5.3.1 Svenska
Våra observationer var väldigt tydliga när vi spelade hiphopmusik under svensklektioner- na. Det blev stökigt och ljudligt samtidigt som eleverna verkade tycka att det var väldigt roligt. Vi uppfattade inte hiphop som speciellt bra bakgrundsmusik, då vi upplevde att eleverna mer satt och lyssnade på musiken än jobbade på sina arbeten. Detta stödjer Åsa Bergmans teori om att man inte ska välja bakgrundsmusik efter elevernas musiksmak. Funktionen att ha musik i bakgrunden ska just vara i bakgrunden. När man blandar in musiksmak börjar man lyssna på musiken och då försvinner själva funktionen (Bergman, 2009). Det är därför bäst att välja musik som inte känns igen av eleverna. Detta för att
- 31 -
den tar bort tystnaden i klassrummet, som i sig kan vara en störande faktor, samtidigt som den inte fyller med nya ord och risker för koncentrationsstörningar (DeNora, 2000). Detta
är precis så det kändes under svensklektionerna när vi spelade hiphop musik - det störde mer än gjorde nytta. Däremot tycks eleverna tycka detta var bäst att jobba till om vi ser till enkätsvaren - 27 av 65 elever tyckte att hiphop var bäst att arbeta till.
Samtidigt som vi tror att hiphopmusik som bakgrundsmusik inte är en bra idé måste vi lyssna på eleverna. Om så många tycker det är bäst att jobba till hiphop kanske det är något vi missar i våra observationer. Hur mycket vi vuxna än försöker, kommer vi aldrig att förstå barns relation till musik om vi inte lyssnar på det barnen har att säga (Campbell, 1998). Det kan vara att våra uppfattningar om koncentration är olika, att eleverna mest vill lyssna på bra musik och slippa arbete och svarar utefter detta. Det kan också bero på att eleverna vill ha musik de känner igen och trivs med eftersom om man ska tro Åsa Bergmans avhandling, mikropauser behöv i arbetet för att hitta ny inspiration och energi till att fortsätta. Dessa får gärna fyllas med musik och då är det bättre med musik som eleverna gillar (Bergman, 2009).
5.3.2 Matematik
Dessa lektioner, speciellt i Lomma, var absolut stökigast. Då matematik är ett ämne som kräver koncentration, för att förstå och utföra, blev det inte mycket gjort när eleverna helst ville sjunga med i låtarna eller gunga med på stolarna. Av 74 elever var det 31 som tyckte att det var bäst att arbeta till hiphop. Även här krockar våra observationer med elevernas enkätsvar och vi börjar fundera på om det beror på musiksmak ändå. Dessa elever är tolv år gamla och påverkas av allt runtomkring dem. Det kan vara föräldrarna eller kompisarna som har synpunkter på vad som är bra eller dåligt och så småningom har eleverna utvecklat en så stark åsikt att det bara är den som gäller (Bergman, 2009).
Däremot tror vi att det blir lättare att ha hiphop som bakgrundsmusik på svensklektioner- na än matematiklektionerna. Svensklektioner är ofta friare än matematiklektioner är och kräver därför mindre avspänd koncentration, då denna funktion är lämpad för problem- lösning och abstrakta problem (Gudmundsson, 1997). Visserligen främjar avspänd koncentration fantasi hos eleverna och gör det lättare för eleverna att skapa historia och
- 32 -
dylikt under svensklektionerna (Boström, 1998), men detta hjälper musik i sig själv till med. Med detta menar vi att musik skapar nya tankar och associationer hos människor (DeNora, 2000). Så frågan är, om man bör kompromissa med eleverna om vilken musik som ska spelas.
5.3.3 Sammanfattning
Som en kort sammanfattning av analysdelen kan vi bekräfta att eleverna upplever hiphopmusik som bästa bakgrundsmusiken under både matematiklektionerna och svensklektionerna. Eleverna tycker sämst om rockmusiken och de flesta kan tänka sig klassisk musik, men gillar den inte. Vi har hittat ett litet samband mellan genre och lektionstillfälle, där klassisk musik är bäst under matematiklektioner. Men annars finns det inga tydliga samband.
- 33 -
6 Diskussion
6.1 Pålitlighet
När vi observerade eleverna för att se hur de reagerade på att ha bakgrundmusik under svensk- och matematiklektioner, var det svårt att avgöra om de verkligen jobbade bättre eller sämre. Vi kan bara förlita oss till vad eleverna svarade på enkäterna och våra observationer.
När vi observerade uppfattade vi det så att eleverna jobbade bäst när klassisk musik spelades. De flesta eleverna skrev att de jobbade bäst till hiphop. Vi troratt eleverna som skrev att de jobbade bäst till hiphop lyssnade mer på musiken än arbetade med vad de egentligen skulle göra.
6.2 Övrigt
Bakgrundsmusik under lektionstid kan vara både positiv och negativ. Eleverna kan bli mer fokuserade på att arbeta och inte prata så mycket. En del elever kan blir distraherade och bara sitta och lyssna på musiken och inte arbeta lika mycket.
Klasserna i Lomma användersig av mp3 eller iPod spelare. Eleven får själv välja vilken musik han/hon vill lyssna till och de pratar inte med kompisarna. Även här kan det vara positivt och negativt. Vissa elever kan få mer fokus, medan andra elever kan bli distraherade av musiken. Vi tyckte det var bra att elever kunde utnyttja denna möjlighet, då vi upplevde att bakgrundsmusik inte är för alla utifrån våra observationer och från elevernas enkät och intervjusvar.
Rock var den genre som de flesta tyckte var sämst och att klassen då var som stökigast. Detta var också vad vi observerade. Eleverna hade högre samtalston och vissa tramsade mer.
När vi intervjuade vissa elever berättade de att vi skulle haft musiken högre. Detta skulle kunna ha skapat ett högre ljudläge vad samtalet beträffar eller så hade musiken kanske dämpat samtalstonen i klassen.
- 34 -
Vi hade velat ha mer tid till undersökningen och även fler klasser så att vi hade kunnat få ett bredare spann. Detta skulle tillfört mer material att arbeta med och resultatet kanske skulle sett annorlunda ut. En sådan utvidgning medgav inte den tid vi hade till förfogande
- 35 -
Referenslista
Bergman, Åsa (2009) Växa upp med musik: ungdomars musikanvändande i skolan och
på fritiden.Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Bjurström, Erling (1997) Högt & lågt. Smak och stil i ungdomskulturen. Umeå: Boréa (diss)
Bjurwill, Christer (2001) A, B, C och D: vägledning för studenter som skriver
akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Boström, Lena (1998) Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books AB. Campbell, Don (1998) Mozarteffekten: musikens oanade kraft. Malmö: Richter. DeNora, Tia (2000) Music in everyday life.Cambridge: Cambridge University. Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2003) Att förstå barns tankar: metodik för
barnintervjuer.Stockholm: Liber.
Gudmundssson, Christer (1997) Lär med musik. Jönköping: Brain Books AB.
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Bo (2002) Jag kan göra hundra låtar. Lund University, Lund.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Elektronisk källa:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/skolungdomar-langtidsskolkar- hemmasittarna-blir-allt-fler
- 36 -