Kvinnlig omskärelse – en parentes

Medan studier visat att äldre somaliska kvinnor ofta ger en positiv bild av sex (se Johnsdotter et al., 2005) gav de unga kvinnorna i den här studien uttryck för mer blandade föreställningar, något pilot studien också visade.31 _{Bland de äldre tjejerna som vuxit upp}

i Somalia hade majoriteten en bild av att omskurna kvinnor har en förstörd förmåga att njuta sexuellt. De yngre tjejerna hade mer varie- rande föreställningar. En förklaring till skillnaden kan vara att de lite äldre tjejerna genom universitetsstudierna i Somalia präglats mer av könsstympningsdiskursen som länge varit dominerande i samhälls- debatten och i forskningen globalt. Föreställningarna har inte stöd av den forskning som gjorts på området, som visar att många omskurna kvinnor njuter av sex och att de flesta kan få orgasm (se översikt av Obermeyer, 2005). Tjejerna lät oss på olika sätt förstå att de inte hade tidigare sexuella erfarenheter, så istället kan uttalanden om förlorad sexuell förmåga ses som uttryck för den offentliga diskursen om kvinnlig omskärelse.

I studien efterfrågade vi inte vilka egna sexuella erfarenheter de unga kvinnorna har utan resultatet speglar socialt erkända idéer som finns kring fenomenen som studerats (se avsnitt 2.1). Det behöver inte innebära att dessa idéer är självupplevda eller giltiga för alla i gruppen som studeras, däremot säger de någonting om diskursen kring fenomenet och i förlängningen om vilka förväntningar som finns kring ett fenomen. I ett forskningssammanhang innebär det att vi bör ta i beaktande att personerna vi möter ofta ger uttryck för perspektiv som redan är i omlopp, en situation som benämnts ”the looping effect” (Hacking 2006).

I en växelverkan mellan kulturella normativa diskurser som produ ceras och förmedlas bland annat genom massmedia och forsk- ning, skriver sig också ”sanningar” in i individens medvetande och på verkar hur vi alla, på en individuell nivå, upplever och talar om ett fenomen (Simon & Gagnon, 1986). För unga kvinnor som ännu inte har etablerat ett eget förhållningssätt till sin sexualitet och format en självbild av vilka de är som sexuella varelser kan representationerna på det här sättet få betydelse för hur de i framtiden kommer att se på sin sexualitet och dess möjligheter.

Massmediala framställningar av kvinnlig omskärelse är ofta präg- lade av en negativ framställning av omskurna kvinnors sexualitet. Ofta skildras de värsta tänkbara scenarierna som inte sällan innehål- ler blodiga knivar eller rakblad (NCK, 2011). Mediabilderna ger inte utrymme för erfarenheter från omskurna kvinnor som visar att de kan njuta sexuellt och har förmåga till sexuella känslor. Det kan vara av stort värde för enskilda unga tjejer som genomgått omskärelse att få information om den forskning som visar att de har stora möjlig- heter till en positiv sexualitet, och att studier har visat att trots att rikt innerverad vävnad från vulva tas bort kan kvinnor fortfarande uppleva orgasm och njutning (Heiman, 2007).

Yngre tjejer som ännu inte påbörjat någon sexuell karriär och därför saknar erfarenheter att jämföra med riskerar att präglas negativt av den bild av omskurna kvinnors sexuella förmåga som förmedlas i den offentliga diskussionen.

Skolsköterskorna framstår som en nyckelgrupp för att förmedla en positiv bild av sex till omskurna flickor. Ett sätt att uppmärk- samma frågan är att införa frågor om kvinnlig omskärelse som en del i den rutinmässiga hälsokontrollen av elever, eller att på andra sätt i samtal med berörda grupper av ungdomar signalera en tillåtelse att tala om. Det finns flera modeller för hur man kan arbeta med sexuella frågeställningar. En modell som ofta används i sexualrådgivningsarbete är PLISSIT-modellen (Annon, 1976). Modellen beskriver sexualrådgivningsarbete på olika nivåer där den första nivån (P) Permission to talk handlar om att rådgivaren har en tillåtande, icke-dömande hållning och ett inkluderande språk i mötet med den man arbetar mot. På så vis ges utrymme för flera erfarenheter och synsätt. Ett sätt för den som möter frågorna att visa att denne tar in ungdomens upplevelse är att vara lyhörd för de begrepp som används av den unga själv. Å ena sidan kan ett ord som ”stympning” vara svårt för en ung tjej att internalisera i sin självbild. Å andra sidan kan en tjej som faktiskt upplever att hon har varit med om en stympning uppleva att ordet ”omskärelse” för- minskar ingreppets betydelse. I kunskapsöversikten från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) används metaforen att parentessätta sin förförståelse av ett fenomen (Englander & Robinson, 2009:38 i NCK, 2011). Syftet med parentessättandet är att öppna upp för den mening personen man möter tillskriver fenomenet, hur den per sonen beskriver sin upplevelse och erfarenhet av fenomenet.

Risken är annars att man faller in i en etnocentrisk förståelse av fenomenet där det inte ges utrymme för att ta in den unga kvinnans berättelse (NCK, 2011).

Massmediala bilder färgar också det allmänna medvetandet om praktiken. Framställningarna väcker ofta negativa känslor, vilket kan komma att påverka professionellas agerande i frågan (NCK, 2011). Av den anledningen är det extra viktigt att den professionelle som möter ungdomen kan lägga sin förförståelse åt sidan och lyssna in ungdomens berättelse och erfarenheter. Det blir också viktigt att professionella som möter omskurna kvinnor i sitt arbete har tillgång till nyanserad information och kunskapsmaterial. I skrivande stund håller Socialstyrelsen samarbete med Länsstyrelsen Östergötland på att sammanställa ett kunskapsmaterial på området för att förbättra bemötande av omskurna flickor och kvinnor.