4.2 Tolkning av empiri
4.2.4 Vad lärare vet om olika arbetsmetoder för att utveckla läsförståelse
utveckla läsförståelse
Forskningsfrågan Vad vet några lärare i årskurs 1–3 om olika arbetssätt om läsförståelse Besvaras genom studiens tolkade empiri enligt följande.
Lärarna uppger att de känner till olika arbetssätt för att utveckla elevers läsförståelse, dock så namnger de endast genrepedagogik och ASL. Efter
intervjusamtalen tolkar vi det som att lärarna ändå känner till fler metoder även om de inte nämns vid namn. Detta eftersom både cowboyen och detektiven kommer på tal vilka är symboler för de lässtrategier som används i
undervisningsmodellerna TSI och RT. Flera lärare berättar även att de arbetar med att samtala kring texter och att de stannar upp och ställer frågor under högläsning. Det är en indikation på att lärarna känner till och väver in olika
lässtrategier i undervisningen även om de inte tillämpar någon läsförståelsemodell fullt ut. Användning av boksamtal stämmer väl in på det sociokulturella
5 Resultatsammanfattning
Utifrån de intervjuer vi genomfört med sex informanter från tre olika skolor och med hjälp av vår insamlade och bearbetade data har vi kommit fram till följande resultat.
De intervjuade lärarna i årskurs 1–3 anser att en god läsförståelse innebär att kunna tillgodogöra sig olika texter, läsa mellan raderna, skapa inre bilder av texten och kunna återberätta textens innehåll. Lärarna anser att de faktorer som påverkar läsförståelsen främst är de läsvanor elever bär med sig hemifrån, deras
språkförmåga och motivation till att läsa. Detta innebär många gånger en
utmaning för lärarna då de behöver finna vägar att motivera eleverna till läsning. Undervisningen i läsförståelse bedrivs ofta i kombination med annan undervisning både i svenskämnet och i andra ämnen, detta görs både i helklass, halvklass och andra gruppkonstellationer. Högläsning och individuell läsning följs upp med boksamtal där de också går igenom olika ord och begrepp som finns i texten. Lärarna som medverkat i studien uppger att de känner till ett flertal metoder och arbetssätt för att utveckla elevers läsförståelse, de nämner ASL och
genrepedagogik men också de symboler för strategier som kännetecknar RT- och TSI modellerna.
5.1 Diskussion
Nedan diskuteras studiens resultat och kopplas till det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. I kapitlet diskuteras även resultatets pålitlighet och
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka vad en god läsförståelse innebär för lärare i årskurs 1–3, vilka faktorer som påverkar läsförståelsen enligt lärare i årskurs 1–3, hur lärare i årskurs 1–3 uppger att de arbetar för att utveckla elevers läsförståelse och vad lärare i årskurs 1–3 vet om olika arbetssätt i arbetet med läsförståelse.
Studiens resultat visar att lärare anser att en god läsförståelse innebär att kunna tillgodogöra sig olika typer av texter, att förstå texter ordagrant och att kunna läsa mellan raderna. Det innebär också att kunna återberätta texter och reflektera över dem. Lärare anser också att en god läsförståelse handlar om att kunna relatera handlingen till egna upplevelser och på så sätt leva sig in i handlingen.
De faktorer som lärare anser påverkar läsförståelsen är elevers motivation, språkförmåga och läsvanan hemifrån. Att språkförmågan spelar roll för
läsförståelsen stämmer överens med Hanne Næss Hjetland, Arne Lervåg, Solveig- Alma Halaas Lyster och Bente Eriksen Hagtvets (2019, s. 751-761) tidigare studier om att barn med god språklig förmåga med ett stort ordförråd har det fördelaktigt när det gäller att utveckla en god läsförståelse. En annan faktor som påverkar läsförståelsen är elevers intresse och motivation till att läsa vilket stämmer överens med vad Westlund (2012, s. 9-10) tidigare nämnt.
Resultatet av studien visar att lärare använder sig av olika arbetssätt vid läsförståelseundervisningen. De undervisar till viss del i endast läsning och läsförståelse där bland annat IT används i form av olika övningar. Lärarna använder sig även av samtal och frågeställningar kring olika texter. Även om lärarna själva aldrig nämner begreppet lässtrategier, så kan vi, efter
intervjusamtalen se att flera av de lässtrategier som nämns i PIRLS används i samtalen kring olika texter. Bland andra strategierna Förklara den egna förståelsen av en text och jämföra text med egna egenskaper.
Läsförståelseundervisningen sker dock främst i kombination med andra ämnen som exempelvis SO och NO där det ofta förekommer nya ord och begrepp.
Lärarens roll är då att vara den mer kompetenta som förklarar dessa ord och begrepp vilket inom det sociokulturella perspektivet kallas för scaffolding. Studiens resultat visar även lärare känner till olika metoder och arbetssätt i
undervisningen i läsförståelse. ASL och genrepedagogik är de metoder som nämns vid namn men vi kan även se att delar från RT och TSI modellerna förekommer, då flera av de symboler för lässtrategier som kännetecknar modellerna kommer på tal. Ingen av dessa metoder eller modeller används fullt ut, istället har lärarna tagit delar från olika metoder. Detta kan bero på att lärarna som medverkat i studien har mellan tio och trettiofem års erfarenhet av yrket och har gått igenom flera trender när det kommer till undervisning i läsförståelse. Lärarna själva menar att de plockat ut de delar som de anser mest fungerat bäst i sin undervisning. En stor del av läsförståelseundervisningen sker i ett socialt samspel med samtal kring olika texter, vilket går hand i hand med det sociokulturella perspektivets sätt att se på lärande.
5.3 Metoddiskussion
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i årkurs 1–3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Då forskningsfrågorna var formulerade för att få insikt i lärares erfarenheter och tankar kring sin undervisning, anser vi att
semistrukturerade intervjuer har varit en lämplig metod för syftet av denna studie. Fördelen men semistrukturerade intervjuer har varit att informanterna kunnat berätta om sina tankar utan att vara styrda av redan angivna svar. En annan fördel har varit att vi som forskare kunnat ställa följdfrågor till informanterna. Två av studiens informanter fick intervjufrågorna skickade till sig innan intervjuerna. Vi anser inte att detta har påverkat studiens resultat då samtliga informanters svar på många sätt liknade varandra.
Som tidigare nämns så är en nackdel med intervjuer att den insamlade data som forskaren får baseras på vad informanterna säger. Vi kan alltså inte vara säkra på att de svar vi fått helt stämmer överens med verkligheten. För att göra studien mer trovärdig hade intervjuerna kunnat ersättas eller kombinerats med observationer.
Vid observationer hade vi kunnat se hur lärarna undervisar i läsförståelse i praktiken. Vi väljer dock att lita på att informanterna talar sanning vilket vi baserar på de svar vi fått under intervjusamtalen.
6 Slutsats
Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna anser att en god läsförståelse innebär är att kunna läsa vad som faktiskt står i en text och att dessutom kunna läsa mellan raderna. Det innebär också att kunna tillgodogöra sig flera olika typer av texter och kunna återberätta dem. De faktorer som påverkar läsförståelse är främst språkförmågan, läsvanan hemifrån och intresset för läsning. För att utveckla elevers läsförståelse så arbetar lärare med syfte på endast läsning och läsförståelse genom frågor och samtal kring det som läses i klassrummet, i dessa används flera lässtrategier och delar av RT och TSI modellerna.
Läsförståelseundervisningen sker dock främst i kombination med andra ämnen som till exempel SO. Lärare uppger att de känner till flera metoder och arbetssätt för undervisning i läsförståelse men använder ingen fullt ut. Istället används delar av flera metoder i undervisningen.
6.1 Framtida forskning
Den här studiens syfte var att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Då syftet har undersökts ur ett lärarperspektiv så vore det intressant att i framtiden undersöka hur elever ser på sin egen
7 Litteraturlista
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Eckeskog, H. (2013). Varför knackar han inte bara på? En studie om arbete med läsförståelse i åk 1–2. Hämtad från:
http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:629481/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR3B_ZlxbB7ej djuHyXHINdGt0G9ZonpcxaU4fII5gRY2mcZdvtAXx0ThZw
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hall, A. Leigh. (2016). The Role of Identity in Reading Comprehension Development, Reading & Writing Quarterly. Hämtad från:
https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/10573569.2013.861332?needAccess=true&fb clid=IwAR1LzaltJTc1yy0qOJZmR9Mg5dLWqshlgpgKvwJycXE3msAXgebAyt2InZ w
Hjetland, N. H., Lervåg, A., Lyster, H. A. S. & Hagtvet, E. B. (2019). Pathways to Reading Comprehension: A Longitudinal Study From 4 to 9 Years of Age. University of Oslo. Hämtad från:
https://psycnet.apa.org/fulltext/2018-62688-001.pdf
Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2010). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Pilten, G. (2016). The Evaluation of Effectiveness of Reciprocal Teaching Strategies on Comprehension of Expository Texts. Journal of Education and Training
Studies, Vol. 4. (No. 10), Doi:10 11 114/jets. v4i10.1791 Hämtad från:
http://www.redfame.com/journal/index.php/jets/article/view/1791/1938 Person, B. Ulla. (u.å.). Hur undervisar man elever i läsförståelse? LegiLexi. God Läsförmåga. Hämtad från:
https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/lasning/undervisning-i- lasforstaelse/#target0
Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderat 2019. Stockholm. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket (2019b). PIRLS: en studie om läsförmåga. Hämtad från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pirls- internationell-studie-om-lasformaga-hos-elever-i-arskurs-4
Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmåga hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=2941
Skolverket (2017). PIRLS 2016. Läsförmåga hos elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3868
Säljö, R. (2014) Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R.
Säljö & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare (s.251– 309). Stockholm: Natur & Kultur
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad Från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Go d-forskningssed_VR_2017.pdf
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm. Hämtad från:
8 Bilaga 1
Hej!Vi är två lärarstudenter från Mälardalens högskola som studerar sista terminen till grundlärdare F-3. Vi skriver nu vår C-uppsats med syftet att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. För att genomföra
undersökningen kommer vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer som kommer att spelas in och transkriberas. Vi hoppas att du vill delta i vår studie och besvara ett antal intervjufrågor om dina arbetssätt och erfarenheter avseende utveckling av elevernas läsförståelse. Intervjun beräknas att ta ca 30 minuter. Pga rådande omständigheter fungerar det bra för oss att genomföra intervjun via Skype eller ZOOM om så önskas.
Härmed tillfrågas du om att delta i vår undersökning. Deltagandet är helt frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta det utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. All information som du delger kommer att anonymiseras och endast användas i forskningssyfte inom ramar för denna studie. Alla inspelningar och transkriptioner kommer att förstöras efter att studien är klar . Studien kommer att presenteras i form av en uppsats som kommer att publiceras i databasen DiVA, där du, om du önskar, kan ta del av den.
Vi hoppas att du vill delta i vår intervju! Våra kontaktuppgifter: Studenter
Daniella Edmundsdotter: Der15001@student.mdh.se
Mariam Qaderi: Mqi15001@student.mdh.se
Handledare:
9
Bilaga 2
Inledande frågor
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat som lärare?
Vad arbetar du på för typ av skola? (f-3, f-6? socioekonomisk bakgrund?)
Hur länge har du arbetat på den här skolan? I vilken årskurs undervisar du just nu? Hur många elever har du i din klass?
Hur ser din klass ut gällande antalet första - och andra språkselever?
Frågor om arbete med läsförståelse
Vad innebär en god läsförståelse för dig?
Vilka faktorer anser du påverkar en god läsförståelse? Vad vet du om olika metoder och arbetssätt för att utveckla läsförståelse? Arbetar du med dem? varför /Varför inte?
Bedriver du din undervisning i läsförståelse i helklass, halvklass eller någon annan form av elevgruppering?
Vilka typer av texter använder du i arbetet med läsförståelse? Anpassar du valet av texter utifrån elevers individuella behov? På vilket sätt i så fall?
Använder du några särskilda resurser i arbetet med läsförståelse (IT, läromedel)?
Vilka utmaningar möter du i klassrummet med arbetet i läsförståelse? Hur arbetar du med elever som har svårt att förstå texter?