanaler väljs framför andra i olika situationer undersökts. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med medarbetare på ett mindre teknikkonsultföretag. Undersökningen har fokuserat på medarbetarnas kommunikation och val av kommunikationsverktyg främst i förhållande till affärsrelationen. Studien svarar på följande frågeställningar: Vilka faktorer kan vara bidragande till att olika kommunikationsverktyg väljs i kontakten med kunder och medarbetare inom företag-till-företag? Hur ser förutsättningarna och motiven ut för att medarbetare ska använda sociala medier inom företag-till-företag? Vilka möjligheter kan sociala medier utgöra för hantering av kunskapsutbyte med kunder inom företag-till-företag? Studiens teoretiska ramverk bygger på Media Rich Theory och Social Influence Theory. Resultatet visar att den sociala omgivningens påverkan på inställningen till sociala medier (positiv eller negativ) är av betydelse, liksom individens analoga och digitala värderingar. Sociala medier används i första hand i privatlivet men individens roll och på vilken nivå inom företaget den befinner sig har också betydelse. För att sociala medier ska brukas effektivt mellan företag krävs strategier och ökad kunskap. Studien visade att faktorer som påverkar vilka kommunikationskanaler som väljs framför andra mellan medarbetare och i affärsrelationen var 1) situationsberoende (distansarbete, fast arbetsplats, arbetsförhållanden), 2) tillgänglighet och nåbarhet, 3) roll och nivå i företaget, 4) kundrelationens utveckling, 5) flertydighetsaspekten, 6) kommunikationskanalens grad av ”richness”, 7) kontakten eller budskapets angelägenhetsgrad, 8) bekräftelse av överenskommelser.

8. Referenser

Anderson, C. & Wolff, M. (2010). The Web Is Dead. Long Live the Internet. Wired. September 2010.

http://www.wired.com/magazine/2010/08/ffwebrip/all/1 [2012-10-17]

Boyd, D.M. & Ellison, N.B. (2007). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship. Journal of Computer‐Mediated Communication, vol. 13, no. 1, s. 210-230. Carlsson, Lena (2010). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Göteborg: Kreafon.

Daft, R.L. & Lengel, R.H. (1986). Organizational Information Requirements, Media Richness and Structural Design. Management Science, vol. 32, no. 5, s. 554-571.

Dennis Alan R, Fuller Robert M, Valacich Joseph S (2008). Media tasks, and communication processes: A theory of media synchronicity. MIS Quarterly, vol. 32, no. 3, s. 575.

DiMicco, J., Millen, D.R., Geyer, W., Dungan, C., Brownholtz, B., & Muller, M. (2008). Motivations for social networking at work. In Proceedings of the 2008 ACM conference on Computer supported cooperative work (CSCW '08). ACM, New York, 711-720.

Eriksson, Peter (2011). Planerad kommunikation: Strategiskt ledningsstöd i företag och organisationer. Malmö: Liber.

Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (2007). Strategisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (2011). Strategisk kommunikation: Forskning och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Findahl, Olle (2012). Svenskarna och Internet. Stockholm: .SE. http://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf [2012-11-27]

Forsgren, Emma & Byström, Katriina (2011). Social Media Discomfort: The Clash between the Old and the New at Work. American Society for Information Science and Technology, vol 48, no. 1 s. 1-5.

Fulk, J (1991). Organizational Colleagues, Media Richness, and Electronic Mail: A Test of the Social Influence Model of Technology Use, 1991, Communication Research, vol. 18, no. 4, s. 487-523.

Fulk, J. & Boyd, B (1991). Emerging Theories of Communication in Organizations. Journal of Management, vol. 17, no. 2, s. 407-446.

Fulk, J. (1993). Social Construction of Communication Technology. The Academy of Management Journal, vol. 36, no. 5, s. 921-950.

Företagens användning av IT: 2011 (2012). Stockholm: Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/NV0116_2011A01B_BR_IT02BR1201.pdf [2012-11-30]

Grunig, J.E. & Grunig, L.A. (2010). Public relations excellence 2010. Paper presented at the PRSA International Conference, Washington, DC. http://digitalcommons.mcmaster.ca/cgi/viewcontent.cgi?article=1242&context=jpc [2012-01-09].

Heide, Mats & Simonsson, Charlotte (2011). Putting Coworkers in the Limelight. New Challenges for Communication Professionals. International Journal for Strategic Communication, vol. 5, no. 4, s. 201-220.

Karlöf, B & Helin Lövingsson, F (2007). Management från A till Ö: Förklaringar till 150 begrepp och modeller, eLib [distributör], Stockholm.

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kärkkäinen, H., Jussila, J. & Janhonen, J (2011). Managing customer information and knowledge with social media in business-to-business companies. In Proceedings of the 2011 ACM conference on computer supported cooperative work. Association for computer machinery. ACM, s. 201-220.

Li, Charline & Bernoff, Josh (2008). Groundswell: Winning in a world transformed by social technologies . Boston, Mass.: Harvard Business Press.

Michaelidou, N., Siamagka, N.T. & Christodoulides, G (2011). Usage, barriers and measurement of social media marketing: An exploratory investigation of small and medium B2B brands, Industrial Marketing Management, vol. 40, no. 7, s. 1153-1159. Mullarkey, M. (2012). Socially immature organizations: a typology of social networking systems [SNS] with organizations as users [OAU]. In Proceedings of the 2012 ACM conference on computer supported cooperative work. Association for computer machinery. ACM. S. 281-292

Palm, Lars (2011). Kommunikationsplanering: En handbok på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Panteli, N. (2002). Richness, power cues and email text. Information & Management, vol. 40, no. 2, s. 75-86.

Trevino, L. K., Lengel, R. H., Gerloff, E. A., & Muir, N. K (1990). The richness imperativeand cognitive styles: The role of individual differences in media choice behavior. Management Communication Quarterly, vol. 4, no. 2, s. 176–197.

Schultz, R.J., Schwepker, C.H. & Good, D.J (2012). Social media usage: an investigation of B2B salespeople. American Journal of Business, vol. 27, no. 2, s. 174-194.

Schmitz, J., Fulk, J (1991). Organizational Colleagues, Media Richness, and Electronic Mail: A Test of the Social Influence Model of Technology Use. Communication Research, vol. 18, no. 4, s. 487-523.

Selg, H (2011). Om nya kontaktmönster i arbetslivet: Facebook, LinkedIn, Twitter, Uppsala Universitet.

http://www.it.uu.se/research/publications/reports/2011-031/2011-031-nc.pdf [2012-11-29]

Selg, H (2010). Om professionell användning av sociala medier och andra digitala kanaler, Uppsala Universitet.

http://www.it.uu.se/research/publications/reports/2010-028/2010-028.pdf [2012-11-30] Sias, P.M., Pedersen, H., Gallagher, E.B. & Kopaneva (2012). Workplace Friendship in the Electronically Connected Organization Human Communication Research, vol. 38, no. 3, s. 253-279.

Stakston, Brit (2012). Gilla!: Dela engagemang, passion och idéer via sociala medier. Stockholm: Idealistas förlag.

Vene, E. (2012). Fynd för rekryterare på jakt efter ingenjörer. http://www.ingenjorskarriar.se/nyttjobb/article3575368.ece [2012-11-29].

9. Bilagor