Lärande och skapande som medierat och relationellt

Ur ett sociokulturellt perspektiv är samspelet med andra människor av stor betydelse för

individens utveckling, eftersom det är där kognitiva färdigheter utvecklas. Kulturella

min-nen, artefakter och verktyg för människan och mänskligheten framåt i det individuella

lärandet. Begrepp, situerade i en social praktik, blir i sig meningsfulla att studera utifrån

människors förståelse där den sociala praktiken och verktyg som ingår i denna praktik

finns med. De begrepp som används i tolkningsprocessen tar sin utgångspunkt hos Lev

S. Vygotskij (1995, 1934/1999), James Wertsch (1985), Roger Säljö (2000, 2005), Moira von

Wright (2000) insatta i körledarsammanhanget, som är mitt forskningsfält. En

utgångs-punkt för denna studie är att lärande och skapande är medierat och relationellt

(Vygot-skij, 1978; Daniels, Cole & Wertsch, 2007) för körledare i deras yrkesutövning. Språket

och tanken går inte att skilja åt, där finns en ständigt pågående relation och växelverkan.

Tanken och språket i människan sker relationellt, i rörelse genom tiden och i växel spel

med sin omgivning (Vygotskij, 1995, 1934/1999; Daniels et al., 2007; Daniels, 2001).

3.1.1 Medierande verktyg

Körledarens förmåga att dels ta till sig andra människors tankar, värderingar och

reak-tionssätt som kommer till uttryck, dels körledarens förmåga att själv uttrycka och

om-sätta egna tankar och kunskap i handling genom sin yrkesutövning i kör är viktigt. Denna

förmåga vill jag föra över till ett teoretiskt plan grundat på Vygotskijs (1978) forskning

och diskussion om att de mentala funktionerna sker på två medvetandeplan, det sociala

och det individuella planet. Likaså menar Vygotskij (Vygotskij, 1978; Daniels et al., 2007)

att tecken och symboler (signs) är psykologiska verktyg. Vygotskij (1995; 1934/1999)

me-nar att de tecken, symboler och artefakter som finns i en kontext formar medvetandet för

– 34 –

en människa i dialog med andra människor. Säljö (2005) beskriver, med utgångspunkt i

Vygotskijs idéer och betoning av verktyg och mediering, hur människor använder sig av

verktyg i sina praktiker och handlingar.

Processer som pågår både i det inre och till det yttre för en människa är det som sker

mellan personen, det vill säga körledaren i denna studie, de verktyg som används och den

medieringsprocess som startar i och med det som sker mellan verktygen och körledaren

i musicerandet. Även kören och korister kan i mitt teoretiska synsätt tillhöra de

medi-erande verktygen i processen att för körledaren få körmusik att klinga. Kören och korister

blir i detta resonemang och tänkande medierande verktyg såväl som exempelvis

förhåll-ningssätt, attityd, piano och noter. Verktyg har fysiska och språkliga sidor och utifrån

att studera den enskilda musicerande körledaren finns i detta resonemang en möjlighet

att se kören som ett instrument där musik medieras och transformeras. Byter forskaren

perspektiv och studerar exempelvis den enskilda koristen framträder en annan enskild

människas horisont och en annan studie. Människan tillverkar och använder verktyg,

som omvandlas för syften i världen. Människan transformerar sin omvärld genom sina

kunskaper och färdigheter, men även sig själv genom sitt lärande. Körledaren erövrar sitt

ledarskap genom ständigt kommunikativa processer med sina medierande verktyg, som

inte är eller behöver vara exakt likadana eller lika många för alla körledare. Verktygen ska

även ses som att de inrymmer fysiska, kroppsliga, intellektuella, mentala och språkliga

aspekter.

Tankar och språk kan inte bestämmas och tänkas linjärt, det vill säga så att det ena sker

före det andra. De utvecklas genom växelverkan, där det yttre kan trigga det inre

respek-tive tvärtom (Vygotskij, 1934/1999; von Wright, 2000). Till exempel samspelar handling

och reflektion i körledning så att när körledaren utför en handling kan hon/han sedan

tänka och reflektera omkring det utförda, uttrycka sig genom språk och låta tankar växa

vidare.

Om tankens förhållande till ordet skriver Vygotskij (1934/1999):

Den som låter tänkande och språk smälta samman gör det omöjligt för sig själv

att ställa frågan om förhållandet mellan tanke och ord. På så vis blir detta problem

redan från början olösligt. Man löser inte problemet, utan förbigår det bara.

(Vygotskij, 1934/1999, sid. 31)

Relationen mellan körledaren och körledningen går inte heller att tänka linjärt, och det

kan vara svårt att avgöra vad som är början, hur något fortsätter och tar sig uttryck och

vad som påverkar vad. Ledarskapet i kör är därför under ständig konstruktion genom

handlingar, tankar, reflektioner, nya handlingar och ett relationellt ledarskap genom

medie rande verktyg. Med »språk« avses i denna studie förutom verbalt språk även gester,

kropp, mimik, ord, melodi, rytm och att tala, läsa, skriva och ljuda. Detta innebär att allt

människan uttrycker genom kommunikation och musik övar förmågan att uttrycka sina

tankar, uttrycka genom språk och genom språket lär människan mer om sig själv och

världen.

Mediering i betydelsen förmedla, är ett centralt begrepp i ett sociokulturellt

perspek-tiv (Vygotskij, 1978). Mediering enligt Daniels (2001) innebär att människan samspelar

med verktyg när hon agerar och varseblir omvärlden. Människan får kontakt med

värl-den genom de medieringsprocesser som sker mellan människor och artefakter (Säljö,

2000; Strandberg, 2006). Säljö (2005) beskriver mänskliga verktyg som något befintligt

(fysiskt), där relationer mellan människors tänkande kan förstås som grundläggande

mekanismer för mediering. Vi kan inte studera individen, handlingen och mediering

åtskilda från varandra (Wertsch, 1985). Minne, uppmärksamhet, förnimmelse och

tän-kande framträder först i en elementär form för att sedan förändras till en högre form i

människans medvetande (Wertsch, 1985). I körledarens relation till sin profession

kör-ledning finns bland annat koristerna som utgör samspelsverktyg tillsammans med andra

verktyg, till exempel fysiska och språkliga verktyg.

Verktyg eller redskap är samma sak (tools) (Säljö, 2005). Begreppet verktyg har fysiska

och språkliga aspekter. Verktyg kan vara fysiska (föremål som människan tillverkat) eller

språkliga (intellektuella, kommunikativa, mentala och diskursiva) (Säljö, 2005). Fysiska

verktyg kan även kallas för artefakter, fysiska verktyg som människan tillverkat, till

skill-nad från intellektuella verktyg (Säljö, 2005). Här finns noter, annan litteratur, piano, stolar,

rum, notställ, metronom, pennor, teknisk utrustning och en mängd ting körledaren tar

till sin hjälp. Fysiska verktyg, artefakter, blir medierande verktyg när körledaren brukar

dem i sitt arbete och blir en del av körledarens kommunikation i syftet att få körmusiken

att klinga och arbeta i en viss riktning. Ett piano är därmed inte enbart ett piano, fysiskt

verktyg, byggt av diverse materia, ej heller exempelvis notbilden där det även finns ett led

till någon tonsättare som haft en tanke och idé med sitt noterade stycke musik. Där

män-niskan finns och arbetar övergår fysiska ting till att även vara en förlängning av tanken.

Språkliga verktyg kallas även intellektuella verktyg (Säljö, 2005). Att appropriera (Säljö,

2005) innebär att individen tar till sig och tillgodogör sig något i ett sammanhang,

exem-pelvis körsång i en musikalisk praktik. Genom övervinnande av motstånd och ökande

koordination mellan verktyg och användare approprieras verktyg som inledningsvis inte

är tillgängliga för individen. Kören är en intellektuell artefakt, ett medierande verktyg. I

kören sker allt via verktyg och kören är för subjektet och objektet en del av flera

medie-rande verktyg i målet att få körmusiken att klinga för den musicemedie-rande körledaren.

Inter-aktionen mellan människor kan förstås som en grundläggande mekanism för mediering

i alla samtal människor emellan och i kör finns ständiga pågående och språkliga

kom-munikationer. Säljö (2005) menar att det är omöjligt att veta hur alla verktyg uppkommit

eller förstå dem från grunden, utan körledaren (detta fall) får lita på att verktygen

In document UTTRYCK GENOM HANDLINGMedierande verktyg i körledararbete med barn och unga (Page 33-36)