Under granskningen av läroböckerna har det framkommit ett mönster i den insamlade empirin om hur flickor och kvinnor presenteras i läroböckerna. Framför allt i form av kvinnan som problemdiskurs, det kan vara områden om flickornas intresse för idrotten, ohälsa i form av ätstörningar och tobak. I lärobok 1 finns det en kapitel som heter ohälsa som har en underrubrik Tobak, som handlar om rökning och många har svårt att
förklara varför de röker, vilket kan beror på grupptryck och att det är 25 000 ungdomar som röker i Sverige ”fler flickor än pojkar” (Lärobok 1, s.32). Det gäller även snus att ”unga kvinnor snusar allt oftare” även ”om det är vanlig att män snusar istället för att röka” (Lärobok 1, s.36). Här beskriver läroboken hur flickor faller lättare och är svaga för grupptryck än pojkar när det gäller tobak och rökning. På sidan 36 finns det en bild som är ett fotografi på två kvinnliga turister som har utrustning på sig i form av
vandrarväska på ryggen och ryggsäck på framsidan. Kvinnorna är unga som luktar på snus av någon som man enbart ser armen och handen på. En av kvinnorna luktar på snusen medan den andra kvinnan håller handen för munnen och näsan (Lärobok 1, s.36).
I samma kapitel finns det en annan underrubrik som heter Alkohol, allt fler ungdomar tar avstånd från att dricka alkohol och sen finns det ungdomar som dricker. Det som skiljer sig mellan flickor och pojkar är att ”flickor har mindre kroppsvolym och därför påverkas de ofta mer än pojkar” (Lärobok 1, s.38). Eller att pojkar och män ska tåla mer alkoholintag än flickor och kvinnor. På nästa sida finns det ett fotografi där flickor och pojkar dansar tillsammans. Ungdomar som ser glada ut (Lärobok 1, s.39). Vidare i lärobok 1 beskrivs det att flickors intresse för idrotter är ”att vilja gå ner i vikt är en av de främsta orsaker till att flickor motionerar” (Lärobok 1, s.45). Vilket kan leda till ätstörning ”var femte flicka i gymnasiet, [...] lider av ätstörningar som kan utvecklas till sjukdomarna anorexi, bulimi och sjuklig fetma” (Lärobok 1, s.47). Vidare skrivs det i lärobok 1 att anorexi är en form av ätstörning som ”drabbar framför allt flickor [...]. De flesta är ambitiösa och duktiga, både i skolan och idrott. Flera är till och med
läroboken ger exempel ”det finns flera exempel på toppidrottsmän som tävlar i konditionsgrenar, trots att de är astmatiker” (Lärobok 1, s.89). Detta kan kopplas till Connell och Pearses (2015) genusteori om känslomässiga relationer som handlar om människans uppfattningar om positiva och negativa känslor. Läroboken beskriver flickors negativa känslor och framställer flickor som svaga för grupptryck oavsett om flickorna är duktiga eller mindre bra i skolan och idrott.
I kapitlet Träningslära tas det upp fler exempel, denna gången i underrubrik som heter träning och mens som handlar om hur ”flickor blev befriade” (Lärobok 1, s.81) från idrotten förr när de hade sin menstruation. Idag har man ett annat synsätt, att de flesta flickor och kvinnor kan utöva och delta på idrotten utan problem (Lärobok 1, s.81). Ett annat exempel som kommer i kapitlet efter, som heter sjukdom och skada – när kan man träna? I läroboken beskrivs man hur flickor har lättare att skada sig i olika idrotter som ishockey, fotboll, innebandy och handboll. ”De som lättast får skador är flickor som är dålig grundtränade” (Lärobok 1, s.90). Detta är ett mönster som förekommer vilket kan ge att eleverna bli osäkra och vågar därför inte testa eller utöva idrotten på grund av skaderisken. Denna föreställningen om fysiska skillnader mellan könen och tanken om att flickor är mer lämpade för stillasittande aktiviteter visar sig även här och bidrar till att flickor inte tar för sig inom idrotten lika ofta som pojkar (Connell och Pearse, 2015).
Diskursen fortsätter i lärobok 2 trots att läroboken tar upp olika förebilder inom olika idrotter. Charlotte Kalla är en svensk ländskidåkare, elitidrottare och läroboken skriver om att hennes ”tidigare tester visade att hon hade alla förutsättningar för att nå
världseliten”(Lärobok 2, s.10). ”2007 uppmättes den högsta syreupptagningen någonsin hos en svensk kvinna. Hennes kropp kunde ta upp 73 milliliter syre per kilo kroppsvikt och minut, jämfört med 35 milliliter som är kvinnors normalvärde” (Lärobok 2, s.10). I läroboken beskrivs hon som prestationsinriktad, tränar hårt och maskulin. Men så fort en kvinnlig idrottare presterar anses hon vara maskulin, i jämförelse med Usain Bolt som är före detta friidrottare från Jamaica och tävlade i 100- och 200 meter. I läroboken beskrivs hur Bolt skrev ”om historieböckerna och flyttade gränsen för vår uppfattning om människans hastighetsförmåga” och blev världens snabbaste man då han slog ett nytt världsrekord (Lärobok 2, s.11). Här är ett tydligt exempel hur Bolt blir hyllad som idrottare jämfört med Kalla där hennes resultat skulle vara overkligt enbart för hon är kvinnlig idrottare. På sidan 10 finns det ett fotografi på Charlotte Kalle när hon är ute
och springer i grönområde, bildens fokus är på Kalla. Vilket gör det svårt att tyda bakgrunden som Kalla befinner sig i mer än att det är grönt överallt. Kalla ser fokuserad ut och har blå t-shirt, svarta short och en klocka på sig. Kalla har uppsatt hår (Lärobok 2, s.10). Det är konstigt så fort en kvinnlig idrottare gör ett bra resultat ifrån sig jämförs hon med resultat som anses vara normalt för en kvinna. När en manlig idrottare gör något bra hyllas han istället! Connell och Pearses (2015) skriver att genus är något som förändras genom åren om man jämför med hur genus var för. Då hade inte Kalla fått utrymme i läroboken som hon får idag, vilket hon får. Hon är ett exempel på en av idrottarna som beskrivs i läroboken som Johan Paulsson och Daniel Svalner (2016) har skrivit. Detta kan kopplas till Connell och Pearses (2015) genusteori som beskriver att vi inte kan se på kvinnlig och manligt som något av naturen givet. Utan det är vi människor som konstruerar oss själva till feminina och maskulina. Det gör att vi tar en plats eller förhåller vi oss till den platsen som vi har blivit tilldelade i genusordningen. Detta sker genom vårt sätt att agera i vårt vardagliga liv (Connell och Pearse, 2015). Vad är skillnad på det Kalla gjorde i jämförelse om Bolt skulle göra samma sak? Varför ska resultaten basera på människan som kön istället människan som individ? Connell och Pearse (2015) skriver att genus är något som har förändrats genom åren i jämförelse hur det har varit förr. Till exempel Charlotte Kalla hade inte fått utrymme i läroboken som får idag.
Individdiskursen
Under granskningen av läroböckerna till den insamlade empirin förekommer det även andra mönster som är svåra att identifiera utifrån genus eller kön. Det är ett mönster som kommer i form av ordval såsom människa, individ, person, idrottare, motionär, elever, kompisar, ungdomar, vuxna eller utifrån vi-, du- och ditt perspektiv. Här ser man mönster i hur läroböckerna försöker att arbeta utifrån ett objektivt perspektiv och riktar sig åt läsaren och inte kön. Ett exempel är ett citat som kommer från lärobok 1 och handlar om att bli din egen personliga tränare ”människan är byggd för rörelse [...] om du inte använder den förlorar du den”, ”vi måste motionera och träna”, ”det bästa är att vi kan vara bli vår egen personlige tränare” (Lärobok 1, s.9). Läroboken fortsätter att beskriva utifrån ett perspektiv om livsstil och hälsa till exempel, ”din livsstil, alltså dina levnadsvanor, har stor betydelse för din hälsa” (Lärobok 1, s.14). Här beskriver
läroboken utifrån ett objektivt perspektiv till läsaren och vill förmedla kunskap om vad idrott och hälsa är för något. Sedan finns det flera exempel och ett är ur lärobok 2 ”att
hålla sig frisk är lika betydelsefullt som att tillfriskna efter skada [...] viktigt för såväl idrottare som motionärer” (Lärobok 2, s.130). Detta är en diskurs som inte genomsyras av genusteori utan riktats till människan som individ och inte människan som kön.