NA
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod resultat=3p)
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metodval adekvat till frågan
Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning
(repeterbarhet)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval Ej accepta-
bel
Låg Medel God
Bortfall Ej angivet >20 % 5-20 % <5 % Bortfall med bety-
delse för resultatet
Analys sak- nas/Ja
Nej Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Frågeställning be- svarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, tabel- ler)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk analys (metoder, signifi- kans, beräkningar)
Saknas Mindre bra Bra
Tolkning av resul- tat
Ej accepta- bel
Låg Medel God
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av fel- källor/egenkritik
Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning
Saknas Låg Medel God
Slutsats stämmer överens med resul- tat Slutsats saknas Låg Medel God Ogrundade slutsat- ser Finns Saknas Total poäng (max
43p)
Grad 1: 80 % Grad 2: 70 % Grad 3: 60 %
Bilaga 3
ARTIKELMATRISER
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt
Carlsson och Eiman (2003)
Brandberg m f l (2000)
“A Prospective and Ran- domized Study
“SVEA”, comparing effects of three methods for delayed breast reconstruction on quality of life
patient defined problem areas of life and cosmetic result
Plastic and reconstructive Surgery vol 105 nr 1; 66-74
Sverige
Syftet var att beskriva hur tre olika operationsmetoder påverkar patienternas upp- levelse av det kosmetiska resultatet samt livs- kvalitet.
Kvantitativ med randomise- ring till en av två grupper beroende på vilken opera- tionsmetod som var lämplig för patienten. Patienten fick fylla i enkäter preop, 6 måna- der samt 1 år post-operativt. SF-36 användes för att mäta livskvalitet. Bröst cancer pati- enter från Onkologiska och kirurgiska enheterna i Stock- holmslän tillfrågades som var 79 år eller yngre, recidivfria, samt ej hade reumatiska sjuk- domar. De skulle också ha avslutat kemoterapi 1 mån och strålbehandling 6 mån tidigare. Totalt 87 kvinnor ingick, de stratifierades an- tingen till gr A = alla tre op metoderna eller gr B = lambå- plastik endast lämpade sig.
De flesta kvinnorna i under- sökningsgrupperna. Påvisade en förbättring gällande livs- kvalitet efter bröstrekonstruk- tion. Både efter 6 mån och efter 1 år en överväldigande del rapporterade en positiv förändring i livet efter rekon- struktionen. Majoriteten av kvinnorna kände sig mer ”hela”, mer avslappnade i sociala situationer. Det fanns ingen större skillnad i livskva- litet mellan de olika opera- tionsmetoderna. 80 till 90 % av kvinnorna var nöjda och skulle rekommendera till andra kvinnor oavsett vilken av operationsmetod de ge- nomgått.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003)
Edsander-Nord m fl (2001)
”Quality of life, patientsat- isfaction and aesthetic out- come after pedicled or free TRAMflap breast surgery”
Plastic Reconstructive Su- regery 107: 1142-1153
Sverige
Att jämföra livskvalitet och tillfredsställelse hos kvinnor som genomgått bröstrekon- struktion med ”frisk” kon- trollgrupp samt att jämföra estetiska resultat i de två olika rekonstruerade grup- perna
Kvantitativ metod Frågeformulär SF-36 n=82
Medelålder: 55 år
Randomiserad utvald kon- trollgrupp
Inkusion-och exklusionskri- terier anges
Etiska aspekter anges ej
Ingen skillnad i livskvalitet mellan de båda rekonstrue- rade grupperna. Jämfört med kontrollgruppen ses skillnad i livskvalitet med lägre vitalitet och känslo- mässigt välbefinnande. Ef- ter ett år görs samma under- sökning igen varpå livskva- liteten hos de rekonstruera- de kvinnorna kan likställas med kontrollgruppen.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003) Edström-Elder m fl
(2005)
”Quality of life and patient satis- faction in breast- cancer patients after immediate breast reconstruction: a prospective study” The Breast 14; 201- 208 Sverige
Att undersöka varför kvinnor väljer att genomgå direkt rekon- struktion av bröstet
samt hur detta inverkar på deras livskvalitet. Kvantitativ metod Frågeformulär SF-36 n=76 Medelålder: 46 år Exklusions-och inklusions kriterier anges Randomiserad utvald kontrollgrupp används Etiska aspekter anges ej
Livskvaliteten är lägre hos
patienterna än hos kontrollgruppen före rekonstruktion. Ett år efter ope- ration ses en signifikant ökning av livskvalitet hos de opererade kvin- norna men livskvaliteten är fortfa- rande något lägre än hos kontroll- gruppen. Anledningen till att ge- nomgå rekonstruktion av bröstet uppgavs vara att slippa protes samt att få känna sig hel igen.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003) Neill K M m fl (1998) ”Choosing reconstruc- tion after mastectomy: A qualitative analysis”
Oncol. Nurse Forum Vol 25, No 4; 743-750
USA
Att beskriva kvinnors upplevelser av rekon- struktion efter bröstcancer samt vilka faktorer som påverkar deras beslut att välja rekonstruk- tion.
Kvalitativ metod
Intervjuer innehållsanalys n=11. Medelålder: 48 år. Inklusions-och exklusions- kriterier anges, etiska aspek- ter anges
Känsla av att få tillbaka sina liv efter rekonstruktion. Inte längre känna saknad av helhet som de kände som enbröstade eller bar pro- tes. Denna helhet inkluderade också deras sociala liv och arbetsliv.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003) Nicholson R.M
M f l (2007)
“A comparison of the Cosmetic and phy- scological outcome of breast reconstruction, breastconserving sur- gery and mastectomy without reconstruc- tion”
The Breast 16, 396-
410. England
Syftet var att undersöka hur det kosmetiska resultatet och den psykologiska bedömningen stod i relation med varandra.
Kvantitativ med randomise- ring, SF-36 användes som mätskala. Visuell analog skala användes för att mäta till- fredsställelse med det kosme- tiska resultatet. Enkäter + foto användes. Urval: patienterna som tidigare behandlats för bröstcancer på Norfolk / Norwich Universitets Sjukhus mellan 1995 och 2002. Pati- enterna identifierades via da- tajournalsystem på OP- av- delningen. De som genomgått rekonstruktion N= 170 utval- des med 2 randomiserade grupper med 100 i varje.
Av de 170 hade 81 % genomgått senare rekonstruktion samt 19 % hade genomgått bröstbevarandeki- rurgi med omedelbar rekonstruk- tion. Det fanns ingen skillnad i des- sa båda grupper så de slogs ihop för analys. Rekonstruktionsgruppen skattade det kosmetiska resultatet högre än de i mastektomi gruppen. Likaså hade de rekonstruerade bätt- re kroppsuppfattning än de som mastektomerats. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna avseende psykologiska utfallet.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003) Nissen M J M f l (2002) “Quality of life after post- mastectomy Breast reconstruction”. ONF vol 29 nr 3; 547- 553 USA
Att undersöka kvinnors förvänt- ningar på rekonstruktion efter mas- tektomi samt ta reda på vilka fakto- rer som påverkar deras livskvalitet efter rekonstruktion.
Kvalitativ. En erfaren fo- kusgrupp moderator höll i 2 sessioner som bandinspela- des och skrevs ut ordagrant. Semistrukturerade
frågor rörande upplevelser, erfarenheter samt
tillfredsställelse med rekon- struktionen.
Innehållsanalys med tematisering och öppen kodning gjordes. 17 mastek- tomerade kvinnor med omedelbar rek. och som tidigare deltagit i en studie för kvinnor med nydiagnos- tiserad bröstcancer. (Denna gjordes av samma författa- re).
Fast att kvinnorna kände sig välinformerade angående
bröstoperation så fanns det saker de önskat mer Information om t e x drä- nage och postoperativ smärta. Re- konstruktion tillåter kvinnor att kän- na sig bekväma i kläder och att återfå en känsla av vara normal, därigenom sågs en ökning av livskvaliteten. Dock fanns en del åsikter angående symmetri och naturlighet. Kvinnorna skattade välbefinnande generellt högt men återhämtning postoperativt som svårt. Rekonstruktion tar dessutom inte bort den största utmaningen med bröstcancer, rädsla för recidiv.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003) Reaby L
(1998)
“Reasons why women who have mastectomy decide to have or not to have breast recon- struction”
Journal of the Ameri- can
Society Of Plastic and Reconstructive Sur- gery
Vol.101, No 7; 1810-8
Australien
Nå ökad förståelse för varför kvin- nor som genomgått bröstrekon- struktion valde detta alternativ samt varför kvinnor med extern protes valde att inte göra rekonstruktion
Kvalitativ studie Semistrukturerade intervjuer N=95. Me- delålder rek.grupp: 49,5 medelålder pro- tesgrupp: 63
Inklusions och exklu- sionskriterier finns dataanalys och bear- betning saknas etiska aspekter saknas
Rekonstruktionsgruppen valde detta pga att slippa externa protes, få bättre kropps- uppfattning, återfå femininitet, att få kän- na sig ”hela” igen och inte ständigt bli på minda om cancern. Protesgruppen valde att inte göra rekonstruktion pga rädsla för komplikationer samt att åldern spelade en roll.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003) Rubino C m fl (2006) ”Post-mastectomy reconstruction: A comparative analy- sis on psycho- social and psycho- pathological out- comes” Journal of Plastic, Reconstructive and Aesthetic Surgery 60; 509-518 Italien
Att utvärdera psykosociala och psykopatogena faktorer hos patienter som har genom- gått bröstrekonstruktion efter mastektomi Kvantitativ metod Mätskalor används (SASS, HAM-A, HAM-D m f l)
Tre grupper undersöks Grupp 1: genomgått rekonstruktion
Grupp 2: mastektome- rade i väntan på rekon- struktion
Grupp 3: randomiserad utvald kontrollgrupp Population: 33 i varje grupp
Medelålder i alla grup- per: 48 år
Inklusions-och exklu- sionskriterier anges etiska aspekter anges
De mastektomerade kvinnorna visar lägst livskvalitet. De rekonstruerade kvinnorna visar lägre livskvalitet än kontrollgruppen men högre än i den mastektomerade gruppen. De som har depression före rekonstruktion visar lägre livskvalitet även efter rekonstruk- tion. Rekonstruktion kan förbättra livs- kvaliteten och höja graden av social adaption och uppnå nästan samma re- sultat som hos friska kvinnor.
Författare/År/Land Syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning enligt Carlsson och Eiman (2003) Sandell K (2008) ”Stories with- out significance in the discourse of breast recon- struction.” Science, Technology &Human Values Vol.33 s.326-344 Sverige
Syftet var att kartlägga kvinnors upplevelser och åsikter angående bröst-
rekonstruktion. Även de ”tysta” icke signifikanta berättelserna skul- le bli hörda Kvalitativ Fältstudie Djupintervjuer Etnografiska fält studier i 7 månader på 2 plas- tikkirurgiska kliniker där sköterskor och läka- re följdes Djupintervjuer med ett oklart antal kvinnor om deras upp- levelser gällande varför de önskade genomgå bröstrekonstruktion samt hur de såg på re- konstruktionen. Kvinnor under pågående bröst rekonstruktion. Sjukskö- terskor och läkare som arbetade på de aktuella plastik klinikerna.
Parallellt med de uttryckta Fördelarna med rekonstruktion fanns känslor sagda av patienterna som inte togs notis om av läkarna, ”tysta”berättelser. Rekonstruktion är ett så självklart alternativ att en önskan om en andra mastektomi ses som udda och gammalmodigt. Ifall någon kvinna står på sig och ihärdigt önskar detta föränd- ras läkarens attityd till den kvinnan.