För att besvara hur läraren kan öka intresset för eleverna visar resultatet av tidigare forskning att det inte finns en enkel väg att gå. Att forskarna är av olika uppfattningar angående anledningarna till elevernas minskade intresse för naturvetenskap i skolan, kan vara en av anledningarna till att trots en spridd medvetenhet kring problemen, har man inte lyckats vända den negativa trenden. När jag gick in i det här arbetet hade jag således en bild av att eleverna skulle vara kritiska och negativa mot de naturvetenskapliga ämnena. Jag grundade mina frågeställningar på det som redogörs av PISA, TIMSS och framförallt Oscarssons (2011) rapporter som redogör för det minskande intresset. Denna bild visade sig inte helt stämma överens med mitt resultat. Den slutsats som jag kom fram till i min undersökning, är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som anses som mest negativa av eleverna, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga och vara med och påverka undervisningens innehåll och utformning.
För att öka elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena bör då läraren enligt min studie:
ha ett tydligt överskådligt syfte med undervisningen,
inkludera eleverna i lärprocessen,
ha ett välplanerat, varierande lektionsupplägg och
35
Förslag på vidare forskning
Under det här arbetet har frågor uppkommit gällande elevernas intresse kopplat till mitt resultat. Skulle jag få chans att forska vidare i framtiden hade det varit intressant att studera en klass under en lägre period. Detta för att få svar på om elevernas intresse ökar om läraren utformar undervisningen utifrån elevernas önskemål och om detta i förlängningen leder till förbättrade elevresultat.
36
Referenser
Adolfsson, L. (2011). Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars
attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 2007. (licentiatuppsats) Umeå: Institutionen för
naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:423272/FULLTEXT01.pdf
Anderhag, P. (2014) Taste for Science: How can teaching make a difference for students’
interest in science? Stockholm: Stockholm universitet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Ekborg, M., Johansson, M., Lindahl, B., Nilsson, K. & Zeidler, A. (2016a). Strategier för att
utveckla intressanta utgångspunkter. Skolverket. Tillgänglig:
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/Grundskola/503-Formaga-att- kommunicera-arskurs_7-9/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/K7-
9_02A_01_strategier.docx
Ekborg, M., Ideland, M., Lindahl, B., Malmberg, C., Ottander, C. & Rosberg, M. (2016b).
Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. (2. uppl.) Malmö: Gleerups.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson,
Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36-56). Stockholm: Liber AB.
European commission. (2007). Science Education now: A Renewed Pedagogy for the Future
of Europe. Brussels: European commission.
Frohagen, J. (2016). Såga rakt och tillverka uttryck (Licentiatuppsats). Stockholm:
Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Tillgänglig: https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1015111/FULLTEXT01.pdf
37
George, R. (2006). A Cross-domain Analysis of Change in Students’ Attitudes toward science and attitudes about the utility of science. International Journal of Science Education, 28(6), 571- 589. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09500690500338755
Hodson, D. (2009). Teaching and Learning about Science: Language, Theories, Methods,
History, Traditions and Values. Rotterdam: Sense Publishers
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik
i skola och samhälle Innehåll, medierna och utbildningens funktion. (doktorsavhandling)
Linköping: Linköping University Electronic Press. Tillgänglig: http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:535843/FULLTEXT01.pdf
Jidesjö, A., Oscarsson, M., Karlsson, K-G. & Strömdahl, H. (2009). Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. NorDiNa, 5(2), 213-229.
Johansson, A-M. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans
tidigare årskurser (Doctoral thesis, Department of Mathematics and Science Education).
Stockholm: Stockholms University. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:564994/FULLTEXT01.pdf
Johansson, A-M. (2014). Hur kan lärandeprogression planeras och utvärderas?. I B. Jakobson, I. Lundegård & P-O. Wickman (Red.), Lärande i handling – En pragmatisk didaktik (s. 69- 78). Lund: Studentlitteratur AB.
Landahl, J. & Lundahl, C. (2017). Bortom PISA Internationell och jämförande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen
till gymnasiet (Doctoral thesis, Göteborg studies in educational sciences, 196). Göteborg:
38
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
OECD (2010), PISA 2009 Results: Learning Trends: Changes in Student Performance Since
2000 (Volume V). Paris: OECD. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1787/9789264091580-en
OECD (2016), PISA 2015 Results (Volume I): Excellence and Equity in Education. Paris: OECD. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1787/9789264266490-en
Osborne, J. & Dillon, J. (2008). Science Education in Europe: Critical Reflections. London: King´s College
Osborne, J., Simon, S. & Collins, S. (2003). Attitudes towards science: A review of the literature and its implications. International Journal of Science Education, 25(9), 1049-1079.
Oscarsson, M. (2011). Viktigt – men inget för mig: Ungdomars identitetsbygge och attityd till
naturvetenskap (Doctoral thesis, Studies in Science and Technology Education, 50).
Norrköping: Linköpings universitet, institution för samhälls- och välfärdsstudier. Tillgänglig: http://roseproject.no/network/countries/sweden/Oskarsson%202011%20doctoral%20thesis.pd f
Oscarsson, M., Jidesjö, A., Strömdahl, H. & Karlsson, K-G. (2009). Science in society or science in school: Swedish secondary school science teachers’ beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn. NorDiNa, 5(1), 18-34.
Persson, S. & Riddersporre, B (red.). (2011). Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga
år. Stockholm: Natur & kultur.
ROSE. (2010). The Relevance Of Science Education. Hämtad 2019-06-12, från https://roseproject.no/
Serder, M. (2015). Möten med PISA: Kunskapsmätning som samspel mellan elever och
39
Sjøberg, S. & Schreiner, C. (2010). The ROSE projekt. An overwiev and key findings. Oslo: Oslo University. Tillgänglig: https://roseproject.no/network/countries/norway/eng/nor- Sjoberg-Schreiner-overview-2010.pdf
Skolverket (2016). TIMSS 2015 – Svenska grund- skoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 448. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .pdf
Swarat, S., Ortony, A. & Revelle, W. (2012, April). Activity matters: Understanding student interest in school science. Journal of research in science teaching, 49. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1002/tea.21010/epdf
Säljö , R. (2014). Den lärande människan - teoretiska treditioner. i U. Lundberg, R. Säljö, & C. Liberg (Red), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (ss. 251-310). Stockholm: Natur & kultur.
Trends in International Mathematics and Science Study (2012). TIMSS 2011: international
results in science. Chestnut hill, MA: TIMSS & PIRLS International Study Center.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wickman, P-O. (2014). En pedagogisk didaktik. I B. Jakobson, I. Lundegård & P-O. Wickman (Red.), Lärande i handling – En pragmatisk didaktik (s. 17-24). Lund: Studentlitteratur.
40
Bilagor
I det här kapitlet finns de huvudfrågor som ställdes till eleverna samt den samtyckesblankett som vårdnadshavarna fick skriva under innan medverkan.