Lärare M3

Den observerade lektionen var 80 minuter lång och inom kursen Historia 1b. Lärare M3 använde mycket dialog mellan honom och hans elever i undervisningen vilket dels skapade flera diskussioner men även gjorde att lektionen kunde glida över på ämnen som inte var planerade. Läraren tog i de fallen ändå tid till att diskutera dessa frågor men styrde till slut alltid tillbaka diskussionerna till lektionens tänka tema. Lektionen som observerades handlade i stora drag om reformationen i Europa med fokus på Tysk-romerska riket.

Föregående lektion hade avslutats med en introduktion om reformationen, vilket skulle utvecklas under denna lektion. Reformationen handlade enligt läraren om att det skedde förändringar i den

41 katolska kyrkan under 1500-talet och frågar sedan eleverna vad reformationen gick ut på. En elev svarade att det var en reaktion mot kyrkan som hade blivit som en affärsverksamhet. Två personer lyfts sedan som ifrågasättare av kyrkan: Martin Luther och Jean Calvin.

Läraren använde sig av en power point-presentation när han fortsättningsvis tog upp maktförskjutningar i Europa efter reformationen. En karta över Europa användes där spridningen av de olika kristna grupperingarna var markerade. Efter det talade läraren om Martin Luther och hans 95 teser och läser i samband med det ur boken 101 historiska myter – om att det inte går att bevisa att de 95 teserna spikades upp på kyrkporten i Wittenberg. I texten nämns boktryckarkonsten som uppfanns i Europa under 1400-talet och läraren poängterade att boktryckarkonsten redan hade uppfunnits i Kina vid den tidpunkten. Detta ledde till en rad frågor från eleverna och läraren berättade att det västerländska perspektiv som finns i Sverige gör att händelser i Asien inte tas upp i så stor utsträckning. Läraren tillade att Columbus inte var först i Amerika (inte ens första europé) och att okunskapen om det är ännu en konsekvens av det västerländska perspektivet.

Under nästa del av lektionen jämförs fem av Luthers teser med den katolska tron för att visa på skillnader. Ett exempel är Lutherdomens syn att den enda vägen till frälsning är genom tron, medan katolicismen hävdar att det är människans goda handlingar som leder till frälsning.

Nästföljande lektionsmoment handlade om Tysk-romerska riket. Om att det fortfarande i början av 1500-talet bestod av hundratals feodala områden och att alla områden formellt stod under en och samma kejsare (Karl V under Luthers tid). Den feodala makten gjorde det upplagt för maktkamp. Läraren jämför med Spanien och Frankrike som vid samma tidpunkt var enade länder. Historien av det Tysk-romerska riket förklaras sedan kort med hjälp av dess olika namn och former genom historien. De ändringar som riket gjorde sedan Romerska rikets fall år 476 menar läraren beror på, och samtidigt förklarar, maktförskjutningar i Europa. En av trettioåriga krigets orsaker förklaras vara reformationen som delade in Tysk-romerska rikets statsstater i en protestantisk grupp (främst i norr) och en katolsk grupp (främst i söder).

Läraren tar sedan upp Karl V och berättar att han var del av släkten Habsburg som satt på tronen i det tyska området från 1200-talet till första världskrigets slut 1918. Läraren tillägger att flera historiskt kända personer kom från ”huset Habsburg”, som till exempel Franz Ferdinand och Marie Antoinette.

42 Allt som händer under renässansen måste enligt läraren sättas in i boktryckarkonstens kontext. Gutenberg nämns kort och diskussionen handlar sedan om reformationen hade kunnat lyckas utan boktryckarkonsten. Läraren tar upp exemplet om den tjeckiska reformatorn Jan Hus som under 1300-talet inte lyckades få ut sitt budskap och som avrättades. Slutligen poängterar läraren att även Machiavellis tankar om makt sammanfaller med boktryckarkonsten.

Lektionens avslutande moment handlade om barocken. Musikstycken av Bach och Händel spelades upp. Barocken förklaras sedan som en katolsk motreformationspropaganda. Petruskyrkan nämns som en byggnad byggt efter konstformens premisser. Hur måleri, inredning och kläder påverkades av barocken tas även kort upp.

5.3.2 Prov

Det prov som lärare M3 delade med sig av var ett sju år gammalt prov om stormaktstiden. Provet byggde således på den gamla kursen Historia A, men enligt läraren har hans sätt att konstruera prov inte ändrats avsevärt. Provet är ett traditionellt salsprov och innehåller tre delar. Del A går ut på att kort förklara en rad begrepp (reformationen, jordebok, Västerås riksdag 1527, indelningsverket, tåget över Bält, Axel Oxenstierna, Habsburgarna och Älvsborgs lösen 1570 och 1613).

Del B består av frågor som kräver mer utförliga svar. Den första frågan handlar om trettioåriga kriget och eleverna ska svara på vad som var bakgrunden till kriget, varför Sverige gick med och vad resultatet blev. I nästföljande uppgift ska eleverna beskriva bakgrunden och betydelsen för Sverige av händelserna räfsten och reduktionen. Den tredje frågan tar upp Gustav Vasa och eleverna ska skriva sin uppfattning om honom, om han var en landsfader eller en tyrann. Svaret ska ges med bakgrund i Gustav Vasas historiska insats och genom egna tankar och åsikter. I nästa uppgift ska eleverna svara på varför det svenska stormaktsväldet tog slut och motivera sin ståndpunkt om stormaktstiden är något att vara stolt över som svensk idag. I nästa fråga ska eleverna svara på vilken betydelse freden i Roskilde 1658 fick för betydelse för Sverige på kort och på lång sikt.

Konstruktionen av B-delens sjätte och sjunde uppgift kommenterade lärare M3 som den som han gillar allra mest. I fråga sex får eleverna se fyra cirkeldiagram som visar fördelning av mark i Sverige vid fyra olika tidpunkter mellan år 1500 och 1700. Diagrammen visar fördelning av mark

43 mellan fyra hemman: skattehemman (ägs och brukas av självägande bönder), kyrkohemman (ägs av kyrkan), kronohemman (ägs av staten) och frälsehemman (ägs av adel). Eleverna ska med hjälp av diagrammen svara på vad som hände i Sverige under denna tid och vad som låg bakom omfördelningen av marken. Fråga sju är uppbyggd på liknande sätt. Ett stapeldiagram visar hur många borgare, herretjänare/präster och fattiga det bodde i nio olika svenska städer under Gustav Vasas tid. Elevernas uppgift är att svara på vad diagrammet berättar, och inte berättar, om 1500-talets Sverige. Provets sista del, Del C, tillhör ej själva provet och är frivillig för de som ”tycker att historia är kul och som vill visa upp lite extra kunskaper”. Frågorna i denna del är rent faktabaserade i stil med ”vad var Linköpings blodbad år 1600?”.

5.3.3 Intervju

Tolkning av styrdokument

Lärare M3 tolkar jämställdhetskravet i styrdokumenten som att det ska vara en del av en helhet - ”jag tror man gör fel om man väljer ut ett eller några, utan man måste se dokumenten som en helhet”. Vidare menar läraren att det ”alltid finns ett glapp mellan teori och praktik, att något kommer alltid speglas mer och något hamnar alltid i skymundan”. Detta ser han som en förlängning av den nya läroplanen Gy11 där det är ”högre krav på mer stoff och det blir högre tempo, så att fler och fler saker görs pliktskyldigt. Du måste ha gått igenom vissa saker men förståelsen hos eleverna kanske inte alltid kommer fram för du har inte tid”.

Lärarens praktiska arbete

När lärare M3 planerar ett arbetsområde utgår han från tidigare planeringar. Genom hans ”erfarenhetsbank” vet han vilka områden som han tänker gå igenom. I början av varje kurs brukar han ha en dialog med eleverna för att höra vad de tycker är mest intressant och efter elevernas önskemål kan kursen formas lite annorlunda. Vid planering tänker läraren inte aktivt på att ha ett jämställt ämnesinnehåll.

Däremot tänker man på att försöka ha en balanserad och varierad undervisning, […]och en del av det varierande är att tala om olika människor, olika samhällsgrupper, och har man inte en naturlig tanke att kvinnorna finns där så är man väldigt illa ute alltså.

Samtidigt hoppas han att jämställdhetsperspektivet kommer med naturligt för honom. Vidare menar läraren att historieämnets tradition medför att jämställdhetsperspektivet ändå kommer i skymundan:

44 Historieämnet är så pass färgat av sin historia, alltså ska du ta hänsyn till om vi säger begreppet jämställdhetsfokus i centrum så är det ofrånkomligt att vi blir påverkade av de angreppssätt man haft i historien, och kvinnor har inte haft en framträdande roll och det präglar ju. Så det är svårt att undervisa om ett område och säga att ”nu ska vi prata om kvinnor eller kvinnohistoria” eller hur jag nu ska uttrycka det. Så, oavsett vad folk säger så är den traditionella synen med kungar och krig, den är ju ofrånkomlig även om man inte har den grundinställningen.

Läraren utvecklar sedan sitt påstående om att historien ändå kan presenteras på olika sätt:

Jag tror att indirekt får du med ett jämställdhets- eller kvinnoperspektiv genom att prata om det vanliga folkets villkor. När man säger bönder till exempel så är det lika många kvinnor som män man menar men man är färgad av det och många tänker automatiskt bonde – mannen. Men det är ju livsvillkoren för de vanliga människorna som egentligen menas. Och ju mera sådan, vad ska vi kalla det, mentalitetshistoria eller vardagshistoria […] så får man fram perspektivet mycket mer än i den traditionella historieundervisningen.

Begreppet bönder problematiseras inte av läraren utifrån ett jämställdhetsperspektiv utan i så fall utifrån tidens rådande samhällsstruktur. Läraren lyfter könstillhörighet allt mer ju längre undervisningen kommer in på industrialiseringen och tiden därefter. Han menar att det faller sig mer naturligt att tala om kvinnor och män i och med förändringarna på arbetsmarknaden under 1800-talet och i samband med första och andra världskriget då kvinnor fick ta männens arbeten. Tidigare år har läraren haft ett särskilt tema om kvinnans roll under just 1800-talet och framåt och skriftliga prov om samma tid innehåller alltid en fråga om att jämföra kvinnans situation i samhället under 1800-talet med situationen under 1900-talet. Den nya läroplanen, Gy11, har dock bidragit till att han numera inte hinner avvara ett helt arbetsområde för kvinnans roll under 1800-talet på grund av att Gy 11 bidragit till ”[…] högre krav på mer stoff och det blir högre tempo, så att fler och fler saker görs pliktskyldigt”

Läraren ger en rad exempel på hur jämställdhetsperspektivet kommer in i hans undervisning. En fråga till en filmanalysuppgift i kursen Historia 2 handlar om att analysera hur manligt respektive kvinnligt skildras i filmen. ”Så det är en fråga jag ställt men jag har inte fört in den frågan för att man har betonat det i något styrdokument [...] utan jag tycker det är en naturlig del av historien att kunna analysera det”. Läraren anser att perspektivet om manligt och kvinnligt är lika naturligt som alla andra perspektiv som lyfts i Historia 2-kursen. I samband med undervisning om stormaktstiden brukar läraren visa en film som handlar om en norrländsk by varifrån alla män

45 blev utskrivna för att kriga i trettioåriga kriget. Endast en man återvänder till byn efter kriget. Kvinnorna får ta över underhållet av gårdarna och på så sätt visar filmen ett omvänt perspektiv enligt läraren - ”[…] det är så lätt att följa männen och hur de krigar och hur de dör men här utgår det från det lilla lokalsamhället som har drabbats”. Läraren påpekar att det är lite av en slump att det finns just en sådan film och han har valt den för att visa hur Sverige och dess befolkning påverkades av kriget. Inom vissa arbetsområden lyfter läraren kvinnors respektive mäns villkor i samhället, han exemplifierar med hur arvsrätten har förändrats under historiens gång.

Begreppet genus närmar sig lärare M3 utifrån ett filosofiskt håll. Han har själv läst feministisk filosofi och menar att begreppet genus handlar om könsmässig identitet. Läraren förklarar även att den samhälleliga diskussionen om genus mer handlar om manligt och kvinnligt och att ”genushistoria blir mer och mer synonymt med någon form av jämställdhetshistoria. Man ska tilldela lika tid eller uppmärksamma kvinnan i historien, men det har inte spillt över i undervisningen”. I kursen Historia 3 menar läraren att genus, och andra akademiska begrepp, kommer in mer då kopplingen mot universitetet ska börja hittas. I lärare M3:s undervisning på grundnivå använder han inte genusbegreppet utan talar istället i termer av manligt och kvinnligt. Läraren tror att användandet av genusperspektiv i undervisningen ofta handlar om huruvida den undervisande läraren har mött det i sin universitetsutbildning. Slutligen säger läraren att elever ofta är intresserade av jämställdhetsaspekten och att det märks när de gör fördjupningsarbeten då de ofta tar upp kvinnohistoria i olika former.

Historiesyn

Lärare M3 anser sig präglas av det historiematerialistiska perspektivet och har tron om att materialismen ”[…] är den största styrande effekten för människors livsvillkor och även det som driver historien framåt”. Den materialistiska historiesynen speglas i lärarens undervisning då han inte fokuserar så mycket på ”kungar och krig” utan istället läggs fokus på drivkrafter bakom händelser och hur händelser påverkade människor. Läraren anser att det materialistiska perspektivet kräver mer tid och diskussion än det idealistiska och att det materialistiska perspektivet även kräver mer av eleverna. Han menar att inom idealismen ”är det så lätt att ’det gjorde han’ eller ’det var den här händelsen’ […], så det är därför förtjänsten eller enkelheten i ett idealistiskt perspektiv är tilltalande för att du hjälps framåt ganska snabbt”. Det materialistiska perspektivet medför enligt läraren istället att fler aspekter tas upp:

46 Men det gör att till vissa arbetsområden eller vissa moment så kan du ställa fler frågor och på så sätt kan det ta lite längre tid att jobba med. Och i ett materialistiskt perspektiv så handlar det mycket om levnadsvillkor och då måste du skissera det både för unga, gamla, barn, män och kvinnor, och olika samhällsgrupper.

Läromedel

Läroboken som lärare M3 använder är Alla tiders historia 1b (i grundkursen). De övergripande historiska händelserna tas upp i boken men läraren menar att han ofta måste fylla på med mycket material som inte framgår i boken. Han påpekar att eleverna uppfattar läroboken som styrande. Läraren menar att boken har vissa speciella blåmarkerade uppslag som ofta tar upp kvinnor i historien, bland andra heliga Birgitta och drottning Kristina. Till dessa uppslag finns ofta särskilda diskussionsfrågor kopplade. Läraren menar att den traditionella historieskrivningen fortfarande lever kvar i läroböcker över lag:

”Om du tittar i dina böcker så kommer du se att det är ju inte så mycket annaleshistoria eller det är inte så mycket materiella villkor för det vanliga folket, utan det är ju ändå maktpyramidens topp man rör sig i”

5.4 Lärare M4