Tidigare forskning kring skolors kvalitetssäkringsarbete rörande för- och efterarbete kring prao lyfts i studien. Flera exempel ges kring hur det kan integreras i övrig undervisning. Syftet är att eleverna, i skolan, behöver reflektera inför och efter sin prao för att erfarenheterna och kunskaperna därifrån ska kunna befästas och ge dem trygghet inför sina karriärval (SOU 2015:97) Det framkommer dock att det finns stora brister på området (Skolinspektionen 2013), vilket i sin tur påverkar elevernas förutsättningar att göra väl underbyggda karriärval.
Utifrån andra frågeställningen i studien, i vilken utsträckning kan eleverna koppla
samman prao med för och efterarbetet kring densamma i skolan, ställdes ett antal frågor.
Målet var att ringa in hur eleverna mindes för- och efterarbetet kring praon, och som en förlängning berörde frågorna även förväntningar och hur förberedda de hade känt sig inför gymnasievalet. Den samlade bilden är att de flesta eleverna hade positiva för- väntningar som också uppfylldes. Däremot framkom färre exempel på aktiviteter i skolan före och efter prao. Dessa resultat påminner om de som Henrysson (1994) kom fram till i sin studie. Elevers förväntningar kring prao begränsas av deras habitus, som i sin tur begränsar handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes 1997).
Vid en analys av svaren kan vissa samband ses. Till exempel angav majoriteten av alla elever, 53 procent, att de inte kunde komma ihåg att de gjort någon särskild förberedelse inför prao. Detta skulle kunna förklara varför knappt hälften av eleverna hade sitt gymnasieval i tankarna vid val av praoplats. Här menar vi att ett förarbete i skolan, allra minst inför val av praoplats, skulle hjälpa eleverna att lättare kunna se syftet med prao och vad det skulle kunna ge dem. Vi kan även koppla resultatet om hur eleverna svarade på frågan om hur de arbetade med sina erfarenheter efter prao till hur väl förberedda de kände sig inför gymnasievalet. Av totalen svarade 48 procent av eleverna att de inte kom ihåg eller inte hade haft något efterarbete, och knappt 45 procent av eleverna kände inte sig förberedda. Här gör vi antagandet att det finns ett samband mellan att knappt hälften
av eleverna har exempel på efterarbete inte heller känner sig förberedda. Detta antagande ter sig ännu starkare när vi adderar de 53 procent av eleverna som inte heller angav något exempel på förarbete. Sett till begreppet handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997) påvisar resultatet att en stor andel av eleverna inte fått förutsättningar att vidga sina perspektiv i relation till förväntade och förvärvade kunskaper och erfarenheter kring praon. Ett ringa för- och efterarbete inverkar på respondenternas förutsättningar att möta brytpunkten som uppstår vid valet till gymnasiet. I resultatet uttrycker nästan hälften av alla eleverna att de inte känt sig förberedda för gymnasievalet.
När vi bryter ner och jämför mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram framkommer ett annat samband. Det är att andelen elever på högskoleförberedande program i högre grad ansett att praons syfte tydliggjorts dåligt, där 70 procent av eleverna valde de två lägsta svarsalternativen. I samma studieinriktning är det 51 procent som känt sig sämre förberedda inför gymnasievalet. I en jämförelse med eleverna på yrkesprogram ansåg 47 procent att syftet med prao varit otydligt och andelen som känt sig bättre förberedda inför gymnasievalet var 64 procent. Kopplat till vår första frågeställning tolkar vi detta som att eleverna på yrkesprogram känt sig bättre förberedda inför gymnasievalet med hjälp av prao. Vår studie bekräftar Skolverkets (2019a) föreskrifter om vikten av ett tydligt för- och efterarbete gällande syftet med prao. Detta för att eleverna ska kunna känna sig hjälpta och koppla sina erfarenheter till gymnasievalet.
6.4 Sammanfattning
Sammantaget finns likheter mellan denna studiens resultat gällande kopplingen mellan prao och studie- och yrkesval och rapporten av Malm Lindberg och Herrström (2016), som visar att eleverna inte ges de rätta verktygen att koppla ihop detta. Som svar på vår första frågeställning ser vi överlag att andelen elever som har kopplat prao till sitt gymnasieval är liten. Där vi kan se att tankar om framtida val finns är dessa övervägande hos de elever som går på ett yrkesprogram. Även på den andra frågeställningen hur de
Avsaknaden av för- och efterarbete resulterar i att eleverna inte ges utrymme att vidga sin handlingshorisont som de skulle ha kunnat göra. Eleverna saknar viktiga kunskaper kring arbetsliv och arbetsmarknad då de ställs inför sin brytpunkt. Det kan innebära att elevernas val av gymnasieprogram blir mer irrationella än pragmatiskt rationella (Hodkinson och Sparkes 1997).
Det framkommer att flertalet av eleverna i studien rört sig inom sin handlingshorisont vid val av praoplats och utmanas därmed inte för att vidga densamma. Att prao anses vara ett bra verktyg inom arbetslivskunskap stärks då eleverna är positiva till prao och även till mer prao, samt till att den skulle vara styrd för att utmana deras föreställningar. Killarna i vår studie är mer positiva till ännu mer prao än de två veckor som numera är obligatorisk (Skolverket 2019b).
7 Diskussion
Syftet med studien är att få en bild av hur gymnasieelever i årskurs två upplevde sin prao på högstadiet. Vi ville veta hur tydligt arbetet kring prao hade upplevts och om praon hade betydelse till deras gymnasieval. I detta kapitel diskuteras analysen av resultatet, hur den står mot tidigare forskning och möjliga förklaringar. Därefter diskuteras teorival samt för vi en diskussion kring metodvalet. Avslutningsvis ger vi förslag på framtida forskning inom området prao.