Lärande och kunskap

Fram till denna rubrik har eleverna fått beskriva vad de anser att de lär sig och vilken kunskap som värderas högst inom idrott och hälsa A. Detta har gjorts utifrån frågorna, hur värdesätter eleverna ämnet idrott och hälsa A? Hur uppfattar eleverna ämnet utifrån struktur och uppbyggnad? Vad anser eleverna krävs för att uppnå ett högt betyg i idrott och hälsa? Alla dessa frågor har indirekt resulterat i att eleverna har diskuterat sitt lärande och kunskap. Denna sista del redogör för vad eleverna anser att de lär sig av idrott och hälsa, hur de uppvisar kunskap, hur de definierar kunskap inom ämnet och hur de beskriver lektionens struktur och upplägg.

Vi är i slutet av vår första intervju, killen som sitter framför oss har idrottat under hela sitt liv. Han går samhällsvetenskapliga programmet med idrottsinriktning och har berättat att idrott är ett väldigt viktigt ämne. För honom är det lätt, han bara går dit.

Man gick dit och hade roligt, sen gick man hem (skratt). Jag såg det som vilken annan träning som helst. Som om jag drog med en polare och spelade tennis eller nåt. Jag ser det på samma sätt, man går ner och har roligt. (1)

Idrott är hans favoritämne. Omdöme och betyg har alltid legat på topp och när han avslutat idrott och hälsa A fick han mycket väl godkänt. Vi frågar honom om hans lärare någon gång presenterade syfte eller mål med lektionerna och ibland gjorde läraren det om de skulle ha exempelvis cirkelträning där det fokuserades på utvalda muskelgrupper. Men var allt som vanligt så spelade de basket eller volleyboll. Meningen var att prestera genom att vinna över sina motståndare. Han berättar att alla i hans klass var idrottare så för dem var det lätt, de bara gick dit, ”Eftersom vi var en idrottsklass var det väldigt öppet med bollsporter, göra något som alla är engagerade i” (1). Vi närmar oss slutet av vår intervju, ställer den fråga som till stora delar direkt speglar denna studies syfte, Vad har du lärt dig under kursen idrott och hälsa A? Den annars lättpratade killen blir tyst, han ler, ser på oss med misstänksamhet. Han vet att denna fråga skulle komma och ändå ser han förvånad ut. Skrattet tonar ut och han köper tid genom en komplimang, ”Bra fråga!” Tystnaden blir allt påtagligare, förtegenheten går från funderande till smått obekväm. ”Idrotta, det är att man att, det är en svår fråga” (1). Frågan gick från att vara bra till att, vid eftertanke, vara en väldigt svår fråga att besvara. När begreppet kunskap används har flera väldigt svårt att koppla samman detta med idrott och hälsa. ”Alltså det är väl inte så mycket kunskap men man skall ut och röra sig bara för kroppen mår bättre. Inte bara sitta inne hela dagen” (2). ”Man bildar väl ett intresse, det

gjorde jag i alla fall men jag har alltid varit idrottskille så man får väl, man lär sig att tycka om. Annars lär man sig inget speciellt” (5).

Flera av de följande intervjuerna följs av trevande och osäkra svar då de kommer till vad eleven faktiskt anser att de lär sig.

Under lektionerna? Vi blandade så vi hade lite teori, två gånger kanske, men vi hade mest att vi lärde oss (tystnad) vi lärde oss inte något. Vi gjorde bara olika sporter som kanske innebandy men man lärde sig inte direkt någonting. Det var i så fall mer teorin man lärde sig av. Att träna rätt men också att, vad säger man? Typ om anabola och sådana grejor. (3)

Menar du kunskap i idrott eller menar du mer kunskap i hälsa? Jag tar nog med kunskapen av att idrott är roligt, viktigt och det teoretiska minns man mer som information … hur det är att vara tillsammans med människor och utöva något. (4)

Jag tror man tar med sig alltså det mesta, att det här med att äta sunt och leva sunt, det tar man ju med sig resten av livet. Och att må bra i skolan och få röra sig det är ju också en bra liksom grej att ha med sig så att man bara liksom inte när jag gick i skolan så satt jag och bara plugga hela tiden. Jag tror det i alla fall. (6)

Ja enligt som, ja, vi pratar om det, nja, gör aktiviteter så vi lär oss. Nej det finns inget jätteviktigt, kanske ska man kunna hoppa lite höjd, stöta lite kula hoppa längd lite friidrott, sånt kanske man ska kunna men lagidrotter och så med boll lär man sig kanske inte så mycket, då är det mer teamwork liksom. (16)

Vi kan dela upp svaren på denna fråga i två huvudkategorier, de ovannämnda har svårt att uttrycka vad de anser att de lär sig av idrott och hälsa. Men det finns även en kategori som lyfter fram läran om kroppen som central i det egna kunskapsförvärvandet. ”Hur mycket jag klarar med kroppen, hur mycket jag orkar springa” (7). Eleven menade att hon utvecklade sin kunskap om den egna kroppen i det praktiska utövandet samtidigt som hon ansåg att hon fick en chans att utveckla sin egen förmåga ”Jag har exempelvis ingen kondition så jag bygger upp mycket på idrottslektionen” (7). Eleven kopplade även förvärvad kunskap till sin vardag utanför skolan ”Att jag inte tränar fel om jag ska göra det på min fritid. Att jag inte lyfter de tunga lyften som jag inte pallar utan börjar lugnt och bygger upp min kropp” (7).

Jag tror mycket hur man ska röra sig och i vissa fall hur man skall äta och, alltså hur man skall leva helt enkelt. Så att det inte blir att man sitter hemma framför soffan och bara trycker i sig massa skräpmat utan att man lever sunt. (6)

Jag lär mig hur man kan förbättra olika saker som kondition, jag lär mig hur min kropp fungerar och vad som händer med min kropp när jag blir fysiskt aktiv och vad detta beror på. … och hur man kan förbättra sig. (8)

Här återges en mer reflekterande bild av den egna kunskapsprocessen och eleverna kopplar lärandet till den egna individen, ”hur man ska röra sig för att inte få ont och må bra” (16). Denna kategori lyfter fram hälsoaspekter och refererar mindre till idrotter då de talar om lärande. Båda grupperingarna skiljer gärna på praktik och teori och detta urskiljs främst då eleverna har två skriftliga prov i idrott och hälsa A, förberedelserna för dessa sker i ett klassrum med föreläsningar. När vi frågar en elev i årskurs ett om vad de har haft för olika moment hittills under idrott och hälsa A möts vi av tystnad följt av ett enkelt men väldigt tydligt och talande exempel på hur eleverna skiljer på teori och praktik, ”Vi har inte haft så mycket idrott sen vi började, mest teori” (14). En del elever kan sammankoppla teori och praktik men gör ändå en distinkt skillnad då de redogör för ämnets strukturella uppbyggnad ”… någon gång är vi i klassrummen här och bara har teori. Alltså även om vi har prov som har med idrotten att göra så tycker jag ändå att på hälsan där går man mer igenom” (9). Eleverna beskriver ett ämne uppdelat i delar där de två mest obestridliga och övergripande är just ämnesnamnets självförvållande kategorisering, idrott och hälsa.

… ganska mycket indelat i olika perioder, att vi höll på med bollsport i en period sen höll vi på med kanske styrka och kondition i en period och sen hade vi teori genomgångar, det teoretiska om kroppen och vikten av att äta rätt och vikten av att röra sig kanske. (4)

Oftast kopplas de teoretiska kunskaperna till hälsa medan praktiska moment beskrivs som idrott. Överlag har eleverna väldigt svårt att formulera vad de faktiskt lär sig i de praktiska momenten, ”Usch ja, vad skulle det vara, jag vet inte vad det skulle vara för kunskap så direkt det är svårt. Det är nog mer från de teoretiska delarna” (10). Eleverna har också lättare för att diskutera kunskap utifrån begrepp såsom kondition och kropp medan de inte kan dra klara kopplingar till vad de lär sig vid olika bollspel, ”Konditionen lär jag mig mer. Fotbollen lärde jag mig inte så jättemycket, där var det mest grunder, hur man passar och vad som är viktigt att tänka på, att röra på sig mycket” (8).

För att få en förståelse för vilka förutsättningar eleverna har för att relatera till den egna kunskapsprocessen avslutade vi med att fråga hur lektionerna var upplagda. De flesta redogör för en lektion som börjar med uppvärmning som är anpassad till lektionens huvudaktivitet för att sedan utföra tekniska övningar och avsluta med spel. Intressant är att samtliga som

beskriver ett lektionsupplägg utgår ifrån bollspel. Det är enbart en elev som beskriver ett lektionsupplägg som möjliggör för diskussion av det egna lärandet ”Hon (läraren) förklarar tekniska moment, sen kör vi igång, pausar och pratar, fortsätter, pratar om vad vi lärt oss sen stretchar vi och fortsätter diskutera” (7).

När vi under näst kommande rubrik analyserar vårt resultat kommer just reflektion och diskussion vara två nyckelbegrepp då det kommer till att särskilja kroppslig kompetens och fysisk aktivitet.