Fakulteten för Lärande och samhälle
Examensarbete i fördjupningsämne i idrott och hälsa
15 högskolepoäng, avanceradnivå
Läromedelsanalys ur ett
genusperspektiv i
ämnet idrott och hälsa
Teaching materials analysis from a gender perspective in physical education
Dajana Efendic
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete igymnasieskolan, 300 högskolepoäng. Examensarbete i fördjupningsämnet, 15 Hp Slutseminarium 2019-08-27
Examinator: Mikael Londos Handledare: Kutte Jönsson
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnetmed kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser:
kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och
individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.
Nyckelord: Genus, kön, femininitet, maskulinitet, idrott och hälsa, läromedel och läroböcker
Innehållsförteckning
Sammanfattning 3
Innehållsförteckning 5
Inledning 7
Bakgrund 7
Läroplanen och skolans uppdrag 7
Syfte och frågeställning 10
Tidigare forskning 11
Idrott ur ett genus- och historiskt perspektiv 11 Ämnet Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv 12
Läromedel 13
Läromedel ur ett genusperspektiv 14
Teoretisk perspektiv 16
Genusbegreppet 16
Genus 17
Genusidentitet 17
Femininitet och Maskulinitet 18
Genusteori 19
Metod 23
Kvalitativanalys 23
Diskursanalys 23
Bildanalys 24
Urval och avgränsning 25
En presentation av läroböcker inom idrott och hälsa 25
Forskningsetiska principer 27
Genomförande 27
Resultat och analys 29
Kategoriseringsdiskursen 29
Genusdiskursen 31
Kvinnan som problemdiskurs 36
Individdiskursen 38
Diskussion och slutsats 40
Metoddiskussion 41
Inledning
Läromedel i form av lärobok till exempel är en kunskapsförmedlare till eleverna och har fram tills år 1991 granskats av staten. Idag har lärarna tillsammans med skolan
valmöjlighet att själva avgöra vilka läromedel som är relevanta för att användas i undervisningen (Calderon, 2015a). Det gör att lärarna har valmöjlighet att påverka sin undervisning och stoff i förhållande till läro- och kursplanen, GY 11, även ur ett genusperspektiv. Enligt skollagen ska skolan följa lagar och regler som arbetar för demokrati, jämställdhet och jämlikhet. Det innebär att alla elever ska ha tillgång till skola och utbildning, lika rättigheter ska främjas och diskriminering ska motverkas (SFS 2010:800). Detta är grundprinciper som ska genomsyras i hela
utbildningssystemet och inte minst i skolans undervisning. En annan grundprincip är jämställdhet som undervisningen ska ha sin utgångpunkt i, detta beskrivs i läro- och kursplanen för gymnasieskolan. Håkan Larsson (2012a) skriver att denna lag skapar goda grunder för att fungera då den reglerar hur idrottsundervisningen förhåller sig till kön, könsöverskridande identitet m.m. Sociokulturellt är ett grundläggande perspektiv som innebär att fokus flyttas från hur elever ”är” till vad eleverna i
idrottsundervisningen formas till som en följd av de normer, värden och förutsättningar som domineras i idrottsämnet. Genom att som idrottslärare sträva för att diskutera likvärdighet och likabehandling utifrån ett didaktiskt perspektiv (Larsson, 2012a, s.36-37).
Bakgrund
Läroplanen och skolansuppdrag
Skolans huvuduppgift är att lärarna ska ”förmedla kunskapar och skapa förutsättningar för att elever ska utveckla sina kunskaper”(Skolverket, 2011, s.6). Vidare i läro- och kursplan för gymnasieskolan står det att skolan ska ”främja förståelse för andra
människor” och ”ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av bland annat kön, könsöverskriande identitet eller för andra kränkande behandlingar”(Skolverket, 2011, s.5). I syftet med idrott och hälsa anses att idrottsundervisningen ska
”medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt”(Skolverket, 2011, s.83). Vidare står det tydligt i läro- och kursplanen om vad och hur idrottsläraren ska behandla i idrottsundervisningen för att utveckla elevernas kunskaper. Dessutom finns det en punkt i centrala innehållet som
handlar om att läraren ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin ”förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande”(Skolverket, 2011 s.84). Larsson (2012a) skriver vidare om skolans värdegrund, uppdrag, kursmål och riktningar för arbetet, detta beskrivs i läro- och kursplanen, om vad en idrottslärare ska behandla i sin idrottsundervisning. Idrottsämnet har utvecklats genom åren och syftet med styrdokument av idag är att idrottsämnet ska ses som ett kunskapsämne i jämförelse med hur det var förr, då man såg idrottsämnet som ett praktiskt ämne (Larsson, 2012a, s.36-51). I läro- och kursplanen för
gymnasieskola står det även att eleverna inte bara ska utveckla sina fysiska färdigheter utan eleverna ska även utveckla kunskaper inom andra områden (Skolverket, 2011, s.83-84). Ett problem som kan uppstå är att det finns lärare som arbetar med gamla läromedel som inte är uppdaterade i förhållande till läro- och kursplan. Trots att det finns flera nyproducerade läromedel i form av läroböcker som följer den nya läroplanen. Därför är det viktigt att lärare och skolan uppdaterar läromedel som används i
undervisningen (Calderon, 2015b), att läromedel är hjälpmedel som följer läro-, kurs- och ämnesplan för svenska skolor.
Med tanke på att lärarna tillsammans med skolan kan påverka urvalet av läromedel i form av böcker, är det intressant att analysera läroböcker i idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Det är inte bara lärare som är kunskapsförmedlare, det är även läromedel. Därför är det viktigt att lärarna kritisk granskar läromedel i förhållande till läro- och kursplanen innan de använder läromedel i idrottsundervisningen. Det är även viktigt att lärarna blir mer medvetna om läromedels budskap och vilken kunskap som läroboken förmedlar (Calderon, 2015a). Skolans innehåll kan annars bli präglat av att skilja flickor och pojkar, kvinnor och män åt.
Mia Heikkilä (2015) skriver att kön värderas olika i till exempel en matematikbok där flickor och pojkar får olika mycket utrymme för att synas och ha inflyttande. Pojkars och mäns sysslor värderas oftast högre, vilket leder till att det manliga könet får mer utrymme både i läromedel och klassrum. Heikkilä (2015) skriver vidare att detta kan leda till ett problem, inte bara för flickor som får en undanskymd plats utan även för pojkar som får en skev verklighetsbild. Heikkilä (2015) skriver att det finns många läromedelsgranskningar som visar hur detta görs, vilket bidrar till att skolan inte kan ge eleverna maximala möjligheter till deras lärande (s.152). Heikkilä (2015) lyfter även fram att varje enskild lärare måste arbeta med genus och jämställdhet i sin undervisning,
eftersom läraren är kunskapsförmedlare i förhållande till läro- och kursplanen (Heikkilä, 2015, s.10). Detta gör att jag vill kritisk granska läromedel för att se hur läroböckerna beskriver idrottsundervisningen ur ett genusperspektiv. Med hjälp av denna
undersökningen kommer jag få en överblick över den insamlade empirin av läroböcker inom idrottsämnet ur ett genusperspektiv för gymnasieskolan.
Syfte och frågeställning
I följande avsnitt presenterar studiens syfte och frågeställning. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur genus framställs i läroböckerna inom skolämnet idrott och hälsa för gymnasieskola. Läromedelsanalysen bygger på att analysera text och bild i läroböcker som finns på gymnasienivå. Läromedelsanalys kommer göras med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångspunkt i Raewyn Connell och Rebecca Pearse (2015) genusteori.
Frågeställningen är;
- Hur framställs femininitet och maskulinitet i läromedel för idrottsämnet ur ett genusperspektiv?
Studiens syfte och frågeställning är att undersöka hur femininitet och maskulinitet framställs i läromedel i form av fotografier och text. I nästa avsnitt kommer tidigare genusforskning att presenteras som är kopplad ur ett historisk perspektiv, i idrottsämnet och läromedel.
Tidigare forskning
I följande avsnitt kommer tidigare genusforskning att presenteras som är kopplad ur ett historiskt perspektiv, ämnet idrott och hälsa och i läromedel. Dock finns det inte så mycket tidigare forskning kring läromedel eller läroböcker inom skolämnet idrott och hälsa såsom det finns i andra skolämnen ur ett genusperspektiv. Enligt Skolverket kan genusforskning bidra med ökad kunskap genom att utveckla läromedel till exempel läroböcker, som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar. Andreas Calderon (2015c) skriver att genusforskning ska även ha en bidragande faktor till hur arbetsuppgifter i lärosituationer utformas.
Idrotten ur ett genus- och historiskt perspektiv
Eva Olofsson (1989) har skrivit om genus i idrotten ur ett historiskt perspektiv där vi har sett att idrotten har varit mansdominerat eftersom det var bara män som fick idrotta. Idrotten var en aktivitet som skapas av män för män. I Olofssons (1989) avhandling förklarar hon om olika manliga egenskaper vilket handlar om att männen är aggressiva, tävlingsinriktade och starka (Olofsson, 1989 s.11-76). Håkan Larsson (2005) skriver att kroppen och korrigeringen var en central del inom linggymnastiken samtidigt som gymnastiken först och främst var avsedd för män. Anledningen till att gymnastiken var avsedd först och främst till männen berodde på att männen skulle uppfostras fysiskt, psykiskt och moraliskt. Den manliga kroppen ansågs som något vackert och fulländat (Larsson, 2005).
När Larsson (2005) diskuterar om termer ”kön och idrott” eller ”genus och idrott” är det termer för problematiken som handlar om förhållandet mellan kvinnor och män, eller rättare sagt förhållandet mellan kvinnlighet och manlighet. Men under 1970-talet och 1980-talets idrottsforskning var det en liten bidragsfaktor till att kartlägga
kvinnoidrotten eller problematisera flickors och kvinnors villkor inom idrotten. I och med detta skriver Larsson (2005) med denna forskningen som bedrevs kartläggning eller problematisera av pojk- och mansidrotten. Vidare skriver Larsson (2005) att man förutsätter att allt som inte handlar om kvinnor måste handla om män och skriver på att den manliga idrotten skulle klarläggas och problematiseras utifrån ett köns- eller genusperspektiv.
Ämnet Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv
Håkan Larssons (2012b) undersökning har som utgångspunkt hur elever påverkas och formas i förhållande till de värderingar och normer som finns i idrottsämnet. Larsson (2012b) skriver att idrottsämnet är en samhällsarena som flickor och pojkar måste följa och föreställningar för att anses vara manligt respektive kvinnligt. Ett exempel på detta är att man och kvinna förknippas med olika idrotter såsom dans är för flickor och bollspel är för pojkar (Larsson, 2012b). Larsson (2012b) diskuterar problematiken om föreställningar som finns mellan flickor och pojkar. Larsson (2012b) anser att
föreställningar mellan flickor och pojkar är biologisk olika och kan därför påverka deras prestation i olika idrottsgrenar. Larsson (2012b) påstår att det perspektiv som väger tyngs inte skulle vara biologiska utan det sociokulturella perspektivet. Det sociala perspektivet handlar om hur flickor och pojkar identifierar sig själva från könsroller och föreställningar (Larsson, 2012b, s.235-238). Även i Mats Björnssons (2005) rapport finns det bestämda normer inom skolämnet idrott och hälsa, som att tävling, konkurrens och fysisk aktivitet kopplas med manlighet (s.41).
Larsson, Fagrell och Redelius (2005) lyfter fram olika delar som uppfattas som manligt respektive kvinnligt, speciellt det som är manligt uppmärksammas både av lärare och elever. Det kan vara delar som handlar till exempel om att kraven sänks för flickor i idrottsundervisningen. Larsson, Fagrell och Redelius (2005) skriver om att normer måste utmanas för det ska ske en förändring i undervisningen såsom bedömning, undervisningsinnehåll och arbetssätt i idrottsämnet. Resultaten visar att det fortfarande finns arbete kvar att göra för att motverka dessa normer och föreställningar hos elever och lärare i ämnet. Resultatet visar även att den manliga rollen värdesätts i idrott och hälsa samtidigt som det tas utgångspunkt i tävlingsidrott (Larsson, Fagrell och Redelius, 2005).
Karin Grahn (2017) har studerat hur genusrelationer skapas genom språk. Grahns (2017) undersökning visar att eleverna i ämnet idrott och hälsa i att skapa och utmana gränser mellan flickor och pojkar men även vad som är flickigt respektive pojkigt. Det förekommer även i resultatet att idrottslektionernas organisering och ledarnas agerande har betydelse för de genusrelationer som skapas hos eleverna. Grahn (2017) noterar för att göra det så jämställt som möjligt inom projektet borde lärare vara mer medvetna om hur deras agerande kan påverka eleverna. Samtidigt behöver lärare även
uppmärksamma elevernas eget gränsarbete och hur detta kan påverka relationer mellan flickor och pojkar (Grahn, 2017).
Daniel Alsarve, Johan Jakobsson och Jens Helgesson (2017) skriver om att synliggöra hur kön och makt kan påverka utkomsten av rättvis idrottsundervisning i
gymnasieskolan. Undersökningen bygger på att undersöka lärarens föreställningar och jämställdhet och hur undervisningsformen skapar betydelser av kön. Resultaten visar att kön och makt som skapas i olika situationer i samband med en prestations- och
tävlingsinriktad hegemonisk maskulinitet gynnas. Vilket leder till att en del pojkar får bättre förutsättningar som gynnar dem i idrottsundervisningen. Vidare skriver Alsarve, Jakobsson och Helgesson, (2017) att idrottsundervisningen ur ett genus- och
maktperspektiv riskerar att skapa orättvisa villkor mellan flickor och pojkar. Istället behöver läraren mer konkreta metoder för hur dessa riktningar ska gestaltas i
förhållanden till läro- och kursplan (Alsarve, Jakobsson och Helgesson, 2017). Mikael Londos (2010) skriver om idrottsundervisningen i ämnet idrott och hälsa i förhållande till idrott som utövas på fritiden. Londos (2010) skriver hur pojkar dominerar i
idrottsämnet och har makt över bollen i bollspel istället för att inkludera flickorna.
Läromedel
När det gäller läromedel finns det ingen tydlig definition vad läromedel är för något. I läroplan för grundskolan från 1980 står att ”läromedel är sånt som lärare och elever kommer överens om att använda för att uppnå mål” (Pettersson, 2008, s.16). Pettersson (2008) har tillsammans med Skolverket skrivit i rapporten om ”läromedlens roll i undervisningen” att läromedel är ”sådant som lärare och/eller elever använder för att eleverna ska nå uppställda mål” (Pettersson, 2008, s.16). Detta är något som skiljer sig från Lgr80 då behövde lärare och elever vara överens, men det gäller fortfarande att uppnå mål i kurs- och läroplanens. Läromedel är ett mer centralt begrepp än lärobok (Pettersson, 2008, s.16).
Anna Sandström (2015) beskriver läromedel som en resurs i form av hjälpmedel i undervisningen. Läromedel kan till exempel vara i form av bilder, läroböcker eller digitala verktyg (Sandström, 2015). Vidare skriver Pettersson (2008) att läroböcker används mycket i undervisningen som skiljer sig från hur pedagoger använder bilder i sin undervisning. Till exempel som Pettersson (2008) nämner när läraren använder
bilder som hjälpmedel för att fånga elevernas uppmärksamhet och skapa intresse för ämnesområdet. Därför behöver bilderna i läroböcker användas på ett mer effektivt sätt i undervisningen för att kunna bidra till mer effektiv inlärning av arbetsområdet. Det är därför viktigt att läraren kritiskt granskar för att se om läroböcker är relevanta för eleverna att arbeta med i förhållande till läroplanen. Läroböcker är en viktig del i elevernas vardag i skolan. Det är även viktigt att författaren och producenten har en bildtext och ett tydligt syfte med varje bild i läroböckerna (Pettersson, 2008 s. 26-27).
Läromedel ur ett genusperspektiv
Karin Grahns (2008) har skrivit en avhandling som heter ”Flickor och pojkar i idrottens läromedel”. I undersökningen använder Grahn (2008) sig av genuskonstruktioner för att analysera hur läromedel inom idrotten skapar genus genom att skriva om och avbilda flickor och pojkar. Grahn (2008) undersöker hur genus konstrueras i läromedel som används i utbildning av ungdomstränare inom olika idrotter och studerar hur flickor och pojkar placeras i förhållande till varandra och hur de framställs i läromedel (s.50). Grahns (2008) resultat visar hur genus konstrueras i olika läromedel för tränare via förekomsten av flickor och pojkar i text och bild. Det visar sig att idrott och läromedel ger olika betydelse av genus för vilka genuskonstruktioner som det finns utrymme för. Det finns även resultat som visar att idrottarna flera gånger har hanterat genus på liknande sätt (Grahn, 2008, s.113).
I en granskning som Bitte-Marie Berge och Göran Widding (2006) har genomfört har inriktningen varit att se hur kön framställs i läroböcker som används på gymnasieskolan i form av bild och text. I undersökningen har Berge och Widding (2006) analyserat 24 olika läroböcker i historia, biologi/naturkunskap och samhällskunskap. Det som förekommer övergripande i deras granskning är att männen är allmänt mer
representerade än kvinnorna. Resultatet visar att flickor/kvinnor får göra samma saker som pojkar/män fast utifrån samma positioner, däremot representerar männen fler saker än kvinnorna. Berge och Widding (2006) kommer fram till att i läroböckerna är det männen som dominerar med den manliga normen. Ann-Sofie Ohlander (2010) har gjort en granskning utifrån två läroböcker som används i gymnasieskolan. Ohlander (2010) har studerat jämställdheten mellan kvinnor och män i läromedel (s.7-8). Resultatet visar att kvinnor får inte lika mycket utrymme som män i läroböcker. Trots att männen dominerar i läroböcker handlar texter i läroböcker oftast om kvinnor (Ohlander, 2010,
s.67-75). Dessutom finns det en spansk undersökning som har analyserat bilder i läroböcker och hur könsskillnader framställs. I undersökningen finns det 2724 bilder i 36 läroböcker. Resultatet visade att männen dominerade och det har även kommit fram att avbildade män och kvinnor avbildas utifrån vilken idrott och fysisk aktivitet anses vara mer lämplig för det könet. Maria Inés Táboas-Pais och Ana Rey-Cao (2012)
skriver att man bör vara mer medveten över hur män och kvinnor framställs i läroböcker och att aktivt arbeta för att övervinna traditionella könsstereotyper i samband med skolämnet idrott och hälsa. Det som alla studierna har gemensamt är att resultaten visar att det är männen som dominerar i läroböckerna oavsett vilket skolämne det handlar om.
Det finns ett examensarbete som Daniela Ramsten (2018) har gjort och heter ”Sexualitet, kön och genus i idrott och hälsa: en diskursanalys av läroböcker för gymnasieskolans idrott och hälsa-ämne”. Daniela Ramsten (2018) undersöker i ett master arbete om genus, sexualitet och kön som det framställs i läroböckerna i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Ramsten (2018) identifierar genus-, kön-, och
sexualitetsdiskurser som eleverna socialiseras in i genom läroböckerna för skolämnet idrott och hälsa. Ramstens (2018) resultat visar hur skapandet av den egna identiteten inte enbart bildas av en självvald identitet utan med den diskursivt tillskrivna
identiteten. Ramsten (2018) skriver att det sker genom tillskriven identitet där
omgivningen får se på, och beskriver oss. Detta sker genom tillskriven identifiering och skapar ett ”vi och de” tänkande där majoriteten har makten att identifiera minoriteten av människor. Det leder till ett resultatet som visar sociala kategoriseringar där vi
Teoretiska perspektiv
I följande avsnitt beskrivs genusbegreppet och därefter presenteras Connell och Pearses (2015) genusteori som används för att analysera diskurser av text och bilder som berör genus.
Genusbegreppet
Yvonne Hirdman (2001) beskriver genusbegreppet för att vi ska kunna förstå och använda oss av genus för att se hur människor formas samt formar sig vidare till Man och Kvinna. Speciellt hur dessa formeringar utvecklas i vårt samhälle, kultur, politik och inom ekonomin. Genusbegreppet kommer ursprungligen från latin och betyder bland annat kön och sort. Genus är ett begrepp som har vidareutvecklats genom generationer och därmed används i grammatiken för att separera han, hon, den och det (Hirdman, 2001, s.11). Hirdman (2001) skriver att det behövs ett begrepp för att kunna analysera kvinnors underordning och för att förstå mannens och kvinnans delaktighet i samhället. Könsroll är ett begrepp som ligger nära genustänkande och som handlar om både män, kvinnor och sociala processer. Själva begreppets betydelse handlar om att upprätta och ständigt utmana oss. Hirdman (2001) diskuterar sedan vidare om vad som egentligen spelar mest roll för människors uppträdande och handlande: är det ”könet” eller är det ”rollen”? Det blir en ganska enkel syn om biologin bestämmer hur rollen formars. I denna syn göms även en förståelse av kultur som något enkelt och
problemfritt. Hirdman (2001) skriver ”som om kultur vore ett slags teaterstycke där skådespelarna skulle byta sina roller med varandra” (s.14) i pausen och utrycker att det går. Frågan är bara om inte den kära metaforen kulturfernissa ligger för nära till hands i en populär uppfattning om vad en könsroll är för något. Skulle man till exempel ”skrapa bort roll-fernissan som kliar på den nakna apan!” (Hirdman, 2001, s.14). I och med det blir ”könet” som någon slags enkel biologisk determinism ytterligare förstärkt.
(Hirdman, 2001, s.11-14).
I genusbegreppet ingår även en viktig maktdimension som markerar ordningsmönster eller genusordning mellan kön, det vill säga mellan man och kvinna. Genusbegreppet är ett praktiskt begrepp som är lätt att förstå och går att diskutera brett, det vill säga genus är något som inte bara fastnar vid kroppen. Utan allt som är manligt respektive
kvinnligt respektive manligt som överförda abstraktioner. Det gör att genusbegreppet blir tydligare än ”kön” och lämnar inte utrymme för tvetydigheter (Hirdman, 2001, s.16).
Genus
Connell och Pearse (2015) skriver att genus är en nyckeldimension som finns i människans privatliv, sociala relationer och kultur. Att genusbegreppet handlar lika mycket om män som kvinnor och därför beskrivs genusbegreppet som en relation mellan olika människor och grupper. Genus är ett begrepp som handlar lika mycket om män som kvinnor och därför beskrivs genusbegreppet som en relation mellan olika människor och grupper. Genus är inget exempel på biologi, personlighet eller en fast dikotomi i en människas liv, utan det handlar om olika mönster som styr i sociala grupper, aktiviteter eller praktiska organisationer. Det innebär att genus är en social struktur i förhållande till människokroppen (Connell och Pearse, 2015, s.23-27).
Connell och Pearse (2015) skriver vidare hur vi tar genus för givet i våra vardagliga liv, där vi människor som individ är man eller kvinna, flicka eller pojke. Förklaringen till detta skriver Connell och Pearse (2015) är att vi arrangerar dagliga sysslor angående den distinktionen. Det kan handla om tennismatcher av typen mixed double, där krävs två av varje kön, inom de flesta andra idrottsgrenar tävlar man varje kön för sig. Ett tydligt exempel som Connell och Pearse (2015) lyfter upp är den amerikanska Super Bowl. Super Bowl är ett tydligt genuspräglat evenemang som handlar om kraftiga män som springer in i varandra och jagar efter en boll på en spelplan och under pauserna dansar smala kvinnor i sina korta kjolar. Med detta skriver Connell och Pearse (2015) att alla inte är lika bra på att dansa eller springa medan vi gör vårt bästa på andra sätt. Det kan vara att någon är bra på praktiska ämnen medan andra bättre på teoretiska ämnen (Connell och Pearse, 2015, s.18-19).
Genusidentitet
Identitet är något som omfattar våra tankar om vad tillhörighet innebär, vilka typer av människor vi är som följd av att vi är antingen kvinna eller man och identitet är något som utvecklas under människans liv som blir en genusidentitet. Connell och Pearse (2015) skriver att dessa tankar inte presenteras för ett litet barn i början av barnets liv, utan detta är något som utvecklas under livet. Detta är något som de Beauvoir har noterat skriver Connell och Pearse (2015) att en individ i en genuskategori följer många
olika vägar, och innebär många svårigheter och motgångar samt ibland kan leda till instabila resultatet. En del av genusmysteriet är att ett mönster som på ytan ser statiskt och orörligt ut, vid närmare undersökning kan visa sig vara komplext och osäkert. Med detta skriver Connell och Pearse (2015) att vi kan inte se på kvinnlighet och manlighet som något av naturen givet. Vi ska inte heller tro att det endast är fenomen som
påtvingats oss utifrån sociala normer. Det är vi människor som konstruerar oss själva som maskulina eller feminina. Därav tar vi en plats i genusordningen eller så förhåller vi oss till den plats som vi har blivit tilldelade, vilket sker genom vårt sätt att uppträda i det dagliga livet (Connell och Pearse, 2015, s.18-20).
Femininitet och Maskulinitet
Ett försök att definiera genus gör att språket blir en viktig aspekt av genusbegreppet med detta skriver Connell och Pearse (2015) att ingen erbjuder ett heltäckande system för att förstå genus. I tyska språket är det tillexempel ”die Frau” (kvinna) femininum och ”das Mädchen” (flicka) neutrum osv och inom andra språk i till exempel kinesiska, japanska och yoruba finns det inga skillnader alls mellan ords genus. Detta beror mycket på hur ett språk används inte bara inom grammatiken utan överlag. Connell och Pearse (2015) skriver att genusfritt språk ändå kan användas till att benämna
genuspositioner och uttrycka åsikter i frågor om genus. Connell och Pearse (2015) skriver vidare att det finns vissa ord eller tonfall som anses höra speciellt till män eller kvinnor, eller uttrycker talarens maskulinitet eller femininet (s.24).
Lena Gemzöe (2012) skriver om feminism inom olika inriktningar och dimensioner av förhållande mellan könen. Ordet feminism har blivit positivt värdeladdat under 1990-talet och blivit som de flesta sanningar, en sanning med modifikation. Feminism är ett ord som har fått en plats i politiken och Gemzöe (2012) fortsätter att skriva att det inte behöver betyda att allt motstånd mot feminism är borta eller att det inte finns några fördomar mot dem som kallar sig för feminister. Gemzöe (2012) förklarar att det finns en nidbild om feministen som är ”en frustrerad, kolerisk, manhaftig kvinna som inte kan få en man för hon är ful” (Gemzöe, 2012, s.16). Detta är något som Gemzöe (2012) tror och skriver att de flesta feminister har någon gång stött på och fått någon form av kommentarer om. Oavsett vilken kommentar en får av sin omgivning behöver en inte ha en definition om feminism. Istället skriver Gemzöe (2012) ett förslag att ”en feminist är en människa som anses ” (Gemzöe, 2012, s.16) 1.) ”att kvinnor är underordnade män”
och 2.) ”att detta förhållande bör ändras”(Gemzöe, 2012, s.16). Detta är en definition som Gemzöe (2012) kallar för ordboksdefinitionen. Feminismen som ideologi är en aktiv motståndare till patriarkala samhällsstrukturer och beskrivs som den
mansdominerade könsmaktsordning som finns i samhället (Gemzöe, 2012, s.14-23). Gemzöe (2012) skriver vidare att de kvinnliga och manliga idealen har ett bestämt förhållande sinsemellan och förklaringen till detta är att män framställs som det kvinnor inte är och kvinnor framställs inte som männen är. Den kategoriserande konstruktionen som finns av könsroller är ett exempel på genusdualistiskt tänkande, vilket handlar om att kvinnor och män agerar motsatspar. Kvinnan är omvårdande, känslosam, mjuk och relationsinriktad och beroenden av mannen. Mannen är den stereotypa som istället är självständig, rationell och klär sig i en roll som stark. Detta är ett exempel på en
motsskapande process som kallas för dikotomier av mannens och kvinnans egenskaper, till exempel som hård-mjuk. Den stereotypa könsrollen bidrar till en syn på mannen som aktiv och kvinnan som passiv, där kön framställs som att komplettera varandra (Gemzöe, 2012, s.81-83).
Maskulinitet är ett begrepp som handlar om en specifik syn på kön uppdelat i biologiskt och socialt kön; kön/genus. Det finns två grundtankar, den ena grundtanken i
maskulinitetsteorin är att könen ses som dikotomi redan handlar om motsatser. Den andra grundtanken är att det biologiska könet, kroppen, ses som ganska omformat och det sociala könet ses som kulturellt, historisk och socialt föränderligt. Det som Lucas Gottzén (2014) vill komma fram till är att man inte tar hänsyn till kroppar som inte låter sig inordnas i en strikt dikotomi. Vilket betyder att det som männen är och det som männen gör skiljer sig åt i olika historiska och kulturella sammanhang (Gottzén, 2014). Maskulinitet är något som Robert William Connell (1999) definierar till det manliga könet och de förväntningar som hör till. Connell (1999) skriver att dessa förväntningar hör ihop med den internaliserade könsrollen. Det innebär att människan har under sin barndom socialiserats in i att vissa normer och värderingar som finns i vårt samhälle leder till att dessa blir en del av människan själv (Connell, 1999, s.66-68).
Genusteori
Connell och Pearse (2015) är sociologiska forskare från Australien som har skrivit om modern genusteori och har studerat människans dagliga beteende. Connell och Pearse (2015) skriver vidare om genusmönster, ett mönster som vi kan finna i dagliga
vardagsliv. Vilket är ett mönster som är skapat utifrån ett historiskt perspektiv som berättar hur vi människor ska vara eller bete oss, vem som anställdes för att göra vad och hur en man eller kvinna ska vara. Connell och Pearse (2015) skriver att ett sådant mönster av genusarrangemang kan kallas för institutionens genusregim och kan hittas i olika miljöer såsom i skolor, kontor, fabriker eller idrottsföreningar. Det är tydligt att genusregimer har blivit en vanlig del i organisationers liv samtidigt som genusregimer förändras. När vi ser på en uppsättning av genusarrangemang, handlar det antingen om en genusregim inom en institution eller en genusordning i samhället där vi har framför oss olika relationer. Med detta skriver Connell och Pearse (2015) hur människor,
organisationer håller ihop och är uppdelade. Det vill säga hur genusordningen uttalar sig förändras genom åren och det är vi människor som beskriver oss själva som maskulina eller feminina utifrån hur vi agerar inom det strukturerade mönster som finns (Connell och Pearse, 2015, s.109-112).
Vidare skriver Connell och Pearse (2015) om genusrelationer och att genus skapas i förhållande med andra människor som är del av vårt liv. Om människan inte skapar genus så finns den inte heller. Enligt Connell och Pearse (2015) är genus något som görs inom ramar och i förhållanden mellan människor, grupper eller institutioner. För att enkelt förstå hur genusrelationer konstrueras i samhället har Connell och Pearse (2015) delat upp genus i fyra dimensioner. Dessa fyra dimensioner heter enligt Connell och Pearse (2015): heter maktrelationer, produktionsrelationer, känslomässiga relationer och symboliska relationer (s.109-112).
Den första dimensionen är maktrelationer där Connell och Pearse (2015) förklarar utifrån två synsätt; institutionaliserad makt och diskursiv makt. Det vill säga makt som används via institutioner kan ses tydligt och handlar om makt där en grupp undertrycker en annan med till exempel våld och övergrepp för att ha kontroll över en annan
människa. I detta fall att män har kontroll över fruar och döttrar, med andra ord kvinnor. Diskursiv makt är svårt att synliggöra för denna makt skapas tillsammans med andra människor i olika sociala sammanhang och uppmanar tysta människor att agera och rätta sig bakom bestämda normer som vi har i samhället (Connell och Pearse, 2015, s.114-116). Utifrån skolans perspektiv kan maktrelationer i skolan framställas som arena och är en form av institutionaliserad makt där eleverna är skyldiga att närvara för eleverna har skolplikt. Likaså finns det en annan makt som syns i skolan bland eleverna, vilket handlar om att eleverna ska passa in. Skolan är inte bara en arena där
kunskaperna bedöms av lärarna i förhållande till läro- och kursplan. Utan skolan har blivit en arena för att testa elevernas könsidentitet. Det vill säga att kriterierna och reglerna bestäms av klasskamrater i det tysta.
Vidare har vi produktionsrelationen som är den andra genusdimensionen och handlar om arbetsfördelning mellan man och kvinna, och var den första genusstrukturen som behandlades av samhällsvetenskap. Connell och Pearse (2015) skriver att i många samhällen och olika situationer utförs olika arbetssysslor av män och kvinnor, och att denna sorten av arbetsfördelningen är vanlig och har funnit i flera år och i olika kulturer. Även om genusbaserad arbetsfördelning har sett olika ut i olika kulturer, tidsperioder och utifrån historiskt perspektiv. Till exempel kan det vara arbetssysslor inom jordbruk där det finns samma arbetsuppgifter som kan vara kvinnliga i ena
sammanhanget och manliga i ett annat. Det leder till en genusklyfta mellan olika sysslor och yrke som är manligt respektive kvinnligt. Produktionsrelationer handlar även om uppdelningen av lön och avlönat arbete inom yrkes- och hemarbete. Samtidigt som det ekonomiska området definieras kulturellt som en mansvärld medan hemmet definieras som kvinnovärld och styrs av kärlek och ömsesidig pliktkänsla. Utifrån dessa
strukturella skillnader skapas det uppfattningar om mäns och kvinnors olika karaktärer (Connell och Pearse, 2015, s.117-120). Detta är en fördelning som syns hos eleverna när det gäller idrott och aktiviteter, många pojkar väljer fotboll och bollspel, och fler flickor än pojkar väljer ridning, dans eller Yoga.
Den tredje genusdimensionen handlar om känslomässiga relationer och Connell och Pearse (2015) har valt att utgå ifrån Sigmund Freuds perspektiv om människors liv och känslomässiga laddningar. Enligt Freud är dessa laddningar kopplade till vårt
omedvetande och ger oss uppfattningar med både negativa och positiva känslor. Dessa känslor gör att vi får en välvillig eller fientlig inställning till andra människor eller objekt vi möter i våra liv. Vidare skriver författarna att Freud beskriver att det sker inte bara mellan människor utan även mellan andra grupper som skapar samhörigheter inom familj, kultur, religion, arbetsplats, skola och idrottsföreningar till exempel (Connell och Pearse, 2015, s.120-123).
Sista dimensionen är symboliska relationer och handlar om att vårt samhälle har ett kulturellt system som vilar på specifika sociala intressen och har vuxit fram ur historiskt levnadssätt. Det gäller även genusinnebörden, till exempel varje gång någon nämner
ordet kvinna eller man. Detta gör vi utifrån att jättelikt system av uppfattningar, förutsättande meningar, undertoner och anspelningar som har samlats under hela vår kulturella historia. Vidare skriver Connell och Pearse (2015) att innebörden av orden är mycket större än de biologiska orden hona och hane, vilket innefattar tolkningar om hur en kvinna respektive en man ska eller bör vara. Connell och Pearse (2015) skriver även att genussymbolik finns överallt i vardagen genom språk i tal och skrift.
Genussymbolisk finns även i kulturyttringar som kläder, smink, fotografi, film och byggnader. Dessa symboler hjälper oss att tolka en människa eller en grupp för att skapa en identitetstillhörighet genom att använda symboler tillhörande en specifik social praktik (Connell och Pearse, 2015, s.123-126).
Dagligen möter vi olika mönster i vårt vardagliga liv alltifrån samhället, skolan, arbetet, hemmet och föreningsidrotter till läroböcker som vi använder oss av i form av
läromedel i skolan. I läroböckerna i idrott och hälsa för gymnasieskola kan vi se ett slags mönster och med hjälp av Connell och Pearses (2015) genusteori kommer jag att få en överblick över läromedel för att sedan kunna besvara undersökningens
Metod
Denna studie bygger på en kvalitativ inriktning med diskurs- och bildanalys som metodologisk ansats med fokus på vad som kommer till uttryck och hur det kan tolkas. Metoden möjliggör en överblick över läroböckernas utformning och innehåll genom att se mönster, och bidra till att kunna besvara undersökningens frågeställningen. Detta kommer ske genom att granska och analysera två läroböcker i idrott och hälsa för gymnasieskolan. Det som analyserar är hur framställs femininitet och maskulinitet i läromedel för idrottsämnet ur ett genusperspektiv? Det som granskas är allt ifrån text och bild som finns i läroböckerna och kan kopplas till genus. Det kan vara i form av citat, rubriker, nyckelord och meningar i förhållande till undersökningens syfte som hjälper till för att komma vidare i själva analysen (Bolander och Fejes, 2009, s.91-113).
Kvalitativ analys
Undersökningen baseras på kvalitativanalys som kombineras med andra metoder och beskrivas nedanför. Johan Alvehus (2013) skriver att analys kan kombineras med metod och blir analysmetod, vilket pekar på att det finns ett tydlig och systematiskt
tillvägagångssätt bakom arbetet. Analys handlar om att analysera något med hjälp av insamlad data och att i en bra analys finns det en hög grad av självständighet. Med detta uttrycker Alvehus (2013) att analysen ska hjälpa mig att se problematiken genom att förstå den problematik undersökningen vill belysa. Det Alvehus (2013) kommer fram till är att grunden för en analys är att den genomförs av forskaren, det vill säga jag, i förhållanden till den teori som används och utifrån problemformuleringen. I analysen är teori lika närvarande som empirin (Alvehus, 2013, s.106-109).
Diskursanalys
I föreliggande undersökning granskas läroböckerna inom idrott och hälsa genom en kvalitativ analys som benämns diskursanalys. Diskurs är ett begrepp som beskrivs som samtal och tal enligt Nationalencyklopedin (2019-07-03). Vidare förklarar Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000) att diskursbegreppet är som ett ”bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”(s.7). Diskursanalys kan förklara hur en viss grupp förhåller sig till eller talar om ett specifikt fenomen och är ett hjälpmedel som används för att analysera olika föreställningar om världen (Winther Jørgensen och Phillips, 2000, s. 7-9). Vidare beskriver Alan Bryman (2011) att
diskursanalys är ett synsätt som kan användas på andra former än bara prat och samtalande. En diskursanalys kan även användas på texter såsom läroböcker i skolan och är därför en flexibel metod. Bryman (2011) skriver att en diskurs kommer till uttryck i olika former av texter, interjuver och andra konversationer. Bryman (2011) skriver vidare att diskurs är ett uttryck som innebär hur en viss uppsättning språkliga kategorier förhåller sig till ett objekt och hur vårt sätt att beskriva detta objektet påverkar hur vi förstår eller uppfattar detta (Bryman, 2011, s.474).
Diskursanalys kan vara ett hjälpmedel eller ett verktyg för att undersöka vilka sanningar som uttrycks som normalt respektive onormalt (Bolonder och Fejes, 2009, s. 91-95). På så sätt kan man undersöka förgivettagna sanningar och osynliggörande mönster som genus. Enligt Marianne Winther-Jørgensen och Louise Phillips (2000) kan diskurs vara ett uttryck för hur olika sociala identiteter, relationer och uttryckssätt konstrueras. Detta kan användas i föreliggande studie. I den insamlande empirin ur läroböcker finns text, citat, rubriker och bilder i form av fotografier. Diskursanalys i denna studie innebär att finna mönster och regelbundenhet i insamlad empiri ur läroböckerna i idrottsämnet för gymnasieskolan (Qunnerstedt, 2008).
Bildanalys
När det gäller bildanalys behövs olika redskap i form av metoder och begrepp för att lära sig att se, tolka och tala om bilderna till exempel i läroböcker. Yvonne Eriksson och Anette Göthlund (2012) lyfter fram olika hjälpmedel och metoder för att tolka olika bilder. Det krävs mer än att bara titta på bilder för att identifiera det man ser. Eriksson och Göthlund (2012) skriver att det krävs att ”läsa” bildens innehåll på djupare plan. Till exempel kan det finnas bilder som är hundra år gamla, det innebär att dagens åskådare har nya frågor som är relevanta i jämförelse med de åskådare, när bilden var ny. Genom att analysera äldre bilder går det att se hur samtida bilder förhåller sig till äldre bildtraditioner. Anledning till detta är att bild såsom tal- och skriftspråk kan innehålla olika strukturer som är mer bestämda, däremot finns det andra delar som är lättare att bli föremål för förändring och förnyelse. Vidare diskuterar Eriksson och Göthlund (2012) om det grundläggande för alla analyser, betoningen på kontextens betydelse och anläggandet av ett genusperspektiv. Eriksson och Göthlund (2012) fortsätter att diskutera om olika bildtraditioner, framställningsformer, ikonografiska konventioner som är en del av att identifiera bilder. Författarna lyfter även fram hur
bilder gestaltar och reproducerar normer och ideal för maskulinitet respektive
femininitet och förhållande mellan man och kvinna (Eriksson och Göthlund 2012, s.30-31).
Urval och avgränsning
Till empiri har jag valt läroböcker som är relevanta till den nya läro- och kursplanen, GY 11. Urvalet består av två läromedel från 2012 och 2016.
Följande läroböcker analysera:
- Idrott och hälsa av Bengt Johansson, 2012 (Lärobok 1).
- Idrott och hälsa 1&2 Johan Paulsson och Daniel Svalner, 2016 (Lärobok 2). För att förenkla ordningen av läroböcker så har varje lärobok fått en egen siffra som gör att det blir lättare att följa med när resultatet av analysen presenteras. Jag har valt att ge siffra efter årtal istället för alfabetsordning, anledningen till detta är för det skulle vara intressant att se kvaliteten på bilderna. Bilderna som är med i den insamlande empirin är endast fotografier som framställer flicka och pojke eller kvinna och man. Det finns dessutom bilder som är svåra att tyda eller tolka och anledningen till detta kan vara utifrån etiska principer som författare och fotograf har tagit hänsyn till.
En presentation av läroböckerna inom idrott och hälsa
Den insamlande empirin som ligger till grund är från två läroböcker för idrott och hälsa och är anpassade efter den nya läro- och kursplanen, GY 11. Dessa läroböcker går att använda i idrott och hälsa 1 och idrott och hälsa 2 på gymnasiet. Läroböckerna benämns Lärobok 1 och Lärobok 2.
Lärobok 1 är Idrott och hälsa skriven av Bengt Johansson och blev publicerad 2012. Detta är en lärobok som är skriven för idrottsämnet och är anpassad för båda idrott och hälsa 1, och idrott och hälsa 2 i förhållande till läro- och kursplan, GY11. Detta är en lärobok som ger en grundläggande kunskap om hur kroppen fungerar i vila, arbete och träning, och vad man själv kan göra för att må bra osv. Läroboken är sedan indelad i tolv kapitel och består av 223 sidor. Nedanför presenteras bokens tolv kapitel:
- Träningslära
- Sjukdom och skada – när kan man träna - Stresshantering och mental träning - Rörelse till musiken
- Idrott då och nu - Friluftsliv - Livräddning - Ergonomi - Spel och regler - Kropp
I Lärobok 1 finns det inte bara text, det finns olika bilder i form av fotografier totalt finns det 159 bilder. Av dessa bilder finns det 101 bilder som är i form av fotografier och framställer flicka och pojke eller kvinna och man. Av dessa fotografier finns det 13 fotografier som föreställer pojke eller man, 27 fotografier som föreställer flickor eller kvinnor och 12 fotografier som framställer flicka och pojke eller kvinna och man tillsammans (Johansson, 2012).
Lärobok 2 är Idrott och hälsa 1 & 2 som är skriven av Johan Paulsson och Daniel Svalner, och blev publicerad 2016. Detta är en lärobok som är skriven för idrottsämnet och är anpassad för båda idrott och hälsa 1, och idrott och hälsa 2 för gymnasieelever och är skriven utifrån läro- och kursplan, GY 11. Detta är en lärobok som är indelad med grundläggande genomgång av kroppen och tar upp teoretiska moment som ingår i olika delkurserna. Förutom detta finns det arbetsuppgifter i slutet av varje kapitel och dessa övningar är uppdelade i tre delar: basbegrepp och fakta, diskussion och praktiska exempel. Lärobok 2 är indelad i tio kapitel och består av 295 sidor. Nedanför
presenteras bokens elva kapitel:
- Din kropp, så fungerar den - Motion och träning
- Kosthållning - Idrottsmedicin - Ergonomi
- Rytmik och rörelse - Natur och friluftsliv
- Livräddning på landet och i vatten - ANT och dopning
- Idrott, motion och jag - Centrala innehåll
I lärobok 2 finns det inte bara text, det finns olika bilder i form av fotografier totalt 206 bilder. Av dessa bilder finns det endast 26 fotografier som framställer flickor och pojkar eller kvinnor och män. Av dessa fotografier finns det 10 fotografier som framställer pojke eller man, 13 fotografier som framställer flicka eller kvinna. Det fanns 2
fotografier som framställer flicka och pojke eller kvinna och man tillsammans, och ett fotografi som är svår att tyda (Paulsson och Svalner, 2016).
Forskningsetiska principer
I forskningsetiska principer finns det fyra olika krav som en forskare måste följa i sin studie. Jag har endast använt mig av empiri som är publicerat offentligt vilket betyder att jag inte behöver informera eller ha samtycke från författarna. Informationskravet handlar om jag som forskare skall informera författarna om min studie innan
undersökningen och vilka villkor som gäller (Vetenskapsrådet, 2002, s.7).
Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002, s.9). Konfidentialitetskravet är ett krav i forskningsetiska principer som handlar om att deltagarnas information inte ska spridas (Vetenskapsrådet, 2002, s.12). Därför är inte konfidentialitetskravet aktuellt i min studie eftersom empirin i min uppsats är offentlig publicerad. Det sista kravet heter
nyttjandekravet vilket innebär att jag endast har använt den insamlande empirin i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002, s.14).
Genomförande
Syftet med uppsatsen är att undersöka genus såsom det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa för gymnasieskolan. I samband med läromedelsanalys förekommer det upprepande mönster i läroböckerna. Dessa mönster som har förekommit under
granskning har jag antecknat i form av citat, meningar, rubriker och beskrivningar från bilder som är kopplade till genus för att sammanställa empirin. Bolander och Feyes (2019) skriver att undersöka den insamlande empirin och föra anteckningar i
insamlade empirin ger en överblick av läroböckerna som finns i idrott och hälsa för att sedan kunna besvara undersökningens frågeställning genom analysen. Efter en kritisk analys av de utvalda läroböckerna uppstår upprepande mönster, dessa mönster har jag identifierat som fyra olika diskurser: ”kategoriseringsdiskursen”, ”genusdiskursen”, ”kvinnan som problemdiskurs” och ”individdiskursen”. Dessa diskurser är kopplade till varandra samtidigt som det finns skillnader mellan diskurserna. Detta göra att det blir lättare för läsaren att följa med när resultatet presenteras samtidigt som bildanalysen är inbakad i diskurserna.
Resultat och analys
I följande avsnitt redovisas resultat och analys av den insamlande empirin med
utgångpunkt i undersökningens syfte och frågeställning, och utifrån Connell och Pearse (2015) genusteori. Efter en kritisk granskning av de utvalda läroböckerna i idrott och hälsa för gymnasieskolan förekommer det upprepande mönster. Dessa mönster har identifierats som fyra olika diskurser: ”kategoriseringsdiskursen”, ”genusdiskursen”, ”kvinnan som problemdiskurs” och ”individdiskursen”. Diskurserna kommer att presenterar separat och beskrivas utifrån text, citat, rubrik, meningar och förklaring av bilder. Bilderna som är med i den insamlade empirin är fotografier som identifierar genus och framställer flicka och pojke eller kvinna och man. Anledning till detta är att underlätta för läsaren att följa med, eftersom de kompletterar varandra kommer resultat och analys att presenteras samtidigt. Det betyder att bildanalysen kommer vara inbakad i diskurserna.
Kategoriseringsdiskursen
Kategoriseringsdiskursen är ett mönster som upprepas i form av ordval av flicka och pojke eller kvinna och man, han eller hon. Dessa upprepande mönster förekommer i läroböckerna för att belysa könens olikheter och motsatser, vilket beskriver
kategoriseringsdiskursen. I lärobok 1 finns det ett kapitel som heter Idrott och hälsa där läroboken beskriver hur mycket energiintag en flicka och en pojke behöver oavsett ålder, vikt eller aktivitet. Till exempel ”hur mycket energi du behöver beror på om du är flicka eller pojke, liksom din ålder, din vikt, och aktiv du är” (Lärobok 1, s.18).
Bilden som finns på sidan 18 i lärobok 1 är ett fotografi på en manlig utövare som är klädd i träningskläder i form av kläder för cyklister med cykelhjälm, solglasögon, långarmad tröja (det kan vara en jacka i form av vindjacka för cyklister) och
cykelvantar. Bildens fokus är på hur han äter en banan. Bilden har ett citat som tillhör ”oavsett om du är professionell idrottare eller amatör, behöver du samma kolhydrater i samband med träning” (Lärobok 1, s.18). Ett annat exempel är ”lika viktig som det är att vara medveten om vad vi stoppar i oss, lika viktigt är det att få sig tillräckligt med mängd energi [...] En persons BMR (basalmetabolism) kan förenklat räknas ut på följande sätt: Pojkar i åldrarna 10-18 år [...] Flickor i åldrarna 10-18 år [...]” (Lärobok 2, s.103). Här beskriver läroboken hur enkelt det är att räkna ut människans BMR i
I lärobok 1 finns det ett kapitel som heter Träningslära som har en underrubrik som heter träna rörlighet, där läroboken beskriver om rörlighet, rörelseförmåga och att allt man behöver för att träna sin rörlighet. Vidare skriver lärobok 1 ”men för pojkar, som ofta är stelare än flickor, är det särskilt viktigt”(Lärobok 1, s.67). ”Pojkar bör
exempelvis töja ut och mjukna upp musklerna på lårets baksida, hamstrings”(Lärobok 1, s.67). På sidan 66 finns det en fotografi som identifierar en kvinnlig utövare som
stretchar, bilden är fotograferad bakifrån. Bilden som finns på sidan 66 är en fotografi som identifierar en kvinnlig utövare som stretchar på en strand. Bilden är fotograferad bakifrån, det gör att man endast kan se kvinnas baksida som barfota på en yoga matta. På bilden kan man se att kvinnan har en lång linne som tänker rumpan och svarta trekvartsbyxor på sig (Lärobok 1, s.66).
När det gäller bildanalysen har resultatet av den insamlade empirin visat att det finns totalt 127 bilder i form av fotografier som identifierar flicka och pojke eller kvinna och man. Av dessa bilder finns det 40 bilder i form av fotografier som identifierar flicka eller kvinna och det finns 22 bilder i form av fotografier som identifierar pojke eller manliga. Utöver dessa bilder finns det 14 fotografier som identifierar flickor och pojkar eller kvinnor och män tillsammans och 2 fotografier som är otydliga att identifiera. Det finns ett svartvit fotografi som identifierar män och kvinnor som dansar pardans. På bilden ser man att kvinnliga deltagare har långa klänningar på sig i form av balklänning med långa handskar (handskar som går upp till armvecket). Kvinnorna har även
håruppsättningar med olika frisyrer och att kvinnorna framställs som feminina. Männen har kostym på sig i form av en frack och männen framställs som maskulina (Lärobok 1, s.118-119).
Pardans är ett exempel på att man behöver en av varje kön som dansar ihop, vilket kan kopplas till Connell och Pearses (2015) genusteori som förklarar att vi organiserar olika sysslor kring distinktion. Connell och Pearse (2015) skriver att det krävs en av varje kön såsom i pardans, inom de flesta idrottsgrenar tävlar flickor och pojkar eller kvinnor och män var för sig såsom i bollspel eller skidor. I jämförelse med Lärobok 2 där kvinnor och män dansar var för sig och individuellt till exempel. Det finns ett fotografi på en kvinnlig utövare som dansar individuellt, kvinnan har grå tröja, grön huvtröja över, blåa jeans, svarta strumpor och färgade skor. Bilden är fotograferad från sidan, kvinnan står på en fot samtidigt som hon sparkar bak benet, har både armarna och huvud bakåt. På bilden kan man se att kvinnan blundar med öppen mun, utifrån min tolkning ser hon
glad ut (Lärobok 2, s.182). På nästa sida finns det ett fotografi på Michal Jackson som dansar. Detta är en bild som är fotograferad från en av hans konserter där han gör sitt signatursteg som är ”Moonwalk”. Bilden är tagen på när han stor på tår och knäna ihop. Det ser ut som han ska sätta sig på en stol vilket han inte göra. Han har svart och vita kläder på sig, en mikrofon på ena örat och har lite hår/lugg ner i ansiktet med öppen mun (sjunger) samtidigt som han tittar neråt och han pekar med långfingret neråt. Hans hand som han pekar med är in till hans kropp (Lärobok 2, s.183). Pettersson (2008) skriver att lärare och pedagoger använder bilder som hjälpmedel för att fånga elevernas uppmärksamhet på så sätt skapar intresse för ämnesområdet till exempel genus i idrott och hälsa.
Det innebär att kategoriseringsdiskursen redogör för könsuppdelning mellan människor i samhället. Hirdman (2001) använder genusbegreppet för att förstå och för att se hur människor formar sig till man och kvinna i samhället, kultur och inom ekonomi. Genusbegreppet enligt Hirdman (2001) betyder kön och inom grammatiken används kön för att skilja på han och hon. Det gör att det blir lättare att skilja mellan människor om man identifierar människor till flicka eller pojke, kvinna eller man, hon eller han eller kvinnligt respektive manligt. Detta kan man kopplas vidare till den moderna genusteorin av Connell och Pearse (2015) resonemang. Vidare diskuterar Connell och Pearse (2015) om könstillhörighet, om människan som vi är och skriver att antingen är vi kvinna eller man som sedan är något som utvecklas under människans liv. Detta sker vidare genom att vi människor konstruerar oss själva som maskulina eller feminina. Det gör att vi antingen tar en plats i genusordningen eller så förhåller vi oss till den plats som vi får, vilket bidrar till hur vi människor beter oss i vardagen (Connell och Pearse, 2015, s.18-20). Detta är en genusordning som förekommer även i föreningsidrotten, idrotten och i ämnet idrott och hälsa.
Genusdiskursen
Genusordning som nämns ovan är något som handlar om genusbeteende, hur människor ska bete sig i samhället, hemmet, äktenskapet, arbetet, skolan, idrotten och
föreningsidrotten är några exempel eller vad som är typiska manliga- respektive kvinnliga idrotter. Under granskningen av läroböckerna förekommer det en
genusdiskurs som beskriver hur människor beter sig som sedan bidrar till att skapa möjliga genusidentiteter. Ett mönster som visar könens med andra ord flickor- och
pojkars egenskaper och intressen, det vill säga genusdiskurs. Genusdiskurs är en diskurs som ses som en fortsättning av kategoriseringsdiskursen som jag nämnde ovanför. Connell och Pearse (2015) skriver att identitet är något som utvecklas under människans liv och att det finns två mönster som kan kopplas till genusdimensioner. Connell och Pearse (2015) skriver att symboliska relationer är ett mönster som kan hjälpa oss människor att tolka en människa eller en grupp människor för att skapa
identitetenstillhörighet. Likaså känslomässiga relationer som handlar om att människor skapar samhörighet mellan människor och grupper inom skolan, ämnet idrott och hälsa samt idrottsföreningar.
Under granskningen av den insamlande empirin kan det identifieras upprepande mönster från stereotyper och generaliseringar av kön. I lärobok 1 finns det ett kapitel som heter ohälsa och har en underrubrik ”kroppsideal”, här beskriver läroboken hur ungdomar vill se ut. ”idag vill många flickor vara smala, och många pojkar vill ha stora muskler” (Lärobok 1, s.44). Det finns även fotografi som identifierar tre pojkar och en av dessa pojkar ser äldre ut jämförelse med de andra två. Den äldsta pojken kan man inte se i hel figur. Mellan de yngre pojkarna kan man se den enas ansikte, den andra pojken är vänd från fotografen. Bilden är fotograferad i en gata och på husväggen syns en bild i form av en målad bild på en vältränad man som spänner sina muskler och framställs som maskulin. Alla tre pojkar har svart hår och blå skjorta på sig, där en av pojkarna har en ryggsäck på ryggen. En av pojkarna har även glasögon och kollar på pojken som har ryggen mot fotografen (Lärobok 1, s.44). Ett annat exempel som förekommer i läroböckerna, beskriver hur flickor och pojkar som är fysisk aktiva. I Lärobok 1 finns det ett ännu tydligare exempel på flickornas idrottande under rubriken bantning, där läroboken beskriver om hur flickor är motionerar för att gå ner i vik ”att välja gå ner i vikt är en av de främsta orsakerna till att flickor motionerar”(Lärobok 1, s.45). Läroboken framställer flickor utifrån ett ohälsosamt perspektiv där flickors ända intresse skulle vara viktminskning.
I samma lärobok finns det kapitel som handlar om träningslärare och har en underrubrik som heter när kan tjejer och killar träna tillsammans? I lärobok 1 skriver man om
idrotten bedrivs på pojkarnas villkor utan att riktigt veta hur idrott bör utformas för att passa flickorna också. Även om vissa idrotter fungerar bra när flickor och pojkar tränar ihop speciellt i längre åldrar fram till puberteten. ”Men att tjejer och killar är till viss del olika, och därför kan gemensam träning ibland vara olämplig”(Lärobok 1, s.80). ”I
gymnasiet får pojkar ofta ett övertag i bollspel” (Lärobok 1, s.80) än flickor. För att ”pojkar är ofta mer aggressiva och tävlingsinriktade, medan flickor är mer socialt inriktande i sitt idrottsutövande” (Lärobok 1, s.80). Detta kan kopplas till Connell och Pearses (2015) genusteori kring maktrelationer och utifrån skolans perspektiv kan maktrelationer i ämnet idrott och hälsa framställas som arena i form av institutionalisera makt. I skolan har eleverna skolplikt och måste närvara. I läroboken finns det en annan makt som syns bland eleverna där pojkar dominerar i bollspel i ämnet idrott och hälsa (Connell och Pearses, 2015). Detta kan även kopplas till Londos (2010) undersökning om hur pojkar dominerar istället för att inkludera flickor i spelet. Detta kan även skapa orättvisor mellan flickor och pojkar ur ett genus- och maktperspektiv i
idrottsundervisningen (Alsarve, Jakobsson och Helgesson, 2017)
I lärobok 2 finns det ett kapitel som heter Din kropp, så fungerar den och har en underrubrik som heter hjärta och blodomlopp som beskriver hur hjärtat fungerar. ”Kvinnor har generellt 5-10 procent lägre hemoglobinvärden än män” (Lärobok 2, s.36). I lärobok 2 finns det ett liknade citat som finns i ett kapitel som heter
Kosthållning under en underrubrik som heter vår ämnesomsättning när det gäller människans BMR ”pojkar i åldrarna 10-18 år: [...] med 17,5. Flickor i åldrarna 10-18 år [...] 12,2” (Lärobok 2, s.103). Här beskriver lärobok 2 vad flickor respektive pojke bör ha för BMR. Vidare i lärobok 2 finns det ett kapitel som heter idrott, motion och jag, och har en underrubrik som heter Idealens effekter och träningsbeteende. Här beskriver läroboken kroppsideal och handlar om människans utseende, bland annat ”att unga flickor, bland annat på grund av medias bild har förvriden syn på kvinnlighet och kroppar” (Lärobok 2, s.274). Här finns ett mönster som kan kopplas till Connell och Pearses (2015) symboliska relationer som handlar om hur flickor och pojkar bör vara, det vill säga feminint respektive maskulint. Connell och Pearse (2015) använder sig av genussymbolik som finns i fotografier, film och kläder till exempel. Eller ”bland en del unga män råder det muskulösa kroppsidealet. I jakten på detta stereotypa mansideal kan en träningsspiral utvecklas, där man hela tiden strävar efter större och fler muskler” (Lärobok 2, s.276). Texten beskriver den manliges träningsbeteende samtidigt som ett fotografi visar en kvinnlig utövare som stretchar framsida lår. Det gör hon genom att stå på ett ben samtidigt som hon ta upp andra benet och trycker foten mot rumpan (Lärobok 2, s.276). Den kvinnliga utövaren har ett vitt linne, ljusblå trekvarts byxor och vita skor på sig. Den kvinnliga utövaren befinner sig i ett grönområde såsom naturen eller
skogen. Det är svårt att identifiera området för bildens fokus är på den kvinnliga utövaren som stretchar och är glad med ett leende på läpparna (Lärobok 2, s.276).
Lärobok 2 är den enda läromedel som skriver om genus i den insamlade empirin. Läroboken beskriver genus utifrån ett historiskt perspektiv ”hur idrotten har vuxit fram som något maskulint, en verksamhet skapad av och för män [...] bland annat beror det på tävlingsidrottens typiska ideal som till exempel rivalitet, tuffhet och fysisk
styrka”(Lärobok 2, s.277). ”Dessa ideal har blivit maskulina eftersom idrotten har letts och utövats av män medan kvinnor har hållits utanför” (Lärobok 2, s.277). Olofsson (1989) beskriver i sin avhandling om männens egenskaper, att männen är aggressiva, tävlingsinriktade och starka. Läroboken beskriver att den manliga idealen är att männen är fysisk stakare och maskulina än kvinnorna. Detta kan kopplas till Connell och
Pearses (2015) resonemang kring kvinnor och män. Connell och Pearses (2015) beskriver kvinnan som feminin och mannen som maskulin (s.55-59).
Genusdiskursen förekommer även bland annat i lärobok 1 under kapitel som heter Idrott då och nu. Där finns det en underrubrik som heter Idrott för miljarder, som handlar om idrottens ekonomiska bidrag och att kommunen betalar flera miljarder kronor för olika idrottsplatser, ishallar, simhallar och andra arenor. Lärobok 1 skriver även om ”stödet till traditionella pojkidrotter” (Lärobok 1, s.128) till exempel ”ishockey som är
betydligt, större än ridning, som många flickor ägnar sig åt” (Lärobok 1, s.128). Här ser vi ett mönster som förekommer där läroboken tar upp exempel på vilka idrotter som är för flickor respektive pojkar. På nästa sida därefter i boken finns det ett fotografi som identifierar en man som utövar tennis. Han sitter i rullstol och slår över tennisbollen på en tennisbana. Utövaren ser koncentrerad ut och har tennisracket ovanför sitt huvud. Till bilden finns det även en bildtext ”Peter Wikström – svensk OS-medaljör i tennis” (Lärobok 1, s.129). I jämförelse med ett annan fotografi som är på utövare som spelar rullstolsbasket inomhus, däremot ligger bildens fokus på en kvinnlig utövare som sitter i rullstol. Hon har gul T-shirt, svarta trekvartsbyxor och gröna skor på sig. Det är svårt att tolka bilden om kvinnan försöker fånga eller passa bollen, för hennes armar är över huvudet samtidigt som hon rör bollen med fingrarna (Lärobok 1, s.183).
I nästsista kapitlet som heter Spel och regler i lärobok 1 presenteras sju olika idrotter i form av spelets regler och hur man utövar idrotten. Läroboken presenterar idrotter som basket, handboll, fotboll, innebandy, vollyboll, badminton, tennis och bordtennis. Det
förekommer prestationer inte bara om spelets regler för idrotterna utan även om idrottsföreningars medlemmar och utövare. Det vill säga hur många utövare och
medlemmar som är flickor respektive pojkar i föreningsidrott. Till exempel i basket kan det beskrivas såhär ”det finns nästan 400 basketbollföreningar och över 100 000
medlemmar [...] är 55 procent pojkar och 45 procent flickor” (Lärobok 1,s.184). Likaså beskriver läroboken de övriga idrotterna, ett annat exempel är inom handboll, ”det finns 500 föreningar och över 100 000 medlemmar i Sverige. Ungefär 55 procent av utövarna är pojkar och 45 procent är flickor” (Lärobok 1, s.186). I volleyboll där beskriver läroboken att ”ungefär 55 procent av utövare är flickor”(Lärobok 1, s.189). Lärobok 1 har inte bara förmedlat kunskap om idrotterna utan även förmedlat om vilken idrott som dominerar av respektive kön därav presenteras idrott som flick- respektive pojkidrott. Läroboken beskriver idrotterna som feminina respektive maskulina (Lärobok 1, s.184-192).
Detta är något som Larsson (2012b) problematiserar och diskuterar vidare om vilka föreställningar som finns mellan flickor respektive pojkar. Larsson (2012b) anser att föreställningar mellan flickor och pojkar är olika vilket beror på deras prestation,
rörlighet, koordination, styrka, uthållighet inom olika idrotter. Larsson (2012b) anser att föreställningar mellan flickor och pojkar är olika, och därför påverkar prestationen i olika idrotter samt hänvisar till att det perspektiv som väger tyngst inte skulle vara biologiska utan det sociokulturella perspektivet. För det sociokulturella perspektivet handlar om hur flickor och pojkar identifierar sig själva utifrån könsroller och föreställningar (Larsson, 2012a). Dessa idrotter som presenterades i lärobok 1 är pojkdominerade vilket återspeglas i idrott och hälsa där även pojkar dominerar. Detta kan kopplas till Connell och Pearse (2015) genusteori om att pojkar föreställs vara mer fysiskt lagda och maskulina än flickor.
Connell och Pearse (2015) skriver i sin genusteori att vi människor beskriver oss själva som maskulina eller feminina utifrån hur vi agerar inom det strukturerade mönster som finns i samhället. Connell och Pearse (2015) skriver vidare om produktionsrelation som handlar om fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Detta är en fördelning som syns i läroböckerna och speglas i fysiska aktiviteter samt i ämnet idrott och hälsa. Till exempel där fler pojkar väljer fotboll och bollspel än flickor som väljer ridning och dans. Idrottsämnet som institution kan anses ha en genusregim där elever, flickor respektive pojkar förväntas att agera eller bete sig på ett visst sätt. Det kan se
olika ut beroende från elevgrupp till skola, likaså kan variera inom olika idrotter (Grahn, 2008). Här framställs som pojkar som dominerade i jämförelse med flickor i olika idrottsgrenar.
Kvinnan som problemdiskurs
Under granskningen av läroböckerna har det framkommit ett mönster i den insamlade empirin om hur flickor och kvinnor presenteras i läroböckerna. Framför allt i form av kvinnan som problemdiskurs, det kan vara områden om flickornas intresse för idrotten, ohälsa i form av ätstörningar och tobak. I lärobok 1 finns det en kapitel som heter ohälsa som har en underrubrik Tobak, som handlar om rökning och många har svårt att
förklara varför de röker, vilket kan beror på grupptryck och att det är 25 000 ungdomar som röker i Sverige ”fler flickor än pojkar” (Lärobok 1, s.32). Det gäller även snus att ”unga kvinnor snusar allt oftare” även ”om det är vanlig att män snusar istället för att röka” (Lärobok 1, s.36). Här beskriver läroboken hur flickor faller lättare och är svaga för grupptryck än pojkar när det gäller tobak och rökning. På sidan 36 finns det en bild som är ett fotografi på två kvinnliga turister som har utrustning på sig i form av
vandrarväska på ryggen och ryggsäck på framsidan. Kvinnorna är unga som luktar på snus av någon som man enbart ser armen och handen på. En av kvinnorna luktar på snusen medan den andra kvinnan håller handen för munnen och näsan (Lärobok 1, s.36).
I samma kapitel finns det en annan underrubrik som heter Alkohol, allt fler ungdomar tar avstånd från att dricka alkohol och sen finns det ungdomar som dricker. Det som skiljer sig mellan flickor och pojkar är att ”flickor har mindre kroppsvolym och därför påverkas de ofta mer än pojkar” (Lärobok 1, s.38). Eller att pojkar och män ska tåla mer alkoholintag än flickor och kvinnor. På nästa sida finns det ett fotografi där flickor och pojkar dansar tillsammans. Ungdomar som ser glada ut (Lärobok 1, s.39). Vidare i lärobok 1 beskrivs det att flickors intresse för idrotter är ”att vilja gå ner i vikt är en av de främsta orsaker till att flickor motionerar” (Lärobok 1, s.45). Vilket kan leda till ätstörning ”var femte flicka i gymnasiet, [...] lider av ätstörningar som kan utvecklas till sjukdomarna anorexi, bulimi och sjuklig fetma” (Lärobok 1, s.47). Vidare skrivs det i lärobok 1 att anorexi är en form av ätstörning som ”drabbar framför allt flickor [...]. De flesta är ambitiösa och duktiga, både i skolan och idrott. Flera är till och med
