Artikel Mall & poäng samt procent Kvalitet
1. Campbell et al. (2015) SBU Mall för RCT-studier 20/22 = 91% Hög
2. Erkelens et al. (2020) SBU Kvalitativ 16/22 = 73% Medel
3. Graversen et al. (2020a) Kvasi (Briggs) 9/9 (2 non applicable) =100% Hög
4. Graversen et al. (2020b) Kvasi (Briggs) 9/9 (2 non applicable) =100% Hög
5. Hansen och Hunskaar (2011) Enkätmall (Billhult) 17/18p = 94% Hög
6. Huibers et al. (2012) SBU Mall för observationsstudier 24/27= 89% Hög
7. Höglund et al. (2016) Kvasi (Briggs) 8/9 = 89% Hög
8. Murdoch et al. (2014) SBU Kvalitativ mall 19/22 86% Hög
9. Murdoch et al. (2015) SBU Kvalitativ mall 19/22 = 86% Hög 10. Njeru et al. (2017) SBU Mall för observationsstudier 26/27= 96% Hög
11. Smits et al. (2018) SBU Mall för observationsstudier 24/27 = 89% Hög
12. Varley et al.(2016) Enkätmall (Billhult) 16/18 =89% Hög
13. Wärdig et al.(2019) SBU Kvalitativ mall 19/22 86% Hög
38 Bilaga 2. Resultatsartiklar
Art. nr Författare/År/Titel/Tidskrift/Land Studieupplägg Resultat Kvalitet
1 Campbell et al. (2015)
The clinical effectiveness and cost-effectiveness of telephone triage for managing same-day consultation requests in general practice: a cluster randomised controlled trial comparing general practitioner-led and nurse-led management systems with usual care (the ESTEEM trial).
Health Technology Assessment England
Kvantitativ RCT-studie på 42 mottagningar som inkluderade 16211 samtal mellan patienter och sjuksköterskor.
Sjuksköterskor upplever att beslutsstödsystemet underminerade deras kunskap om när läkarbesök behövde bokas. Detta ledde till att sjuksköterskorna bokade därför in läkarbesök “för säkerhets skull” för att inte riskera sin legitimation. Det är svårt att säga vad som gör att triage fungerar bra/dåligt på en arbetsplats. Men i de fall de fungerat dåligt har det relaterats till undermåliga kommunikationskunskaper hos sjuksköterskan. Av 218 samtal värderas endast 7 vara potentiellt patientosäkra. Men mer forskning angående triagering via drop in och telefon och patientsäkerhet i primärvården behövs.
Triage via Telefonrådgivning, Triage är säkert, Beslutsstöd, Kommunikation.
Hög
2 Erkelens et al. (2020).
Interactional implications of either/or-questions during telephone triage of callers with chest discomfort in out-of-hours primary care: A conversation analysis
Patient education and counseling.
Nederländerna
Kvalitativ studie av triage vid telefonrådgivning av 68 telefonkonversationer.
Slumpmässigt urval bland 2000 inspelningar resulterade i 68 inkluderade
telefonkonversationer.
Analysen genomfördes med hjälp av konversationsanalys.
Patientens förmåga att besvara sjuksköterskans frågor påverkades av frågans design och huruvida de hittar rätt ord för att beskriva sina symptom. Kombinationen av flera frågor i följd och användandet av antingen/eller frågor (vilket beslutsstössystemet uppmanar sjuksköterskan att göra) påverkade interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten negativt, då nyanserna i samtalet inte ges utrymme. När patienten hade svårt att beskriva sina symtom ställdes höga krav på sjuksköterskans interaktionsförmåga för att få fram ett svar som passade in i beslutsstössystemet.
Triage via telefonrådgivning, Kommunikation, Beslutsstöd.
Medel
3
Graversen et al. (2020a)
Safety, efficiency and health-related quality of telephone triage conducted by general practitioners, nurses, or physicians in out-of-hours primary care: a quasi-experimental study using the Assessment of Quality in Telephone Triage (AQTT) to assess audio-recorded telephone calls
BMC Fam Pract Danmark
Kvantitativ studie med 1294 deltagare.
Triagesamtalen fördelades mellan sjuksköterskor och läkare i likvärdiga grupper och kvalitén på samtalen bedömdes med ett validerat verktyg - AQTT.
Triage via Telefonrådgivning utförd av en sjuksköterska innebär en låg risk för undertriage som var kliniskt relevant (3,7%). Sjuksköterskor var bra på att
identifiera/agera vid akuta besvär (optimal/god/tillfredsställande [OGT], bedömning i 64%
av fallen), ställer relevanta frågor för att kunna bedöma korrekt triagenivå (optimal, god, tillfredsställande bedömning i 73% av fallen) samt ger adekvata råd om egenvård och ger patienten en tydlig plan vid försämring (OGT bedömning i 65% respektive 65% av fallen).
Det sjuksköterskor var sämre på var att ta sjukdomshistoria (OGT i 60% av fallen).
Triage via Telefonrådgivning, Korrekt utförd triage i majoriteten av samtalen, Ger adekvata råd, Ställer adekvata frågor, Lägger upp en plan för eventuell försämring, Förbättringspotential - sjukdomshistoria
Hög
39
Fortsättning bilaga 2
Art. nr Författare/År/Titel/Tidskrift/Land Studieupplägg Resultat Kvalitet
4 Graversen et al. (2020b)
Communication quality in telephone triage conducted by
general practitioners, nurses or physicians: a quasi-experimental study using the AQTT to asses audio-recorded telephone calls to out-of-hours primary care in Denmark.
BMJ Open Danmark
Kvantitativ studie med 1294 inspelade samtal mellan patienter och vårdgivare.
Triagesamtalen fördelades mellan sjuksköterskor och läkare i likvärdiga grupper och kvalitén på samtalen bedömdes med ett validerat verktyg - AQTT.
Sjuksköterskor som arbetar med triage vid telefonrådgivning har trevlig ton en god kommunikationsförmåga (optimal/god/tillfredsställande [OGT], bedömning i 95% av fallen), anpassar språket efter patienten ([OGT] bedömning i 95% av fallen), är bra på att låta patienten själv beskriva sin situation ([OGT] bedömning i 90% av fallen) och sammanfattar samtalet vid behov ([OGT] bedömning i 79% av fallen), bemästrade utfrågningstekniker ([OGT] bedömning i 79% av fallen), och att försäkra sig om att patienten är enig i triagebeslutet ([OGT] bedömning i 95% av fallen).
Triage via Telefonrådgivning, Triage är säkert, (ssk har) God kommunikationsförmåga, Bra bemötande, Anpassar språket, Försäkrar sig om enighet i triagebeslut, Låter patienten berätta, Sammanfattar samtalet
Hög
5 Hansen och Hunskaar (2011)
Telephone triage by nurses in primary care out-of-hours services in Norway: an evaluation study based on written case scenarios
BMJ Quality & Safety 20:390-396.
Norge
Kvantitativ studie med 83 deltagande sjuksköterskor som bedömde triagenivå i 20 patientfall.
Test-retest utfördes på 20 av de 83 deltagarna
Korrekt triage utfördes i 78% av fallen (DS 11,5). Bland de akuta och brådskande fallen var korrekt triage utförd i 82 respektive 74% av patientfallen. Även icke brådskande patientfall triagerades korrekt i 81% av fallen. Generellt identifierades inga skillnader mellan erfarna och mindre erfarna sjuksköterskor.
Korrekt triage av akuta och icke brådskande fall var relativt hög. Arbetslivserfarenhet och arbetsprocent påverkade ej triage beslutet.
Triage via Telefonrådgivning, Korrekt triage utfördes i majoriteten av samtalen, , Återkoppling.
Hög
6 Huibers et al. (2012)
Nurse telephone triage in Dutch out-of-hours primary care: the relation between history taking and urgency estimation
European Journal of Emergency Medicine
Nederländerna
Kvantitativ observationsstudie av 204 inspelade telefon- triagesamtal mellan simulerade patienter och sjuksköterskor
Över hälften (52%) av sjuksköterskorna som besvarade samtalen hade fått utbildning i telefonrådgivning.
Även om sjuksköterskor ej ställer alla de rekommenderade frågorna från beslutsstödet så underskattas ej brådskandegraden, detta berodde troligtvis på att sjuksköterskorna använder sitt egna kliniska resonemang vid triage vid telefonrådgivning. Beslutssystemet är därför ej avgörande för en korrekt triagering.
Triage via Telefonrådgivning, Triage är säkert, Beslutsstöd, Utbildning.
Hög
40
Fortsättning bilaga 2
Art. nr Författare/År/Titel/Tidsskrift/Land Studieupplägg Resultat Kvalitet
7 Höglund et al., (2016).
Impact of telephone nursing education program for equity in healthcare.
International Journal for Equity in Health.
Sverige.
Kvantitativ studie med 72 deltagare.
Kvasi-experimentell design med en interventions- och en kontrollgrupp, där ett studiespecifikt formulär med fiktiva patienter användes.
Baslinjemätning utfördes före interventionen genomfördes, och uppföljande mätningar utfördes efter interventionen. Skillnaden mellan interventions- och kontrollgruppens bedömning av de fiktiva patienternas livskvalitet före och efter var liten. Patienter som antogs vara födda i Sverige skattades högre gällande deras livssituation i alla bedömda situationer än de som antogs vara utrikesfödda.
Sjuksköterskor utvärderade livskvaliteten hos fiktiva patienter med utomeuropeisk härkomst lägre än hos de från Europa Mer utbildning gällande diskriminering krävs för att säkerställa god vård för patienterna.
Triage via Telefonrådgivning, Ojämlik vård - förutfattade meningar, Utbildning
Hög
8 Murdoch et al. (2014).
Question design in nurse-led and GP-led telephone triage for same-day appointment requests: a comparative investigation
BMJ Open.
Storbritannien.
Kvalitativ studie av 22 ljudinspelningar samt 10 video- inspelningar av triagesamtal mellan
sjuksköterska och patient. Som analyserades med hjälp av konversations
Sjuksköterskor ställer i huvudsak två typer av frågor i syfte att utvärdera patientens symtom eller samla ytterligare information om patientens symtom. Polära frågor (ja/nej svar) användes i över ¾ av samtalen.
Vid användandet av ett beslutsstödssystem krävdes att sjuksköterskan väljer ett av patientens symptom och för in det i systemet för att starta bedömningen (i systemet).
Beslutsstödet hade tvingande frågor som måste besvaras för att kunna gå vidare vilket gjorde att samtalet blev som en “checklista” där frågor betades av för kunna ta sig vidare i beslutsstödssystemet. När beslutsstödet inte användes ställde sjuksköterskorna andra typer av frågor, mer i informationsinsamlande syfte än i “checkliste format”.
Triage via telefonrådgivning, Beslutsstöd, Kommunikation - styrd frågeställning, Utbildning.
Hög
9 Murdoch et al. (2015).
The impact of using computer decision-support software in primary care nurse-led telephone triage: interactional dilemmas and conversational consequences.
Soc Sci Med.
England
Kvalitativ studie av 22 ljudinspelningar samt 10 video- inspelningar av triagesamtal mellan
sjuksköterska och patient. Som analyserades med hjälp av konversations- analys.
Konversationsanalys användes för att studera hur
betslutsstöds- systemet påverkade samtalets struktur och interaktionen mellan sjuksköterska och patient
Sjuksköterskan måste lyssna till patientens symtom, och mata in ett av dem för att aktivera bedömningen med hjälp av beslutsstödssystemet. Sjuksköterskans användande av beslutsstöd i sitt arbete med triage vid telefonrådgivning påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Vilket kräver att sjuksköterskans
kommunikationskunskaper, men också tekniska och kliniska kunskaper är sofistikerade för att säkerställa korrekt triage.
Triage via Telefonrådgivning, Stressorer, Kommunikation, Beslutsstöd, Ojämlik vård
Hög
41
Fortsättning bilaga 2
Art. nr Författare/År/Titel/Tidsskrift/Land Studieupplägg Resultat Kvalitet
10 Njeru et al. (2017).
Telephone triage utilization among patients with limited English proficiency.
BMC Health Services Research.
USA.
Kvantitativ studie med 1174 patienter.
Retrospektiv kohortstudie som studerade användandet av telefonrådgivning med hjälp av beslutsstödssystem bland patienter med begränsade språkkunskaper och jämförde dem med patienter som inte hade språksvårigheter.
Då patienter med språksvårigheter använde telefonrådgivning var det betydligt vanligare att någon annan än patienten själv utförde samtalet (34%) jämfört med de som inte hade språksvårigheter (6%). Patienter med språksvårigheter tenderade att triageras högre (akutmottagning/akut besök på Vårdcentral), än de med goda språkkunskaper (17,2/32,2%
respektive 9,7%/29,3%) De följer sjuksköterskans rekommendationer i liknande utsträckning som patienter med goda språkkunskaper (69,9%/69,4%).
Triage via Telefonrådgivning, Compliance, Språksvårigheter,
Hög
11 Smits et al. (2018)
Patient safety culture in out-of-hours primary care services in the Netherlands: a cross-sectional survey Scandinavian Journal of Primary Health Care Nederländerna
Kvantitativ studie med 784 deltagare.
Tvärsnittsobservationsstudie via en anonym webbenkät till sjuksköterskor och läkare i primärvården, frågorna besvarades utifrån en skattningsskala med 5 olika svarsalternativ.
Samarbetsklimatet, och jobbtillfredsställelsen på arbetsplatsen skattas högt av
sjuksköterskorna (79 för båda alternativen). Vårdpersonalen skattade kommunikation och öppenhet på arbetsplatsen lågt, i genomsnitt 61 sjuksköterskor skattade den dock något högre till 68.
Öppen kommunikation på arbetsplatsen, dvs möjligheten att i gruppen diskutera när något gått fel behöver förbättras. Det behöver även säkerhetsklimatet på arbetsplatsen som handlar om hur personalen tror att kollegor kommer att reagera vid hotad patientsäkerhet samt om de känner att de kan rapportera dessa händelser för att kunna lära sig av varandras misstag.
Drop in, Organisatoriska förbättringsmöjligheter, Kommunikation-kunskapsutbyte, Utbildning - kunskapsutbyte.
Hög
12 Varley et al. (2016)
The effect of nurses’ preparedness and nurse practitioner status on triage call management in primary care: A secondary analysis of cross-sectional data from the ESTEEM trial
International Journal of Nursing Studies England
Kvantitativ studie där 35 sjuksköterskor besvarade ett frågeformulär gällande deras triage av patienter via telefonrådgivning.
Sjuksköterskor med erfarenhet av triage uppgav sig vara bättre förberedda att utföra triage via telefonrådgivning än de som saknade tidigare erfarenhet (80% / 33%). Nurse practitioners rapporterade att de var mer förberedda att utföra triage via telefonrådgivning jämfört med de som var sk practice nurse (71% / 50%)
Triage via Telefonrådgivning, Kompetens- Erfarenhet, Utbildning-blir förberedda att utföra.
Hög
42
Fortsättning bilaga 2
Art. nr Författare/År/Titel/Tidsskrift/Land Studieupplägg Resultat Kvalitet
13 Wärdig et al. (2019).
Healthcare staff's evaluation of a walk-in centre at a healthcare centre in an immigrant-dense area.
Journal of Clinical Nursing.
Sverige
Kvalitativ studie med 15 deltagare.
Semistrukturerade intervjuer med 15 ändamålsenligt utvalda sjuksköterskor och läkare.
Varierande sökorsaker bland patienterna som uppsöker drop-in-mottagningar förekommer, vilket ställer höga krav på personalens kunskapsnivå.
Det förekommer patienter söker med akuta besvär som kräver akutsjukvård. Det höga Drop-in-mottagningen upplevs både främja och hota patientsäkerheten. Att patienten söker vård via drop in-mottagningen istället för via telefon ansågs särskilt främjande, och i vissa fall en nödvändighet, då patienten hade språksvårigheter. Att kunna konsultera kollegor i ärendet ansågs också främja patientsäkerheten. Bristen på triage, samt risken för smittspridning i väntrummet anses däremot hota patientsäkerheten.
Drop in-mottagning, Språksvårigheter, Främjande och hotande för patientsäkerheten, Kompetensutveckling- peerlearning/ kollegor,
Hög