Lärarna på yrkesprogrammen utgjorde viktiga delar i skolmiljön, utbildnings- och lärandemiljön. Representanterna talade om att det är svårt att rekrytera yrkeslärare, framförallt kvinnor. De menade att lärarna hade relativt hög medelålder samt att en majoritet av dem var män. Vid intervjuerna beskrevs vikten av kompetenta yrkeslärare med bra värderingar för att skapa en bra och integrerande utbildningsmiljö. Det framgick från två av representanterna att lärarna är “en kärnverksamhet. Eleverna kommer och går men lärarna består. Dom behöver jobba väldigt mycket”. Detta visar på lärarnas viktiga och betydelsefulla roll när det kommer till utbildnings- och lärandemiljön.
Representanter från samtliga yrkesnämnder lyfte att det finns en problematisk jargong på yrkesprogrammen. Jargongen kan vara tuff och hård även på APL-arbetsplatserna och de menar att “det är människor vi har att göra med där vet vi att det förekommer i hela samhället. Det vore förvånande om det inte förekommer i vår bransch”. Under en intervju lyftes nämndens arbete mot jargongen. Två representanter pratade om banderollerna med sexistiskt budskap på studentflak som gav signaler om det som fanns i skolmiljön.
Sen har vi det gemensamma projektet med SEF (Svenska elektrikerförbundet) […] som startades i och med olämpliga studentflaksbanderoller. Det var sexistiska uttryck och ord på dem. Vi är förundrade över att det var okej från skolorna, att de inte stoppar det, det säger också något om hur det är på vissa program.
[...] det blev en tävling i “hur gör man positiva studentflak” som vi har gjort utbildningsmaterial till och skickat ut [...] gjort tillgängligt för alla på el- och energiprogrammen. Såsom att diskutera de här frågorna om beteende och varför det är det bra att vi är olika [...] Så det jobbar vi på tillsammans, det är jätteviktigt.
Det framkom även i denna diskussion att det är av stor vikt att lärare och skolledningen arbetar för en bra stämning samt att de arbetar med attityder på gymnasieprogrammen. Vid en av intervjuerna uttrycktes att jargongen i skolmiljön förändras ju mer eleverna kommer i kontakt med arbetslivet. Detta beskrevs som att eleverna “i slutet på trean så har de ju också varit ute på en hel del praktik [...] då bryter du lite i klassen och var och en börjar
31
tänka mer på sin egen bana och så”. Gymnasieskolor med blandning av högskoleförberedande och yrkesprogram förespråkades av några då detta förbättrar både studiemiljön sett till jargongen och fysiskt sett, lokalernas utformning.
Ja det är ju svårt, med ganska mörka färger, gammalt och slitet. Trist jargong. Lokalerna och hur människor beter sig har ganska stor betydelse...
Ja det är faktiskt varken tjejer eller killar som vill vara i en sådan miljö [...] det ger en signal om yrket och programmet. Att det är i en källare och känns mörkt, bullrigt och smutsigt [...] det påverkar såklart.
Informanterna i en intervju hade uppfattningen om att de unga kvinnorna, förutom att de behöver kunna hantera jargongen, också är mer medvetna om vad de vill arbeta med och hur det funkar ute i arbetslivet, i större utsträckning än männen.
Det är inte många tjejer som bara går in och väljer bygg...det gör man inte...ungefär som att en kille skulle välja sjuksköterska, det gör man inte bara sådär utan att du tycker att det verkar häftigt...så jag skulle nog säga att tjejerna har mer av en tanke från början om vad de vill göra för något
En aspekt som lyftes i en av intervjuerna var bilden de vill förmedla kring branschen.
Det är en mansdominerad bransch som är väldigt konservativ...yrket ser likadant ut och fungerar likadant som det har gjort sedan tidernas begynnelse...man fogar ihop stycken, två saker av samma material för att uppnå en tredje sak så att säga...det är samma princip sedan pyramidernas tid [...] just att arbetet är så pass oföränderligt...gör miljön runt själva yrkeskåren, ganska konservativ
Däremot är det viktigt att veta poängterade en informant, att det finns målbilder av hur de önskar att det var och att sanningen är en annan. Det menades att det finns en stelhet olikt andra branscher där det ständigt sker en utveckling, exempelvis IT-branschen. Här menades påtvingade förändringar vara ett sätt att skapa större förändringsbenägenhet inom branschen. En sådan påtvingad förändring menades vara behovet av arbetskraft och att branschen då behöver arbeta mer för att rekrytera arbetskraft från fler grupper i samhället för att kunna dämpa rekryteringsbehovet. Ett perspektiv om förutsättningarna på programmen handlar om tvivel på kvinnornas kapacitet, även om de alltid välkomnas.
32
Företag som är mindre vana vid att ha tjejer, ofta mindre företag...tjejerna blir välkomna där med...där är nästan den här hjälpa-till-för-mycket-mentaliteten...jag tänker på hon som beklagade sig i lastaren […] som maskinförare så ingår det ju delvis att framföra maskinen och förflytta jorden [...] och göra service [...] men så fort hon hoppade ut ur maskinen och skulle göra service, så kom där en kille framspringande ”nej, nej jag ska hjälpa dig med det där”...”ja snällt av dig men jag jobbar med detta” […] det är samma som tjejer på byggen...”nej alltså ta inte den där gipsskivan, den tar jag till dig”...men nu är det ju så att vi jobbar med att bygga, bära och städa. Plocka undan ingår ju i jobbet, så att det är ju ingen skillnad...för en tjej med en gipsskiva alltså
En informant beskrev det problematiska med att särskilja unga kvinnor och män. Då en karriärsfördel för kvinnor inom maskinföraryrket kommer på tal blir det ändå komplexiteten tydlig. Företagen anställer hellre kvinnor menade båda informanterna och sa att de gör det på grund av att reparationskostnaderna blir lägre med kvinnors omhändertagande av maskinerna.
Under intervjuerna beskrevs både arbetsplatserna och skolors verkstadsmiljö som grottliknande, mörk, smutsig, bullrig och belägen i ett hörn i en källare på skolan där få personer rör sig. Det framgick av informanterna att det inte alltid varit en självklarhet med omklädningsrum för kvinnor på yrkesprogrammen vilket ansågs vara problematiskt då detta inte välkomnar de kvinnor som söker programmen eller som är intresserade av dem. Vikten av ett bra bemötande, att få känna sig välkommen och introducerad på företaget, när eleverna är på APL betonas i de flesta intervjuer.
Jag har haft en elev som slutade på grund av hen inte blev mottagen på rätt sätt, så det är en jättestor del i det här. Företagen behöver en plan för APL, vad eleverna ska göra och förväntningar med mera. Det skapar en grund för eleverna att känna att de är en del av företaget under praktik-perioden.
Dessa bitar visade sig vara avgörande för om personen fick en bra bild av branschen. Det framkom av flera informanter att det kan vara av vikt för kvinnor som befinner sig på mansdominerade program att ha andra kvinnor som de kan umgås med i skolan och gärna i samma klass. För en del känns det skönt att “bara vara med killar”.
33
Svaren vi fick om varför unga kvinnor valt yrkesprogrammen resulterar i att både de och männen vill ha jobb direkt efter gymnasiet. Vid samtliga intervjutillfällen kom gruppdynamiken upp. I en pratades det om att en kvinna i gruppen ger en omedelbart positiv effekt på stämningen. Det kan däremot innebära ett ansvar gentemot gruppen i skolan, klassen, att vara kvinna.
Jag har en känsla av att alla har haft en bra resa. Det är ju ingen som känner sig varken på det ena eller andra hållet. Det är snarare tvärtom, att de nästan har fått lida många gånger av att de har varit tjejer som har haft ordning och reda på klassen...
Men där är fortfarande en sak jag tänker på […] det har varit tjejer som har tillräckligt mycket skinn på näsan för att gå ett byggprogram...och det är fortfarande det där tänket “tillräckligt mycket skinn på näsan” [...] du ska inte behöva ha tillräckligt mycket skinn på näsan […] Läser du till stylist eller byggare så ska du kunna leva ditt liv så som du vill leva det...vill du vara den pimpinetta eller grovhuggna typen så ska det kvitta
Representanterna engagerade sig mycket i sociala frågor och arbetade för acceptans av olikheter i den mån de kunde.
På både byggarbetsplatser och serviceavdelningar är personalen avgörande för arbetsmiljön. Den bakgrund och erfarenhet individerna har samt att mångfald ses som positivt. Under samma intervju lyftes tankar om vad som händer när en ny person kommer i arbetsgruppen. Det blir lite samma vare sig det är en gymnasieelev eller en ny kollega menar de, det skapar ett visst händelseförlopp.
skillnaden är nog inte så mycket kvinna-man som det är en gruppdynamik kring vad som händer när någon ny kommer in. Personen ska bedömas, betraktas, testas [...] jag som ny hittar en plats och gruppen avgör min plats [...] jag tror inte det är så mycket kvinna-man som det är gruppfenomen.
Under intervjuerna framgick att det bör finnas förebilder för de unga kvinnorna att identifiera sig med. Att ha fler kvinnor som yrkeslärare anses öka antalet förebilder för de unga kvinnorna och på så sätt få fler unga kvinnor att identifiera sig med yrket, välja och genomgå gymnasieutbildningen. Kvinnans roll i en mansdominerad miljö framkommer även genom att kvinnan beskrivs ha en påverkan på en omgivning som är mansdominerad.
34
En av representanterna beskrev att det lägger sig ett lugn när en kvinna kommer in i arbetsgruppen vilket tonar ner männens behov av att hävda sig. På så sätt beskrivs kvinnan kunna skapa en viss stämning i den mansdominerade gruppen.
Representanterna från yrkesnämnderna betonade svårigheten i att tala generellt om förutsättningarna för unga kvinnor på yrkesutbildningarna. De ser skillnader mellan skolor, dels beroende på dess geografiska läge och om de ligger i en större stad eller mindre ort. Detta har betydelse för vilka som går på yrkesprogrammen vilket formar den sociala, arbets- och studiemiljön. Det framkom även att styrningen av skolan i form av politiker, rektor och lärare har en påverkan på miljön som de unga kvinnorna befinner sig i.
Sammanfattning
Sammantaget framgick det av intervjuerna att yrkesnämnderna har ett stort intresse för och arbetar aktivt med att öka rekryteringen av kvinnor till yrkesprogrammen. Att kvinnor syns i form av förebilder, i marknadsföringsmaterial och på yrkesutbildningarna anses vara viktigt. En viktig strategi är att skapa möten mellan studie- och yrkesvägledare, elever och branscherna för att sprida en mer korrekt bild av yrkena och yrkesprogrammen. Insatser riktas mot det politiska planet i form av dialog kring yrkesprogrammens form och innehåll. Den mansdominerade miljön beskrevs som välkomnande men att stereotypa föreställningar kring yrkena kan ge ett visst motstånd. När det kommer till förutsättningarna för kvinnor på programmen menades det finnas motstånd i form av hård jargong, verkstadslokaler och bristen på kvinnor som förebilder och klasskamrater. En viss särbehandling finns i form av att andra hjälper till med vanliga arbetsmoment och att kvinnorna får ta en viss roll i gruppen under utbildningen. Det betonades starkt att kvinnor välkomnas till branscherna och att de både är eftertraktade och uppskattade på de mansdominerade yrkesprogrammen.
35
Analys
I detta avsnitt kommer resultatet att analyseras utifrån de valda teorierna. Analysen redovisas utifrån samma underrubriker som i resultatet; rekryteringsinsatser, mans- dominerad miljö och kvinnors förutsättningar på yrkesprogrammen.
Rekryteringsinsatser
Yrkesnämndernas rekryteringsinsatser går främst ut på att försöka förändra bilden av yrkesprogrammen, för att på så sätt försöka locka fler kvinnor till programmen. De hade ett stort intresse av att utjämna könsskillnaderna inom branscherna.
Nämnderna arbetar på olika sätt för att skapa en förändring, de har gemensamma mål i att förändra den norm-tyngda bilden av de mansdominerade yrkesprogrammen (Connell 2008, 242-247). Representanterna beskrev hur de arbetar på flera plan bland annat med politiker, skolor och elever för att förändra bilden av yrkena. Att delta i debatten på det politiska planet är ett exempel på aktivitet inom det miljö och samhälleliga systemet vilket sedan har en påverkan på det sociala, individuella och skolsystemet (Patton & McMahon 2006, 198-208).
Exempel på en annan insats är att arbeta med marknadsföringsmaterial som bryter
normerna för programmen och att använda sig av kvinnor som går yrkesprogrammen som
förebilder. Det lyftes fram som viktigt att kvinnor syns i marknadsföringsmaterial för att bryta föreställningarna kring normen att det är män som arbetar som elektriker eller fordonsmekaniker (Connell 2008, 22-26, Connell 2009, 141, 137-139. Dessa insatser sker inom det sociala systemet då media anses vara en av de influenser som påverkar individen och skolan utifrån (Patton & McMahon 2006, 198-208). En viktig del av att förändra bilden av branschen är att visa på den modernisering och teknologiska utvecklingen som skett. Att rikta insatser mot grundskolan anses vara viktigt för att skapa en sanningsenlig bild av branscherna. Informanterna önskade bjuda in studie- och yrkesvägledare till arbetsplatser i större utsträckning. Någon ansåg att vissa vägledare har en felaktig bild av
36
programmen vilket skulle påverka elevernas val till gymnasiet. Samtliga insatser som görs för att öka rekryteringen av kvinnor till programmen visar på en medvetenhet om
rekursivitet och dess påverkan i och mellan systemen samt vikten av att förändra bilden av
branscherna (Patton & McMahon 2006, 205-207). Skapa en bild som välkomnar alla oavsett kön, motverka köns- och genusstrukturer (Connell 2008, 22-26).
Utbildningsinstitutioner, som skolan och fackliga organisationer, med gemensamma mål, ses som viktiga delar i förändringsprocessen mot mindre mansdominerade branscher, för ökad jämställdhet (Connell 2008, 243-249). Vilket belyser vikten av att yrkes- nämnderna och skolan tillsammans arbetar mot gemensamma mål.
Mansdominerad miljö
Informanterna beskrev att alla arbetsplatser idag välkomnar kvinnor. Samtidigt menades yrkesprogrammen präglas av en slags konservatism sett till yrkestraditionen och att det enligt samhällsnormer är män som utför denna form av arbete. Detta visar på
genusstrukturer som är invanda beteendemönster som är svåra att förändra (Connell 2008,
137-139, 141, 242-247). Föreställningarna kring ett yrke kan även kopplas till influensen “historiska trender” i det miljö och samhälleliga systemet då traditionen att män har utövat dessa yrken påverkar föreställningarna som finns idag (Patton & McMahon 2006, 208, 220).
Under intervjuerna beskrevs det att de APL-platser eleverna möter består av en heterogen grupp där en mångfald av intressen och personer är verksamma som en motsats till den allmänna bilden av yrkena. Det beskrevs även att det kan finnas en hård jargong på yrkesprogrammen men att den förändras efter hand då eleverna får mer APL-erfarenhet och blir en del av ett annat sammanhang utanför skolans lokaler. Detta visar på att det finns vissa normer på yrkesprogrammen kring hur elever ska bete sig och att dessa förändras när de kommer i kontakt med arbetslivet. När eleverna befinner sig på en arbetsplats så är det andra personer och normer som finns i influenserna i det sociala systemet än när de befinner sig på skolan vilket visar på den inverkan kontexten har på individen (Connell 2009, 24, 129-134, 141, Patton & McMahon 2006, 198-208).
37
Kvinnors förutsättningar på yrkesprogrammen
Nämndernas representanter lyfte faktorer som skulle kunna upplevas som utmanande för unga kvinnor att slutföra utbildningar på yrkesprogrammen. Lärarnas inflytande på utbildningsinstitutioner behandlas i våra valda teorier, och deras stora betydelse för utbildningsmiljön tas även upp av informanterna (Connell 2008, 243, Patton & McMahon 2006, 269-283).
Representanterna berättade om banderoller på studentflak med sexistiska budskap, de resonerade att jargongen sannolikt även finns i skolorna. Detta kan ses ha ett samband med representanternas upplevelse av att det på skolorna beskrivs att tjejerna behöver ha “skinn på näsan”. De menade däremot att unga kvinnorna inte ska behöva vara en viss typ av människa för att kunna ta sig igenom utbildningarna. Detta speglar normer som ger män möjlighet att behålla makt över arenor där de är i majoritet (Connell 2008, 137-139, 235- 238). “Skinnet på näsan” kan dessutom ses som förväntningar utifrån könsstrukturer (Connell 2008, 18-20).
Den fysiska arbetsmiljön ansågs vara en utmaning då många lokaler upplevs oattraktiva. Lokalerna menades skicka ut signaler om en maskulin miljö, de smutsiga källarlokalerna menas i så fall kräva en viss okänslighet. Föreställningar, förutfattade meningar och för- domar om branscherna och programmen återkom under alla intervjuer vilket gav en bild av
genusstrukturer (Connell 2008, 137-139).
Kvinnor i rollen som yrkeslärare och förebilder inom branscherna efterfrågas av samtliga informanter. Bristen på förebilder är problematiskt betonade representanterna. Om en ung kvinna saknar förebilder så kan detta leda till svårigheter i att identifiera sig med yrket. Connell (2008, 137-139) betonar att vi behöver visa på en mångfald av individer i olika roller för att bredda våra möjligheter att utmana genusstrukturer.
Representanterna nämnde att särbehandling kunde förekomma, då handledare och koll- egor ansåg att kvinnorna behövde hjälp med arbetsuppgifter. Exempelvis genom att män ville göra lyft och utföra service på maskiner åt sina kollegor som var kvinnor. Detta kan ses som ett försök till omvårdande av männen gentemot kvinnorna på arbetsplatserna och inom utbildningarna, liksom kvinnorna beskrevs ta ansvar i klassrummet som del av empirin. Connell (2008, 24, 129-134) beskriver att genusstrukturer ger olika förut- sättningar på individer utifrån kön. Detta går in i två av de exempel som representanterna
38
lyfter, dels hur kvinnor inte förväntas ta tunga lyft på arbetsplatserna och dels när kvinnor får ta på sig en ansvarsfull roll i klassrummet fyllt med unga män. Kvinnor ansågs ha en tydligare målbild redan i gymnasievalet liksom senare under utbildningen, på väg mot yrkesrollen.
Dessa faktorer som nämnts ovan kan kopplas till Patton och McMahon (2006, 198-200) teori rörande influenser, rekursivitet och systemen. Skolan menas vara påverkad inifrån av elever och lärare. Samtidigt som skolan som system påverkas av det sociala och det miljö och samhälleliga systemen. Jargongen, särbehandlingen och det sociala sammanhanget kan ses som ett resultat av både inre och yttre influenser. Jargongen skapas av eleverna i skolan, utifrån de förväntningar som köns- och genusstrukturer skapar, men kan även vara ett resultat av rekursivitet som sker exempelvis mellan historiska trender och samhälls- grupper (Connell 2009, 24, 129-134, Patton & McMahon 2006, 198-208).
Slutsats
Föreliggande uppsats visar att yrkesnämnderna arbetar på flera plan för att öka rekry- teringen av unga kvinnor till yrkesprogrammen. Främst genom dialog och information som riktas till olika grupper, allt från politiker till grundskoleelever. Något som nämnderna vill göra mer av är att arbeta för bättre lokaler, status och utbildnings-kvalitet för att locka fler kvinnor till programmen.
Representanterna beskrev utbildningsmiljön som välkomnande trots att det kan finnas en konservatism kring yrken där män är i majoritet. De beskrev att eleverna oftast möter en välvilja samtidigt som förutfattade meningar och stereotypa roller förekommer. Det fram- kom även att det finns vissa normer på yrkesprogrammen och att dessa kan ses som negativa samtidigt som dessa normer är föränderliga.
Undersökningen visar att det finns visst motstånd för kvinnor som utbildar sig vid de mansdominerade yrkesprogrammen, bygg och anläggning, el och energi samt fordon och transport. Exempel på motstånd är en hård jargong, fysisk arbetsmiljö, bristen på före- bilder, särbehandling och socialt sammanhang. Detta motstånd kan påverka kvinnors upplevelse av utbildningarna och förutsättningar att ta gymnasieexamen.
39
Diskussion
I detta kapitel kommer vi att diskutera resultatet, metod och analys. Vi kommer att föra en reflektion kring vår uppsats kopplat till professionen studie- och yrkesvägledare med förslag på vidare undersökningar.
Resultatdiskussion
Vi har i föreliggande examensuppsats valt att se på hur representanter för yrkesnämnder uppfattar unga kvinnors förutsättningar för att ta gymnasieexamen samt vilka insatser som yrkesnämnderna gör för att öka antalet kvinnor på mansdominerade yrkesprogram som utbildar till bristyrken. Den könssegregerade arbetsmarknaden blir tydlig för grund- skoleelever, senast vid tiden för gymnasievalet (Sandell 2007, 11, Tellhed et al. 2016, 86- 87). En statlig utredning visar på att det finns förväntningar att det på de mansdominerade yrkesprogrammen ska finnas en hård och sexistisk jargong, vilket kräver att de unga kvinnorna som ska välja den behöver vara robusta (SOU 2015:97). Det i våra intervjuer omdiskuterade “skinnet på näsan” för att stå ut med jargongen bekräftar problematik till- sammans med elektrikernas intervjurapport som tycker att det, trots allt blivit bättre med tiden (Öberg, 2018).
Informanterna berättar om yrkesprogrammens utbildningslokaler som mörka, smutsiga och malplacerade. Även om de också lyfter att det finns motsatsen, fina och fräscha lokaler som delas med högskoleförberedande program, där alla trivs bättre.
Normer för maskulinitet styr oss och mannen har mer makt i samhället enligt vår teori