6.3.1 Barnafödande
I vittnesmålet till ett Brynolfmirakel berättar vittnet att ”fadern befann sig på annat håll medan modern låg till sängs efter nedkomsten”.59 Det tyder på att fadern inte var den som tog hand om barnet efter födseln, utan den uppgiften föll på någon annan om mo-dern som i det här fallet var sängliggande.
I ett flertal fall tycks fadern till barnet inte ha varit närvarande vid födseln, utan modern hade hjälp av andra kvinnor. Förutom det ovan nämnda miraklet från Nils Hermanssons kanonisationsprocess förekommer det ett exempel i Birgittas mirakelsamling där det står att ”Kettilborg, hustru till Gunnar … låg under tre dygn i de farligaste födslovåndor, så att de kvinnor, som voro hos henne, alldeles misströstade om hennes liv.”60 Ett annat exempel kommer från Katarina. ”Samma år födde en kvinna i Lundby… ett barn, som var dött i två timmar sedan det kommit till världen ur moderlivet. Men de närvarande kvinnorna, som såg denna ömkliga syn, gjorde ett löfte till … fru Katarina”.61
Det finns ett avvikande fall i ett av Brynolfs mirakel där det står att fadern var närva-rande.62 I övrigt nämns bara andra kvinnor som närvarande i det rum där förlossningen skedde. Det står heller inget om var fadern befann sig när barnet kom till världen, men han tycks heller inte ha varit närvarande när bönen om hjälp för modern eller barnet
58 Den heliga Birgittas mirakler, 1959, 250. 59 Brynolfs mirakler, 181.
60 Den heliga Birgittas mirakler, 1959, 241.
61 Vita Katherine: facsimile tryck av Bartholomeus Ghotans i Stockholm 1487 tryckta bok, Pro veritate, Uppsala, 1981, 79.
blivit avlagd, vilket innebär att han antingen inte befann sig tillräckligt nära för att det skulle gå att kalla in honom eller att mannens närvaro vid förlossningen helst skulle undvikas. Det går dock att konstatera att rummet där födseln skedde var kvinnornas sfär.
Barnafödsel och graviditet är en inte alltför ovanlig kategori mirakelberättelser. Det förekommer tre exempel bland Brynolfsmiraklena, fyra bland Birgittas mirakel, ett i Katarinas mirakelsamling
6.3.2 Barnuppfostran
När ett barn råkar illa ut i berättelserna uppvisar båda föräldrarna sorg. Det finns flera exempel där antingen båda föräldrarna är ledsna över sina barn eller bara den ena föräl-dern omnämns. Dessa exempel inkluderar ett Katarinamirakel där en pojke drunknar och fadern beskrivs som bedrövad när han har blivit kallad till platsen och sedan är den som sitter och ber till Katarina till dess att sonen kommer till liv igen.63 I ett annat Kata-rinamirakel står det dock att ”en moders sorg övergår ju varje annan”64, vilket antyder att modern förväntades sörja mer än fadern. Det går i linje med det Petersson tar upp gällande att, även om fäder också sörjde sina barn, ansågs moderns sorg vara den stark-aste.65
Som både Fröjmark och Petersson nämner går de sörjande föräldrarna emot tidigare missuppfattningar om kärleken mellan barn och föräldrar under medeltiden.66
Den viktiga föräldern verkar dock anses vara fadern. Patronymikon används i ett flertal fall, till exempel Johan Karlsson och Sigrid Vikmansdotter,67 men aldrig matronymikon. Utöver det beskrivs barnen ofta som söner eller döttrar till sina fäder. Bland Brynolfs-miraklerna är det tre barn som benämns som son eller dotter till sin far men bara ett barn som benämns som son till sin mor. Eftersom fadern ofta var den viktiga när det kom till arv är det logiskt att barnen skulle definieras efter vem deras far är.
63 Vita Katherine: facsimile tryck av Bartholomeus Ghotans i Stockholm 1487 tryckta bok, Pro veritate, Uppsala, 1981, 71.
64 Vita Katherine: facsimile tryck av Bartholomeus Ghotans i Stockholm 1487 tryckta bok, Pro veritate, Uppsala, 1981, 87.
65 Petersson, 2012, 26.
66 Fröjmark, 1997, 29–30; Petersson, 2012, 25–26. 67 Brynolfs mirakler, 182.
Det finns dock fall där modern är den förälder som används för att identifiera barnen. Det gäller framförallt om hon är änka.68
Den tvåårige Bo, son till landbonden Peter i Klåstads by och socken nära Vadstena, Linkö-pings stift, svalde onsdagen efter S:t Pauli omvändelses dag ett stort stycke av ett järnspett, vilket trängde så djupt in i hans strupe, att det varken kunde röras upp eller ned. Hans mo-der Margareta kunde beröra det med sitt långfinger men kunde inte draga ut det. Då hon såg, att gossen var nära döden bar hon honom till kapellet (hans ögon voro redan över-dragna och han kunde ej andas) och åkallade ödmjukt fru Birgitta för honom. Medan hon bad, försvann järnet, och barnet började genast dia modersbröstet med glad uppsyn. Vittnen äro Olov och Johan, landbönder i nämnda by.69
Birgitta-miraklet ovan tyder på att små barn ofta var med sina mödrar, om inte annat för att Bo fortfarande tycks bli ammad. Det är också modern som försöker få ut järnet och, när det inte lyckas, tar med sitt barn till kapellet för att be till Birgitta. Fadern nämns enbart som ett sätt att identifiera barnet men medverkar inte i miraklet.
Att Bo var med sin mor skiljer sig lite ifrån det Petersson tar upp att sönerna följde med sina fäder i arbetet och döttrarna sina mödrar. Visserligen vet vi inte vad Margareta gjorde när Bo lyckades svälja järnspettet, hon kanske hade arbetat klart för dagen och satt tog just då enbart hand om sitt barn. Det hade dock varit svårt för Bo att följa med fadern om han fortfarande ammade, vilket innebär att han antingen lämnades ensam under dagarna eller att han var med modern. Om han var ensam är det troligaste att mo-dern var den förälder som var närmast, eftersom det är hon som försöker få ut järnbiten. Det skulle i sin tur stödja det Petersson säger om att kvinnors arbetsuppgifter ofta höll dem hemma, medan männen var de som utförde arbetsuppgifterna som behövde utföras bortanför hemmet.70
Ett annat mirakel som går emot det Petersson säger om att söner följde med fäder i arbe-tet och döttrar följde med mödrar finns i Katarinas mirakelsamling.
Samma år följde hustrun till Peter Nilsson … nötkreaturshjorden till betesmarkerna i fälten och skogarna, och hon förde med sig sin treårige son. Denne blev trött av färden, satte sig ned och somnade strax. Modern glömde emellertid bort sonen och följde korna vart de gick, 68 För exempel se Den heliga Birgittas mirakler, 1959, 254.
69 Den heliga Birgittas mirakler, 1959, 246. 70 Petersson, 2012, 20.
ända tills de om kvällen vände hem till fållorna. Då först kom hon ihåg sin son, som hon lämnat kvar i skogen. Ytterst bedrövad gick hon till sin man och sade honom vad som hänt. I stor sorg gick han ofördröjligen in i skogsdjupet för att söka, men den dagen kunde han ingenting uträtta och inte heller följande dag, fastän han hade skaffat sig många medhjäl-pare, som sökte tillsammans med honom. Men på tredje dagen knäböjde han i sin själs för-tvivlan och sorg och lovade att vallfärda till fru Katarinas, den heliga Birgittas dotters, grav i Vadstena med offergåvor, och så innerligt han kunde bad han till nämnda fru Katarina att hon skulle giva honom hjälp till att finna hans förlorade son. Därefter gick han med sina vänner åter in i skogen för att ännu en gång försöka finna honom. Efter att ha gått skallgång hela dagen fann de honom på kvällen där han låg, maktlös och skälvande på marken. Fa-dern tog honom i famnen och återgav honom med glädje till moFa-dern för att bli uppvärmd och vederkvickt. I sin moderliga kärlek och medömkan vederkvickte hon honom, så att han inom kort blev helt återställd.”71
I det här miraklet följer sonen med sin moder när hon arbetar, inte fadern. Det är även modern som, i sin så kallade moderliga kärlek och medömkan, tar hand om sonen när han är återfunnen. Det märks att båda föräldrarna älskar sin son och blir ledsna när han försvinner men att sköta om honom är moderns jobb. Det är hon som ser till att han blir frisk igen och han följde med henne ut i arbetet. Däremot verkar det bara vara fadern som är ute och letar efter honom när han försvunnit, och det är fadern som lejer hjälp till sökandet.
I ett annat Birgittamirakel nämns en tvåårig flicka som kvävs till döds av sängkläderna som modern råkat lägga över henne när hon gått upp ur sängen och den lilla flickan le-gat kvar. Det var också modern som flera timmar senare hittade sin döda dotter och bad till Birgitta för att få henne tillbaka.72 Modern tycks vara den som har ansvaret för dot-tern. De sover i samma säng och det är modern som ser dottern sist på morgonen och först när hon återvänder från var hon hade varit under dagen. Fadern framträder inte förrän modern har bett i flera timmar.
Det sistnämnda miraklet är också ett exempel på det Myrdal tar upp om olyckor som drabbade barn som föräldrarna tvingades lämna hemma när de var iväg och arbetade.
71 Vita Katherine: facsimile tryck av Bartholomeus Ghotans i Stockholm 1487 tryckta bok, Pro veritate, Uppsala, 1981, 103