Ordo-relaterade teorier kan, som redan antytts, användas för att stu-dera uttryck i kyrkans organisatoriska struktur och härigenom belysa underliggande förståelser bakom strukturerna (eller som tidigare an-givits med hänvisning till Lathrop: antagandena som påverkar bakom ordningarna), närmare bestämt ecklesiologier.16 För att återkoppla till Fagerbergs språkanalogi kan kyrkan som organisatorisk struktur studeras grammatiskt, för att på så sätt klargöra vilken förståelse av
13 Ibidem.
14 Fagerberg, 120.
15 Fagerberg, 16.
16 Som exempel har jag i tidigare forskning genom tillämpningen av ordo-relaterade teorier synliggjort och diskuterat uttryck för autonomisering och den ecklesiologi som dessa uttryck implicerar. Med autonomisering åsyftas här en rörelse mot exempelvis mer självständig ekonomi, mer självständiga beslut och mer självständig förvaltning samt en rörelse mot mer autonoma kulturer i betydelsen mönster av grundläggande antaganden. Rosenius, Svenska kyrkan samma kyrka?, 21.
kyrkan (kyrka i vilken mening?) som indirekt kommuniceras genom föreliggande strukturer.
Kritisk genomlysning av ecklesiologiska uttryck i organisatoriska strukturer kräver teoretiska redskap som öppnar upp för ”misstänk-samhetens hermeneutik”.17 Närmare bestämt redskap som bidrar med andra perspektiv på kyrkan som struktur än de som i sammanhanget framstår som självklara och givna. Att teorier inom liturgisk teologi till karaktären är normativa är således, ifråga om dess tillämpbarhet, här inte ett hinder utan en tillgång. Som ett komplement till andra teorier kan de nämligen stärka förutsättningarna för kritisk genomlysning av de förståelser kyrkan, genom organisatoriska strukturer, indirekt förmedlar av sig själv som kyrka.
Även om jag har tagit hjälp av ordo-relaterade teorier i den nämnda avhandlingen ska det samtidigt poängteras att den inte är en studie inom liturgisk teologi. Studien kom, genom dess utvärderande karak-tär, att bli longitudinell och belyser således strukturella uttryck bakåt i tiden. För att kunna belysa underliggande förståelser bakom kyrkans organisatoriska struktur fann jag det samtidigt avgörande att komma så nära den studerade företeelsen som möjligt. Min ambition var följ-aktligen att i största möjliga mån arbeta med primärkällor. Det empi-riska material som analyserats i studien innefattar bland annat lokala gudstjänstagendor, församlingsinstruktioner, handskrivna gudstjänst-statistikblad från enskilda kyrkolokaler, predikoturer i lokaltidningar samt domkapitels- och kyrkorådsprotokoll.
I tillämpningen av ordo-relaterade teorier har jag utgått ifrån att inte bara gudstjänstens ordo utan också en kyrkas organisatoriska struktur kan förstås på olika sätt. Jag skiljer i avhandlingen mellan två förstå-elser av sådan struktur och tar här hjälp av en distinktion hämtad från Brodd. Ett sätt att förstå kyrkan som organisatorisk struktur är
förstå-17 ”Misstänksamhetens hermeneutik” är en term som anknyter till Paul Ricoeurs ”miss-tankens hermeneutik” (hermeneutics of suspicion). Ricoeur menade att en sann hermeneutisk modell handlar om att tränga in i den ytliga projicerade texten för att se den verkliga texten bakom denna text. Anthony C. Thiselton, Hermeneutics: An Introduction (Grand Rapids: William B. Eerdmans Publishing Company, 2009), 233.
elsen av den som något fundamentalt helt i betydelsen Kristi kropp.18 Det handlar här om en struktur genom vilken Guds ord kan uppenbaras inkarnatoriskt och genom vilken kyrkan kan verka som symbol för Guds rike.19 Ett annat sätt att betrakta kyrkan som organisatorisk struktur är att se den som organisation, det vill säga som ett redskap för att lösa specifika uppgifter. Det grekiska ordet organon, som termen organisa-tion kommer ifrån, betyder just redskap.20
Den ordo-relaterade teori som jag huvudsakligen använder är Fa-gerbergs teori om liturgi i betydelsen ”thin” och ”thick”. Tillämpningen av teorin är dock självständig. Istället för att syfta på två förståelser av liturgi används de i avhandlingen som två perspektiv på kyrkan som struktur. För att tydliggöra hur de teoretiska begreppen ”thin liturgy”
och ”thick liturgy” kan appliceras ecklesiologiskt är en distinktion av Schmemann användbar,21 närmare bestämt distinktionen mellan il-lustration och liturgisk symbolism som jag väljer att benämna ”tecken”
och ”symbol”.22 Med utgångspunkt i Schmemanns beskrivning kan det jag benämner ”tecken” förstås som en illustration eller representation som visar på en verklighet som den själv inte är en del av, och det jag benämner ”symbol” förstås som en uppenbarelse av verklighet.23 Till skillnad från tecken visar symbolen, om utgångspunkt tas i denna dis-tinktion, inte bara på en verklighet. Symbolen kommunicerar också den verklighet den symboliserar på grund av att den är en del av denna verklighet.24 Med hjälp av Schmemanns distinktion kan tillämpningen
18 Sven-Erik Brodd, ”Stewardship Ecclesiology: The Church as Sacrament to the World”, 70–82 i International journal for the Study of the Christian Church, 2:1 (2002), 78. Se även: Sven-Erik Brodd, ”Church, Organisation, and Church Organisation:
Some Reflections on an Ecclesiological Dilemma”, 245–264 i Swedish Missiological Themes 93:2 (2005), 250.
19 Brodd, ”Stewardship Ecclesiology”, 80–81.
20 Brodd, ”Church, Organisation, and Church Organisation”, 254.
21 Rosenius, Svenska kyrkan samma kyrka?, 182.
22 Rosenius, Svenska kyrkan samma kyrka?, 52, 183.
23 Rosenius, Svenska kyrkan samma kyrka?, 52.
24 Alexander Schmemann, ”Symbols and symbolism in the Byzantine Liturgy: Liturgical Symbols and Their Theological Interpretation” i Liturgy and Tradition: Theological Reflections of Alexander Schmemann, red. Thomas Fisch, 115–128 (Crestwood: St.
Vladimir’s Seminary Press, 1990). Se även: Fagerberg 88–93.
av Fagerbergs ordo-relaterade teori beskrivas på följande sätt: ”Thin liturgy” utgör i min tillämpning ett perspektiv på kyrkan som organisa-torisk struktur som begränsats till att ha en teckenkaraktär, och ”thick liturgy” utgör ett perspektiv på kyrkan som organisatorisk struktur som upprätthåller en symbolisk karaktär.25