Vad tycker ungdomarna bör förmedlas

De äldre nyanlända tjejerna framhöll att kvinnlig omskärelse var det ämne som var viktigast att diskutera i sexuell hälsorådgivning:

[CL frågar:] - Vad är viktigast att prata om när det gäller sexuell hälsorådgivning?

- Om jag skulle hjälpa somaliska kvinnor med detta [sexuell hälsa] skulle det vara mer om FGM. [Det är bra] om tjejerna vet det här och att det är jättemånga problem som ska komma [kan uppstå]. Man ska berätta och förbereda tjejerna. Om de redan har gjort omskärelse ska man berätta för dem så att de inte gör det på sina barn (Fatima).

På frågan om vad som bör förmedlas om kvinnlig omskärelse var ett vanligt svar att man bör beskriva de komplikationer omskurna tjejer eventuellt kan möta till följd av ingreppet:

[CL ask:] - What should be told? - The risks, I mean the…

- The complications, exactly, a lot of complications actually. - During circumcision there can be bleeding or there can be… well bleeding that’s enough. They even use non-sterilized [instruments], there can be infections… there can be menstruation problems because they make the opening very tight so the menstruation can’t come out, and there’s this other thing, cyst, and psychological [complications].

- Also during intercourse they have a lot of pain.

- And they don’t have [any] pleasure (samtal äldre tjejer, FGD).

Att informera om medicinska risker och risker i förhållande till sexuell och reproduktiv hälsa ansågs som viktigt, dels för att kunna hjälpa tjejer där det uppstått problem till följd av omskärelsen men främst som ett sätt att förebygga att tjejer omskär sina framtida döttrar: They [sex educators] will tell you that you will get these

complications. You have to be ready, it’s inevitable. Also it’s good to tell them ‘don’t do this to your children’, that’s very important, you can prevent it (Nura). De unga kvinnorna menade att ungdomar

också bör informeras om möjligheten att få hjälp inom hälso- och sjukvården ifall problem uppstår till följd av ingreppet.

De intervjuade som arbetat inom hälso- och sjukvården i Somalia hade erfarenheter av att kvinnorna och männen de mött i sitt arbete ofta hade bristfälliga kunskaper om den anatomiska strukturen på kvinnliga könsorgan. Många kände inte heller till anatomiska skillnader mellan omskurna och icke-omskurna genitalier. Av den anledningen föreslog de att i hälsorådgivningen visa bilder på kvin- nans genitala anatomi vid olika typer av omskärelse och bilder där ingrepp i könsorganen inte gjorts.

När vi pratade med de yngre tjejerna om vad de tyckte bör för- medlas till unga omskurna tjejer fick vi andra svar. Några hade fun- deringar över hur omskärelsen skulle påverka sexualiteten i framtiden medan många hade mest funderingar kring varför ingreppet utförs, vilken typ av ingrepp det finns och vilka länder som praktiserar tradi- tionen. På frågor om vad som bör förmedlas till unga omskurna tjejer svarade Filippa att hon har bra koll på riskerna med omskärelse men undrar ”vad är det bra med det?”:

De säger tjejer omskärs i typ det där hemlandet, de [utför] om- skärelse och sånt. Jag bara ’okej vad händer sen? Varför är det så? Vad är det bra med det, vad är det dåliga med det?’ … Det dåliga vet jag, man kan dö om man gjort för mycket omskärelse, men jag vet inget, vad är det bra med det? (Filippa).

I andra studier på områden har man kunnat se att reflektioner kring praktiken startat när man på något vis upptäckt att vad som tidigare betraktats som normalt eller naturligt, i den nya kontexten betraktas som annorlunda (Johnsdotter, 2002). I Somalia är omskärelse något som förknippas med stolthet och är ett tecken på kvinnlighet, medan det i det offentliga samtalet i Sverige beskrivs som en ”stympning” (jfr. Fangen & Thun, 2007). I kontakt med det västerländska sam- hället sker på det här sättet en omvärdering av praktiken. Det fram- står här som betydelsefullt att hjälpa unga tjejer att skapa mening i för hållande till praktiken som utförts, kanske på dem själva eller på någon i deras närhet. Erfarenheten av att ha genomgått omskärelse kan bli lättare att bära om man också förstår något av motiven till att det en gång ägde rum (Schultz & Lien, 2013).

De unga kvinnornas olika utgångspunkter i frågan kan delvis för- klaras med att de äldre tjejerna redan tagit del av kampanjer kring kvinnlig omskärelse medan de yngre tjejerna uttryckte att de fått mycket begränsad information om praktiken. Deltagarna lät oss på olika vis förstå att de inte hade egna sexuella erfarenheter – man kan därför tänkta sig att de förväntningar på sexuella konsekvenser av ingreppet som de äldre tjejerna gav uttryck för snarare speglar den information om ingreppet de tagit del av genom universitetsstudier i Somalia och information via internet. I den allmänna diskussionen på området ligger fokus på att förebygga kvinnlig omskärelse genom att lyfta fram negativa konsekvenser för den sexuella hälsan. De äldre tjejerna som växt upp i Somalia tycktes i större utsträckning ha tagit del av och präglats av den allmänna diskussionen på området. Deltagarna som vuxit upp i Sverige eller kommit till Sverige som unga tonåringar uttryckte många funderingar kring omskärelse och tycktes till skillnad från de äldre nyanlända tjejerna inte ha hunnit bilda sig en bestämd uppfattning av fenomenet.