Lägre avkastning vid ekologisk odling

4.3.1 Ekologisk spannmålsavkastning 50-70 procent av den konventionella

De årliga avkastningsnivåerna för de två odlingssätten på riksnivå visas i diagram 4.1 för de spannmåls-grödor som ingår i den officiella skördestatistiken. Flertalet av spannmålsspannmåls-grödorna har vid ekologisk odling med miljöstöd gett hektarskördar på omkring 50-60 procent av motsvarande konventionella skör-denivåer. För rågvete och blandsäd är skillnaderna mellan odlingsmetoderna något mindre. Ekostödsarea-lerna har här gett hektarskördar på 60-70 procent av motsvarande konventionella skördenivåer.

4.3.2 Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

För de år då det finns skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skörde-nivåerna följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Det är heller inte annat att vänta. Årsmånen i form av ne-derbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Vissa år kan det vara ovanligt stora angrepp av växtskadegörare, till exempel bladlöss. Då bör den ekologiska odlingen vara mer utsatt för reducering av avkastningen. Under åren 2003 - 2006 har det dock inte varit något så kallat ”bladlusår” eller liknande som gjort att avkastningsnivåerna visat avvikelser som inte kan förklaras av årsmånen.

Diagram 4.1 Hektarskördar för spannmål från ekostödsarealer och konventionell odling, samt från den ordinarie officiella statistiken

kg/ha Höstvete

2003 2004 2005 2006

kg/ha Vårvete

2003 2004 2005 2006

kg/ha Råg

2003 2004 2005 2006

kg/ha Vårkorn

2003 2004 2005 2006

kg/ha Havre

2003 2004 2005 2006

kg/ha Rågvete

2003 2004 2005 2006

kg/ha Blandsäd

2003 2004 2005 2006

Konventionell odling Ordinarie statistik Ekostödsarealer

4.3.3 Ärter och åkerbönor visar mindre skillnader mellan metoderna

I diagram 4.2 visas hektarskördeutvecklingen för trindsädesgrödorna ärter och åkerbönor. För ärter och åkerbönor är skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling något mindre än vad den är för de övriga grödorna. En förklaring kan vara att dessa grödor liksom andra baljväxter bidrar till för-sörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Diagram 4.2 Hektarskördar för trindsäd från ekostödsareal och konventionell odling samt från den ordinarie officiella statistiken

kg/ha Ärter

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

2003 2004 2005 2006

kg/ha Åkerbönor

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

2003 2004 2005 2006

Konventionell odling Ordinarie statistik Ekostödsarealer

Bland länen är det Västra Götalands län som har den största ekologiska ärtodlingen. Under 2006 uppgick hektarskörden 73 procent av den konventionella. I Östergötlands län, där den största konventionella ärtod-lingen finns, var den ekologiska hektarskörden 87 procent av den konventionella. Även de tre tidigare åren då jämförelser har kunnat göras har skillnaden mellan ekologisk och konventionell hektarskörd av ärter varit något mindre i Östergötlands än i Västra Götalands län.

Diagram 4.3 Hektarskördar för ärter från arealer med miljöstöd för ekologiska produktions-former och från konventionell odling under 2006, kilo per hektar

Uppsala Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Västmanlands

Konventionell odling Ekostödsareal

Uppgifterna redovisas i diagram 4.4 och pekar på att den certifierade ekologiska skördenivån är cirka 70-80 procent av den konventionella. De certifierade arealerna var under 2005 och 2006 uppemot 60 hektar i Skåne och närmare 40 hektar i Västra Götalands län. Under 2007 ökade ekostödsarealen preliminärt med ytterligare cirka 30 hektar i båda länen.

Diagram 4.4 Hektarskördar för konservärter från certifierad ekologisk och konventionell od-ling

kg/ha

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

2005 2006 2007

prel Certifierad ekologisk

Konventionell

Källa: Magnihill och Toppfrys

4.3.5 Oljeväxterna ger halv skörd vid ekologisk odling

Oljeväxterna har ofta en långsam utveckling direkt efter sådd vilket innebär att ogräset lätt tar överhan-den. De är också känsliga för flera olika skadegörare, särskilt rapsbaggar. I skördestatistiken visar det sig i form av stora skillnader i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling. Den ekologiska olje-växtodlingen är inte så utbredd och därför blir det få observationer i de urvalsundersökningar som utgör underlag för skördestatistiken.

För höstraps uppgick ekostödsarealen till drygt 2 400 hektar under 2006. Det motsvarar fem procent av den totala höstrapsarealen. Odlingen har ökat en del under senare år och inför 2008 är den enligt statisti-ken om höstsådda ekostödsarealer 2 900 hektar. Avkastningen har varit drygt 50 procent av den konven-tionella. För höstrybs, som är en liten gröda även inom konventionell odling, var andelen med ekostöd 27 procent under 2006. Arealen med ekostöd uppgick till blygsamma 300 hektar och avkastningen motsva-rade halv konventionell skörd.

Diagram 4.5 Hektarskördar för oljeväxter från ekostödsarealer och konventionell odling samt från den ordinarie officiella statistiken

kg/ha Höstraps

2003 2004 2005 2006

kg/ha Vårraps

2003 2004 2005 2006

kg/ha Höstrybs

2003 2004 2005 2006

kg/ha Vårrybs

2003 2004 2005 2006

kg/ha Oljelin

2003 2004 2005 2006

Konventionell odling Ordinarie statistik Ekostödsarealer

Odlingen av oljelin med ekologiska produktionsformer har varit marginell under de fyra åren. Den största arealen odlades år 2005 och uppgick då till runt 800 hektar. Avkastningen var cirka 700 kg per hektar,

4.3.6 Matpotatis ger knappt halv skörd vid ekologisk odling

Avkastningen för matpotatisodlingen med ekostöd har legat på knappt halv skörd jämfört med den kon-ventionella.

Diagram 4.6 Hektarskördar för matpotatis från ekologisk och konventionell odling samt från den ordinarie officiella statistiken

kg/ha

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

2003 2004 2005 2006

Ekostödsarealer Konventionell odling Ordinarie statistik

En viktig faktor för skördenivån vid ekologisk potatisodling är hur stora angreppen av bladmögel blir.

Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp sänka avkastningen, men för den ekologiska potatisodlingen är det den orsak som lantbrukarna oftast hänvisar till vid låg skörd per hektar.

4.3.7 Skördenivån för ekologiska sockerbetor runt 80 procent av den konventionella

I början av 2000-talet uppgick den certifierade ekologiskt odlade sockerbetsarealen till närmare 600 hek-tar, eller drygt en procent av den totala sockerbetsarealen. Den certifierade arealen har sedan minskat och 2005 var det senaste året då Danisco hade kontrakt med svenska odlare av ekologiska betor. Huruvida det blir en återupptagning av ekologisk sockerbetsodling i Sverige är i nuläget oklart.

Skördenivån för de certifierade ekologiskt odlade sockerbetorna har legat mellan 76 procent (år 2003) och 86 procent (år 2004) av den konventionella skördenivån.

Diagram 4.7 Hektarskördar för sockerbetor från certifierad ekologisk och konventionell od-ling

ton/ha

0 10 20 30 40 50 60

2001 2002 2003 2004 2005

Certifierad ekologisk Konventionell

Källa: Danisco Sugar

4.3.8 Nya vallfröodlare har fått lära sig ekologisk odlingsteknik

Ekologisk odling av vallfrö har ökat snabbt under de senaste åren och många nya odlare har kommit till.

Jordbruksverket har i samarbete med utsädesföretagen, Frö- och Oljeväxtodlarna och rådgivningsföreta-gen bedrivit en kampanj för att sprida kunskap om odlingstekniken. Kampanjen påbörjades 2005 och avslutades 2007.

I diagram 4.8 visas skördeutvecklingen för timotejfrö. Underlaget kommer från branschbolaget Svensk Raps och är inte heltäckande för det utsäde som marknadsförs. När det gäller vallfrö är det också vanligt att odling av eget utsäde sker hemma på gården.

Diagram 4.8 Hektarskördar för timotejfrö från ekologisk och konventionell odling

kg/ha

0 100 200 300 400 500 600 700

2004 2005 2006 2007

Ekologisk Konventionell

Källa: Svensk Raps

4.3.9 Slåttervall visar ofta god skörd vid ekologisk odling

I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekostödsodling och konventionell odling varierar mellan olika delar av landet. På produktionsområdesnivå var avkastningsnivån från 62 och upp till 104 procent av konven-tionell skörd för den ekologiskt odlade arealen under 2006. Det var i produktionsområdet Mellersta Sve-riges skogsbygder som hektarskörden av slåttervall från ekostödsarealen var högre än motsvarande kon-ventionella hektarskörd, vilket resulterade i att kvoten mellan ekologisk och konventionell avkastning blev 104 procent. På riksnivå var ekostödsarealens skördenivå 74 procent av den konventionella hektar-avkastningen under 2006.

Högst hektarskörd från ekostödsarealen var det i Götalands norra slättbygder under 2006, 4 800 kilo per hektar. För övriga produktionsområden varierade skörden mellan 2 900 och 4 440 kilo per hektar. Göta-lands norra slättbygder hade högst hektarskörd av ekologisk slåttervall även under undersökningsåren 2003 och 2004, och hade under år 2005 näst högst hektarskörd efter Götalands mellanbygder.

I skördeundersökningen ombeds lantbrukarna att dela upp gårdens och betesvallareal på slåtter-vall, betesvall och ej utnyttjad vall. Uppgifter om bärgad skörd efterfrågas för slåttervallarealen. Skörd från betesvall ingår inte och inte heller skörd från betad återväxt på slåttervall. De redovisade hektarskör-darna för slåttervall avser bärgad skörd per utnyttjad slåttervallareal. Grönfoderväxter ingår inte i

skörde-Diagram 4.9 Hektarskördar för slåttervall från ekologisk och konventionell odling samt från den ordinarie officiella statistiken

kg/ha

2003 2004 2005 2006

Ekostödsarealer

Konventionell odling

Ordinarie statistik

Om man delar upp den totala slåttervallskörden per hektar på första skörd och återväxt blir det tydligt att det inte är några stora olikheter när det gäller skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling för den första skörden respektive för återväxten. För åren 2004 och 2005 var dock skillnaden mellan ekolo-gisk och konventionell odling något större för återväxten än för den första skörden. En delförklaring kan vara att det är något färre ekologiska odlare som skördar återväxten. Det kan i sin tur vara en följd av endera att skörden är för låg för att det ska vara meningsfullt att skörda den eller att lantbrukaren avsikt-ligt avstår att skörda för att de näringsämnen som finns i återväxten ska komma till nytta för kommande grödor.

Diagram 4.10 Hektarskördar för första skörd av slåttervall och återväxt från ekologisk och konventionell odling samt från den ordinarie officiella statistiken

kg/ha Första skörd

2003 2004 2005 2006

kg/ha Återväxt

2003 2004 2005 2006

Konventionell odling Ordinarie statistik Ekostödsarealer

Skörd av grovfoder förekommer även på arealer med särskilda grönfoderväxter, samt från arealer med stråsäd, baljväxter och andra grödor som skördas som grönfoder. Under särskilda omständigheter före-kommer skörd av grovfoder även på arealer med träda. I skördestatistiken ingår inte skörd från sådana arealer utan endast skörd från arealer som redovisas som slåtter- och betesvall.

4.4 Den ekologiska odlingens skördenivåer påverkar den ordinarie