Mål och förutsättningar för verksamheten

Mot slutet av datainsamlingen genomfördes ett fokussamtal med de fyra deltagande

kör-ledarna. Vid tiden för fokussamtalet hade ett första läsår snart gått för det pilotprojekt

med körverksamhet med barn och unga som de fyra medverkande körledarna deltagit

i, och där denna studie genomförts i, och en gemensam slutlig körkonsert hade nyligen

ägt rum. Under året hade de även haft några tillfällen då de träffats för att diskutera

gemensamt och planera tillsammans och mot slutet träffades de fyra för ett gemensamt

fokussamtal omkring sin situation och utifrån körledarrollen. För mig som forskare fanns

ett intresse att få veta om något skulle framkomma omkring de medierande verktyg de

använt sig av under projekttiden.

När de fyra körledarna möttes skedde det i en arbetsmiljö de känner till. Körledarna

kom till intervjurummet, som i vanliga fall är en musiksal, där jag mötte dem. Det

klinga-de körmusik i bakgrunklinga-den och några körkonsertbilklinga-der från en gemensam körkonsert

som genomförts dagen innan rullade på dataskärmen. Fokussamtalet/intervjun ägde rum

under vårterminens sista vecka och blandades med fika, fritt samtal omkring

körverk-samhet och körledning, och i slutet några av mig riktade frågor om ledarskap i kör.

Anna, Beatrice, Carl, Desirée och jag samlades. Desirée dök upp först och berättade om

körkonserten, som blivit till ett gemensamt projekt under vårterminen. Hon berättade att de

haft hjälp av äldre elever som utgjorde kompgrupp och spelade till alla sångerna vid

konser-ten. Dessa musikelever uppskattades av körledarna för det fina spelet och den goda attityd

de visat för barnen och konsertsammanhanget. Beatrice anslöt härefter och när hon fick se

bilderna från konsertdagen kommenterade hon enskilda barn i kören, deras beteenden, hur

förväntansfulla de varit inför konserten och hur de sjöng och sjunger. Carl anslöt, tittade på

bilderna och kommenterade hur bra bilderna var och hur fin konsertdagen blev. Han gav

även Beatrice en kommentar om hur bra hennes barn i barnkören hade skött sig, utifrån

att han kände till att hon arbetat hårt för att barnen skulle lyckas med just det och att det

var deras första framträdande. Beatrice berättade att det var skönt att få ett mål att arbeta

fram till, tillsammans med barnen. Det hade hon inte haft tidigare med just denna barnkör.

»Att bara småsjunga leder ingenstans«, sa hon. Beatrice pratade med barnen varje gång de

övade, inför detta konserttillfälle. Barnen var nyfikna och undrande och hade många frågor

som de ställde och bearbetade med Beatrice, eftersom de inte varit med om att framföra

något vid en konsert tidigare. Anna anslöt sist och det berodde på att vi hade ändrat lite på

starttiden. Fokussamtalet fick en öppen atmosfär och med icke styrda frågor i denna första

del. Kör ledarna pratade öppet. Efter en stund gav Carl uttryck för en viss trötthet i slutet

av terminen: »Jobbar man mot ett mål så är att ställa in ett totalt nederlag« Just denna

kör-konsert kom sist på terminen och de tre inblandade körledarna tyckte lite olika om valet

av datum. Att genomföra ett samarbete av detta slag var däremot något de upplevde som

mycket positivt. De gav uttryck för att det måste vara en körledare som vårdar kören och

dess fram trädande. »Det blir lite lågstatus för en kör om man aldrig sjunger upp«, sa någon.

Körledarna började ha körledarkonferenser tillsammans under våren och ville gärna

fort-sätta med det och betonade att det är viktigt med ämneskonferenser.

De fyra körledarna började nu redogöra för varandra om sin respektive

körverksam-het under året. De berättade att fler nya körer är tänkta att starta, exempelvis en kör för

målbrottssångarna. Carl och Desirée vill slå samman två körgrupper och arbeta

tillsam-mans från och med höstterminen. De diskuterar även möjligheten att framöver kunna

och vilja ta emot studenter ute i praktik.

– 78 –

Beatrice berättade att efter nästan två terminer träffade hon skolans rektor, där hon

arbetade med den nya barnkörverksamheten. Rektorn kom fram till Beatrice och

berömde henne för det fina arbete hon utfört under året och att de andra lärarna på skolan

var väldigt positiva över hennes arbete med barnen. De tre andra körledarna reagerar

i fokussamtalet och blir förvånade över att rektor inte mött Beatrice mer under året.

Beatrice förklarar med att de båda hälsade på varandra en gång i början, när hon anställdes, i

övrigt inte någon enda gång. Anna ger här i samtalet uttryck för att »vi kollegor är för

dåliga på att ge feedback.«

Under samtalet, när jag upplevde att de fyra pratat av sig en stund, berättade jag för

Anna, Beatrice, Carl och Desirée att jag lagt märke till att de fyra arbetar med liknande

saker och moment i sitt arbete, »inte likadant utan på olika sätt, på ert eget sätt.« Jag nämner

vad jag exempelvis har sett av samma saker såsom: uppvärmning, tonbildning, rytmer,

texter, melodier, call and respons, ackompanjerar, dirigerar, arbetar med rörelser, är på

golvet med gruppen, stående – sittande.

Det framkommer i ovanstående en öppenhet mellan de fyra körledarna och som jag

uppfattade i fokussamtalet, där de delgav varandra positiva och negativa erfarenheter.

Desirée berättade om sin nya kör som gått från 30 elever till 12 och hur hon tappat

energi för den gruppen efter det att hon fått veta att det startats en liknande verksamhet

på samma skola som hon startat upp denna kör på. Desirée berättade om hur dörren

till lektionssalen inte gick att hålla upplåst och hur det skapat oordning för gruppen att

springa och öppna. Hon var öppen och ville prata och diskutera med sina tre kollegor

om hur dessa faktorer blivit till negativa upplevelser i arbetet under detta läsår. Anna,

Beatrice, Carl och Desirée diskuterade att en grupp om åtta elever inte sätter styrsel på en

körgrupp och det är inte ett antal som är bra för individuellt undervisande i grupp.

Där-emot menar de att talet tolv är ett bättre tal.

Carl berättade om sin körgrupp och de framträdanden som de gjort utanför skol miljön

och menade att »det blir mycket mer på riktigt när man kan komma utanför huset, i

annan konsertmiljö än där lektionerna bedrivs.« Carl menade också att när det varit färre

korister på en repetition hade han kunnat handleda koristerna mer individuellt i grupp,

ha sånglektion och använda tiden på ett bra sätt.

Desirée och Carl berättade att de ska börja arbeta tillsammans genom att slå ihop två

av sina körer. Det blir ett steg framåt i körtrappan och ett resultat av läsåret de nu lägger

bakom sig. De har under året pratat om att vilja arbeta på ett nytt sätt och med varandra.

Till hösten räknar de nu med att det ska bli av och som ett resultat av projektåret. Här

övergick nu fokussamtalet till att bli inriktat på mina frågor till Anna, Beatrice, Carl och

Desirée, om barnkör/vuxenkör, mål med körverksamhet och synen på ledarskapet.

5.2.1 Likheter och skillnader i körledarens mål med körverksamhet

för barn, unga och vuxna

»Det finns samma lust och gnällspikar. De vuxna är dock disciplinerade.« Detta sa Carl

utifrån att han menade att finns stora likheter och skillnader mellan barnkör och

vux-enkör. En skillnad Carl pekade på var att vuxenkören har fasta engagemang och betalar

årsavgift till kören. Koristerna i vuxenkören kanske måste vara mer utåtriktade och det

finns en större social förankring. Carl berättade hur han blev uppringd av en korist i en

vuxenkör han repeterade med under samma tid som projektet pågick. Koristen, som var

relativt ny i kören, ville veta om han platsade i kören och Carl lugnade honom med att det

gjorde han visst. Koristen berättade då hur mycket kören betydde för honom och att han

redan kommit in i det sociala sammanhanget. »Pang!«, utbrister Carl och verkar med sin

energi i berättandet mena att den här koristen hade funnit sig väl tillrätta.

Carl berättade även att det går att använda samma »körsaker« med barn såväl som

vuxna, bara man modifierar dem lite. Desirée och Carl diskuterade huruvida barn

leds-nar snabbare än vuxna. Desirée menade att vuxna kanske har lättare att sjunga sådant

som de tycker är tråkigt, än vad barn har. Carl invände med att han inte vet om det är så.

Beatrice menade att man kanske får elda på vuxna lite mer än man behöver med barn.

Hon menade att barnen har en annan syn på sitt utövande. Körledarna pratade även om

att det råder samma förvirring vad gäller att informera barn såväl som vuxna. Desirée

menade att vuxna har större motstånd mot utantillinlärning och att sjunga utantill och

hon tyckte det var lite hemskt att livet förändrades på detta sätt för människan, från barn

till vuxen. Desirée berättade härefter om en sånggrupp i åldern 9-12 år och exemplifierade

genom ett barn som kommit av sig med texten och fortsatte bara sjunga på, genom att

fejka text på engelska utan innehåll.

Anna menade att den stora glädjen med barnen är att de lär sig snabbt utantill och

kommer ihåg efter ett halvår. Det kan man räkna med, till skillnad från vuxna, menade

hon. För vuxna kan texten vara som bortblåst så att när man plockar upp en sång igen får

man börja om. Barnen är fullständigt fantastiska på utantillinlärning, men det råder en

annan uppfostringssituation. Anna påpekade att man måste involvera och hantera

föräld-rarna i en barnkör. Carl flikade in att han skulle vilja bilda en föräldrakör. Anna trodde att

fler mammor än pappor hoppar på ett sådant erbjudande, enligt hennes erfarenhet.

Körledarna pratade om elevinflytande och om det är möjligt med olika grupper och

styrelse, som i en vuxenkör med olika grupper och styrelse. Föreningen X Kulturskolas

körer skulle kunna bildas, sa Anna, med flera körer och en styrelse som bildas för barn-

och ungdomsverksamhet. Detta skulle ge möjlighet att söka bidrag för verksamheten. Det

är även ett sätt att strukturera engagemanget och få med sig människor, utvecklade Anna

vidare.

– 80 –

barn och unga att uppleva hur det är att sjunga 3-4-stämmigt tillsammans, genom ett

ge-mensamt konsertprojekt med många barn, unga och samverkande körledare. Det visade

Anna intresse för och skulle också vilja det, sa hon. Nästa vår sågs som en möjlighet för

ett gemensamt körprojekt och alla fyra körledarna gav uttryck för gemensamma

åter-kommande projekt.

5.2.2 Konstnärliga mål i körarbetet med barn och unga

Desirée uttryckte att hon »vill försöka lära barnen att sjunga mjukt och musikaliskt, kunna

nå alla tonerna.« Carl berättade att ibland kan han få dem att sjunga som han vill. Genom

att dirigera så kan körledaren få en större koncentration och Carl uttryckte en önskan om

att kunna vara två, en vid pianot och en som dirigerar, för att undvika springet emellan.

Carl utbrast att »det är för mycket harvande och för lite musik.« Vidare berättade han att

för mycket harvande kan få en del att sluta och därför behöver man variera väldigt

myck-et. Carl skulle vilja komma längre i processen att kunna läsa av en notbild och få snabbare

resultat som inte bara bygger på utantillinlärning. Förutom långa uppsjungningar skulle

han vilja komma till ett högre resultat. Med ett högre resultat menade Carl »mer kunskap

om jämnare klang, större koncentration, mer textlig medvetenhet, nyansera i musiken, då

kommer det klingande resultatet längre.« Anna berättade här att hon vill arbeta med två

saker för att utveckla sin nystartade barnkör. Hon märkte att det var några barn i kören

som hon måste lägga ner mer tid på, bry sig särskilt om. Det var några som hade stora

svårigheter att hålla stämman i den stora gruppen. Detta arbetade Anna med genom att

hjälpa dem individuellt före och efter kören. De fick individuell uppmärksamhet och

trä-ning i att själva bli medvetna om hur de ska lyssna. Dessa koristbarn hade svagare gehör

och behövde längre tid på sig för att lära sig. Detta berättade Anna att hon behövde ta sig

an och träna, för att längre fram kunna sjunga körmusik som har en högre svårighetsgrad

med hela barnkören. Det kan i framtiden ge möjligheter till större urval av musik för

gruppen. Det andra Anna ville arbeta med var att välja ut fler sånger att arbeta sceniskt

med i gruppen. Beatrice inflikade här att hon vill arbeta med röstkvalitén mycket mer. På

skolor där Beatrice varit har hon märkt att lärare som arbetar i klass med barnen sjöng i

för låga tonarter och hon menade att det var en brist att det var vanliga klasslärare som

arbetade med musik med barnen. Lärarna kunde räkna in till tre, gav inte alltid ton och

det var väldigt långt till röstträning. Beatrice berättade om en händelse en gång när ett

barn började gråta vid en sång. Sången gick inte att sjunga kraftigt. Barnet rördes av

texten och stämningen som skapades vid detta tillfälle. Berättelsen fångar en del av den

konstnärliga upplevelse som Anna, Beatrice, Carl och Desirée gav uttryck för och talade

om. Anna sa: »Det högtstående konstnärliga resultat ligger i själva kommunikationen

med publiken, det som uppstår i konserten av total känsla av närvaro och att man möter

mottagaren av det här budskapet, det är bland det underbaraste man kan uppleva. Det är

också en konstnärlighet att varje barn kan sitta och njuta av sin sång under övningen. Det

här målet att få ut ett budskap och möta publiken, där ligger väldigt mycket av

konstnär-lighet i barnkören.«

Körledarna berättade att »det konstnärliga inte ligger på en nivå«, att det inte

motsva-rades av att notbilden var svårare och mer komplicerad. Faktorer som musikalisk mognad,

medvetenhet som kan komma ur bland annat texten, fraseringar och att uppleva i hela

kroppen nämns som aspekter av konstnärligt.

5.2.3 Körledaren – ledarskap

Modellen av ledarskap i kör (se kap. 4.3.4) var utgångspunkt för gemensam diskussion

och reflektion i slutet av fokussamtalet/intervjun. Modellen användes som trigger för

samtalet och diskussionen. På min fråga om huruvida det går att skilja det konstnärliga,

administrativa och sociala åt uttryckte körledarna sig så här:

Carl: … tror inte man når det konstnärliga utan administrativa, sociala eller rättare sagt

man når högre med alla de ingredienserna.

Anna: … det är oerhört sammanflätat, så måste jag ju vara en social människa och

be-möta konflikter med mera. Kan jag inte dela ut administrativ information så faller hela

kören, allt är sammanflätat. Kanske att något för en stund står i fokus.

Reflektioner omkring statusskillnad i begreppen: körledare, körpedagogen,

kördirigen-ten, framkom och körledarna berättade om att det ena begreppet kunde anses finare än

det andra i olika sammanhang. Vad som framkom under fokusintervjun, exempelvis

både i citaten ovan och i nedanstående, var att alla aspekter samverkade och var delar i

yrkesrollen som körledare. Anna gav uttryck för att skillnader fanns genom exempelvis

uttryck som:

Vi måste jobba för att stärka vår status. […] Cecilia Rydinger-Ahlin ser sig själv som

kördirigent. (Anna).

Samtidigt gjorde Anna följande reflektion och konklusion av hur hon såg på begrepp som

används inom körledarskrået:

På sätt och vis verkar dirigentens status högre och finare, men ledarbegreppet är

på något sätt överordnat för i ordet ledare ingår det så många fler funktioner.

I dirigentbegreppet ser man bara att stå där och dirigera men ledaren är pianisten,

administratören, social, allt, allt, allt och dirigent, men känns mer vardagligt.

Pedagog är ett vidare begrepp, en pedagogisk idé, man vill någonstans och har en

utbildning man vill förmedla. Ordet dirigent, där finns inte ens pianist. (Anna).

– 82 –

Någon av de medverkande i intervjun sa:

Alla bilder kan bli fel, men skapa en debatt. Svårt att göra en bild. Man jobbar som

barnkör-pedagog-dirigent-ledare. Begreppen är viktiga.

Anna reflekterade:

När man går bort från pianot och ställer sig framför barnen och dirigerar och

kräver att barnen ska titta på händerna och där uttrycker man musiken. Där

får barnen också känslan av att vara med om ett konstnärligt sammanhang,

som är mer än musikläreri. (Anna).

Beatrice berättade att hon fick en chock första gången hon ställde sig framför denna

barn-kör hon haft nu. Hon märkte ganska snabbt att barnen läste av och lärde sig snabbt. »Det

gick så otroligt snabbt.«

Dirigering är ett naturligt kroppsspråk. Då reagerar människor naturligt.

Det är så naturligt att det går att fatta. (Beatrice).

Körledarna gav under datainsamlingsperioden uttryck för att kommunikation

sinsemel-lan skapade nytt och deras olika individuella kunskaper blev sedda och kunde tas

till-vara kollektivt. Körledarna uttryckte vikten av att träffas för gemensamma

körledarkon-ferenser, verksamhetsplanering och konsertprojekt och menade att studentpraktikanter

är välkomna att göra sin körledarpraktik hos dem. Körledarna gav uttryck för att genom

medverkan i studien, sina berättelser om körledarpraktiken med barn och unga kommer

de till olika individuella insikter. I nästa avsnitt (5.3) visar datainsamlingen på en mängd

olika metoder i arbetssätt som med barn och unga i kör. Dessa olika arbetssätt framträder

i min studie till de verktyg körledaren utvecklar och kan växla mellan, något som

utveck-las och byggs på under utbildningstid och kommande yrkeserfarenhet.

5.2.4 Sammanfattande analys av mål och förutsättningar

för verksamheten

Väldigt ofta använder körledarna ordet man när de berättar om vad man gör eller borde

göra och i denna text skall detta man tolkas som att det är körledaren själv som är detta

man. Körledarna berättar om att barn lär snabbt och läser av kroppsspråket (dirigering)

snabbt, även om de inte vet och kan sedan tidigare. Denna snabbhet och lätthet att lära

kan utmanas och arbetas med utifrån att körledaren dels är medveten om det, dels kan

stimulera barnen i deras förmågor, dels växla mellan olika moment och övningar i

kör-sången. Under fokussamtalet sägs att ledarbegreppet är överordnat en mängd aspekter

såsom: pedagogen, dirigenten, pianisten, administratören, rösttränaren, stämledaren och

den sociala människan. Körledarna pratar om att körledarrollen är sammanflätad och att

ledarbegreppet kan omfatta ovanstående aspekter. Omkring konstnärlighet i körsång med

barn och unga diskuterar de fram och tillbaka omkring olika aspekter som samverkar och

finns i det konstnärliga hos varje människa. Uppövad musikalisk mognad, medvetenhet,

texten, frasering, upplevelse inombords i hela kroppen och tillsammans i körkroppen är

aspekters om nämns. Körledarna ger uttryck för att i det konstnärliga ligger

kommunika-tion på olika nivåer; individuellt, tillsammans med körgruppen, med och till publiken

och de pratar om när dessa aspekter; musikalisk mognad, medvetenhet, texten, frasering

av text och musik, upplevelser inombords och tillsammans, då inträffar en konstnärlig

upplevelse. Begrepp som ledare, pedagog, dirigent är viktiga men svåra att skilja åt. Dessa

begrepp är aspekter av körledarrollen som samverkar. Körledarna nämner att det kan finnas

statusskillnader i begreppen och menar att körledarrollens status behöver stärkas. Att

arbeta för olika, uttalade mål i körverksamheten är viktigt för såväl barn, unga och vuxna

i körsångsverksamhet. Körledarkonferenser, feedback och arbetsledning är faktorer som

nämns som viktiga för en körledare och en person med tydliga mandat att kunna

bi-stå körledarna i sin verksamhet. En annan viktig faktor är möjligheten och tillgång till

kollegor att arbeta tillsammans med i musikaliska projekt.

Genom reflektion, individuellt såväl som kollektivt, möts körledare, synliggörs och

utvecklas kunskap och färdigheter omkring det enskilda körledararbete, där var och en

av körledarna är varandras resurser och möjligheter i vardagen. Det finns en

öppen-het mellan körledarna i studien, där de öppet vill samtala i olika frågor, positiva såväl

In document UTTRYCK GENOM HANDLINGMedierande verktyg i körledararbete med barn och unga (Page 76-84)