Vid sammanställning av resultatet visade det sig att en av kategorierna som skapats i den synkrona analysen av Lpfö 18 saknade motsvarighet i Lpfö 98. Denna avslutande kategori presenteras nedan. Barns förutsättningar för lärande kan i Lpfö 18 via den synkrona analysen ses kopplat till förskolans kvalité. Enligt Lpfö 18 är det därmed av vikt att kontinuerligt utvärdera förskolans verksamhet för att
säkerställa att förskolan erhåller god kvalité för att kunna erbjuda barn goda möjligheter till lärande. Samtidigt kan lärande och kvalité ses vara i någon form av växelverkan enligt följande citat där det är förskollärarens ansvar att:
“resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande,” (Lpfö 18, s.18)
Växelverkan kan således förstås utifrån att det är barnens lärande som utvärderas och på så vis utgör ett mått på kvalité. Därav granskas barns lärande för att det ska bli möjligt att se ett förändrat kunnande hos barnen. Förskollärare ska därför enligt Lpfö 18 även ansvara för att:
“varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål” (s.18)
Barns lärande kan alltså enligt de båda ovanstående citaten ses utgöra en kvalitetsfaktor i förskolan, som därmed är av vikt att kontinuerligt och systematiskt utvärdera. Delvis för att säkerställa att förskolan erhåller en god kvalité men också för att skapa önskvärda förutsättningar för barns lärande. I Lpfö 18 framgår även hur verksamma inom förskolan ska bedriva verksamheten på ett sätt som möjliggör att den ständigt utvecklas i syfte att hålla en hög kvalité. Lpfö 18 uttrycker att: “En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.” (s.11). På så vis framställs barns lärande utgöra resultatet i utbildningen och således det som ska utvärderas.
Utifrån ovanstående redogörelse kan didaktikens varför fråga tydas i läroplanens uttryck om en ständig utveckling av såväl förskolans verksamhet, som en ständig utveckling av barns lärande.
Frekvensanalys
Resultatet av frekvensanalysen som syftat till att undersöka lärande begreppets förekomst i de båda läroplanerna Lpfö 98 respektive Lpfö 18 presenteras i tabellen nedan.
Begreppet lärande i: Lpfö 98 Lpfö 18
Absolut frekvens
(Begreppets förekomst i antal ord)
23 45
Totalt antal ord 3028 5146
Relativ frekvens
(Begreppets förekomst i %)
~ 0,8% ~ 0,9%
Tabell 1. Frekvensanalys av begreppet lärande i Lpfö 98 respektive Lpfö 18.
Det som blir märkbart är hur begreppet lärande nämns näst intill dubbelt så många gånger i Lpfö 18 jämfört med Lpfö 98 vilket visas i den absoluta frekvensen. Det totala antalet ord i Lpfö 18 har också nästintill fördubblats. I den relativa frekvensen blir det dock synligt hur begreppets ökade förekomst relationellt sett endast ökat cirka 0,1 %.
Sammanfattning
Begreppet lärande i förskolans läroplaner har genom den begreppshistoriska textanalysen visat sig som en del av en helhet, då lärande utgör en del av barns behov. Analysen har därtill synliggjort hur begreppet lärande i de båda läroplanerna har kopplingar till ett omkringliggande samhälle, då barnen i förskolan är medborgare i dagens och i framtidens samhälle och att det i läroplanen anses finnas grundläggande kunskaper som alla i detta samhälle behöver. Läroplanen uttrycker därigenom en vision om att lärandet i förskolan ska bidra till både samtida och framtida samhällsmedborgare. Läroplanerna uttrycker därtill att lärande är något som individen själv behöver vara aktiv i att skapa men verksamheten kan på olika sätt ge förutsättningar för att ett lärande ska ske.
De båda läroplanerna visar dessutom att lärande och lek skrivs fram som tätt sammanlänkat. I Lpfö 98 ska verksamheten präglas av lärande och lek medan i Lpfö 18 utgör lek grunden för lärande. Lärande framhålls som ett mått på kvalité i Lpfö 18 där en god kvalité på förskolans verksamhet utgör gynnsamma förutsättningar för lärande och ett framgångsrikt lärande utgör samtidigt ett mått på god kvalité. Den diakrona analysen visar att begreppet lustfyllt lärande inte längre finns med i Lpfö 18, samtidigt som andra aspekter av begreppet lärande tillkommit, såsom kvalité och progression. Lärande begreppets plats i förskolans läroplan klargör frekvensanalysen att begreppets plats relationellt sätt inte förändrats i större utsträckning, men att den absoluta förekomsten av begreppet lärande har ökat.
Vad gäller de didaktiska frågorna kan vem besvaras av att det framgår hur det är barnet som ska tillägna sig ett lärande. Didaktikens fråga vad kan ses besvarad genom att läroplanerna uttrycker att lärande ska syfta till att inhämta och utveckla kunskaper och värden i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer. I läroplanen uttrycks därtill hur lärande sker, genom lek och i samspel med andra människor. Läroplanerna uttrycker även hur lärande ska ta utgångspunkt i ett tidigare tillägnat lärande samt barns egna intressen. Lärande kan även ske genom undervisning, målstyrda processer och målinriktat arbete, vilket utgör ett möjligt svar på hur frågan i Lpfö 18. Avslutningsvis uttrycks därtill en strävan om att lärande i förskolan ska verka positivt för en framtida skolgång, ständig utveckling för både barn och verksamhet samt i förlängningen verka gynnsamt för samhällsutvecklingen vilket alltså besvarar didaktikens varför.
Diskussion
I följande diskussion behandlas studiens resultat i relation till tidigare forskning, där vi funnit det relevant att i synnerhet diskutera begreppet lärande i samband med didaktikens varför och hur, inom den läroplansteoretiska formuleringsarenan (Linde, 2012). De didaktiska frågorna diskuteras i relation till denna studies resultat för att fördjupa förståelsen av begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) och hur begreppet lärande kan ses i relation till såväl ett nationellt som ett internationellt samhälle. Genom en fördjupad förståelse av begreppet lärande i de båda läroplanerna möjliggörs ett vidare resonemang om hur det är möjligt att förstå skillnader i hur lärande skrivs fram och vilken plats begreppet ges i de olika läroplanerna.
Didaktikens varför, antydan om ett resultatfokuserat samhällsinriktat perspektiv
Förskolans läroplan är enligt Linde (2012) samt Wahlström (2016) en spegling av det samtida samhälle och den kontext där läroplanen är aktuell inom. Ur vår diakrona analys framträdde en kategori i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) som vi valde att benämna “Lärande som ett mått på kvalité”, vilken saknade motsvarighet i Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998). Kategorin handlade om lärande som ett mått på kvalité, där aspekter av lärande som ett mått på kvalité av förskolans verksamhet presenterades, såsom att barns lärande kontinuerligt och systematiskt ska följas upp och utvärderas. Med utgångspunkt i Linde (2012) och Wahlströms (2016) resonemang skulle detta kunna indikera att i den tid vi nu lever finns ett behov av att säkerställa och kontrollera förskolans kvalité och detta genom att systematiskt följa och utvärdera barns lärande. Utifrån vårt resultat skulle poängen med att försäkra sig om förskolors kvalité kunna bottna delvis i att säkerställa att barn tillägnar sig lärande, men också för att kunna säga något om hur förskolan erbjuder barnen möjligheter till lärande.
I den tidigare forskning som presenterats i denna studie poängteras hur lärandets framtoning i läroplanstexten är kopplat till ett framtida konkurrenskraftigt Europa (Sjöberg, 2009). Internationella studier indikerar likväl hur lärande i förskolan kan härröras till ett konkurrenskraftigt land (Bromley et al., 2019; Haggerty & Loveridge, 2019). Kunskap och kompetenser ses som värdefulla tillgångar för ett land (Sjöberg, 2009; Wahlström, 2016), och kopplingen till förskolans läroplan kan därför förstås handla om att från tidig ålder verka för att främja barns lärande och på så vis bygga ett starkt framtida humankapital. Den globala ekonomin kan således förstås få effekter på hur en läroplan utformas för att skapa goda tillgångar för ett land, i form av kunniga och kompetenta medborgare. Denna studies resultat tyder på att det finns en vision i de båda läroplanerna (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) om att lärande i förskolan inte bara är viktigt här och nu utan också för en framtida skolgång och i förlängningen framtida samhällsmedborgare. Resultatet av denna studie synliggör därmed kopplingen mellan läroplanens utformande, alltså formuleringsarenan, och det omkringliggande samhällets inflytande.
Hög kvalité i förskolan är med utgångspunkt i ovanstående resonemang en angelägenhet i fråga om att skapa de önskvärda framtida samhällsmedborgarna. En förskola av hög kvalité har enligt Sjöberg (2009) möjligheter att forma barnen redan från tidig ålder, till lärande individer. Kategorin “Lärande som ett mått på kvalité” kan i relation till Sjöbergs (2009) resonemang därmed förstås som att det skett en utveckling av begreppet lärande i förskolans läroplan utifrån ett större fokus på att tidigt verka för den önskvärda samhällsmedborgaren. I Lpfö 18 (Skolverket, 2018) har skrivningar såsom kvalité och progression tillkommit i samband med begreppet lärande, samtidigt beskrivs en skiftning. Skiftningen handlar om att utbildningen i förskolan allt mer fokuserar på utbildningens resultat och utfall, till skillnad mot hur förskolans utbildning traditionellt sett fokuserat lek, lärande och omsorg och följaktligen en helhetssyn på barn (Vallberg Roth, 2013; Wahlström, 2016). Således kan skiftningen beskrivas som ett resultatfokuserat samhällsinriktat perspektiv i läroplanen.
Ovanstående resonemang gör det möjligt att förstå hur didaktikens varför fråga (Wahlström, 2016) framträder genom läroplansteorins formuleringsarena, det vill säga hur det omkringliggande samhället får effekter för hur läroplanen formuleras. Därtill kan även didaktikens fråga om vem lärande i läroplanen riktar sig mot förstås vara såväl barnen som vistas i förskolan, men också framtida skolbarn och i förlängningen framtidens samhällsmedborgare.
Lärande som begrepp i formuleringsarenan till fenomen i realiseringsarenan
Att Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) har en vision om att främja lärandet ur ett framtidsperspektiv och inte enbart här och nu beskrivs av Wahlström (2016) som en målstyrd och kompetensfokuserad inriktning i läroplanen. I vår studies resultat kan detta kännas igen. Resultatet visade även en märkbar skillnad mellan de båda läroplanerna. I Lpfö 18 (Skolverket, 2018) har den målinriktade och kompetensfokuserade inriktningen utökats och blivit mer påtaglig. Resonemanget skulle kunna utgöra en möjlig förklaring till varför betoningen på lärandet i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) enligt tidigare forskning (Ljung Djärf, et al., 2014; Helenius, 2018) upplevs ha ökat, då frekvenstabellen som presenterats i resultatet visat att den procentuella förekomsten av begreppet lärande i läroplanerna (Skolverket, 2018, Utbildningsdepartementet, 1998) är näst intill oförändrad. Å andra sidan har begreppets absoluta förekomst i texten sånär som fördubblats och därmed skulle kunna svara för en upplevelse av ökad betoning på begreppet lärande. Då det som formuleras i läroplanstexten, det vill säga formuleringsarenan, behöver gå genom transformeringsarenan och tolkas av läsaren innan det kan nå realiseringsarenan och omsättas i verksamheten (Linde, 2012), innebär det att förskollärares tolkning av läroplanen blir betydande.
Ett begrepps ökade förekomst i läroplanen har visat sig få effekter för hur pedagoger planerar och genomför aktiviteter i förskolan (Vallberg Roth & Holmberg, 2019). Sett till frekvenstabellens resultat skulle detta kunna medföra att den ökade förekomsten av begreppet lärande i texten kan bidra till att lärande fokuseras i de aktiviteter som pedagoger planerar. Likaså visade det sig att lärande fick större plats i pedagogers planeringar än omsorg i Vallberg Roth och Holmbergs (2019) forskning. Samtidigt synliggjorde frekvenstabellen att den procentuella ökningen som tidigare påtalats var näst intill oförändrad. Pedagogers kompetens och förståelse för det pedagogiska uppdraget är därtill enligt Jonsson (2013) av betydelse för förskolans verksamhet. På så vis får pedagogers kompetens och förståelse för läroplanen och det pedagogiska uppdraget stor effekt på läroplansteorins realiseringsarena, som enligt Linde (2012) innebär en realisering av det som formuleras i läroplanstexten och således den verksamhet som bedrivs i förskolan.
Didaktikens hur, som beroende av lärandebegreppets skiftning
Den synkrona analysen av Lpfö 18 (Skolverket, 2018) synliggjorde att det resultat som enligt läroplanen kontinuerligt och systematiskt ska följas och utvärderas, är barns lärande. Liknelser finns i Helenius (2018) forskning som menar att det lärande som redan sker i förskolans verksamhet behöver tydligare inramning för att kunna bli synliggjort och på så vis möjligt att utvärdera. Utgångspunkten är enligt Helenius (2018) att lärande sker hela tiden, vilket även framgår i vårt resultat att Lpfö 18 (Skolverket, 2018) uttrycker. Resonemanget stöds dock inte till fullo av Jonsson (2013) som istället menar att lärande inte är något som kan tas för givet i alla situationer, utan behöver utmanas och stimuleras. Resonemanget känns även igen i översynen av förskolans läroplan (Regeringsbeslut U2016/05591/S, U2017/01929/S) som lyfter hur mer målstyrd undervisning ska tillämpas för att arbetet i förskolan ska uppnå en högre kvalité. Att lärande behöver utmanas och stimuleras är därtill något som både Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) respektive Lpfö 18 (Skolverket, 2018) poängterar. På så vis går det att förstå, att de båda läroplanerna (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) uttrycker att det krävs viss didaktisk och diskursiv medvetenhet för att främja ett lärande likt Jonsson (2013) beskriver, även om resultatet i denna studie indikerar en tudelad åsikt i huruvida lärande är något som sker hela tiden. Resultatet av den synkrona analysen av Lpfö 18 (Skolverket,
2018) visade nämligen att läroplanen dels uttrycker att lärande sker hela tiden, samtidigt som lärande också är något som behöver stimuleras och utmanas.
Den diakrona analysen visade att begreppet undervisning tillkommit i den senare läroplanen. Innebörden av begreppet undervisning är dock inte något nytt, då undervisning i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) syftar till att utmana och stimulera barns lärande i förskolan. Även forskning visar att undervisning inte är något nytt fenomen i förskolan (Björklund, 2014; Ljung - Djärf, et al., 2014). Detta skulle således kunna tolkas som ett förtydligande av det pedagogiska uppdraget. Ett tydligare utbildningsuppdrag efterfrågas i Jonssons (2013) forskning då det skulle kunna påverka barns lärande i förskolan positivt. Detta kan förstås som att det som befinner sig inom formuleringsarenan behöver förtydligas för att påverka realiseringsarenan i önskvärd riktning.
I den diakrona analysen framträdde en synbar skillnad i den helhetssyn som respektive läroplan ger uttryck för. Tidigare forskning visar hur förskolans läroplan tidigare riktats mot en helhetssyn på barn, men att detta nu skiftat och snarast berör en helhetssyn på lärande (Vallberg Roth, 2013). Den diakrona analysen visade att det som skiljer helhetssynen i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) mot Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) är att utveckling tillkommit och fostran och omvårdnad plockats bort i läroplanstexten. Samtidigt framgår att helhetssynen i Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) ska verka för att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande, alltså det som i Lpfö 18 (Skolverket, 2108) beskrivs som undervisning. I Lpfö 18 kan ett tydligare fokus ses riktas mot att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande, genom att fostran och omvårdnad plockats bort från helhetssynen. Istället används begreppet utveckling tillsammans med lärande och omsorg. Därtill visar resultatet av denna studie att begreppen målinriktat arbete och målstyrda processer tillkommit i samband med begreppet lärande i Lpfö 18 (Skolverket, 2018). Förändringen av de sammanhang som begreppet lärande skrivs fram med i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) gentemot Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) kan därmed indikera den skiftning som Vallberg Roth (2013) belyser, om en numera helhetssyn på lärande.
Att förstå begreppet lärande i en föränderlig kontext
I resultatdelen i denna studie framgår av den diakrona analysen hur de båda läroplanerna ger skilda uttryck för vad som ska prägla verksamheten i förhållande till begreppet lärande. Den synkrona analysen synliggjorde hur verksamheten enligt Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) ska präglas av att lek på ett medvetet sätt ska användas i syfte att verka positivt för barns utveckling och lärande. Lpfö 18 (Skolverket, 2018) ger däremot uttryck för att verksamheten ska präglas av helheten som i 2018s läroplan består av lärande, omsorg och utveckling. Även om denna studies resultat lyfter hur båda läroplanerna beskriver lek som en grund för lärande, blir skillnaden vad de båda läroplanerna uttrycker att verksamheten ska präglas av intressant att diskutera och förstå i relation till den tidigare forskningen.
I forskningen framgår en tudelad åsikt huruvida lärobjekt ska framstå direkt (Björklund, 2014; Ljung-Djärf, et al. 2014) respektive inbäddat i leken (Broström, 2012, Nilsson, Lecuasay, et al., 2018; Pramling Samuelsson & Johansson, 2006) för barn i förskolan utifrån tolkningar av läroplanstexten. Gemensamt för de båda läroplanerna och tidigare forskning på området (se exempelvis Nilsson, Lecuasay, et al., 2018; Pramling Samuelsson & Johansson, 2006) är dock att lek har en viktig plats i förskolan. Lek kan således användas för att indirekt närma sig ett lärobjekt eller förhålla sig mer i bakgrunden så att lärobjektet hamnar i förgrunden. Därtill blir det möjligt att förstå, hur resultatet i vår studie som indikerar att läroplanerna ger skilda uttryck för vad som ska prägla verksamheten kan förstås gentemot de skilda lärmetoderna. Således går det att tolka hur den rådande läroplanen (Skolverket, 2018) framhåller ett lärande som snarare sätter lärobjektet i förgrunden och lek i bakgrunden. Lek beskrivs inte längre i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) som att leken ska prägla hela förskolans verksamhet, även om det framgår att lek är grunden till lärande. Slutsatsen att lek inte längre är i förgrunden för
lärande i förskolan styrks även av Vallberg Roths (2013) forskning som menar att leken får stå tillbaka för ett målstyrt lärande. Att leken får stå tillbaka för ett mer målstyrt lärande skulle kunna ses som en förändring av vad som står i förgrunden för lärande i förskolan. Resonemanget problematiseras av Helenius (2018) som menar att en sådan förskjutning riskerar att förändra de grundläggande värderingar förskolan bygger på och således närma sig skolans traditioner. Förskjutningen kan förstås utifrån det ökade behovet av att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten (Helenius, 2018) och problematiseras därtill som en maktförskjutning från läraren mot yttre granskande myndigheter (Lundgren, 2014). Än så länge menar dock Broström (2013) att det är upp till förskollärarna hur de väljer att utforma verksamheten så att barns lärande främjas.
Avslutningsvis, kan, utifrån föreliggande diskussion slutsatsen dras att lärandebegreppets tvetydighet har rötter i en koppling till det omkringliggande samhället, vilket således belyser att begreppet lärande, likt samhället, ständigt förändras och utvecklas. På så vis kan en förståelse för lärandebegreppets tvetydighet skapas, då begreppets innebörd inte är vad det alltid varit. Kategorin vi funnit i den synkrona analysen av Lpfö 18 (Skolverket, 2018) “Lärande som ett mått på kvalité” och det perspektiv vi benämner som “resultatfokuserat samhällsinriktat perspektiv” på läroplanen, kan tala för en pågående skiftning av begreppets innebörd. Den pågående skiftningen blev synliggjord med hjälp av didaktikens varför fråga. Didaktikens hur fråga har i diskussionen berört hur lärande utifrån framskrivningar i läroplanen tar form i förskolans verksamhet. Hur lärande tar form i förskolans verksamhet kan förstås vara beroende av hur begreppet lärande tolkas och förstås, alltså transformeras, av verksamma förskollärare. En vidare helhetsbild, som denna studie avser att bidra med, kan innebära vidgade möjligheter för en förskollärare att tolka begreppet lärande i förskolans läroplan och på så sätt göra medvetna val i fråga om att transformera och realisera begreppet lärande i förskolans verksamhet. Vi vill mena att en vidare förståelse för begreppet lärande i förskolans läroplan kan möjliggöra att fler dimensioner av lärande än de som i läroplanen är direkt uppenbara, får plats i förskolans realiseringsarena. Studien tydliggör hur det omkringliggande samhället påverkar framskrivningar av begreppet lärande i läroplanen. Påverkan från det omkringliggande samhället skulle kunna medföra att det som är mest gynnsamt för ett framtida samhälle är det som hamnar i förgrunden i såväl framskrivningar av begreppet lärande i läroplanen, som i förskolans verksamhet.
Slutsats
I denna studie står tydligt att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring, som därför ständigt behöver analyseras då tvetydigheten hos begreppet lärande fortsättningsvis kan komma att kvarstå, i takt med att samhället förändras. Studien har synliggjort hur begreppet lärande kan ses i relation till såväl ett nationellt som ett internationellt samhälle. Likt samhället, är således begreppet lärande i ständig utveckling och förändring.
Vår begreppshistoriska textanalys, som analyserat begreppet lärande i dess explicita samt implicita form i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) har syftat till att beskriva och analysera hur begreppet lärande skrivits fram och förändrats över tid. Läroplanens framskrivning av begreppet lärande i förskolans läroplan har i studien visat sig vara tätt sammanlänkat med det omkringliggande samhällets utveckling. Studien har med hjälp av Kosellecks analysverktyg synliggjort vår tids behov av att säkerställa och kontrollera förskolans kvalité med hänsyn till ett framtida konkurrenskraftigt samhälle, via framskrivningar av begreppet lärande i den aktuella läroplanen (Skolverket, 2018). De sex kategorier som skapats i resultatkapitlet synliggör olika dimensioner av begreppet lärande i förskolans läroplan och således utgör kategorierna vårt bidrag till att tydliggöra begreppet lärande i förskolans läroplaner. Kategorierna utgör vidare underlag till diskussion om hur innebörden av begreppet lärande kan ha förändrats.
Studien genomfördes med en intention om att ge verksamma pedagoger möjligheten att förstå begreppet lärande i läroplanen ur fler aspekter än de direkt uppenbara. Med en rikare förståelse för begreppet lärande inom formuleringsarenan avser vi att kunna bidra med vidgade möjligheter att transformera och realisera begreppet lärande i förskolans verksamhet.