Rekrytering av kvinnor & deras förutsättningar på mansdominerade yrkesprogram - En kvalitativ intervjuundersökning

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Rekrytering av kvinnor & deras förutsättningar på

mansdominerade yrkesprogram

- En kvalitativ intervjuundersökning

Recruitment of young women and their conditions in

male-dominated vocational education programs

- a qualitative interview study

Anni Borgman

Erika Nilsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

2

Abstract

This thesis deals with the problem of the low number of women in the electricity, const-ruction and automotive industries. It highlights the trade councils perspectives on the re-cruitment of women to and their prerequisites to take the high school degree on three male-dominated vocational programs, electricity and energy, construction and construction (typo) as well as vehicles and transport. Representatives from the trade councils have been interviewed. We hope that the results of the survey will increase the understanding of how a male-dominated education environment can affect women and possible recruitment efforts to increase the number of women in vocational programs. The survey uses Connell's gender theory as well as Patton and McMahon's system theory of influence factors to analyze the results. The research confirms the uneven gender distribution of the vocational programs and shows that increased guidance is needed to convey a better picture of the labor market and broaden views to enable norm-breaking education choices.

Our results shows that a large variety of recruitment efforts are used to increase the number of women in vocational programs, both at a political, organizational and individual level. The result also shows that the conditions that women are subjected to on the male-dominated vocational programs vary in welcoming, possibly special treatment in the form of a “helping” along with a certain resistance such as hard jargon affecting them on their way to a high school degree.

Keywords: women, male-dominated environments, norms, trade councils, vocational programs

3

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar problematiken kring det låga antalet kvinnor i el-, bygg- och fordonsbranschen. Undersökningen som gjorts vid uppsatsskrivandet sticker ut genom att visa yrkesnämndernas perspektiv på rekryteringen av kvinnor till och deras förutsättningar att ta gymnasieexamen på de mansdominerade yrkesprogrammen, el och energi, bygg och anläggning samt fordon och transport. Representanter från yrkesnämnderna har intervjuats. Vi hoppas att under-sökningens resultat ska öka förståelsen kring hur en mansdominerad utbildningsmiljö kan påverka kvinnor samt möjliga rekryteringsinsatser för att öka antalet kvinnor till yrkes-programmen. I undersökningen används Connells genusteori samt Patton och McMahons systemteori om påverkansfaktorer för att analysera resultatet. Forskningen bekräftar yrkes-programmens sneda könsfördelning och visar på att ökade väglednings-insatser behövs för att förmedla en bättre bild av arbetsmarknaden och vidga vyer för att möjliggöra norm-brytande val.

Vår undersökning visar att en stor variation av rekryteringsinsatser används för att öka antalet kvinnor på yrkesprogrammen, både på ett politiskt, organisatoriskt och individuellt plan. Resultatet visar även på att de förutsättningar som kvinnor ges på de mans-dominerade yrkesprogrammen innebär välkomnande, eventuellt särbehandling i form av ett hjälpande tillsammans med ett visst motstånd. Hård jargong är ett exempel på motstånd som påverkar dem på vägen mot en gymnasieexamen.

4

Förord

Vi vill börja med att tacka de personer som varit till stor hjälp och stöd under skrivandet av denna uppsats. Vi vill främst tacka våra informanter som gjort denna uppsats möjlig. Tack för er tid och för att ni ville dela med er av era värdefulla tankar och erfarenheter. Ett stort tack riktas även till Rikard, John och Ann-Christine för ert värdefulla arbete med att korrekturläsa och ge era åsikter, vilket har lett till en bättre uppsats. Till sist vill vi tacka vår handledare Jonas Olofsson för att ha stöttat oss under uppsatsskrivandet och gett oss nya perspektiv.

Arbetsfördelningen har i så stor mån som möjligt fördelats rättvist och likvärdigt. Arbetsprocessen har präglats av diskussioner och öppenhet mellan oss författare. Huvudansvaret för kapitlen fördelades på följande sätt. Anni har haft ansvar för resultat, tidigare forskning och diskussion. Erika har ansvarat för inledning, bakgrund, metod, teoretisk förankring och analys. Denna arbetsfördelning har inneburit att grunden för de olika texterna tillsammans arbetats fram för insyn och enighet gällande innehållet.

5

Innehållsförteckning

Syfte och frågeställning ... 8

Bakgrund ... 9

Yrkesprogram ... 9

Gymnasieexamen ... 10

Yrkesnämnderna ... 11

Tidigare forskning ... 13

Könssegregerad arbetsmarknad & mansdominerad miljö ... 13

Utbildningsval ... 14 Vägledande insatser ... 16 Sammanfattning ... 17 Teoretisk förankring ... 18 Sammanfattning ... 19 Metod ... 20 Metodval ... 20 Urval ... 21

Datainsamling och analysmetod ... 22

Etiska ställningstagande ... 24

Resultat ... 25

Rekrytering ... 25

Mansdominerad miljö ... 28

Kvinnors förutsättningar på yrkesprogrammen ... 30

Sammanfattning ... 34

Analys ... 35

Rekryteringsinsatser ... 35

Mansdominerad miljö ... 36

Kvinnors förutsättningar på yrkesprogrammen ... 37

Slutsats ... 38

Diskussion ... 39

Resultatdiskussion ... 39

Metoddiskussion ... 41

Framtida forskning och vägledning ... 43

Referenser ... 44 Bilaga 1 ... 48 Bilaga 2 ... 49 Bilaga 3 ... 50 Bilaga 4 ... 51 Bilaga 5 ... 52

6

Inledning

Att öka antalet kvinnor i mansdominerade yrken är idag av stort intresse. Detta visar sig genom kampanjer som Stoppa machokulturen och Upplyst, Svenska elektrikerförbundets rapport Fokus på jämställdhet ska locka fler kvinnor till elbranschen och nya mål för regeringen gällande andelen kvinnor i byggbranschen (Byggnads & Byggcheferna, Elektrikerförbundet & Installatörsföretagen, Regeringskansliet, 2018, Öberg, 2018).

Kvinnor och män väljer olika yrken vilket visar sig i den tydligt könssegregerade arbetsmarknaden som finns idag i Sverige (SCB 2018, 38-66). Denna könssegregering ses redan i gymnasieskolan där det tydligt framgår att unga kvinnor och män väljer olika gymnasieprogram, framförallt på yrkesprogrammen (se bilaga 1). Vi ser att många utbildnings-al är tydligt traditionsbundna när det kommer till kön exempelvis att det är en stor majoritet av män på bygg- och anläggningsprogrammet och att det är en stor majoritet av kvinnor på vård- och omsorgsprogrammet. Arbetet med att bryta dessa val som görs utifrån kön är av stort intresse just nu det framgår i den offentliga utredningen

Framtidsvalet (SOU 2019:4). Där ges förslaget att genom bland annat undervisningen i

grundskolan göra eleverna mer medvetna om sina och samhällets föreställningar kring utbildning, yrke och kön, genom att utmana dem.

Flera av de yrken som yrkesprogrammen leder till har ett stort behov av arbetskraft med rätt kunskap och kompetens (Arbetsförmedlingen, 2019). Några exempel på bristyrken är motorfordonsmekaniker, installations- och serviceelektriker, undersköterskor och anlägg-ningsarbetare. Arbetsförmedlingen menar att en följd av arbetskraftsbristen är att rekryteringsprocesserna blir längre (2019, 39-40). Redan anställd personal blir överbelastad vilket leder till en sämre arbetsmiljö samt att servicen till kunder och allmänheten blir sämre.

Utifrån SCB:s (2018, 54-55) statistik gällande könsfördelningen vid yrkesprogrammen framgår det att yrkesprogrammen som utbildar arbetskraft till bristyrken rekryterar främst från det ena eller det andra könet, detta trots de goda möjligheterna till arbete som enligt Arbetsförmedlingen finns (2019). En av anledningarna till att både gymnasieskolan och

7

arbetsmarknaden är könssegregerad är de stereotypa föreställningar som finns om olika yrkesgrupper och att detta påverkar individernas utbildnings- och yrkesval (Skolverket 2012, 9, SOU 2015:97, 99). För de individer som funderar på att göra ett normavvikande val eller som redan gjort det så menas dessa föreställningar leda till att de kan möta motstånd och större utmaningar än de som håller sig till normerna (SOU 2015:97, 100-101).

Det är vanligare bland de som gjort ett normbrytande val och befinner sig i en mans- eller kvinnodominerad utbildningsmiljö att hoppa av gymnasieskolan eller byta program än vad det är på de program som har en jämn könsfördelning (SOU 2015:97, 106). Detta leder i sin tur till ökade kostnader för samhället genom att eleverna exempelvis börjar om på ett nytt gymnasieprogram från årskurs ett och därför får en längre tid inom gymnasieskolan eller genom att de helt avbryter sin utbildning (SOU 2015:97, 106-107). Vi har intresserat oss för vad det är som gör att det elever i minoritet utifrån sitt kön i mindre utsträckning tar gymnasieexamen än de i majoritet.

Statistik från Skolverket (2019b, 20) visar att unga kvinnor i större utsträckning tar examen från samtliga gymnasieprogram inom tre år än unga män. De unga kvinnornas skolprestation ser däremot annorlunda ut om man endast tittar på yrkesprogrammen. Där visar statistiken att unga män i något större utsträckning tar examen inom tre år än vad de kvinnorna gör. Tittar vi sen på den programmens enskilda statistik så ser vi att det endast är tre yrkesprogram där unga män tar examen i större utsträckning än kvinnorna. Dessa yrkesprogram är: bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet och fordon- och transportprogrammet (Skolverket 2019b, 48-72). Dessa är även de tre största yrkesprogrammen sett till antalet elever och utifrån detta fattades beslutet att undersöka hur representanter från yrkesnämnderna upplever kvinnornas förutsättningar att välja och ta gymnasieexamen på mansdominerade yrkesprogram som utbildar till bristyrken

Som underlag i denna undersökning har intervjuer gjorts med representanter från Bygg-nadsindustrins Yrkesnämnd, Elbranschens centrala yrkesnämnd och Motorbranschcollege. Det finns ytterligare yrkesnämnder kopplade till bygg- och anläggnings-programmet och fordon- och transportprogrammet.

8

Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka hur representanter från yrkesnämnderna upplever kvinnornas förutsättningar att ta gymnasieexamen samt vilka insatser som yrkesnämnderna gör för att öka antalet kvinnor på mansdominerade yrkesprogram.

• Hur arbetar Byggindustrins yrkesnämnd, Elektrikernas centrala yrkesnämnd och Motorbranschcollege för att öka rekryteringen av unga kvinnor till yrkesprogrammen?

• Hur beskriver representanter från dessa yrkesnämnder den mansdominerade utbildningsmiljön eleverna möter?

• Hur upplever representanter från samma yrkesnämnder kvinnors förutsättningar för att ta examen vid gymnasieskolans yrkesutbildningar?

9

Bakgrund

I detta kapitel kommer de tre yrkesprogrammen och yrkesnämnderna att beskrivas för att skapa en förståelse kring vad dessa innebär. En kort redogörelse kommer även göras kring vad som krävs för att ta en gymnasieexamen.

Yrkesprogram

Gymnasieskolans yrkesprogram ger en yrkesspecifik kunskapsgrund som har syftet att förbereda eleven för ett specifikt arbete. Ett yrkesprogram ges i två olika former som skolförlagd och som lärlingsutbildning. Genom lärlingsutbildningen får eleven möjlighet att lära sig ett yrke genom att kombinera arbete på en arbetsplats med studier i skolan (Skolverket B). Detta innebär att eleven tillgodogör sig de yrkeskunskaper som krävs enligt skolans utbildningsplan och lärandemål på arbetsplatsen. Som lärling på gymnasiet är minst hälften av utbildningen förlagd på en arbetsplats tillsammans med en handledare. De skolförlagda yrkesprogrammen innehåller 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL) (Skolverket A).

Vid bygg- och anläggningsprogrammet finns fem inriktningar; anläggningsfordon, mark och anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri. Inriktningarna ger kunskaper inom exempelvis dränering, grävning, ombyggnad av fastigheter, anläggning av vägar och ventilationsplåtslageri (Skolverket A). För att säkerställa den blivande arbetskraftens kompetens används ett yrkesbevis. För ett yrkesbevis finns det flera krav som behöver uppnås gällande antalet lärlingstimmar, utbildning och praktiska kunskaper (Byggnads-industrins yrkesnämnd B). Kraven skiljer sig åt något beroende på yrket.

På el- och energiprogrammet ges fyra inriktningar automation, dator- och kommunikationsteknik, elteknik och energiteknik. Yrkesprogrammet ger färdigheter inom installation av automatiserade produktionssystem, reparation av dator- och kommun-ikationssystem, underhåll av elanläggningar och inom energi-, miljö- och vattenteknik (Skolverket C). För att få utöva elektrikeryrket krävs ett ECY-certifikat och detta fås

10

genom att ha ett visst antal lärlingstimmar, utbildning och praktiska kunskaper (El-branschens centrala yrkesnämnd A). Detta certifikat kan tas efter att ha genomgått el- och energiprogrammet, vuxenutbildning samt varit anställd som lärling en viss tid. Utöver detta finns det en annan väg för att bli certifierad nämligen ETG-examen. En ETG-examen innebär att examen från gymnasie- eller vuxenskolan ger ett ECY-certifikat (ETG Sverige AB). ETG-examen tas vid skolor som är ETG-partners vilket innebär att de tillämpar elteknikbranschens utbildningskoncept som är format efter branschens kunskap- och kompetensbehov.

Fordon- och transportprogrammet behandlar elektroniken och mekaniken i fordonets funktion. Programmet ges genom inriktningarna godshantering, karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner, personbil och transport. Genom att läsa detta program ges kunskaper som exempelvis kontroll och ledning av material- och varuflöde, lagning av karosseri, fordonsmekanik och trafikkunskaper gällande lastbilar (Skolverket E). Detta program har flera yrkesutgångar och kraven för yrkena är olika men för de yrkesutgångar som Motorbranschcollege arbetar med krävs ingen påbyggnadsutbildning eller yrkesbevis.

Gymnasieexamen

Elever som fullföljer en gymnasieutbildning kan gå ut med två olika former av betygsdokument när de avslutat utbildningen, gymnasieexamen och studiebevis. För elever som läser på yrkesprogram är kraven för examen minst 2250 godkända gymnasiepoäng av totalt 2500 poäng. I detta krävs minst betyg E i kurserna Svenska 1 eller Svenska som andraspråk, Engelska 5 och Matematik 1. Dessutom behövs ett godkänt gymnasiearbete och minst 400 poäng av de programgemensamma ämnena (Skolverket F).

11

Yrkesnämnderna

En yrkesnämnd är en organisation som är ett resultat av en samverkan mellan arbetsgivar-organisationerna och fackliga organisationer inom en viss bransch. Denna samverkan har sitt ursprung i den svenska modellen och Saltsjöbadsavtalet som år 1938 tecknades mellan arbetsmarknadens parter, Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige, med målet att skapa ett samarbete kring förhållanden på arbetsmarknaden (Nationalencyklopedin A, Nationalencyklopedin B). Det övergripande syftet för en yrkesnämnd är att kvalitetssäkra yrkesutbildningarna samt att arbeta för kompetens-försörjningen i och till branschen (Byggnadsindustrins Yrkesnämnd A, Elbranschens centrala yrkesnämnd B, SOU 2015:97, 166, 203-204). Kvalitetssäkringen görs för att säkerställa att branschen ges tillgång till arbetskraft med rätt kompetens (SOU 2015:97, 157). Yrkesnämnderna har möjlighet att påverka yrkesutbildningarna genom nationella programråd som finns. Dessa finns att gynna samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet och för att utveckla och förbättra yrkesprogrammen utifrån arbetsmarknadens behov (Skolverket 2019a). De representanter för yrkesnämnderna som har intervjuats i denna uppsats är Byggindustriernas yrkesnämnd (BYN), Elbranschens centrala yrkesnämnd (ECY) och Motorbranschcollege (MBC).

BYN är ett samarbete mellan Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentre-prenörerna och SEKO, Facket för Service och Kommunikation. BYNs roll att säkerställa yrkesutbildningarnas kvalitet och genom detta förse branschen med kompetent personal fastslås i det yrkesutbildningsavtal som samtliga parter, som nämnts ovan, tillsammans tagit fram (Yrkesutbildningsavtal, 2006). BYN arbetar bland annat för att säkerställa utbildningskvaliteten vid bygg- och anläggningsprogrammet med inriktningen anläggningsfordon, husbyggnad eller mark- och anläggning. En skola som av yrkes-nämnden bedöms uppnå kraven tilldelas kvalitetsmärkningen branschrekommenderad skola. Detta är ett verktyg som används för att tydligt visa på vilka krav branschen ställer och skapa en positiv utveckling på yrkesprogrammet (SOU 2015:97, 192-193).

ECY är ett resultat av samverkan mellan Installatörsföretagen och Svenska Elektriker-förbundet (Installationsavtalet 2017-2020, 78). I yrkesutbildningsavtalet som tecknats mellan parterna framgår det att ECY har en viktig roll i att övervaka yrkesutbildningarna,

12

forma lärlingsutbildningen samt att upprätthålla en dialog med organisationer som är en del av yrkesutbildningen.

Motorbranschens Arbetsgivareförbund och IF Metall har tillsammans format MBC som motsvarar en yrkesnämnd (Transportföretagen). Deras verksamhet fokuserar på att säker-ställa utbildningarnas kvalitet genom att certifiera skolor med fordon- och transport-programmet. MBC arbetar endast med inriktningarna personbil, karosseri och lastbil och mobila maskiner (Motorbranschcollege A). Arbetet med att certifiera gymnasieskolor så att de kan kalla sig Motorbranschcollege har som syfte att förbättra kompetensförsörjningen, öka antalet sökande till samt säkerställa kvaliteten på yrkesprogrammet (Motor-branschcollege B).

13

Tidigare forskning

Detta kapitel består av ett axplock av studier och rapporter som skrivits inom ämnes-området för denna uppsats. Dessa källor beskriver samhällsproblemet från olika perspektiv. Texter som skrivits utifrån källorna struktureras nedan enligt en slags tratt, med det breda området först och det smalaste, vägledningen sist i underliggande ämnesområden. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Könssegregerad arbetsmarknad & mansdominerad miljö

Flera svenska forskare belyser att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och det första steget unga tar mot arbetsmarknaden är när de väljer gymnasieutbildning (Sandell 2007, 11-13, Tellhed, Bäckström & Björklund 2016, 86-87). Socialpsykologiskt inriktade forskare från Lunds Universitet delar in unga kvinnors intresseområden i utbildande, hälso- och omvårdande intressen (HEED) och mäns naturvetenskapliga, tekniska och mate-matiska (Tellhed et al. 2016, 86). Detta gör de i en artikel med samma slutsatser om könstillhörighet och yrkesinriktningar som liknar Sandells (2007, 13). Slutsatserna är att det behövs interventioner för att öka unga kvinnors intresse i STEM (mansdominerade intresseområden) som dessutom sett att upplevelsen av social tillhörighet är viktig (Tellhed et al. 2016, 86-87, 94). Delar av samma forskargrupp kom i en annan artikel fram till att känslan av att ha mindre kapacitet för ovannämnda områden (HEED och STEM) i relation till det biologiska kön vi räknas till. I studien framkom att unga kvinnor på gymnasiet är mer känsliga för omgivande faktorer i testsituationer. Unga kvinnors tvivel berodde på ledarens beteende och introduktion (Tellhed & Adolfsson 2018, 189, 193-194).

En brittisk sociologiforskare, då på Universitetet i Warwick, lyfter unga fotbolls-spelande mäns lärande i brytpunkten mellan en problematisk skolgång och betalt arbete. Fokus är på de unga männens socialisation till arbetslivet, “mansrollen” och fotbolls-föreningen. Vistelsen präglar de unga männens förståelse av hur män kan inter-agera och

14

prata om kvinnor. Artikeln ger en förståelse för hur påverkningsbara unga människor är, att maskulinitetsnormer styr oss och hur viktig ledarrollen är (Parker 2006, 698-699).

Två amerikanska forskare behandlar studenters intresse i kvinnodominerade respektive mansdominerade yrken. Dessa kopplas till maskulina/feminina titlar och roller inom dessa yrken, vilka visar sig ha olika status. Studiens resultat visar att män intresserade sig för yrken vars titlar och beskrivningar kopplas till maskulinitet, detta gällde även de som uppvisade stereotypiskt feminina personlighetsdrag. Yrken som kopplas till femininitet har lägre status hos både hos kvinnor och män, jämfört med yrken inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matte. Slutsatserna ger att det finns ett behov av forskning om att vidga handlingshorisonter samt att ge genusneutrala beskrivningar av yrken (Forsman & Barth 2016, 460-461, 468-471). Ingenjörsstuderande kvinnor undersöktes av brittiska forskare i hur de upplevde mötet med industrin, sin arbetsplatsförlagda tid i utbildningen, samt vilka attityder och bemötande de möttes av i branschen. Det innebar en svår balansgång att verka professionell i sitt yrke och samtidigt bli erbjuden och ta hjälp av kollegor, med acceptans på arbetsplatsen som mål. Anpassningarna gjordes för att undvika spänningar med femininitet i en mansdominerad arbetsmiljö. På plats fick de bestämma sig för att anta maskulina beteenden, bli diskriminerade och inta en anti-kvinno-inställning samtidigt. Detta innebar för kvinnorna att de “ogjorde-genus” som skadade kvinnors status inom ingenjörsyrket (Powell, Bagilhole & Dainty 2009, 424-425).

Holländska forskare beskriver, i en kvantitativ studie, kvinnors upplevelse av utfrysning på mansdominerade akademiska avdelningar i USA. Resultatet visade på att utfrysning gav uppsägningar, minskad produktivitet samt att både kvinnor och män trivs sämre. Upplevelsen av rättvisa i beslutsprocesser, jämställdhet och arbetsledning gör att alla trivs bättre (Maranto & Griffin 2011, 139, 153-154).

Utbildningsval

En tidigare nämnd artikel belyser unga kvinnornas svala intresse i STEM-ämnen och en osäkerhet på den egna förmågan, att klara av ett gymnasieprogram. Det behövs därav interventioner för ökad jämställdhet, och ett större fokus på unga kvinnors intresse för dessa yrken. HEED intresset visar sig dessutom ha lägre status (Tellhed et al. 2017, 93-94).

15

Av den disputerade gymnasieläraren Sandells (2007, 131-132) pedagogiska avhandling, från Malmö Universitet, framkommer liknande tendenser. De visar att naturvetenskapliga samt samhällsvetenskapliga program står högt i rang bland elever medan yrkesprogram kommer lägst. Avhandlingen sammanfattar att vårt sociala arv, vår egenvärdering och självsortering som är avgörande för valet av gymnasieutbildning. Sorteringen har blivit tydligare efter att kommuner i Sverige fått större ansvar för gymnasieskolan. De unga kvinnorna vill inte ge sig tillkänna med stereotypa föreställningar om hur de bör vara och relaterar sig mot en manlig norm samt högstatusyrken. Resultatet ger även en definition på genusgräns, innebörden är att vara lagom “tjejig” är viktigt liksom att inte alls vara det för killar. På så sätt finns stereotypa normer, ramar för alla inom vilka “vi bör röra oss” (Sandell, 2007, 131-132).

En statlig utredning behandlar ovannämnda problem, yrkesprogrammens status, situation och framtid (SOU 2015:97). I denna utredning beskrivs vilka förutsättningar tjejer kan möta på mansdominerade yrkesprogram samt hur detta kan påverka dem. Elevers berättelser visar på det motstånd som kan möta en person som gjort normbrytande val. De vittnar om att deras kompetens ifrågasätts exempelvis genom att lärare oftare stämmer av under lektionstid och att APL-handledare inte vill belasta med tunga arbetsuppgifter. Dessutom finns en förväntan att tjejer på mansdominerade yrkesprogram kommer möta en hård och sexistisk jargong och att det därför krävs robusthet (SOU 2015:97, 105).

Två norska forskare undersökte könssegregerade högskoleutbildningar. I studien belyses avhopp bland studenter som valt könsdominerade utbildningar och kopplingen mellan studenternas valprocess och avhoppen från utbildningarna. Studenter som gjort könsstereotypa val och icke-könsstereotypa val upplevde sig lika säkra sitt val. Resultatet visade även på ett visst samband mellan könsfördelningen på utbildningarna och antalet avhopp, jämn könsfördelning menas ge färre avhopp (Mastekaasa & Smedby 2008, 200).

Unga präglas mindre av individualistiska föreställningar och förkärlek för individuell valfrihet än vi tror, likt äldre generationer finns kollektiva värderingar som jämlikhet, menar de svenska forskarna Fransson & Lindh (2004, 59). Skolverkets rapport visar på svårigheten i att sålla bland information om arbetslivet, utbildning och yrken består delvis i att deras erfarenheter av olika sammanhang är begränsade (2013). En del elever får mindre hjälp av föräldrar och är helt beroende av vägledarens stöd, detta gäller särskilt de som växt upp i lägre socioekonomiska förhållanden. Detta understryks av flera rapporter och

16

artiklar, bland annat en från Cleveland University, USA, vid avdelningen för vägledning av en sociologisk professor emiritius med kollega (Ericksen & Palladino Schulteiss 2009, 68, 81-86, Skolverket 2013, 120, 124-125 Fransson & Lindh 2004, 65). Detta gör gymnasievalet till en utmaning för vägledare, att ge eleverna möjlighet till väl underbyggda val (Skolverket 2013, 115, 123-124).

Vägledande insatser

I Lovéns avhandling, pedagogiskt disputerad vid Malmö Universitet, med fokus på samtalssituationen framkommer att vägledarens uppgift är att medla mellan samhällets behov av arbetskraft och individens önskan om yrke och utbildning (Lovén 2000, 17). Vägledares kunskaper efterfrågas av elever utifrån olika behov. Hur vägledaren gav den efterfrågade informationen berodde på ett från hen underliggande intresse att vidga perspektiv mot arbetsmarknaden (Lovén, 2000, 17-19, 151-156, 160).

En amerikansk studie som hänvisats till i ovanstående stycke, ledd av en sociologisk inriktad professor emirituis, också för utökad vägledning, de beskriver kvinnor inom mansdominerade yrken likt byggbranschen. De förespråkar ökad mängd väglednings-interventioner, information till väglednings- liksom arbetssökande, politiker och tjänste-män. Ett arbete för kvinnors karriär inom denna bransch är essentiellt. Det behövs kvinnor som kan vara förebilder. Mentorskap rekommenderas som stöd, både privat och yrkes-mässigt. Detta för att kvinnor ska kunna göra karriär på samma villkor som män i en bransch där de behövs och kan få en ekonomiskt tillfredsställande karriär (Ericksen & Palladino Schulteiss 2009, 68, 81-86).

En retrospektiv intervjustudie av en brittisk professor med fokus på vägledning, prodekan vid Warwick University, undersökte medelålders kvinnor i sex olika länder i världen, vilken gav ett resultat likt de två föregående studierna. Kvinnorna hade önskat, och enligt forskarna behövt, mer och specifik karriärvägledning under olika delar av livet. Detta även om de ansåg sig ha haft ett tillfredsställande socialt stöd genom livet (Bimrose et al, 2014, 77, 86-87).

17

Sammanfattning

Sammantaget visar forskningen likt statistiken att yrkesprogrammen likt arbetsmarknaden är köns-segregerad. Unga kvinnor känner oftare att de har mindre kapacitet inom mansdominerade yrkesområden. Att vara lagom “tjejig”, hålla sig innanför ramarna är ett måste och till gymnasiet väljer kvinnor “socialt”, efter önskan att passa in på utbildningen. Unga kvinnors intressen i dessa yrken behöver öka och en tro på att de kan, i syfte att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. För kvinnor inom mansdominerade yrken blev strategin att vara maskulin, avgränsa sig från feminint och att be om hjälp. Undersökningar visar att elever som gjort normbrytande utbildningsval möts av motstånd samt att antalet avhopp verkar öka vid en ojämn könsfördelning på utbildning. Även vid ojämn köns-fördelning på arbetsplatsen minskar trivseln bland anställda.

Det finns en svårighet för eleverna i att sålla bland information om utbildningar, yrken och arbetslivet. Vägledaren blir därför en nyckelperson med kunskap och möjlighet att vidga elevers perspektiv mot arbetsmarknaden. Neutrala beskrivningar av yrken och förebilder i form av kvinnor som lyckats inom normbrytande branscher menas vara bra insatser för att öka rekryteringen, liksom mentorskap inom branschen för kvinnor som gjort normbrytande val. Dessa resultat är relevanta för vår undersökning då de visar på att det kan vara en utmaning att vara i minoritet på utbildningar och arbetsplatser. Forskningen visar även på vikten av att aktivt arbeta för att bryta könsbundna utbildningsval. Det som presenterats ovan ger en förförståelse om hur kvinnors förutsättningar på yrkes-programmen kan se ut samt vilka insatser som skulle öka rekryteringen av kvinnor.

18

Teoretisk förankring

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i att individen påverkas av den omgivning individen befinner sig i. Undersökningen fokuserar på de förutsättningar kvinnor har på de valda yrkesprogrammen samt rekryteringsstrategier för att öka antalet kvinnor på yrkes-utbildningarna. Då den kontext de befinner sig i och de individer de samverkar med är centralt så har Patton och McMahons (2006) The Systems Theory Framework och Connells (2009) sociologiska begrepp bedömts passa som teoretiska utgångspunkter. I detta kapitel kommer först de utvalda begreppen från Connells presenteras och därefter Patton och McMahons.

Sociologen Connells (2009, 18-20) forskning visar på att samhället styrs av

köns-strukturer, vilket leder till att kvinnor och män har olika förutsättningar. Genus beskrivs

som hur vi i sociala interaktioner befäster eller tar avstånd från biologiska skillnader (Connell 2009, 137-139). Individer under sin uppväxt formas av och förhandlar med samhällets genusstrukturer och normer (Connell 2009, 24, 129-134). Genusstrukturer är skapade utifrån förväntningarna som samhället ställer på individen kopplat till kön, femininitet och maskulinitet, strukturerna är kopplade till normer (Connell 2009, 141, 137-139). Det individuella handlandet reproducerar eller bryter genus- och könsstrukturer (Connell 2009, 24-26).

Connell (2008, 235-238) har även genomfört ett flertal forskningsprojekt om maskulinitet. Social rättvisa beskrivs och kopplas till ekonomiska skillnader samt mäns överrepresentation i staten, på arbetsmarknaden och i företagsvärlden globalt sett vilket ger

köns- samt genusstrukturer. Strukturerna skapar obalans i samhället, lokalt och globalt sett,

där kvinnor är i underläge. Connells lösningar på detta är att vi delar lika på hemarbete samt att utbildningar och arbetsmarknad behöver bli öppnare för val och beteende som bryter mot normer och strukturerna. Arbetar- och fackrörelser lyfts som förebilder i en slags allians som motmedel i detta sammanhang, mot män med status (Connells 2008, 242-247). Det individuella handlandet reproducerar, eller i enstaka fall bryter, genus- och

19

The Systems Theory Framework behandlar de inre och yttre faktorerna som påverkar

individers karriärutveckling direkt och indirekt. Patton och McMahon (2006, 196) benämner dessa faktorer som influenser, som blir både för- och nackdelar sett till individens karriärutveckling (Patton & McMahon 2006, 198-205). Influenserna i Patton och McMahons (2006, 198-208) teori delas in i tre olika system det individuella, det

sociala och det miljö och samhälleliga (se bilaga 3). Det individuella systemet består av

influenser som kan ses vara en del av individens identitet, såsom ålder, kön, hälsa och intressen. I det sociala systemet ingår influenser som finns i den kontext individen befinner sig i, såsom arbetsplats, familj och vänner. I det miljö och samhälleliga systemet är influenserna på en samhällelig nivå såsom geografiskt läge, globalisering och politiska beslut. Systemen beskrivs som öppna vilket betyder att influenserna påverkar varandra både inom och mellan systemen (Patton och McMahon 2006, 205-207). Detta gör att en förändring i en influens kan påverka hela eller delar av systemet kallat rekursivitet.

Patton och McMahon behandlar även skolan genom denna teori (2006, 269-289). I denna utveckling av teorin betonas vikten av att se skolan som en del av ett större system där skolan som organisation har ett utbyte med omgivande influenser. Skolan som system innehåller inre influenser såsom elever, skolledning, lärare och läroplan. Även skolsystemet omges av ett socialt och miljö- och samhälleligt system som innehåller liknande influenser (se bilaga 4). Även skolsystemet har rekursivitet och Patton och McMahon betonar vikten av att se möjligheten att påverka både utifrån och inifrån skolsystemet (2006, 281).

Sammanfattning

Teorierna som valts ut anses tillföra ett perspektiv där förutsättningar, samverkan med andra och kontextens påverkan är i fokus. Detta genom att analysera hur influenser och det

miljö och samhälleliga, sociala, individuella och skolsystemet påverkar I karriär och

utbildningsval-. Begreppet rekursivitet ger förståelse för hur en insats kan påverka och förändra hela systemet. För att synliggöra hur och om kontexten, förväntningar och före-ställningar påverkar kvinnor på utbildningarna kommer begreppen normer, köns- och

20

Metod

I detta kapitel kommer metodval, urval, och analysmetod presenteras. Även tillvägagångssätt gällande datainsamling och de etiska ställningstagande som gjorts i uppsatsen presenteras.

Metodval

I processen att välja metod har för- och nackdelar med kvantitativ och kvalitativ metod diskuterats och ställts mot varandra. Larsen (2009, 25-26) betonar att en av de främsta fördelarna med kvantitativ metod är att resultatet blir generaliserbart då urvalet är slumpmässigt utvalt och därför kan urvalet representera en större mängd människor än de som tillhör urvalet. En nackdel som lyfts med en kvantitativ metod är att viktig information riskeras att missas då datainsamling ofta sker genom enkäter och då uteblir möjligheten att ställa fördjupande frågor. Om viktig information missas riskerar författarna att dra slut-satser utifrån en svag empiri.

En fördel med kvalitativ metod menar Larsen (2009, 27) är att det ges möjlighet att be om förtydligande och ställa fördjupande frågor under intervjun. Samtidigt menar Larsen att en nackdel med en kvalitativ metod är att urvalet är mindre och därför inte generaliserbart. Urvalet är mindre i en kvalitativ studie då intervjuer tar tid att genomföra, bearbeta och för att intervjuerna har som syfte att skapa en djupare förståelse av fenomen och upplevelser. Ytterligare en nackdel är det som Larsen benämner som intervjuareffekten. Det syftar på att informanten i en intervju inte svarar vad hen tycker och tänker utan svarar det som hen tror att intervjuaren är ute efter. Informanten kan dessutom av olika skäl inte vilja säga sanningen.

Larsen (2009, 23) menar om syftet har som mål att skapa en förståelse så är en kval-itativ metod det rätta tillvägagångssättet. Med det som presenterats ovan som grund tog vi beslutet att använda en kvalitativ metod i denna uppsats. Då denna undersökning handlar

21

om representanternas uppfattning av de unga kvinnornas förutsättningar på yrkes-programmen har ett fenomenologiskt förhållningssätt använts. Fenomenologin är intre-sserad av individens upplevelse av sin omvärld samt att den undersöker sociala fenomen som finns i vårt samhälle (Kvale & Brinkmann 2009, 41-43). Utifrån under-sökningens syfte och frågeställning har vi bedömt detta förhållningssätt vara passande.

Urval

Vid uppstarten av uppsatsarbetet tog vi utgångspunkt i Arbetsförmedlingens (2019) prognoser gällande branscher och yrkens framtida arbetskraftsbehov. Därefter tog vi del av statistik gällande könsfördelning på rikets yrkesprogram (Skolverket D). Utifrån detta framgick det att de mansdominerade yrkesprogrammen samt vård- och omsorgs-programmet i stor utsträckning leder till arbete inom branscher med stort rekryterings-behov. Bland dessa valdes tre av de största yrkesprogrammen sett till antal elever och dessa var bygg- och anläggnings-, el- och energi- och fordon- och transportprogrammet. Dessa tre program blev av ytterligare intresse då andelen unga män som tar examen inom tre år är större än andelen kvinnor (Skolverket 2019b, 48-72).

I denna uppsats har vi valt att fokusera på det perspektiv som representanter från yrkesnämnderna kan bidra med. Detta val av perspektiv har inspirerats av Byggnads-industrins yrkesnämnds intresse för könsfördelning på yrkesprogrammen och i branschen vilket introducerades för oss genom en branschdag som riktade sig till verksamma samt blivande studie- och yrkesvägledare. Det perspektiv som representanter för yrkes-nämnderna kan ge är för oss av intresse då de är verksamma i organisationer som bland annat har som syfte att kvalitetssäkra gymnasieskolans yrkesutbildning som är kopplade till branschen samt att säkerställa att branschen ges tillgång till arbetskraft med rätt kompetens (SOU 2015:97, 157). Detta arbete gör att de har kontakt med gymnasie-utbildningen samtidigt som de har ett perspektiv utifrån fack- och arbetsgivar-organisationernas intressen.

I denna undersökning har vi gjort intervjuer med representanter från Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Elbranschens centrala yrkesnämnd och Motorbranschcollege. Dessa tre valdes då de har koppling till de tre yrkesprogrammen. Det finns ytterligare yrkesnämnder

22

kopplade till bygg- och anläggningsprogrammet och fordon- och transportprogrammet. De valda kom upp först i sökningen och svarade positivt på förfrågan om deltagande. Efter mailkontakt med organisationerna fick representanter anmäla intresse för att delta. Tillvägagångssättet benämns enligt Larsen (2009, 77) som en form av urval enligt självselektering.

Datainsamling och analysmetod

Innan vi hade vår första intervju genomfördes pilotintervjuer med vägledare. Dessa intervjuer gav oss mer insikt i ämnet och synen på de mansdominerade yrkesprogrammen, vilket gjorde oss mer förberedda inför de fortsatta intervjuerna.

Genom kontaktuppgifter på yrkesnämndernas hemsidor kontaktades de via mail (se bilaga 2). I mailet informerade vi om syftet med uppsatsen samt det tänkta upplägget för intervjuerna. Som datainsamlingsmetod valdes först gruppintervjuer. Det visade sig svårt att få ihop grupper till alla tre intervjuer och beslutet fattades att göra två intervjuer i par och en med tre representanter. Totalt gjordes intervjuer med sju representanter från de olika yrkesnämnderna. Denna formen av intervjuer gjordes för att behålla de fördelar som gruppintervjuer har. Fördelar som att det är tidseffektivt, deltagarna kan inspireras av varandra samt att det blir en annan samtalsdynamik än i enskilda intervjuer (Olsson & Sörensen 2011, 137-138). Genom att göra intervjuer med flera personer samtidigt ger det en bild av både gemensamma och enskilda åsikter (Larsen 2009, 85, Olsson & Sörensen 2011, 136). Med denna metod är det värdefullt att ha en samtalsledare och en observatör. Vi valde att skifta mellan dessa två roller vid olika tillfällen.

Larsen (2009, 85-86) menar att samtal i grupp kan upplevas som en situation där det är lättare att uttrycka sig samtidigt som vissa inte känner sig trygga att framföra sina åsikter. Alla deltagares perspektiv ska få höras, för att få en mer rättvis beskrivning av samhälls-fenomenet (Kamberelis & Demitriadis 2005, refererad i Olsson & Sörensen 2011, 137). Inför intervjuerna har det som Larsen (2009, 84) kallar intervjuguide upprättats (se bilaga 3). Detta har lett till att intervjuerna har varit semistrukturerade vilket har skapat en viss frihet för informanterna kring vad de velat prata om samtidigt som vi som samtalsledare

23

Två av intervjuerna genomfördes över telefon, på grund av det geografiska avståndet och en intervju genomfördes på plats. Vi inledde varje intervju med en presentation av oss själva och informanterna. En genomgång av studiens syfte, process och de etiska ställnings-taganden som gjorts godkändes av informanterna.

Datainsamlingen vid intervjuerna gjordes med stöd av ljudinspelningar. Trost (2005, 54) menar att en följd av att välja att spela in ljud från intervjuer är att möjligheten till att fokusera på det informanterna säger och att ställa relevanta följdfrågor ökar. Därefter transkriberades ljudinspelningarna vilket skapade ett skriftligt material för resultat och analys. Tillgång till dessa transkriberingar ges genom kontakt med oss författare. I resultatet som presenterats har beslutet fattats att inte särskilja vilka representanter från vilka yrkesnämnder som har sagt vad på grund av att detta inte har bedömts vara relevant för undersökningen.

Efter att intervjuerna genomförts gjordes en analys av det transkriberade materialet. Som analysmetod valdes det som benämns som innehållsanalys. Denna form av analys innebär att “identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader.” (Larsen 2009, 101). Analysen gjordes genom att resultatet diskuterades med fokus på att hitta gemensamma mönster skillnader i resultatet kopplat till vår frågeställning. Sambanden och skillnaderna lyftes sedan ut för att ses på utifrån teorierna. Både under bearbetning av resultat och analys fördes löpande anteckningar gällande idéer och funderingar kring resultatet kopplat till teorierna, dessa användes som stöd vi skrev analys och diskussions kapitlen.

24

Etiska ställningstagande

Våra etiska ställningstagande har baserats på Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer (2002). Det första är informationskravet vilket har uppnåtts genom att deltagarna både inför och under intervjun delgetts syftet med undersökningen. Andra principen är samtyckeskravet vilket också har uppfyllts genom att informanterna under intervjun har getts information kring deras möjligheter att påverka sitt deltagande. Det tredje är konfidentialitetskravet som har uppnåtts genom att informanter eller deras citat inte namnges. De ljudinspelningar som gjorts har förvarats på ett sådant sätt att de inte är tillgängliga för andra samt raderats efter examination. Fjärde och sista principen kommer att handla om nyttjandekravet, handlar om att underlaget endast används till föreliggande uppsats med hänsyn till deltagarna.

25

Resultat

Vid intervjuerna framkom tankar och upplevelser som berör kvinnors förutsättningar och den mansdominerade arbetsmiljön på gymnasieskolorna och APL-platserna. Yrkes-nämndernas representanter gav en varierad beskrivning av dessa miljöer och insatser för att öka rekryteringen till yrkesprogrammen. Resultatet sorteras i detta kapitel efter dessa teman. En blankrad i citatet visar att det är olika representanter som uttalat sig.

Rekrytering

Samtliga informanter påtalade det stora behovet av arbetskraft i respektive bransch. En del av problemet med att rekrytera fler till branschen är att få kvinnor söker sig till deras yrkesprogram. Den här delen av resultatet har en tydlig koppling till bristyrkena då rekryteringen till yrkesprogrammen i längden innebär att de kan arbeta inom branschen. En informant uttryckte att det är “inte rimligt att vi bara rekryterar från halva befolkningen eller inte ens det”. Här framkommer vikten av att arbeta för att rekrytera fler kvinnor till branschen.

Begreppet status nämndes i flera intervjuer. De unga pratar med varandra vilket gör att bilden av yrkesprogrammen snabbt kan ändras. Det är viktigt att vara kreativ och komma ut i skolorna och “visa upp yrket” redan i de lägre åldrarna för att skapa ett intresse och ändra föreställningar. Kvinnor på programmen och i branschen bör ges plats i marknads-föringsmaterial och att låta dem prata med elever som ska välja till gymnasiet. Uppfattningen “om att det är en återvändsgränd” måste jobbas bort. En av strategierna för detta menades vara att lägga in grundläggande högskolebehörighet, där politikerna sägs ha velat göra motsatsen och förkorta yrkesprogrammen. Informanterna önskade att eleverna på yrkesprogrammen kunde vara stolta.

26

[...] vikten av lyfta hela samhället, man måste med stolthet kunna berätta för sin kompis att jag ska läsa el och energi. Att ingen ifrågasätter utan att det är lika coolt som allt det andra.

Vissa kommuner och skolor lyftes som goda exempel i flera av intervjuerna, där yrkesprogrammens status är högre. Vi pratade med samtliga om yrkenas modernisering, framförallt i motor- och byggbranschen. Det beskrevs vara kunskap kring hjälpmedel, elektronik och tekniska samt serviceinriktade färdigheter som efterfrågas. Antal tunga lyft är få tvärtemot vad många tror, den föreställningen behöver branscherna utmana.

Förr var det ju häftigt att stå med snus i hela munnen och hacka på en bil grovt sätt. Idag om vi går på går in på Volvo, Audi eller Merca så står de med datorer och det finns personal som aldrig smutsar ner sig för de håller på med tekniken och el. Jag tror att det hade behövts mer marknadsföring kring yrket för att ungdomarna ska få upp ögonen, hur det faktiskt är att jobba på en bilverkstad idag […] för kanske tio år sedan då började man arbeta annorlunda på verkstäderna. Från att verkstaden var stängd till att den är mer öppen. Kunderna går ju in till sin tekniker och då får det inte hänga nakenbilder och vara grejer högt och lågt. Kunden måste kunna komma in i en trevlig miljö.

Vi pratade med samtliga informanter om arbetsgivarnas upplevelse av att vilja ha in fler kvinnor i branscherna.

De vill ha in tjejer absolut, jag har inte stött på någon som inte vill det. Och det är väl i takt med att det blir mer brett med elektriker och systemvetare. Sen är det entertainmentsystem och datorer. Man behöver inte ha de där musklerna idag i den utsträckningen som förr, musklerna behövs i hårfästet istället.

Inte heller i de andra två intervjuerna verkar föreställningen om tunga lyft stämma överens med hur det verkligen är i och med de hjälpmedel som finns och bör användas. En informant lyfte “myten om mannen med 30% mer muskelmassa” som helt onödig på arbetsplatserna idag. Samma informant betonade vikten av att fråga sig varför de vill öka rekryteringen av kvinnor. Det menades att det ibland tas som en självklarhet men att man inte förstår varför företagen och branschen behöver arbeta för att fler kvinnor ska söka sig

27

till deras bransch. Samtliga informanter beskrev yrkesprogrammens låga status och pekar på att en samverkan mellan olika parter krävs för att lyfta programmen. Det har funnits tankar från politiker att korta ner yrkesprogrammen vilket informanterna inte tyckte om. De påpekade vikten av att grundläggande högskolebehörighet ingår. En följd av att göra grundläggande högskolebehörighet obligatoriskt menades vara att yrkesprogrammen blir mer attraktiva. En informant poängterade problemet i att majoriteten av grundskole-eleverna väljer högskoleförberedande program, i det hänseendet är vårdnadshavare viktiga.

Vi har haft mer motiverade elever den de sista åren. Vi hade ett problem efter gy111

att de valde andra program för att få grundläggande behörighet och det ledde till missförstånd, så att då var vi tillbaka lite på det gamla, att ta bygg om du inte får någon annan utbildningsplats […] Sedan “gy11 hysterin” har lagt sig har vi fått mer motiverade elever vilket gör att vi har de som vill utbilda sig inom bygg. Då går det mycket lättare att driva utbildning

Skolorna, dess studie- och yrkesvägledare, lärare och elever som redan går eller har gått programmen sågs som nyckelpersoner för att marknadsföra både branschen och yrkesprogrammen.

[…] vi har det på flera nivåer egentligen. Om jag börjar högst upp på politiker- och samhällsnivå, synen på branschen. Här handlar det om att vara duktigare på att berätta om vad vi bidrar till, utan oss fungerar inte samhället över huvud taget. Vi behövs för att sjukhus ska fungera och vi har en stor del i klimatomställningen som vi försöker lyfta. Att få andra förstå att det är viktigt, för att få politikerbeslut […] hur ser man på gymnasieskolan och vilka skolreformer som görs sätter statusen på våra yrkesprogram […] nästa skikt brukar jag kalla föräldrar och SYV, de har blivit bättre på att visa den här andra delen av branschen, att det inte är en återvändsgränd som många föräldrar tror. Hur gör vi dem stolta över att deras barn väljer vvs- eller el-programmet till exempel. Det handlar om att slå hål på myter och gamla föreställningar.

Samarbetet med politiker togs upp flera gånger, informanterna önskade att vissa av dessa tog ett större ansvar i att få in fler på, behålla och bredda yrkesprogrammen. Flera ansåg att

1_{Gy11 är nuvarande läroplan för gymnasieskolan. Vad gy11 innebär är att högskoleförberedande program ska förbereda}

eleven för högskolestudier och yrkesprogrammen för yrkesförberedande mot yrkesutövning. De senare programmen innehåller därför inte kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, dessa måste väljas till (Skolverket 2011, 9)

28

politiker, liksom vägledare, föräldrar/vårdnadshavare och lärare, spelar en stor roll i att attrahera både tjejer och killar till gymnasieutbildningarna.

En informant talade om att branschen behöver bli synlig för grundskoleelever som rekryteringsinsats. Även om de inte kan möta det nya prao-behovet på grund av arbetsmiljölagar som försvårar. Kreativa, aktiverande och motiverande besök uppmuntras och SYV bör få komma ut på arbetsplatserna samt arrangera besök av yrkesverksamma i grundskolorna. Samtliga informanter menade att vägledaren har en nyckelroll i rekryteringen gentemot alla grupper mellan vilka ett bättre samarbete skulle krävas för att höja statusen på yrkesprogrammen. Ett exempel på en vägledare som ska ha ifrågasatt en kvinnas val av ett av el- och energiprogrammet behandlades.

Yrkesnämndernas representanter var medvetna om att kvaliteten på yrkesprogrammen skiljer sig åt beroende på kommunens och skolans geografiska läge. De ville arbeta för en större samsyn, bättre samarbete för att öka utbildningskvaliteten även om de arbetar med denna uppgift på olika sätt. Vid samtliga intervjuer lyftes studie- och yrkesvägledaren som en viktig person med stort ansvar och med en särskild roll att förändra bilden av yrkesprogrammen. Informanterna påtalade att näringslivet behöver öppna upp och bjuda in vägledare på besök, för att sprida en rättvis bild av branschen. I de flesta intervjuerna berördes ämnet fördomar om branschen, som idag inte ger branscherna någon högre status.

Det är så mycket fördomar om vår bransch. Det hade varit så underbart att ta de som har mest fördomar och satt dem i en “jobbe-bod” över en lunch [...] jag har hamnat i de konstigaste samtalen om existentiella bekymmer och diskussioner om Dostojevskij [...] alla tror att det är så skitigt och dant.

Mansdominerad miljö

Vi talade om föreställningar kring yrken i samtliga intervjuer, i en av dem reflekterades kring mansdominansen.

29

Jag tror att det smittar även i sättet vi tänker om vår bransch även om vi välkomnar till exempel tjejer [...] så tänker vi fortfarande byggarbetaren som en man […] det här med att vara konservativ innebär det inte nödvändigtvis att vi inte skulle vilja ha tjejer i byggbranschen men det är bara det att vi har ett tankesätt som gör att det vi ser framför oss när vi tänker byggnadsarbetare, det är en man [...] jamen precis som vi tänker oss brandman.

[..]eller sjuksköterska på andra hållet, alltså det är jättesvårt att bryta det där

De föreställningar vi har om dessa yrken, könsroller samt vem som är hemma för vård av barn, lyfts som ett samhällsproblem i en av intervjuerna. Det förklarades att på byggena arbetas det i parkonstellationer, vilket gör det känsligt om en inte kommer. Informanterna tänkte sig att det kan skilja på en kvinnans ansvarstagande i hemmet, jämfört med mannen, vilket drabbar arbetsgruppen. Kanske kan detta vara en bidragande faktor till de företag som inte arbetar lika hårt för att få in kvinnor, sa de först, men en informanterna tänkte om.

[...] enligt de arbetsgivare vi pratar med är det här sekundära problem […] då de anser sig vinna så mycket på att anställa kvinnor...än vad det eventuellt skulle innebära om man av hävd är den som är hemma med barnen mest […] de företag som verkligen tänker igenom det här de ser ändå värdet i att anställa just kvinnor

Arbetsgivare ser det som viktigare och mer givande att ha en mångfald bland sina anställda, än en eventuell problematik kring kvinnors eventuella högre frånvaro. Ämnet lön och arbetstider behandlas i en av intervjuerna, efter att en informant menar att om vi ska få in fler på vårt program så måste vi “sno från ett annat program … göra det mindre attraktivt”. De menade att kvinnor tjänar lika bra som män inom två av branscherna, ämnet berörs inte i den tredje intervjun. Vidare förklarades det att endast vid enstaka moment i byggprocessen kan det bli obekväma arbetstider. Att ingen jobbar skift är något som skiljer dessa yrkeskårer från vissa andra, det borde göra att fler, däribland unga kvinnor vill välja en karriär inom branschen säger de. Frånvaro är känsligt ute på byggena men kan lika gärna bero på andra saker än sjuka barn.

30

Kvinnors förutsättningar på yrkesprogrammen

Lärarna på yrkesprogrammen utgjorde viktiga delar i skolmiljön, utbildnings- och lärandemiljön. Representanterna talade om att det är svårt att rekrytera yrkeslärare, framförallt kvinnor. De menade att lärarna hade relativt hög medelålder samt att en majoritet av dem var män. Vid intervjuerna beskrevs vikten av kompetenta yrkeslärare med bra värderingar för att skapa en bra och integrerande utbildningsmiljö. Det framgick från två av representanterna att lärarna är “en kärnverksamhet. Eleverna kommer och går men lärarna består. Dom behöver jobba väldigt mycket”. Detta visar på lärarnas viktiga och betydelsefulla roll när det kommer till utbildnings- och lärandemiljön.

Representanter från samtliga yrkesnämnder lyfte att det finns en problematisk jargong på yrkesprogrammen. Jargongen kan vara tuff och hård även på APL-arbetsplatserna och de menar att “det är människor vi har att göra med där vet vi att det förekommer i hela samhället. Det vore förvånande om det inte förekommer i vår bransch”. Under en intervju lyftes nämndens arbete mot jargongen. Två representanter pratade om banderollerna med sexistiskt budskap på studentflak som gav signaler om det som fanns i skolmiljön.

Sen har vi det gemensamma projektet med SEF (Svenska elektrikerförbundet) […] som startades i och med olämpliga studentflaksbanderoller. Det var sexistiska uttryck och ord på dem. Vi är förundrade över att det var okej från skolorna, att de inte stoppar det, det säger också något om hur det är på vissa program.

[...] det blev en tävling i “hur gör man positiva studentflak” som vi har gjort utbildningsmaterial till och skickat ut [...] gjort tillgängligt för alla på el- och energiprogrammen. Såsom att diskutera de här frågorna om beteende och varför det är det bra att vi är olika [...] Så det jobbar vi på tillsammans, det är jätteviktigt.

Det framkom även i denna diskussion att det är av stor vikt att lärare och skolledningen arbetar för en bra stämning samt att de arbetar med attityder på gymnasieprogrammen. Vid en av intervjuerna uttrycktes att jargongen i skolmiljön förändras ju mer eleverna kommer i kontakt med arbetslivet. Detta beskrevs som att eleverna “i slutet på trean så har de ju också varit ute på en hel del praktik [...] då bryter du lite i klassen och var och en börjar

31

tänka mer på sin egen bana och så”. Gymnasieskolor med blandning av högskoleförberedande och yrkesprogram förespråkades av några då detta förbättrar både studiemiljön sett till jargongen och fysiskt sett, lokalernas utformning.

Ja det är ju svårt, med ganska mörka färger, gammalt och slitet. Trist jargong. Lokalerna och hur människor beter sig har ganska stor betydelse...

Ja det är faktiskt varken tjejer eller killar som vill vara i en sådan miljö [...] det ger en signal om yrket och programmet. Att det är i en källare och känns mörkt, bullrigt och smutsigt [...] det påverkar såklart.

Informanterna i en intervju hade uppfattningen om att de unga kvinnorna, förutom att de behöver kunna hantera jargongen, också är mer medvetna om vad de vill arbeta med och hur det funkar ute i arbetslivet, i större utsträckning än männen.

Det är inte många tjejer som bara går in och väljer bygg...det gör man inte...ungefär som att en kille skulle välja sjuksköterska, det gör man inte bara sådär utan att du tycker att det verkar häftigt...så jag skulle nog säga att tjejerna har mer av en tanke från början om vad de vill göra för något

En aspekt som lyftes i en av intervjuerna var bilden de vill förmedla kring branschen.

Det är en mansdominerad bransch som är väldigt konservativ...yrket ser likadant ut och fungerar likadant som det har gjort sedan tidernas begynnelse...man fogar ihop stycken, två saker av samma material för att uppnå en tredje sak så att säga...det är samma princip sedan pyramidernas tid [...] just att arbetet är så pass oföränderligt...gör miljön runt själva yrkeskåren, ganska konservativ

Däremot är det viktigt att veta poängterade en informant, att det finns målbilder av hur de önskar att det var och att sanningen är en annan. Det menades att det finns en stelhet olikt andra branscher där det ständigt sker en utveckling, exempelvis IT-branschen. Här menades påtvingade förändringar vara ett sätt att skapa större förändringsbenägenhet inom branschen. En sådan påtvingad förändring menades vara behovet av arbetskraft och att branschen då behöver arbeta mer för att rekrytera arbetskraft från fler grupper i samhället för att kunna dämpa rekryteringsbehovet. Ett perspektiv om förutsättningarna på programmen handlar om tvivel på kvinnornas kapacitet, även om de alltid välkomnas.

32

Företag som är mindre vana vid att ha tjejer, ofta mindre företag...tjejerna blir välkomna där med...där är nästan den här hjälpa-till-för-mycket-mentaliteten...jag tänker på hon som beklagade sig i lastaren […] som maskinförare så ingår det ju delvis att framföra maskinen och förflytta jorden [...] och göra service [...] men så fort hon hoppade ut ur maskinen och skulle göra service, så kom där en kille framspringande ”nej, nej jag ska hjälpa dig med det där”...”ja snällt av dig men jag jobbar med detta” […] det är samma som tjejer på byggen...”nej alltså ta inte den där gipsskivan, den tar jag till dig”...men nu är det ju så att vi jobbar med att bygga, bära och städa. Plocka undan ingår ju i jobbet, så att det är ju ingen skillnad...för en tjej med en gipsskiva alltså

En informant beskrev det problematiska med att särskilja unga kvinnor och män. Då en karriärsfördel för kvinnor inom maskinföraryrket kommer på tal blir det ändå komplexiteten tydlig. Företagen anställer hellre kvinnor menade båda informanterna och sa att de gör det på grund av att reparationskostnaderna blir lägre med kvinnors omhändertagande av maskinerna.

Under intervjuerna beskrevs både arbetsplatserna och skolors verkstadsmiljö som grottliknande, mörk, smutsig, bullrig och belägen i ett hörn i en källare på skolan där få personer rör sig. Det framgick av informanterna att det inte alltid varit en självklarhet med omklädningsrum för kvinnor på yrkesprogrammen vilket ansågs vara problematiskt då detta inte välkomnar de kvinnor som söker programmen eller som är intresserade av dem. Vikten av ett bra bemötande, att få känna sig välkommen och introducerad på företaget, när eleverna är på APL betonas i de flesta intervjuer.

Jag har haft en elev som slutade på grund av hen inte blev mottagen på rätt sätt, så det är en jättestor del i det här. Företagen behöver en plan för APL, vad eleverna ska göra och förväntningar med mera. Det skapar en grund för eleverna att känna att de är en del av företaget under praktik-perioden.

Dessa bitar visade sig vara avgörande för om personen fick en bra bild av branschen. Det framkom av flera informanter att det kan vara av vikt för kvinnor som befinner sig på mansdominerade program att ha andra kvinnor som de kan umgås med i skolan och gärna i samma klass. För en del känns det skönt att “bara vara med killar”.

33

Svaren vi fick om varför unga kvinnor valt yrkesprogrammen resulterar i att både de och männen vill ha jobb direkt efter gymnasiet. Vid samtliga intervjutillfällen kom gruppdynamiken upp. I en pratades det om att en kvinna i gruppen ger en omedelbart positiv effekt på stämningen. Det kan däremot innebära ett ansvar gentemot gruppen i skolan, klassen, att vara kvinna.

Jag har en känsla av att alla har haft en bra resa. Det är ju ingen som känner sig varken på det ena eller andra hållet. Det är snarare tvärtom, att de nästan har fått lida många gånger av att de har varit tjejer som har haft ordning och reda på klassen...

Men där är fortfarande en sak jag tänker på […] det har varit tjejer som har tillräckligt mycket skinn på näsan för att gå ett byggprogram...och det är fortfarande det där tänket “tillräckligt mycket skinn på näsan” [...] du ska inte behöva ha tillräckligt mycket skinn på näsan […] Läser du till stylist eller byggare så ska du kunna leva ditt liv så som du vill leva det...vill du vara den pimpinetta eller grovhuggna typen så ska det kvitta

Representanterna engagerade sig mycket i sociala frågor och arbetade för acceptans av olikheter i den mån de kunde.

På både byggarbetsplatser och serviceavdelningar är personalen avgörande för arbetsmiljön. Den bakgrund och erfarenhet individerna har samt att mångfald ses som positivt. Under samma intervju lyftes tankar om vad som händer när en ny person kommer i arbetsgruppen. Det blir lite samma vare sig det är en gymnasieelev eller en ny kollega menar de, det skapar ett visst händelseförlopp.

skillnaden är nog inte så mycket kvinna-man som det är en gruppdynamik kring vad som händer när någon ny kommer in. Personen ska bedömas, betraktas, testas [...] jag som ny hittar en plats och gruppen avgör min plats [...] jag tror inte det är så mycket kvinna-man som det är gruppfenomen.

Under intervjuerna framgick att det bör finnas förebilder för de unga kvinnorna att identifiera sig med. Att ha fler kvinnor som yrkeslärare anses öka antalet förebilder för de unga kvinnorna och på så sätt få fler unga kvinnor att identifiera sig med yrket, välja och genomgå gymnasieutbildningen. Kvinnans roll i en mansdominerad miljö framkommer även genom att kvinnan beskrivs ha en påverkan på en omgivning som är mansdominerad.

34

En av representanterna beskrev att det lägger sig ett lugn när en kvinna kommer in i arbetsgruppen vilket tonar ner männens behov av att hävda sig. På så sätt beskrivs kvinnan kunna skapa en viss stämning i den mansdominerade gruppen.

Representanterna från yrkesnämnderna betonade svårigheten i att tala generellt om förutsättningarna för unga kvinnor på yrkesutbildningarna. De ser skillnader mellan skolor, dels beroende på dess geografiska läge och om de ligger i en större stad eller mindre ort. Detta har betydelse för vilka som går på yrkesprogrammen vilket formar den sociala, arbets- och studiemiljön. Det framkom även att styrningen av skolan i form av politiker, rektor och lärare har en påverkan på miljön som de unga kvinnorna befinner sig i.

Sammanfattning

Sammantaget framgick det av intervjuerna att yrkesnämnderna har ett stort intresse för och arbetar aktivt med att öka rekryteringen av kvinnor till yrkesprogrammen. Att kvinnor syns i form av förebilder, i marknadsföringsmaterial och på yrkesutbildningarna anses vara viktigt. En viktig strategi är att skapa möten mellan studie- och yrkesvägledare, elever och branscherna för att sprida en mer korrekt bild av yrkena och yrkesprogrammen. Insatser riktas mot det politiska planet i form av dialog kring yrkesprogrammens form och innehåll. Den mansdominerade miljön beskrevs som välkomnande men att stereotypa föreställningar kring yrkena kan ge ett visst motstånd. När det kommer till förutsättningarna för kvinnor på programmen menades det finnas motstånd i form av hård jargong, verkstadslokaler och bristen på kvinnor som förebilder och klasskamrater. En viss särbehandling finns i form av att andra hjälper till med vanliga arbetsmoment och att kvinnorna får ta en viss roll i gruppen under utbildningen. Det betonades starkt att kvinnor välkomnas till branscherna och att de både är eftertraktade och uppskattade på de mansdominerade yrkesprogrammen.

35

Analys

I detta avsnitt kommer resultatet att analyseras utifrån de valda teorierna. Analysen redovisas utifrån samma underrubriker som i resultatet; rekryteringsinsatser, mans-dominerad miljö och kvinnors förutsättningar på yrkesprogrammen.

Rekryteringsinsatser

Yrkesnämndernas rekryteringsinsatser går främst ut på att försöka förändra bilden av yrkesprogrammen, för att på så sätt försöka locka fler kvinnor till programmen. De hade ett stort intresse av att utjämna könsskillnaderna inom branscherna.

Nämnderna arbetar på olika sätt för att skapa en förändring, de har gemensamma mål i att förändra den norm-tyngda bilden av de mansdominerade yrkesprogrammen (Connell 2008, 242-247). Representanterna beskrev hur de arbetar på flera plan bland annat med politiker, skolor och elever för att förändra bilden av yrkena. Att delta i debatten på det politiska planet är ett exempel på aktivitet inom det miljö och samhälleliga systemet vilket sedan har en påverkan på det sociala, individuella och skolsystemet (Patton & McMahon 2006, 198-208).

Exempel på en annan insats är att arbeta med marknadsföringsmaterial som bryter

normerna för programmen och att använda sig av kvinnor som går yrkesprogrammen som

förebilder. Det lyftes fram som viktigt att kvinnor syns i marknadsföringsmaterial för att bryta föreställningarna kring normen att det är män som arbetar som elektriker eller fordonsmekaniker (Connell 2008, 22-26, Connell 2009, 141, 137-139. Dessa insatser sker inom det sociala systemet då media anses vara en av de influenser som påverkar individen och skolan utifrån (Patton & McMahon 2006, 198-208). En viktig del av att förändra bilden av branschen är att visa på den modernisering och teknologiska utvecklingen som skett. Att rikta insatser mot grundskolan anses vara viktigt för att skapa en sanningsenlig bild av branscherna. Informanterna önskade bjuda in studie- och yrkesvägledare till arbetsplatser i större utsträckning. Någon ansåg att vissa vägledare har en felaktig bild av