Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn och ungdomsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoängBakgrundsmusik i klassrummet
- En studie om olika musikstilars påverkan under
matematik- och svensklektioner
Background music in the classroom
A study about the influence of different styles of music during lessons in Mathematics and Swedish
Liselotte Kiö
Sarah Stjerna
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barn och ungdomsvetenskap 2013-01-10
Examinator: Johan Dahlbeck Handledare: Ylva Holmberg
- 3 -
Sammanfattning/Abstract
Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur klassisk musik, rock- och hiphopmusik som bakgrundsmusik påverkar elever under lektionstid i ämnena
svenska och matematik. Vi har använt oss av observationer, enkäter och intervjuer, då vi vill ha med både vår egen och elevernas synvinkel i studien. Observationerna har visat att klasserna arbetade bäst under klassiska musikstycken. Resultatet har visat att eleverna upplever hiphopmusik som bästa bakgrundsmusik under både svensk- och matematiklektioner. Ungefär hälften av eleverna i undersökningen har svarat detta.I analysdelen lägger vi stor vikt vid musiksmak och barns påverkan på varandra utifrån ålder och hobbys, men också vid olika sorters teorier så som Mozarteffekten, vilket vi inte ser något större samband med i vår undersökning.
- 4 -
Innehållsförteckning
1. Inledning
6
1.1
Syfte och frågeställningar
7
2. Tidigare forskning
8
2.1
Musiken och fritiden
8
2.2
Musiken i skolan
9
2.3
Mozarteffekten
10
2.4
Musiksmak
10
2.5
Lärande med musik
11
2.6
Musik som avslappning
12
3. Metod
13
3.1
Observationer
13
3.2
Enkäter
14
3.3
Intervjuer
15
3.4
Urvalsgrupp
16
3.5
Genomförande
17
4. Resultat
19
4.1
Ur barnens synvinkel
19
4.1.1
Svenska
19
4.1.2
Matematik
20
4.2
Ur vår egen synvinkel
22
4.2.1
Svenska, klassiskmusik
22
4.2.2
Svenska, rockmusik
23
4.2.3
Svenska, hiphopmusik
24
4.2.4
Matematik, klassiskmusik
25
4.2.5
Matematik, rockmusik
25
- 5 -
4.2.6
Matemaik, hiphopmusik
26
5. Analys
27
5.1
Lärandet med klassisk musik
27
5.1.1 Svenska
27
5.1.2 Matematik
28
5.2 Lärandet med rockmusik
29
5.2.1 Svenska
29
5.2.2 Matematik
30
5.3 Lärandet med hiphopmusik
30
5.3.1 Svenska
30
5.3.2 Matematik
31
5.3.3 Sammanfattning
32
6. Diskussion
33
6.1 Pålitlighet
33
6.2 Övrigt
33
7. Referenslista
35
Bilaga 1
36
Bilaga 2
37
- 6 -
1. Inledning
I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv (Lgr11).
Skolan är en plats där varje individ ska utveckla sig själv och sitt lärande. Musik är en viktig del i en individs identitetsutveckling. Detta gör att musik är en viktig del i skolans värld (Lgr11). Det är därför viktigt att belysa barnens lärande med musik och hur det påverkar barnens arbete i andra ämnen såsom matematik och svenska.
Det har länge debatterats om skolmiljön och hur stökig den är för eleverna. I och med att skolorna får det sämre ekonomiskt, med större klasser och färre behöriga lärare blir eleverna mer stressade och koncentrationsförmågan brister(www.svt.se tillgängligt 2013-02-01). Frågan vi ställer oss är hur det kan ges fler varierande alternativ åt eleverna för att förbättra sin koncentration och vilka läromedel som behövs då. Dettaär anledningen till att vi ville undersöka hur andra alternativ fungerar, och då valde vi bakgrundsmusik. Vi tycker att detta är en viktig undersökning, då skolans uppdrag är att ge varje individ en möjlighet att skapa och utveckla kunskaper. Det är också skolans uppdrag att se till att skolmiljön präglas av omsorg för eleverna (Lgr11). Så länge skolmiljön förblir stökig visar inte skolorna upp en miljö som är präglad av omsorg.
Vi upplever att många skolor inte använder sig av bakgrundsmusik under teoretiska lektioner idag. Under vår utbildning har vi följt olika skolor där ingen av dessa har gett elever möjligheten att lyssna på bakgrundsmusikunder teoretiska ämnen. Det vi vill undersöka är om den bakgrundsmusik vi använder oss av, i vår undersökning, upplevs som ett hjälpmedel i arbetet för eleverna. Samt om det då är en användbar metod i klassrummet, ur elevernas synvinkel och ur vår egen.
Vårt huvudämne på lärarutbildningen är Barn och ungdomsvetenskap, men vi har båda fastnat för ämnet musik. Eftersom vi båda är uppvuxna med musik, har sjungit i kör och spelar gitarr, intresserar ämnet oss extra mycket. Examensarbetet vi skrivit handlar om
- 7 -
hur barn uppfattar olika sorters musik som bakgrund på lektionerna. Har det någon betydelse vad för slags musik som spelas, om det är rock, hiphop eller klassiskt? Fungerar olika sorters genrer till olika sorters ämnen?
Det finns inga undersökande studier kring kombinationen genre kontra ämne som vi stött på, och det var det som gjorde att vi slutligen valde just denna inriktning.
1:1 Syfte och frågeställningar
Vår undersökning syftar till att undersöka hur elever upplever klassisk, rock och hiphop som bakgrundsmusik på lektionerna, såsom svenska och matematik.
Ur syftet växer följande två frågor fram:
Hur upplever barnen olika genrer i förhållande till olika ämnestillfällen?
- 8 -
2. Tidigare forskning
Vi har valt att fokusera kring fem områden som vi tycker är intressanta för vår studie, musik och fritiden, musiken i skolan, Mozarteffekten, musiksmak, lärande med musik och musik som avslappning.
2.1 Musiken och fritiden
”Vad kamrater säger sig tycka om för musik spelar en stor roll vad formandet av en personlig musiksmak, men även föräldrars preferenser påverkar av allt att döma vad för typ av musik ungdomarna väljer att lyssna på” (Bergman, 2009 s.75)
Det är ingen hemlighet att ungdomar använder musik till vardags som en del av sin fritid. I det flesta fall handlar det om att socialisera med varandra (Campbell, 1998). Om en eller två personer delar samma musiksmak har de något gemensamt och får en samhörighet (Bergman 2009). Detta skulle kunna innebära att musik kan ha betydelse i barns samspråk. Det kan också innebära att barn får en tillhörighet till en grupp. Ett exempel på detta är om två barn upplever en händelse tillsammans. När de efteråt lyssnar på musik som får dem att minnas detta tillfälle blir det en så kallad ”vi”-effekt, som innebär att det bara är dessa två barn som har ett samband till både låten, tillfället och varandra (Bergman, 2009).
Det är många gånger vi hör ungdomar säga att vuxna människor inte förstår vad musik är för dem och hur stor roll det spelar i deras liv. Campbell menar att ungdomarna har helt rätt och att oavsett hur många år vuxna jobbar med barn och ungdomar, så kommer de aldrig kunna se dem från deras perspektiv om de inte är öppna och lyssnar på det barnen har att säga (Campbell, 1998).
- 9 -
2.2 Musiken i skolan
”Elevernas inflytande är en viktig del i klassrummet och lektionerna” (Lgr11).
Campbell beskriver det som att det är upp till vuxna att ta tillvara elevernas musikintresse under fler lektioner än i musikundervisningen. Det visar att vuxna redan har bestämt hur mycket musik det ska finnas i deras liv och framförallt i skolan. Han menar även att det finns mycket att hämta hos barn och deras musikintresse som vuxna kan ta som utgångspunkt i t.ex. känslor, utveckling och engagemang (Campbell, 1998).
Det pratas ofta om hur miljön påverkar barn och ungdomar på olika sätt i deras vardag. Vilken miljö de befinner sig i påverkar deras utvecklingbåde socialt och tankemässigt. I Åsa Bergmans avhandling Att växa upp med musik (2009) tar hon upp just det här sambandet. Hon har gjort en undersökning i skolor där det spelas musik i korridoren. Resultatet hon får fram är att eleverna uppskattar när det är musik, speciellt på morgonen Eftersom det är då man är ”skittrött” som en elev i avhandlingen beskriver det. Detta gör att eleverna får en behaglig stämning i korridoren när de kommer till skolan. Vidare i avhandlingen skriver Bergman att det inte behöver vara elevernas favoritmusik som spelas utan att det är själva funktionen av att ha musik i bakgrunden snarare än valet av låtarna som är det viktiga för att skapa en så skön stämning som möjligt. Bergman tar även upp en tidigare studie, gjord utav Adrian C. North och David J. Hargreaves 2006, där olika sorters musik har spelats i kafeterian i skolan. De menar, att den musik eleverna tycker sämst om, är den musik de mest lägger märke till. På samma sätt menar de, i sin senare studie, att olika genrer påverkar barnens sinnestämning. En klassisk låt ger en mer lugn känsla och en poplåt mer livlig och glad känsla (Bergman, 2009).
Här drar Bergman en parallell till lektionstillfällen där musik kan användas på samma sätt och i hennes undersökning har hon kommit fram till att barnens musikanvändning på lektionen är relaterad till ämnesområde och lektionsmoment. Hennes poäng är, att musik är ett bra moment under lektionen, då eleverna ofta har svårt att hålla koncentrationen uppe under en hel lektion. De pauser som uppstår i koncentrationen kan då fyllas med musik innan koncentrationen återfås igen (Bergman, 2009).
- 10 -
2.3 Mozarteffekten
”Psykologerna Rauscher och Shaw ansåg sig kunna visa en musikalisk aktivitet i form av lyssnade till Mozart sonat för två piano in D, gav en tillfällig ökning av abstrakt tänkande och spatial förmåga” (Nilsson, 2002 s.49)
Mozarteffekten är en studie gjord av två psykloger, Rauscher och Shaw, i slutet av 1990-talet. Studien gjordes på ett antal testpersoner som fick lyssna till Mozartsonater och utefter det har de undersökts om det gav en ökning av personernas spatiala förmåga och abstrakta tänkande. Resultatet av studien visar att genom ett aktivt lyssnande på Mozartsonater sker denna förändring jämfört med om man inte lyssnar på dem (Nilsson, 2002).
Studien är väldigt omdebatterad och används av många forskare inom musikens värld. En forskargrupp från Kanada (Steele et al, 1999) försökte sig på att göra samma sorts studie som Rauscher och Shaw men resultatet blev inte detsamma. Det innebar att de inte fick en bekräftelse på att Mozarteffekten var en metod då de inte kunde se någon förändring hos sina testpersoner. Efter denna studie har Mozarteffekten ifrågasatts och fler forskare har fått liknande resultat och motsätter sig kraftigt Mozarteffektens resultat (Nilsson, 2002).
2.4 Musiksmak
”Ungdomars strävan efter att skapa en personlig stil med hjälp av musik kan ses som eneffekt av att vardagen blivit mer individualiserad, och att möjligheterna och kraven på att göra val inom allt fler livsområden ökat i en tid då traditioner och normer löses upp” – Ziehe 1986 (Bergman, 2009 s.73)
Vi vill ta upp ytterligare en aspekt ur Bergmans avhandling. Den handlar om individers olika musiksmaker och deras roll för dem. Bergman för fram hur barns personliga musiksmak inte har någon betydelse för musiken som redskap under lektionstid. Detta utesluter dock inte hennes teori, som bygger på Bjurströms undersökning om musiksmak (1997) om att musiksmak smittar av sig i grupper. Med detta menar hon att om vi har olika sociala grupper och bakgrunder skulle olika sorters musik påverka grupperna. Det
- 11 -
Bergman ifrågasätter är hur mycket detta skulle kunna påverka andra sorters musik under lektioner. Om exempelvis samma låtar skulle spelas i olika sociala klasser skulle dessa då ge samma effekt hos de olika barnen (Bergman, 2009)?
Fortsättningsvis beskriver Bergman sin ambition att få eleverna att distansera sig från radiomusik (d v s den musik som spelas på de flesta radiokanalerna och som räknas som den ”moderna”) och upptäcka ny musik. Hon menar att eleverna ofta och gärna har både positiva och negativa åsikter om radiomusiken och detta kan påverka deras arbetsro om de t ex väljer denna sorts musik under idrottslektionen, eftersom det kan vara musik de stör sig på och blir irriterade på den (Bergman, 2009). Detta stödjer även hennes tidigare resonemang om att den musik man tycker sämst om är den musik man mest lägger märke till (Bergman, 2009).
2.5 Lärande med musik
”Musik är själens språk. Den öppnar livets hemligheter, ger frid, utplånar stridigheter”- Khalil Gibran (Boström, 1998)
Lena Boström är en väl omtalad lärare och föreläsare. Hon är även en av Nordens största experter inom inlärningsstilar. I hennes bok Från undervisning till lärande (1998) tar hon upp en studie från USA, som handlar om användning av bakgrundmusik under lektionstid. I studien framgår, att 40 % av ungdomarna behövde musik, för att prestera bättre och 20 % av dem presterade sämre. De andra 40 % var flexibla, d v s att det inte hade någon betydelse för deras prestation. Vidare beskriver Boström hjärnans arbetssätt vid informationslagring och hur undersökningar kring bakgrundsmusikens positiva effekter kan styrkas av detta. Hon skriver om att alfastadiet (avspänd koncentration) är det stadiet en människa har mest nytta av vid inlärningssammanhang och att musik då kan vara ett alternativ för att uppnå alfastadiet (Boström, 1998). Boström redogör för att det gjorts undersökningar på hur musiken påverkar oss människor. Den kan väcka olika känslor inom oss, den påverkar hur vi andas, våra inre mentala föreställningar etc.
- 12 -
Det finns många anledningar till varför man ska använda musik i klassrummet:
skapa avspänning
påverka klassrumsaktiviteter
öka koncentrationen
stimulera fantasi och kreativitet
Detta är några exempel Boström tar upp i sin bok (1998).
Liknande resonemang för Christer Gudmundsson i sin bok Att lära med musik (1997). Han menar att musik är den snabbaste vägen till avspänd koncentration då en människa landar i ett lugn och lättare kan hantera problemlösning och finna inspiration. Han menar visserligen att det finns många vägar till avspänd koncentration, men i skolvärlden är inte dessa lika lättillgängliga och lämpliga som musik och rytmik som avslappning är. (Gud-mundsson, 1997)
2.6 Musik som avslappning
I Tia DeNoras bok Music in everyday life (2000) beskriver hon en elev ur sin studie som berättar att om det är helt tyst är det jobbigt att koncentrera sig eftersom hon då börjar tänka på andra saker. Vidare berättar hon om två andra elever som tycker att när de har musik på kan de arbeta bättre och en av dem säger att hon alltid har musik när han studerar. Musiken blockerar allt annat ute. Detta är en stor del utav DeNoras bok då hennes resultat utmynnar i att en stor del av ungdomarna använder sig av musik när de vill fokusera på något eget. Tia DeNoras resonemang handlar om vilken sorts musik hennes undersökningspersoner lyssnar till när de vill avskärma sig och varför. Hennes resonemang är att de flesta lyssnar till låtar som är instrumentala eller på språk som de inte känner till, eftersom det inte går att associera till det vardagliga utanför jobbet eller studierna (DeNora, 2000).
- 13 -
3. Metod
Vi bygger undersökningen kring tre olika klasser, två stycken i Lomma kommun och en i Ängelholms kommun. Eleverna går i sjätte klass och vi har valt att fokusera på matematik och svenska i alla klasser. Vi har valt tre olika metoder för vår undersökning: observationer, intervjuer och enkäter, detta för att vi ska få ett så tillförlitligt resultat som möjligt.
3.1 Observationer
Att observera föll sig naturligt när vi började diskutera metoden för vårt arbete. Om vi vill se hur barn upplever bakgrundsmusik så måste vi med våra egna ögonse hur det ser ut i ett klassrum. Då räcker det inte att bara fråga barnen hur de upplever det. Formen vi bestämde oss för var enkel. Vi var i varje klass under en matematiklektion och en svensklektion. Där spelade vi tre låtar av varje genre. Under tiden satt vi i klassrummet och observerade hur barnen betedde sig. Med barns beteende syftar vi på deras språk, kroppspråk och klassrumsmiljö. Vi har varit noga med att inte samtala med barnen, när vi observerat. Vi har framför allt försökt observera om det sker en tydlig eller liten skillnad hos ett barn mellan klassisk, hiphop och rockmusik samt om barnet reagerar olika på de olika ämnestillfällena. Vi har därför valt ut några barn, till våra intervjuer, som vi tycker har haft tydliga reaktioner så som att de sjunger eller dansar till musiken eller för att barnet har en djup koncentration men ändå påverkas av musiken av en liten gungning eller huvudnickning.
Inför observationerna hade vi tre frågor som fanns med oss i huvudet hela tiden:
Reagerar barnen av att vi är där?
Har klassrumsmiljön någon betydelse för om det är stökigt?
Hur ska vi tolka barnens olika kroppsliga och språkliga reaktioner? Med det menar vi hur vi som observatörer ska tolka alla barnens reaktioner, då de kan vara väldigt olika.
- 14 -
Huvudpoängen med att ha dessa frågor i huvudet under observationerna var att förbereda oss för att allt kan hända.
Vi har valt just observationer eftersom vi är intresserade av helheten i en klass. Orsaken är att vi vill ha ett material från vår egen synvinkel att jämföra med barnens synvinkel (intervjuer). Till observationerna använde vi penna och papper för att skriva ner det vi observerade. Detta för att komma ihåg och kunna gå tillbaka och minnas vad som hänt under lektionen.
Holme & Solvang (1997) förespråkar att man ska använda sig av inspelning under observationer, när man gör så pass många, eftersomrisken är för stor att missa något viktigt annars. Vi gjorde valet att inte ha med videofilmning även om det hade varit en komplettering för det vi har antecknat och det vi eventuellt missat. Detta för att arbetet skulle bli för stort och tiden skulle inte räcka till för att gå igenom materialet. Ytterligare anledning till att inte använda oss av metoden var att vi ansåg att det eventuellt skulle bli färre medverkande då eventuellt fler föräldrar inte godkänner att deras barn syns på bild. Efter varje observationstillfälle satte vi oss ned och jämförde våra anteckningar, för att slutligen skriva ihop dem till en sammanfattning. Risken hade ju annars att minnet svikit oss ju längre tid som gått från antecknings-/observations tillfälle.
3.2 Enkäter
Vi valde att ha enkäter i vår undersökning. Enkäterna gjorde att vi kunde få med varje enskild elevs tankar och det gör att vår undersökning fick ett tydligare material av barns perspektiv att arbeta utifrån. Enkäter kan förknippas med något man skickar ut via post. Men det vi gjorde kan kallas för ”enkäter under ledning”. Med detta menas att man kommer ut till barnen personligen och kan svara på om det eventuellt finns en fråga de inte förstår i enkäten. När man gör enkäter är det viktigt att man håller personerna anonyma (Patel & Davidsson, 2003).
Om man lämnar ut en enkät är det svårare att få ärliga och tydliga svar. Då skulle man behöva en väldigt detaljerad enkät och det blir mycket extra arbete att sammanställa alla svaren (Bjurwill, 2001). Därför har vi valt att göra en enklare variant och i stället mer
- 15 -
detaljerade intervjuer med enstaka barn. Detta tror vi har varit en bra struktur för att få så många olika jämförelser och underlagsom möjligt.
Vår tanke var först att eleverna skulle göra enkäter efter varje genre, men detta skulle bli rörigt och innebära mer störande av elevernas arbete (Bilaga 2). Vi beslutade att genomföra enkätundersökningen efter lektionens slut, vilket skulle ge ett bättre resultat. När vi gjort vår undersökning satte vi oss samma dag och sammanställde svaren på frågorna.
3.3 Intervjuer
Vår första tanke var att ha intervju med både pedagog och elever. Efter diskussion om detta, insåg vi båda att arbetet blir för stort att göra både och. Det som gjorde att vi valde att intervjua barnen var dels att få veta hur de såg på bakgrundsmusik och dels att det är barnen vi har fokus på i vår undersökning.
Intervjufrågorna var utformade så att barnen inte skulle kunna svara ja eller nej. Vi tyckte det var viktigt att barnen utvecklade sina tankar och svar, eftersom vi sedan skulle kunna analysera hur det upplevt det (Bilaga 1). Man skulle kunna säga att vi hade tre utgångspunkter: frågor som får dem att reflektera, frågor som utvecklar och följdfrågor. Följdfrågorna har varit olika från barn till barn då det har varit improvisation från vår sida utefter vad de svarat.
Vi var hela tiden medvetna om att vi säkerligen skulle behöva använda oss av improvisation under intervjuerna, vilket vi också gjorde. Vi hade standardfrågor (biliga 1), som vi utgick från båda två, men under intervjuns gång kunde någon av oss ställa en fråga, som just då dök upp i huvudet i samband med något som barnet berättade om något. Detta är en bra tanke att ha, när man ska intervjua barn, i alla fall om man ska tro boken
Att förstå barn tankar” där Doverberg och Pramling skriver följande: ”Om man vill få reda
på vad och hur barn tänker, måste man ställa dem inför situationer där de behöver tänka” (Doverborg & Pramling, 2003). Utmaningen med att intervjua barnen blev att inte ställa frågor som barnen anser vara självklara eller för svåra. För att kunna intervjua barn måste man förstå att vuxna inte tänker likadant. Om vuxna säger något som de inte menar
- 16 -
bokstavligen, kan det i ett barns värld tolkas som just bokstavligt (Doverberg & Pramling 2003). Med detta menas att de frågor vi ställer till barn måste vara konkreta och strukturerade, så att barn lätt kan reda ut dem i sitt huvud, vilket vi hela tiden hade med oss under intervjuerna. Det är viktigt att vi citerar eller refererar helt korrekt utefter det som de intervjuade säger (Bjurwill, 2001).
3.4 Urvalsgrupp
När vi tittade på vilken urvalsgrupp vi var intresserade av att ha som undersökningsobjekt, var det en relativt svår fråga. Först funderade vi på lågstadiet, men kom senare fram till att mellanstadiet förmodligen hade mer att ge oss, dels för är barnen var lite äldre och för att barnen lättare kunde sätta ord på tankar och känslor. Vi har också lagt vikt vid att välja en klass som inte går i musikskola eller musikklass utan i en skola där musik används i lika stor utsträckning som andra ämnen.
Vår urvalsgrupp är därför tre sjätteklasser på två skolor, en i Ängelholms kommun och två i Lomma kommun. Varje klass bestod av ca 25 elever och det är en klar dominans av pojkar i klasserna. Vi hade gärna gjort en undersökning på flera olika skolor med flera olika klasser för att få ett så brett spann som möjligt. Det kan ju t ex ha betydelse om det är på landet eller i staden. Nu fanns det ingen möjlighet till det på grund av bland annat tidsbrist och vi beslutade oss därför för att hålla oss till tre olika klasser och jämföra dessa. Innan vi drog igång vår studie gick vi ut till skolorna för att bekanta oss med eleverna och informera om vad det var vi skulle göra och hur det skulle genomföras.
Vi har haft god nytta av detta då eleverna snabbt fick förtroende för oss när de skulle intervjuas och skriva enkäter och det var viktigt för oss att eleverna kände sig säkra och trygga i vårt sällskap. Trygghetenoch tidsbrist var de främsta anledningarna till att vi tog beslutet att inte filma dem.
Innan studien började såg vi till att ha alla föräldrars tillstånd, för att spela in via diktafon, intervjua och observera deras barn. Vi har även frågat och diskutera med eleverna om det är så att de ville delta i vår studie.
- 17 -
Tydligheten med att förklara för barnen att vi kommer att använda oss av fingerade namn i studien har också funnits med redan från början, detta för att inga barn skulle behöva känna sig utpekade eller vara osäkra på vad som var rätt eller fel att svara. Vi tror att vi har fått ett bättre resultat, eftersom barnen har känt sig säkra med oss och att vi har varit väldigt tydliga med vad det var vi skulle göra.
3.5 Genomförande
Vi valde genrerna hiphop, klassisk och rock. Detta för att vi ansåg att de skilde sig åt och således inte var för lika varandra. Vi valde några låtar per genre för att få ett bredare underlag till hur bakgrundmusiken påverkar eleverna under lektionstid.
Kompositörerna/artisterna vi har använt oss av är:
Beethoven: Symphony No.5 & Sonata No.14
Mozart: Rundo Alla Turca
Metallica: Enter Sandman & Nothing else matters
Europe: Final countdown
Aerosmith: Dude looks like a lady
Daniel Adam-Ray: Gubben i Lådan
Timbuktu: Alla vill till himmelen, Botten är nådd & Resten av ditt liv
Innan undersökningen började förklarade vi syftet med vår undersökning, så att eleverna kunde svara så utförligt som möjligt på våra frågor. Det var viktigt att eleverna visste vad undersökning gick ut på innan de skulle svara på enkäten (Patel & Davidsson, 2003).
Observationerna pågick från 45 min till en timme och varje observation har innefattat ca fyra musikstycken från varje genre; hiphop, rock och klassiskt.
Alla intervjuer har gjorts i skolkorridoren, eftersom det var det enda utrymmen som skolorna ställde till förfogande. Varje intervju varade i ca.10 minuter och gjordes tillsammans med en av oss, alltså inte båda två samtidigt. Detta för att vi insåg att vi skulle spara tid på att göra det enskilt, men också för att barnen inte skulle känna sig
- 18 -
utsatta när två personer satt och ställde frågor. Vi spelade in allting via diktafon för att inte missa något väsentligt. Allt som allt har vi gjort åtta stycken intervjuer under svensklektioner och åtta stycken under matematiklektioner.
Efter varje observation och intervju avslutade vi med enkäter. Barnen fick då ca tio minuter på sig att besvara frågor som vi skrivit ihop (se bilaga). Vi förklarade noggrant vad det var vi sökte, ärlighet, och bad dem att svara så utförligt som möjligt. Enkäterna var utformade så att de började med neutrala frågor, sedan de breda frågorna och avslutades med eventuella kommentarer så som Patel & Davidsson beskriver i
Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning
- 19 -
4. Resultat
4.1 Ur barnens synvinkel
4.1.1 Svenska
Svensklektionerna har i majoriteten av klassernahandlat om att skriva egna berättelser eller sitta med egen läsning.
Klassisk
Enkäter/intervjuer
Jag gillar inte klassisk musik, men det blev lugnare i klassrummet – Flicka, Ängelholm (intervju)
Det var en elev som svara: ”klassisk för då tänkte jag mest på det”-Flicka Lomma (intervju).
Utifrån våra intervjuer var flickan från Lomma den ända som tyckte det. En annan elev uttryckte sig i intervjun att klassisk inte var hans stil så därför jobba han inte lika bra. I enkäterna var det en elev som skrev: ”LUGNT” medan en annan elev skrev tvärt om ”TRÅKIGT”
Svaret som flickan från Ängelholm svarade i intervjun är återkommande hos många elever i våra enkäter. Efter sammanställning av enkäterna kan vi konstatera att det finns två läger, de som tycker att klassisk musik hjälpte och de som tycker klassisk musik inte hjälpte. Av 65 elever som svarat på enkäterna är det 9 som tyckte att den klassiska musiken var bäst att arbeta till.
Rock
Enkäter/intervjuer
En elev från Lomma sade i intervjun: ”Rock fungerar”-Pojke Lomma (intervju). Hans klasskamrat beskrev rock som bakgrundsmusik: ”kunde inte koncentrera mig, mycket prat och ljud”- Flicka Lomma (intervju).
Det blev varierande svar på frågan om hur de upplevde när rocken spelades. En elev skriver i enkäten: ”Pratigt”. Många elever skriver det är ”Tråkigt”. Det är väldigt få elever som utvecklar sitt svar mer än så i enkäterna.Många av eleverna skriver även att de inte
- 20 -
hört eller att de tänkte på annat när rockmusiken spelades. Av 65 elever upplevde 10 att rockmusiken var bäst att arbeta till.
Hiphop
Enkäter/intervjuer
Utav 65 elever var det en klar majoritet på 27 som skrev att hiphop var bäst. De tyckte att de jobbade bäst till den musiken och att den var roligast.
Vi kan således konstatera att många tycker att själva musiken var bäst när vi spelade hiphop men enlig oss var det inte då de hade bäst koncentration. När vi sedan ställer frågan om vilken musik de vill att vi ska spela på lektionerna blir svaren till största del hiphop.
I Ängelholm var det många som tyckte att de koncentrerade sig bäst till hiphop, som de också skrivit i enkäterna, men detta stämmer inte överens med vår observation. Samma personer som svarat att hiphop var bäst har också skrivit att de tyckte många i klassen pratade, under hiphoplåtarna, men att de själva kunde koncentrera sig bra.
Det var många av elever som var ärliga med sina svar och berättade i enkätfrågorna att de inte alls koncentrerade sig på hiphopmusiken men att det var den musiken som de själva hade valt om de fick bestämma. Resultatet pekar alltså på att eleverna har svarat utefter eget tycke och smak när det kommer till vilken genre de tyckte var bäst, inte vilket som gav dem bäst ro att jobba till, där av våra olikheter i enkätsvar och observationer.
4.1:2 Matematik
Klassisk
Enkäter/intervjuer
Det var många i Ängelholm som svarade att de inte fick någon hjälp alls av den klassiska musiken under matematiken. Många skrev att de inte hörde musiken, eftersom andra i klassen pratade så högt. Det som är spännande här är, att nästan ingen skrev att den egna koncentrationen hade blivit sämre, utan bara syftat till andras koncentration. När vi frågade i intervjun angående klassiskmusik i bakgrunden berättar en elev: ”jag lyssnade
- 21 -
inte på de första för jag tyckte inte om dem”-Pojke Ängelholm (Intervju). medan en flicka svarar: ”för att den var annorlunda från de andra låtarna”-Flicka Ängelholm(Intervju). Det var en elev från Lomma som svarade i intervjun att när klassisk musik spelades i bakgrunden var det bäst stämning i klassen.
Svaren vi fick av eleverna i Lomma kan lätt kopplas till Ängelholms. Majoriteten i båda klasserna svarade att det var väldigt tråkigt med den klassiska musiken. Precis som vi observerade var det många som skrev i sina enkäter att de blev uttråkade och omotiverade att arbeta, när det var så tråkig musik.
Efter sammanställningen av både Ängelholm och Lomma kan vi se ett klart samband att de inte tycker om att lyssna till klassisk musik på matematiklektionerna. Av 74 elever svarade endast 13 att de tyckte klassisk musik var bäst att jobba till.
Rock
Enkäter/intervjuer
Det var ett fåtal som ansåg det som lugnt och skönt med rock som bakgrundsmusik. På matematiklektionerna i Lomma var det 6 elever av 27 som tyckte att de jobbade bäst till rock. Det var en elev som berättade i intervjun: ”Jag tycker bäst om rock”- Pojke Ängelholm (intervju).
Av de sex var det två elever som skrev att de jobbade bra till Final Countdown av
Europé - eller som en elev uttryckte sig i intervjun: ”The Final Countdown med Europe för att den var så bra att jag jobbade bra – Pojke Lomma (Intervju) Det var många som skrev i enkätsvaren att de inte tyckte om musiken eller att tyckte den var tråkig.
Vissa elever beskriver att klassen var som vanligt, medan andra skriver att det var stökigare än vanligt i klassen. Detta kan vi koppla till våra anteckningar från de observationer av klasserna vi gjort. Av 74 elever svarade 18 att rock var bäst att jobba till.
- 22 -
Hiphop
Enkäter/intervjuer
I vår intervju med eleverna är det en elev som berättar: ”Jag gillar Hiphop för jag lyssnar mest på hiphop”-Pojke Ängelholm (Intervju). En elev berättar att hon inte vill ha tyst i bakgrunden, när hon jobbar och säger även: ”jag vill jobba mer när hiphop spelas”-Flicka Ängelholm (Intervju).
När hiphop spelades i bakgrunden var det, som en elev uttryckte sig: ”många som
diggade”- Pojke Ängelholm (Intervju)
I enkäterna var det en elev som skrev: ”Jag tänkte att det var bra för jag gillar hiphop” medan en annan elev skrev: ”Dåligt!” Det var en del som skrev korta svar som tex , bra, dåligt, roligt, kul i enkätsvaren En elev skriver i sitt enkätsvar att hon tyckte klassen blev stökigare och att hon tyckte klassen inte jobbade med det som de skulle jobba med. Som någon form av summering kan vi se att hiphopmusik på matematiklektionen, enligt elevernas enkätsvar, är väldigt roligt att jobba till. 31 elever av 74 tycker att hiphopmusik är bäst att jobba till på matematiklektionerna. I våra intervjuer var eleverna väldigt positiva till att ha hiphop som bakgrundsmusik.
4.2 Ur vår egen synvinkel
4.2.1 Svenska, klassisk musik
När den första låten spelades var det generellt väldigt lugnt i varje klass. Det vi båda observerade var att många barn satt och studerade oss och vi fick känslan av att de tyckte det var lite obehagligt med vår närvaro som observatörer, men det kopplades bort snabbt hos de allra flesta. Våra observationer skiljer sig avsevärt från klass till klass här. I en klass var det så tyst att man nästintill kunde höra pennorna mot pappret när de skrev och i en klass var det så hög ljudnivå att vi undrade om de skulle få något gjort överhuvudtaget på lektionen.
När vi tittade lite närmare på hur de jobbade som individer, när musiken började sjunka in lite, hittade vi många likheter mellan varje klass. En likhet var att de elever som kom in från första början och hade en hög ljudnivå, fortsatte att ha det. Något vi också
- 23 -
observerade var att det var väldigt många i varje klass som suckade åt musiken, halvsov på bänken eller bara satt och stirrade ut i tomma intet. Vi har antecknat på våra papper i varje klass följande:
”Klassen verkar väldigt lugn, kanske lite väl lugn”
Då majoriteten, 56 elever, svarade under enkätfrågorna att klassisk musik inte var bäst att jobba till och många upplevde att det var tråkigt och lugnt, upplevde vi det som att det överlag var lugnt i klassrummen, när musiken spelades. Ser vi emellertid bara på stämningen i klassrummen anser vi att resultatet blev, så som vi nämnt så många gånger under den här rubriken, lugn med en bra arbetsro.
4.2.2 Svenska, rockmusik
När rocklåtarna spelades var det lite varierande i de olika klasserna. Det var många som gungade med fötterna och lekte ”trummor” med pennor både i Ängelholm och Lomma. I Ängelholm var det några som höll för öronen och vissa pustade lite. Det såg ut som det var jobbigt när rock spelades. Samma sak hände i Lomma, Där de höll på med att skriva egna spökhistorier. När rocken började spelas var det två elever som gick och hämtade hörselskydd. Sedan gick ytterligare två och gjorde samma sak. De sa att musiken störde och att de inte kunde jobba med sina spökhistorier med denna typ av musik. Deras lärare bad eleverna lägga tillbaka hörselskydden, så att de kunde vara med i undersökningen vi gjorde, annars skulle det inte fungera. Det var inte förrän i slutet av rocklåtarna som det såg ut som att de kunde arbeta med ro.
Det vi lade märke till i Ängelholm var att det blev mer prat och många elever började gunga med fötterna i takt till musiken. I Lomma utmärkte sig eleverna mer med prat och de “diggade” till musiken. Vissa elever kände igen vissa låtar och då mimade de till låten. Även om man såg att de trummade med pennor eller gungade med fötterna uppfattade vi det, i alla klasser, att många som gjorde det fortsatte att arbeta och vara koncentrerade. Klasserna i Lomma utmärkte sig mycket mer än i Ängelholm, men det är både på gott och ont. De verkade mer distraherade när de lyssnade på musiken än eleverna i Ängelholm.
- 24 -
En parallell mellan klasserna på båda orterna är att det var fler som tyckte det var störigt och jobbigt. Det var få som tyckte det var lugnt. Vi uppfattade det som att rock gjorde klassrummet mer stökigt under svensklektionen än när klassisk musik spelades.
4.2.3 Svenska, hiphopmusik
Det var väldigt lika reaktioner i alla klasser när hiphop spelades på svensklektionen. Direkt när vi satte igång Timbuktu och låten ”Resten av ditt liv” började alla prata. Det var många som sjöng med i refrängen eller satt och gungade i takt med musiken. Det var också många som började prata med varandra. Klassen i Ängelholm var relativt tyst när såväl den klassiska som rockmusiken spelades, jämfört med klasserna i Lomma. När hiphopen kom igång försvann deras koncentration och all fokus landade på musiken och hur rolig och kul den var. Vi observerade båda två att de elever som vi tidigare uppfattade arbetade bäst helt plötsligt var de som inte gjorde något alls. Ljudnivån på samtalen var höga och det var t o m så, att deras klasslärare började sjunga med och skoja med dem. I Lomma var det rätt pratigt i ena klassen redan när musiken började spelas och vi upplevde inte att pratet försvann när vi började spela hiphop. Det var ungefär samma ljudnivå som innan med skillnaden att barnen verkade kunna dessa låtar och mer än gärna sjöng med, mimade och dansade till låtarna. I en av klasserna var det t o m en pojke som dansade fram i klassrummet när låten ”Alla vill till himmelen” spelades. Detta fick många av hans kamrater att skratta och tappa koncentrationen. Skillnaden i Lomma var att de elever som jobbade koncentrerat och tyst från början faktiskt jobbade lika bra som tidigare och verkade inte bry sig speciellt mycket om att deras klasskamrater hade börjat tappa fokus.
Både i Lomma och Ängelholm var det mest killarna som gjorde väsen av sig och var ofokuserade. När vi observerade den första klassen, som var i Lomma, hade ingen av oss lagt märke till att tjejerna utmärkte sig i klassrummet, medan vi har en hel del killar som dansade, sjöng och pratade. Detta fortsatte under resterande svensklektioner med de andra klasserna och vi började fundera på om det kanske var en könsfråga hur musik påverkade barnen, men på deras reaktioner när musiken slutade, förstod vi att de också hade blivit påverkade och vissa av tjejerna hade betydligt bättre koncentrationsförmåga, när musiken tystnat.
- 25 -
4.2.4 Matematik, klassisk musik
Vi upplevde båda att musiken fungerade bättre rent allmänt under matematiklektionerna. Då vi spelade klassisk musik var det egentligen inget märkvärdigt som hände i Lomma. Det var eget arbetei matematikböckerna i alla klasserna och alla eleverna satte igång direkt och jobbade tyst med sina uppgifter. Efter något musikstycke, märkte vi att det var många som började gäspa och sträcka på sig. Någon elev satt och tittade ut genom fönstret genom en hel låt och vi upptäckte efter ett tag att den stämning som varit lugn och tyst hade blivit uttråkad. Många elever, speciellt killar, satt mest och tittade runt i klassrummet och verkade inte speciellt intresserade av att arbeta. Tjejerna verkade ha samma reaktion och vi såg många av tjejerna sitta och rita i sina böcker istället för att räkna matematiktal.
Ängelholmsklassen var något pratigare. Tjejerna verkade väldigt fnissiga redan från början när vi kom in i klassrummet och det var framförallt två tjejer som satt och fnissade in princip hela matematiklektionen. Där var även några killar i en klass, som satt längst bak i klassrummet, som hade en väldigt livlig diskussion om allt möjligt. Den klassiska musiken verkade inte påverka någon av eleverna i Ängelholm märkbart då det verkade som att de inte la märke till det utan sysslade med så mycket annat. Vi upplevde det inte som att de jobbade med sina uppgifter utan i stället såg det som en chans att göra lite vad man ville. På det hela taget kan man säga att i Lomma var det en uttråkad stämning och i Ängelholm var det mer livlig.
4.2.5 Matematik, rockmusik
Det var många som höll takten med sina pennor och även en del fötter gungade. Eleverna i allmänhet var rätt pratiga och en elev i Lomma sade: ”Kan jag få ha egen musik eller
hörselskydd”. – Pojke Lomma. En annan elev efter det säger ”jag tycker det är jätte gott att
jobba till” – Pojke Lomma.
Det var en elev i Lomma som pausade i arbetet, gjorde ett luftgitarrsolooch gick sedan tillbaka till arbetet. Både i Ängelholm och Lomma var det några som sjöng tyst för sig själva. Det var några som spelade trummor i luften och några av eleverna ”tramsade” och det verkade som att de var ute efter att få vår uppmärksamhet.
- 26 -
Det såg ut som om de jobbade bättre med rockmusik under matematiklektionen än på svensklektionen. De satt inte och pratade så mycket. Klasserna i Lomma pratade lite mer än klassen i Ängelholm, men annars var likheten stor.
4.2.6 Matematik, hiphopmusik
Matematiklektionerna i Lomma var de absolut stökigaste, speciellt när hiphop spelades. Det var många av eleverna som struntade i sina uppgifter och började med annat. Några flickor som satt längst bak i klassrummet började skicka lappar till varandra och skrattade, medan två killar hade brottningsmatch på golvet. Det var många som satt med sina händer för öronen och försökte jobba. De såg ut att tycka att det var riktigt jobbigt, när det var så många som pratade och var stökiga. Några som från början försökte jobba gav till slut upp de också och började prata med de andra runt omkring.
I Ängelholm var det inte lika stökigt, men vi upplevde ändå en skillnad när hiphopen kom igång. Några killar, fem stycken, satt och pratade redan från början, men när hiphopmusiken kom igång satt de och gungade till musiken istället. Några flickor satt i ena hörnet och småsjöng samtidigt som de försökte räkna, men ju fler låtar som gick ju mer sång och mindre matematik blev det. Sammanställningen blir här att inget av klassrummen hade speciellt skönt arbetsklimat att arbeta i när hiphop spelades.
- 27 -
5. Analys
Vår analys har vi delat in i tre huvudkategorier: lärandet med klassisk musik, rockmusik och hiphopmusik.
5.1 Lärandet med klassisk musik
5.1.1 Svenska
Vi har under hela vår undersökning upplevt att i många barns fall handlar mycket av musikens påverkan om vad man gillar eller inte gillar för genre inom musiken. Barnen menar att musik de inte gillar påverkar dem mer negativt. En pojke i Lomma sade: ”Jag
blir mest uttråkad av klassisk musik”.
I tidigare forskning kan vi hitta aspekter som säger att vilken musik barn gillar inte på-verkar hur de reagerar till den under lektionstid. Däremot finns det teorier om att barns musiksmaker smittar av sig och att det då skulle påverka genom någon form av ”grupptryck”, att man inte ska gilla en viss sorts musik och därför skulle eleven på-verkas negativt under lektionstid ändå (Bergman, 2009). Vi upplevde det inte som något grupptryck under svensklektionen, då det handlade om enskilt arbete, där ingen kan se hur mycket du skriver eller inte skriver förutom du själv. Utifrån våra observationer tyckte vi oss se att musiksmak snarare har en inverkan på hur det fungerar med den sortens genre på lektionstid också.
En flicka i Ängelholm skrev: ”Jag gillar inte klassisk musik, men det blev lugnare i
klassrummet”. Detta uttalande motsäger vår tidigare nämnda uppfattning från observationen. Kan detta vara en individuell uppfattning? En elev i Lomma skrev: ”När
jag lyssnade på klassisk musik fick jag många nya idéer till den historien jag håller på att skriva”.
Med dessa två elevers uttalande började vi fundera på om det faktiskt finns någon form av Mozarteffekt och om dessa två elever har varit med om denna med tanke på lugnet och inspirationen de beskriver (Nilsson, 2002). Detta är självklart svårt får oss att avgöra, men vår analys leder oss ändå in på tanken.
- 28 -
I våra observationer uppfattade vi att klasserna i största allmänhet blev lugna av den klassiska musiken. Detta skulle kunna styrka Lena Boströms teori om avspänd koncentration, som hon tar upp i boken: Från undervisning till lärande (1998), men kan likväl vara ett tecken på en uttråkad klass. Vi har svårt att tyda detta under våra observationer i ämnet svenska, eftersom vissa saker skiljer sig avsevärt från klass till klass.
Vi har i våra observationspapper beskrivit att klassen verkar lugn, men kanske lite för lugn. Om vi drar ett samband mellan båda dessa resonemang, som vi tagit upp under rubriken, uppfyller våra observationer egentligen både krav på att stödja teorin om musiksmaken och Alfastadiet.
5.1.2 Matematik
Matematik är ett ämne som kräver koncentration och självdisciplin, vilket vi själva upplevde under vår skolgång. Man kan undra om klassisk musik hjälper eleverna till koncentration under matematiklektionerna bättre än under svensklektionerna, då matematik är ett abstrakt ämne (Nilsson, 2002). Vi har inte sett några tecken under matematiklektionerna som tyder på att den klassiska musiken skulle få eleverna till att koncentrera sig bättre än under svensklektionerna och kan därför varken styrka eller förneka att abstrakta ämnen har större användning för bakgrundsmusik. Vi har ämnesvis inte sett många skillnader med den klassiska musiken. Vi ser snarare ett samband med svensklektionerna, att den klassiska musiken påverkar en liten del av eleverna negativt. Sambandet finner vi också på det andra hållet, att eleverna påverkas positivt av den klassiska musiken. ”Det blev lugnt i klassrummet, man blev mer avslappnad” – Pojke Ängelholm. Denna kommentar skiljer sig inte helt från tidigare nämnda under svenskdelen. Eleverna menar att musiken gör dem lugna och de behöver inte lyssna på texten och musiken som de kanske gör om det är en låt de normalt tycker om att lyssna på. Detta kan vara för att funktionen i sammanhanget, det vill säga att få lyssna på musik och känna sig avslappnad, är viktigare än att själv kunna relatera till musiken (Bergman, 2009). Vi tror att detta kanske är viktigt i just ämnet matematik då du sitter helt själv och arbetar med något redan förbestämt. Under svensklektion handlar det ofta om eget initiativ och fantasi snarare än redan färdiga svar man ska knäcka. Vi upplevde båda en skillnad under
- 29 -
matematiklektionerna på så sätt att det var färre barn som visade några tydliga kroppsliga reaktioner, såväl negativa som positiva, under den klassiska musiken. Detta är den enda skillnaden vi upptäckte under våra observationer när vi jämför svenska och matematik. Under resultatdelen har vi skrivit att Ängelholmsklassen var livligare än klasserna i Lomma. Det finns många faktorer som kan ha gjort att eleverna skiljer sig åt som t.ex. tiden under dagen, personligheter och vår närvaro.
5.2 Lärandet med rockmusik
5.2.1 Svenska
Redan i första klassen upplevde vi att rock var den genre som var svårast för eleverna. Antingen gillade de musiken mycket eller så ville de inte alls lyssna på den. Som vi nämnde i resultatdelen var det minst antal personer som gillade rocken bäst. Eftersom svensklektionerna handlade mycket om fantasi och fritt arbete påverkas barnen att prata och interagera med varandra. Detta i sin tur skulle kunna betyda att eleverna påverkas av varandra när det gäller musiken. Det skapar en samhörighet att i detta fall ha en negativ inställning till rockmusiken, eftersom det är någon i klassrummet som starkt uttrycker sin inställning till musiken (Bergman, 2009). Vi tror att detta skulle kunna vara en anledning till det antal personer som svarat att musiken var sämst. Det skulle emellertid också innebära att musik är ett sätt för barn att socialisera och kritisera varandra även under lektionstid och inte bara på fritiden.
Ett annat tecken på att så få elever gillar musiken skulle kunna vara att musiken inte är den som spelas mest idag. De flesta radiokanaler, TV-shower och datoranpassade
program så som ”Spotify” och ”Itunes” marknadsför snarare en viss sorts musik än olika genrer (Bergman, 2009). Rock tillhör alltså inte det som anses vara ”modernt” och är därför kanske inte det som eleverna hade valt, om de själva skulle ha musik i bakgrunden. Detta skulle också förklara hur vi fick så olika resultat i Ängelholm och Lomma då det är olika sociala ”klasser” och olika uppväxtmiljöer. Barnen har helt enkelt olika sorters fritidsaktivitet och intressen, vilket påverkar deras musiksmak (Campbell, 1998).
- 30 -
5.2.2 Matematik
Ett tydligare tecken på att elevernas musiksmak spelar en stor roll i hur
bakgrundsmusiken fungerar är under resultatdelen där vi skriver att en pojke i Lomma angett låten ”Final countdown” med Europe som en bra låt och därför jobbade bättre till denna. Att han nämner just en låt behöver inte i sig tyda på att han gillar rockmusiken som genre utan kan i detta fall vara att låten är välkänd och att pojken har en relation till låten. Känslor och minnen spelar ofta stor roll i hur vi uppfattar en låt (Campbell, 1998). Däremot är Bergman inte av samma uppfattning. Hon menar att barns personliga
musiksmak inte har någon betydelse för hur de uppfattar bakgrundsmusik under lektion, utan att bakgrundsmusik handlar om ett stadie (alfastadiet) man vill uppnå för bästa
koncentration (Bergman, 2009).
Vår uppfattning under matematiklektionerna var, som nämnt under resultatdelen, att det var väldigt splittrat. Vissa elever uttryckte tydligt att de ogillade musiken och att de inte kunde arbete till rockmusiken. Vissa elever sa ingenting utan satt lugnt och arbetade. Bergman skriver i sin avhandling att den musiken man lägger märke till är den sorts musik man inte gillar (Bergman, 2009). Det kanske finns en sanning i detta, men då denna slutsats är gjort utefter bakgrundsmusik i korridor och inte under lektion så undrar vi om det verkligen kan bli samma slutsats under lektionstid. Det vi uppfattade under våra observationer var betydligt mer kommentarer kring den musik de faktiskt gillade.
5.3 Lärandet med Hiphopmusik
5.3.1 Svenska
Våra observationer var väldigt tydliga när vi spelade hiphopmusik under svensklektioner-na. Det blev stökigt och ljudligt samtidigt som eleverna verkade tycka att det var väldigt roligt. Vi uppfattade inte hiphop som speciellt bra bakgrundsmusik, då vi upplevde att eleverna mer satt och lyssnade på musiken än jobbade på sina arbeten. Detta stödjer Åsa Bergmans teori om att man inte ska välja bakgrundsmusik efter elevernas musiksmak. Funktionen att ha musik i bakgrunden ska just vara i bakgrunden. När man blandar in musiksmak börjar man lyssna på musiken och då försvinner själva funktionen (Bergman, 2009). Det är därför bäst att välja musik som inte känns igen av eleverna. Detta för att
- 31 -
den tar bort tystnaden i klassrummet, som i sig kan vara en störande faktor, samtidigt som den inte fyller med nya ord och risker för koncentrationsstörningar (DeNora, 2000). Detta
är precis så det kändes under svensklektionerna när vi spelade hiphop musik - det störde mer än gjorde nytta. Däremot tycks eleverna tycka detta var bäst att jobba till om vi ser till enkätsvaren - 27 av 65 elever tyckte att hiphop var bäst att arbeta till.
Samtidigt som vi tror att hiphopmusik som bakgrundsmusik inte är en bra idé måste vi lyssna på eleverna. Om så många tycker det är bäst att jobba till hiphop kanske det är något vi missar i våra observationer. Hur mycket vi vuxna än försöker, kommer vi aldrig att förstå barns relation till musik om vi inte lyssnar på det barnen har att säga (Campbell, 1998). Det kan vara att våra uppfattningar om koncentration är olika, att eleverna mest vill lyssna på bra musik och slippa arbete och svarar utefter detta. Det kan också bero på att eleverna vill ha musik de känner igen och trivs med eftersom om man ska tro Åsa Bergmans avhandling, mikropauser behöv i arbetet för att hitta ny inspiration och energi till att fortsätta. Dessa får gärna fyllas med musik och då är det bättre med musik som eleverna gillar (Bergman, 2009).
5.3.2 Matematik
Dessa lektioner, speciellt i Lomma, var absolut stökigast. Då matematik är ett ämne som kräver koncentration, för att förstå och utföra, blev det inte mycket gjort när eleverna helst ville sjunga med i låtarna eller gunga med på stolarna. Av 74 elever var det 31 som tyckte att det var bäst att arbeta till hiphop. Även här krockar våra observationer med elevernas enkätsvar och vi börjar fundera på om det beror på musiksmak ändå. Dessa elever är tolv år gamla och påverkas av allt runtomkring dem. Det kan vara föräldrarna eller kompisarna som har synpunkter på vad som är bra eller dåligt och så småningom har eleverna utvecklat en så stark åsikt att det bara är den som gäller (Bergman, 2009).
Däremot tror vi att det blir lättare att ha hiphop som bakgrundsmusik på svensklektioner-na än matematiklektionersvensklektioner-na. Svensklektioner är ofta friare än matematiklektioner är och kräver därför mindre avspänd koncentration, då denna funktion är lämpad för problem-lösning och abstrakta problem (Gudmundsson, 1997). Visserligen främjar avspänd koncentration fantasi hos eleverna och gör det lättare för eleverna att skapa historia och
- 32 -
dylikt under svensklektionerna (Boström, 1998), men detta hjälper musik i sig själv till med. Med detta menar vi att musik skapar nya tankar och associationer hos människor (DeNora, 2000). Så frågan är, om man bör kompromissa med eleverna om vilken musik som ska spelas.
5.3.3 Sammanfattning
Som en kort sammanfattning av analysdelen kan vi bekräfta att eleverna upplever hiphopmusik som bästa bakgrundsmusiken under både matematiklektionerna och svensklektionerna. Eleverna tycker sämst om rockmusiken och de flesta kan tänka sig klassisk musik, men gillar den inte. Vi har hittat ett litet samband mellan genre och lektionstillfälle, där klassisk musik är bäst under matematiklektioner. Men annars finns det inga tydliga samband.
- 33 -
6 Diskussion
6.1 Pålitlighet
När vi observerade eleverna för att se hur de reagerade på att ha bakgrundmusik under svensk- och matematiklektioner, var det svårt att avgöra om de verkligen jobbade bättre eller sämre. Vi kan bara förlita oss till vad eleverna svarade på enkäterna och våra observationer.
När vi observerade uppfattade vi det så att eleverna jobbade bäst när klassisk musik spelades. De flesta eleverna skrev att de jobbade bäst till hiphop. Vi troratt eleverna som skrev att de jobbade bäst till hiphop lyssnade mer på musiken än arbetade med vad de egentligen skulle göra.
6.2 Övrigt
Bakgrundsmusik under lektionstid kan vara både positiv och negativ. Eleverna kan bli mer fokuserade på att arbeta och inte prata så mycket. En del elever kan blir distraherade och bara sitta och lyssna på musiken och inte arbeta lika mycket.
Klasserna i Lomma användersig av mp3 eller iPod spelare. Eleven får själv välja vilken musik han/hon vill lyssna till och de pratar inte med kompisarna. Även här kan det vara positivt och negativt. Vissa elever kan få mer fokus, medan andra elever kan bli distraherade av musiken. Vi tyckte det var bra att elever kunde utnyttja denna möjlighet, då vi upplevde att bakgrundsmusik inte är för alla utifrån våra observationer och från elevernas enkät och intervjusvar.
Rock var den genre som de flesta tyckte var sämst och att klassen då var som stökigast. Detta var också vad vi observerade. Eleverna hade högre samtalston och vissa tramsade mer.
När vi intervjuade vissa elever berättade de att vi skulle haft musiken högre. Detta skulle kunna ha skapat ett högre ljudläge vad samtalet beträffar eller så hade musiken kanske dämpat samtalstonen i klassen.
- 34 -
Vi hade velat ha mer tid till undersökningen och även fler klasser så att vi hade kunnat få ett bredare spann. Detta skulle tillfört mer material att arbeta med och resultatet kanske skulle sett annorlunda ut. En sådan utvidgning medgav inte den tid vi hade till förfogande
- 35 -
Referenslista
Bergman, Åsa (2009) Växa upp med musik: ungdomars musikanvändande i skolan och
på fritiden.Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Bjurström, Erling (1997) Högt & lågt. Smak och stil i ungdomskulturen. Umeå: Boréa (diss)
Bjurwill, Christer (2001) A, B, C och D: vägledning för studenter som skriver
akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Boström, Lena (1998) Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books AB. Campbell, Don (1998) Mozarteffekten: musikens oanade kraft. Malmö: Richter. DeNora, Tia (2000) Music in everyday life.Cambridge: Cambridge University. Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2003) Att förstå barns tankar: metodik för
barnintervjuer.Stockholm: Liber.
Gudmundssson, Christer (1997) Lär med musik. Jönköping: Brain Books AB.
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Bo (2002) Jag kan göra hundra låtar. Lund University, Lund.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Elektronisk källa:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/skolungdomar-langtidsskolkar-hemmasittarna-blir-allt-fler
- 36 -
Bilaga 1
Intervjufrågor
Vad heter du? (förnamn)
Vilket ämne har du precis haft?
Kommer du ihåg vilken låt vi spelade först?
Vilken låt minns du bäst och varför?
Tyckte du det var skönt att musik i bakgrunden? Märkte du av de?
Hur tyckte du att dina klasskamrater reagerade på att ha musik i bakgrunden?
Hur var din koncentration jämfört med hur den brukar vara? Varför?
Vilken musik lyssnar du på i vanliga fall? Favoritlåt?
Hur tyckte du att ditt skolarbete gick? Fick du mycket gjort?
Tror du det fungerat bättre/sämre om ni alla hade haft egna hörlurar?
Vad tyckte du vi kunde gjort annorlunda
- 37 -
Bilaga 2
Enkät
om bakgrundsmusik på lektionen
Är du tjej eller kille?
Hur tycker du stämningen i klassrummet var under lektionen? Förklara! Hur tror du musiken påverkar stämningen?
Vilken musik tyckte du bäst om och varför?
Vad tänkte du på när klassisk musik spelades? Vad tänkte du på när hiphop spelades?
