Framtidens forskningsbeho
Bilaga 2. Kvalitetsgranskningstabell Titel, författare,
land & årtal Syfte Design/metod Urval/bortfall Huvudresultat Kvalitet
Contradictions between Ideals and Reality: Swedish Registered Nurses’ Experiences of Dialogues with Inpatients in Psychiatric Care. Graneheim, U.H, Slotte, A., Markström, H.S & Lindgren, B.M. Sverige, 2014.
Att utforska sjuksköterskors upplevelser av samtal med inneliggande patienter i den psykiatriska vården. Kvalitativ studie. Fokusgrupper och individuella intervjuer. Sjuksköterskorna som uppfyllde inklusionskriterierna och var intresserade fick delta. 10 sjuksköterskor varav 2 män och 8 kvinnor deltog. Samtliga i deltog i
fokusgruppsintervjuerna, 2 av 10 deltog också i individuella intervjuer.
Det finns stridigheter mellan sjuksköterskornas ideal och realitet när det gäller kommunikation och samtal med patienterna. Detta resulterar i en otillfredsställande
arbetssituation och känslor av otillräcklighet. Samtal med patienterna upplevdes som en viktig uppgift, men tidsbrist, otydlig
ansvarsfördelning och otillräckligt stöd hindrade dem ofta att ha dessa samtal med patienterna.
Hög kvalitet. Registered nurses experiences of managing depressive symptoms at care centres for older people: a qualitative descriptive study. Borglin, G., Räthel, K., Paulsson, H. & Sjögren Forss, K. Sverige, 2019. Att belysa sjuksköterskornas
upplevelse av att identifiera depression och utföra interventioner på ett äldreboende.
Kvalitativ deskriptiv studie. Intervjuer med 10 sjuksköterskor på 10 äldreboenden.
Bekvämlighetsurval. 10 stycken deltog, samtliga kvinnor och hade arbetat 1-4 år. Inklusionskriteriet var att ha minst 1 års erfarenhet av att arbeta på ett äldreboende.
Deltagarnas upplevelser kategoriserades i 4 teman: Det var svårt att identifiera depression eftersom det ofta manifesterade i fysiska symtom. Evidensbaserade sjuksköterskeinterventioner var inte behandlingen man valde i första hand.
Förtroende, kontinuitet och sjuksköterskans förmåga att tänka brett.
Omgivningen och
sammanhanget påverkade sjuksköterskans förmåga att hantera patientens depression.
Mental Health Nursing in Greece: Nursing Diagnoses and Interventions in Major Depression. Prokofieva, M., Koukia, E. & Dikeos, D. Grekland, 2016.
Att undersöka sjuksköterska diagnosticering och interventioner som var implementerade i omvårdnaden av
inneliggande patienter med depression i Grekland.
Kvalitativ metod. Semi-
strukturerade intervjuer. 12 psykiatrisjuksköterskor inom slutenvården deltog i studien.
Inklusionkriterierna var deltagare som hade direktkontakt med inneliggande patienter och som arbetat i verksamheten i mer än 3 år. Chefssjuksköterskor exkluderades.
De 8 flest ställda
diagnoserna var suicidrisk, social isolering,
sömnsvårigheter, bristande nutrition, lågt
självförtroende, bristande förmåga att ha hand om sig själv, komplicerad sorg samt hopplöshetskänslor. Sjuksköterskorna utförde interventioner utifrån de ställda diagnoserna. Hög kvalitet. A Qualitative Evaluation of an Inpatient Nursing Intervention for Depressed Elderly: The Systematic Activation Method. Clignet, F, Van Meijel, B., Van Straten, A. & Cuijpers, P. Nederländerna, 2017.
Att beskriva utvärderingen av implementeringen av sjuksköterskeinterventionen SAM(Systematic Activation Method) av inneliggande äldre patienter med depression.
Kvalitativ studie. Enkät och kvalitativa
gruppintervjuer med sjuksköterskorna.
Inklusionskriterierna var att man skulle arbeta i vårdlag, som sjuksköterska eller socialarbetare. Ha minst 1 års anställningstid i den deltagande enheten. Vara aktiv i implementeringen av SAM.
Man hittade hinder och barriärer såväl som omgivande faktorer som påverkade
implementeringen av SAM, ur sjuksköterskans
perspektiv. Typen av depression och kvalitén på den terapeutiska relationen var två huvudfaktorer som påverkade implementeringen av interventionen. Hög kvalitet. Nurse–Patient Interaction as a Treatment for Antepartum Depression: A Mixed-Methods Analysis. Evans, E.C., Deutsch, N.L., Drake, E. & Bullock, L. USA, 2017.
Studien undersöker en intervention som innebär att en sjuksköterska ger telefonsupport till gravida kvinnor med låg inkomst.
Mixad metod. Kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitativ data
samlades in genom att spela in telefonsamtalen. Kvantitativa data samlades in genom olika screeninginstrument.
Avsiktligt valda element för att välja ut kvinnor som fick tillräckliga poäng med instrumentet MHI-5 och som indikerar depression. De delades sedan in i två grupper, 6 stycken med depression och 6 stycken utan. 12 stycken sjuksköterskor valdes ut genom att slumpmässigt urval.
Kvinnorna med högst risk för depression uppskattade sjuksköterskornas stöd. MHI-5 resultatet förbättrades för dessa kvinnor. Medel kvalitet.
Aptitude-based assignment of nurses to depressed patients. Haspeslagh, M., Eeckloo, K. & Delesie, L.B. Nederländerna, 2012. Utforska de möjliga sambanden mellan sjuksköterskans fallenhet och dess utfall, relaterat till patienter med depression i slutenvården.
Kvantitativ metod. Enkäter.
Sjuksköterskorna skattade sig själva och sina kollegor med en enkät på 14 punkter gällande fallenhet.
119 sjuksköterskor deltog i studien. Patienterna skattades med BDI vid inskrivning och
utskrivning.
Det fanns statistiskt signifikanta samband mellan sjuksköterskans fallenhet, professionell rank och utfallet för patienterna. Under tiden patienterna vårdades på sjukhuset och genom återhämtningen förändrades deras depressiva symtom.
Medel kvalitet.
The work and challenges of care managers in the implementation of collaborative care: A qualitative study. Overbeck, G., Kousgaard, MB. & Davidsen, AS. Danmark, 2018. Utforska omvårdnadsteamets erfarenheter av sitt arbete och de utmaningar som de står inför när de
implementerar sin roll i en samarbete intervention med primärvård. Kvalitativ. Intervjuer med 8 deltagare, en gruppintervju med 5 deltagare och en inspelning av en session som analyserades med tematisk analys.
8 deltagare som alla godkände medverkan i studien. 6 var
psykiatrisjuksköterskor, övriga 2 med psykiatrisk erfarenhet. Alla var kvinnor mellan 46-59 år och hade mellan 1 och 4 år av KBT träning.
Sjuksköterskorna genomförde betydande implementeringsarbete. Detta inkluderade att hitta lämpliga platser, initiera och upprätthålla
kommunikation med allmänläkarna, anpassa sig till patientpopulationens allmänna praxis, hantera personliga säkerhetsfrågor samt utveckla stödjande relationer och meningsfull observation.
Medel kvalitet.
Pains, Joys, and Secrets: Nurse-Led Group Therapy for Older Adults with Depression. Nance, DC. Mexico, 2012. Belysa betydelsen av upplevelsen för deltagarna i gruppen och av sjuksköterskorna i deras nya roll som gruppterapeut.
Mixad metod. Fokusgrupper och individuella semistrukturerade intervjuer. Studien bestod av sjuksköterskeledda kognitiva beteendeterapigrupper. Kontrollgruppen fortsatte med sin
vanliga vård polikliniskt.
Deltagare som mötte kriterierna för måttlig depression tilldelades slumpmässigt till antingen kontrollgruppen eller interventionsgruppen. 39 personer var i kontrollgruppen och 41 i interventionsgruppen. Tre sjuksköterskor utbildades som gruppledare i kognitiv beteendeterapi. Deltagarnas poäng på patienthälsofrågeformuläret visade på mild till måttlig förbättring. Deltagarna upplevde positiva resultat i personlig tillväxt och förändrade negativa tankar. En viktig terapeutisk faktor var stödet från
gruppmedlemmarna. Sjuksköterskorna upplevde positiv personlig och professionell tillväxt.
Depression: a psychiatric nursing theory of
connectivity. Feely, M. & Long, A, Storbritannien, 2009.
Att utforska människors personliga och
professionella erfarenheter i mötet med depression
Kvalitativ ansats med grounded theory. Fokusgrupper med intervjuer. Enskilda djupgående intervjuer.
Icke-slumpmässigt urval till en början, därefter teoretiskt urval tills att teoretisk mättnad inträffade. Fokusgrupp som innehöll 7 personer, 5 patienter med
depression och 2 sjuksköterskor. Därefter hölls 10 stycken
individuella intervjuer med 5 patienter och 5 sjuksköterskor. 2 stycken ”lyckliga olyckor”, gjordes till fokusgrupper
bestående av 25 patienter och 18
sjuksköterskor som hade en delad förståelse för depression.
6 stycken huvudkategorier hittades och bestod av 1) Livet möter namngivningen på resan. 2) Depression. Vad är namnet? Den tysta tjuven. 3) Försiktiga steg till hälso-och sjukvård. 4) Sammanlänkande möten och utmaningar. 5) Att knyta an till sig själv. 6) Att underhålla anknytningen till sig själv. Medel kvalitet. Time Together: A nursing intervention in psychiatric inpatient care: Feasibility and effects. Molin, J., Lindgren, B.M., Graneheim, U.H & Ringner, A., Sverige, 2018. Att utvärdera genomförbarheten och effekt av TT(Time Together) sjuksköterskeintervention. Mixad metod. Experimentell design(SSED). Observation av deltagarna i kombination av loggar. Interventionen introducerades på 3 stycken psykiatriska slutenvårdsavdelningar. 3 psykiatriska kliniker på 3 sjukhus inbjöds att delta. 3 av 7
slutenvårdsavdelningar för vuxna tackade slutligen ja att delta, 1 på varje klinik. Omvårdnadspersonalen inkluderade psykiatrisjuksköterskor, sjuksköterskor, enhetschefer, terapeuter och psykiatriker.
Samtliga patienter som var inneliggande erbjöds att delta.
TT(Time together) var en genomförbar intervention. Mätningarna visade inga effekter på kvalitén på interventionerna eller på depressiva symtom eller ångest. Den visade tvivelaktiga effekter på upplevd stress och dåligt samvete för personalen. Delat ansvar, ett
vänskapligt bemötande och en förutsägbar struktur möjliggjorde
interventionen. Att hålla distans och ge en oförutsägbar struktur hindrande interventionen.
Gordon's model applied to nursing care of people with depression. Temel, M. & Kutlu, F.Y. Turkiet. 2015.
Att utvärdera effektiviteten av Gordons Functional Health Pattern
Model(FHPM) för att minska depressiva symtom, öka hopp och självförmåga och hantera depression.
Kvantitativ.
Enkätformulär. Två grupper, en
interventionsgrupp och en kontrollgrupp jämfördes vid baslinje, efter intervention samt vid 3mån uppföljning.
68 (34 i vardera gruppen) personer med depression mellan åldrarna 18 och 65 år, inlagda på sjukhuset. Alla gav samtycke att delta.
Det fanns inga väsentliga skillnader mellan
interventions- och kontrollgruppen vid första mätning. Efter
interventionen fanns väsentliga skillnader i deltagarnas poäng efter mätning av BDI och BHS men inga signifikanta skillnader i DCSEC poäng. Det fanns signifikanta skillnader mellan
grupperna i deltagarnas 3- månaders uppföljning.
Hög kvalitet.
The working alliance between patients with bipolar disorder and the nurse: Helpful and
obstructive elements during a depressive episode from the patient´s
perspective. Stegink, E., van der Voort, (Nienke). T.Y.G., van der Hooft, T., Kupka, R.W., Goossens, P.J.J., Beekman, A.T.F. & van Meijel, B, Nederländerna, 2015.
Denna studie undersöker effekten av samarbetsvård, avseende de hjälpande och hindrande delarna i
arbetsalliansen mellan patienten som återhämtar sig från en depressiv episod och deras sjuksköterska. Kvalitativ. Grounded theory. Semistrukturerade intervjuer användes. 18 patienter med depression tillfrågades varav 14 samtyckte till att delta.
Tre kärnämnen understödde
sjuksköterskornas stöd under återhämtningen: en säker och stödjande miljö, hjälp med att klargöra tankar och känslor och stöd vid fysiska aktiviteter.
Hög kvalitet.
Educational needs of practice nurses in mental health.
Beskriva sjuksköterskors möten med patienter som lider av psykiska ohälsa och att identifiera dessa
Mixad metod. Enkät. Analysen var deskriptiv. Korrelation och
innehållande slutsats
Sjuksköterskor valdes utifrån en lista med registrerade anställda. 52 av 143 deltog i studien.
De vanligaste diagnoserna var depression och ångest. Sjuksköterskorna utövar en varieté av interventioner
Prince, A. & Nelson, K. Nya Zeeland, 2011. sjuksköterskors behov av kunskap om psykiatriska sjukdomar. samt innehållsanalys
för de öppna frågorna. Några av sjuksköterskorna svarade inte på alla frågor i enkäten.
såsom rådgivning och stöd i läkemedelsfrågor och har minimalt självförtroende när det gäller deras kunskapsnivå. Deras uttryckta kunskapsbehov inkluderade utbildning i psykiska sjukdomar såsom alla typer av depression, bipolära tillstånd,
terapimetoder som Kognitiv beteendeterapi och
familjeterapi. An interprofessional
nurse-led mental health promotion intervention for older home care clients with depressive symptoms. Marke-Reid, M., McAiney, C., Forbes, D., Thabane, L., Gibson, M., Browne, G., Hoch, J.S., Peirce, T. & Busing, B. USA. 2014.
Att utforska patienters, sjuksköterskors och vårdpersonalens uppfattning om
interventionens lämplighet och fördelar. Samt utforska barriärer och hinder för tillämpandet i den kliniska verksamheten. Mixad metod. Kvantitativ och kvalitativ. En prospektiv en-grupp förtest/eftertest studiedesign användes. En 6 månaders lång, sjuksköterskeledd, evidensbaserad intervention i hantering och omvårdnad av depression. Strategiskt urval. 142 patienter valdes ut utifrån intervjuer,
screeningprotokoll, inklusionkriterier:
Depressiva symtom, över 70 år, kognitivt adekvat. 98 stycken(69%) slutförde 6 månader. 87 stycken(61%) slutförde uppföljningen efter 1 år. 13 stycken sjuksköterskor var på förhand utvalda som ett team och arbetade på 2 olika vårdhem.
Interventionen var rimlig och acceptabel att
använda på äldre patienter med depressiva symtom. Den var effektiv gällande att reducera depressiva symtom samt ångest, även vid 6 månaders- uppföljningen. Medel kvalitet. Training Nursing Staff to Recognize Depression in Home Healthcare.
Brown, E.L., Raue, P.J., Roos, B.A., Sheeran, T. & Bruce, M.L. USA. 2010.
Att beskriva införandet och acceptabiliteten av
interventionen
TRIAD(Training In the Assessment of Depression). Att öka sjuksköterskornas förmåga att upptäcka depression hos patienter som bor på äldreboende.
Kvantitativ metod. Sjuksköterskorna fick svara på enkäter innan interventionen började samt 1 år efter
utbildningen.
Deltagarna i studien rekryterades genom mindre gruppmöten vid 3 stycken agenturer. Sjuksköterskorna gav skriftligt medgivande att delta, valdes
slumpmässigt ut. 134 sjuksköterskor deltog.
Deltagare som använde TRIAD interventionen rapporterade signifikant ökat självförtroende gällande att bedöma depressivitet.
A qualitative study of nurses’ clinical experience in recognising low mood and depression in older patients with multiple long-term conditions. Waterworth, S., Arroll, B., Raphael, D., Parsons, J. & Gott, M. Nya Zealand. 2015.
Att utforska hur
sjuksköterskor känner igen depression hos äldre med kroniska tillstånd och strategier som de använder för att stötta patienten.
Kvalitativ studie med grounded theory ansats. Djupintervjuer via telefon.
Sjuksköterskor som hade genomgått
vidareutbildning i kroniska tillstånd på universitet i Nya Zealand tillfrågades. Totalt 40 sjuksköterskor deltog i studien. Alla
sjuksköterskor hade över 5 års erfarenhet. 30 sjuksköterskor hade arbetat över 21 år.
Att ha samtal med äldre patienter om deras
nedstämdhet eller specifika depression var något som alla sjuksköterskorna hade, eller kände att de kunna. Några sjuksköterskor kunde ge specifika råd till patienterna, och andra upplevde att det inte var deras ansvar eller inom deras roll.
Hög kvalitet.
Integrated primary care for patients with mental and physical
multimorbidity: cluster randomised controlled trial of collaborative care for patients with depression comorbid with diabetes or cardiovascular disease. Coventry, P., Lovell, K., Dickens, C., Bower, P., Chew- Graham, C., McElvenny, D., Hann, M., Cherrington, A., Garrett, C., Gibbons, C.J.,
Syftet var att testa effektiviteten av en integrerad vårdmodell för personer med depression och kronisk somatisk sjukdom. Kvantitativ.En randomiserad kontrollerad studie. Klusterurval. 36 mottagningar i nordvästra England deltog i studien då 3 nekade medverkan innan patienter
rekryterades. 387
patienter med en diagnos av diabetes och/eller hjärtsjukdom och depressiva symtom >10 på patienthälsofrågeformulär (PHQ-9) under minst två veckor. 191 patienter ingick i interventionen och 196 erhöll ordinarie vård. Samverkande vård innehållande psykologisk terapi levererad i samarbete med sjuksköterskor i primärvård kan minska depressiva besvär och förbättra självhanteringen av kronisk sjukdom. Storleken på behandlingseffekterna var blygsam men uppnåddes i en studie med en
population som hade höga nivåer av psykisk och fysisk samsjuklighet.
Baguley, C., Roughley, K., Adeyemi, I., Reeves, D., Waheed, W. & Gask, L. England, 2014 The effect of nurse– patient interaction on anxiety and depression incognitively intact nursing home patients. Haugan, G., Innstrand, S.T. & Moksnes, U.K. Norge, 2012.
Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan sjuksköterska- patientinteraktion, ångest och depression hos kognitivt intakta patienter på vårdhem. Kvantitativ. Studien använde en tvärsnittsdesign. Patienter skattades med ”Nurse-Patient Interaction Scale” och ”Hospital Anexiety and Depression Scale”. Uppgifter insamlades från 250 vårdhemspatienter som uppfyllde inklusionskriterier. 202 svarade och ingick i resultatet.
Resultatet visade signifikanta direkta samband och totala effekter av sjuksköterska- patientinteraktion på depression och inflytande på ångest.