Läderlappen

Läderlappen är en snedkabelbro i ett spann med en total längd på 75 meter och en fri brobredd på cirka 17

meter. Kablarna har en solfjäderanordning bestående av fyra kablar per pylon som fästs i farbanan med

cirka tio meters mellanrum. Pylonerna, som är cirka 20 meter höga betongpyloner, bakåtförankras i sin

tur med kablar. Bakåtförankringskablarna fästs i ett betongankare som ska balansera krafterna i kablarna

från farbanan så att pylonerna är i jämvikt. Pylonerna grundläggs med pålar ned till berg och stabiliseras

med mellanliggande tvärbalkar i betong. Farbanan består av en samverkanskonstruktion av stål och

betong. Den utformas med längsgående I-balkar som fästs i kablarna och mellan dessa löper 17 tvärbalkar.

Tvärbalkarna sammanfogas med de längsgående balkarna vid och mittemellan varje kabelinfästning.

Ovanpå detta ligger sedan en samverkande betongplatta. En enkel skiss av Läderlappen visas i Figur 5.3.

Figur 5.3: Skiss på konceptet Läderlappen. Författarnas egna bild.

5.3.1

Produktionsmetod

Pylonerna gjuts på plats med hjälp av platsbyggda träformar. För att snabba på produktionstiden gjuts

alla pyloner samtidigt i etapper. Eftersom det krävs armering i pylonerna behövs ett utrymme för en

armeringsstation i anslutning till platsen. När pylonerna är färdiggjutna gjuts tvärbalkarna mellan dessa

med hjälp av en form. Farbanan kommer sedan konsolutbyggas i total fyra segment där de prefabricerade

längsgående balkarna och tvärbalkarna svetsas ihop på plats, vilket också kommer kräva utrymme. Ett

segment i taget kommer sedan lyftas ut och fästas i pylonerna med hjälp av kablar. Detta balanseras

genom att pylonerna bakåtförankras. Konsolutbyggnaden görs från båda sidor samtidigt vilket kräver

tillfälliga konstruktioner i form av två kranar. När samtliga segment är på plats och svetsats samman

gjuts farbanan.

5.3.2

Förvaltning och underhåll

För en snedkabelbro är kablarna en av konstruktionens kritiska delar. Det måste finnas möjlighet att

inspektera dess infästningar i både brobanan och i pylonerna, men även utmed dess löplängd. Kablarna

behöver också kunna bytas ut vid slitage eller brott. Längs pylonerna är det lämpligt att ha någon form

av löpstege så att hela pylonens skick kan inspekteras. Om dimensionerna tillåter är det fördelaktigt att

anlägga löpstegen inuti pylonerna, det underlättar också inspektionen av kabelinfästningnarna. Det är

också viktigt att kunna inspektera stålbalkarna för att kontrollera att det inte ansamlas fukt och smuts i

anslutningarna mellan de olika delarna. Balkarna ska också kontrolleras för korrosion, sprickbildning

och utmattningsbrott. Betongen i farbanan bör kontrolleras och underhållas för att upptäcka sprickbild-

ning. Vidare måste också landfäste, lager och grundläggning undersökas för att upptäcka eventuella

förflyttningar och sättningar.

6

Urvalsprocess 2

För att ta fram ett slutgiltigt brokoncept jämförs de tre koncepten med varandra. Genom att ställa upp

utvärderingskriterier, som är framtagna med bakgrund i beställarkrav, platsspecifika förutsättningar och

subjektiva värderingar, kan koncepten poängsättas och utvärderas. Utvärderingskriterierna är framtagna

specifikt för detta projekt, vilket innebär att vissa möjliga utvärderingskriterier inte beaktats eftersom de

berör avgränsade områden. Detta innebär att urvalsprocessen varierar i stor utsträckning mellan olika

projekt med avseende på projektets natur och de personer som är involverade i det.

6.1

Beskrivning av utvärderingskriterier

Vid val av utvärderingskriterierna ansågs säkerhet inte som ett relevant kriterium då alla konstruktioner

och produktionsmetoder antogs vara utförda med en hög säkerhetsnivå. Vidare ansågs inte tidsaspekten

ur ett samhällsnyttigt perspektiv viktig då den gamla väg 27 fortfarande kommer vara operativ under

byggtiden. Konstruktionsarbetet erfordrar därför inga avstängningar. Dessa två kriterier skulle alltså

generera samma poäng för alla koncept och därmed inte föra utvärderingen framåt. Nedan presenteras

de framtagna utvärderingskriterierna.

1. Produktionstid

Produktionskostnaden för ett projekt är kopplad till produktionstiden. En låg kostnad eftersträvas oftast

och således en kort byggtid. Detta kriteriet avser att jämföra de olika koncepten med hänsyn till byggtiden.

2. Materialkostnad

Kriteriet avser att jämföra materialkostnaderna för de olika koncepten. Materialåtgången för respektive

koncept har uppskattats för att jämföra kostnaderna.

3. Produktionsmetodens områdespåverkan

Konceptens olika utformning innebär skilda produktionsmetoder. Kriteriet tar hänsyn till hur den om-

kringliggande miljön påverkas, framförallt med hänsyn till utsläpp i Viskan. I kriteriet vägs in hur mycket

av bron som förproduceras och hur mycket som produceras på plats.

4. Materialens miljöpåverkan

Utifrån de begränsningar som har gjorts tar kriteriet endast hänsyn till miljöpåverkan i form av mängden

koldioxidutsläpp som är kopplade till materialen vid tillverkning. Koncepten består av olika material och

denna jämförelse avser att avgöra vilket koncept som har minst inverkan på miljön.

5. Temporära konstruktioner

Beroende på valet av produktionsmetod behövs temporära konstruktioner där det optimala är att använda

så få som möjligt. Här kommer koncepten bedömas med hänsyn till antal och typ av temporära konstruk-

tioner, samt hur länge de brukas.

6. Anpassning till befintlig omgivning

Viskan. Konceptet ska också anpassas till kringliggande natur och djurliv. Ett samspel mellan natur och

bro ska därför eftersträvas.

7. Arkitektonisk utformning

Kriteriet avser att bedöma koncepten med hänsyn till dess arkitektoniska utformning. Konceptet ska vara

estetiskt tilltalande för både trafikanter och människor som vistas i området. Detta kan uppnås genom till

exempel belysning, färgval eller innovativ design. En tidlös design eftersträvas eftersom bron har i avsikt

att stå där i minst 80 år.

8. Lågt underhållsbehov

För att konceptet ska vara tillförlitlig under hela livslängden är det viktigt att slitagedelar kan bytas ut

och att ett löpande underhåll genomförs. Underhållsbehovet varierar mellan olika konstruktionstyper och

material, därför eftersträvas ett lågt underhållsbehov.

9. Inspektionsbarhet

Enligt krav från trafikverket måste en bro vara möjlig att inspektera och tillståndsbedöma oberoende

av brotyp. Hur lättillgängliga vissa delar i konstruktionerna är varierar mellan koncepten och bedöms

därefter.

10. Beräkningskomplexitet

Det är lönsamt om konceptet är enkelt att beräkna eftersom det förenklar konstruktörens arbete och

beräkningarna blir lätta att validera. Genom enkla och snabba beräkningar sparas också kostnader, vilket

är att eftersträva.

Viktning av utvärderingskriterier

Ovanstående kriterier har jämförts med varandra. Detta har resulterat i en viktning av kriterierna där

kriteriet med högst procentsats anses som det viktigaste i det fortsatta valet av brokoncept. Jämförelsens

resultat kan ses i Tabell 6.1.