Fenomenografisk undersökning om årskurs sex elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Examensarbete i naturorientering, teknik och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Fenomenografisk undersökning om

årskurs sex elevers intresse för de

naturvetenskapliga ämnena

Phenomenographic Survey on sixth grade Students' Interest in

Science Subjects

Karin Glavmo

Grundlärarexamen åk 4-6, 240 hp 2019-06-04

Examinator: Agneta Rehn Handledare: Anna Jobér

2

Förord

Detta examensarbete sätter punkt för mina fyra års studier på Malmö universitet. Det har varit fyra lärorika år med mycket erfarenheter som jag kommer att ta med mig ut i mitt blivande yrkesliv.

Jag vill tacka de lärare och rektorer som öppnade sina armar för mig och lät mig komma till er skola. Jag vill även rikta ett särskilt tack till de elever som ville medverka i studien och dela med sig av sina åsikter och erfarenheter. Utan er hade jag inte kunnat genomföra det här examensarbetet. Jag vill också tacka min handledare Anna Jobér för det stöd jag fick genom skrivprocessen.

Sist men inte minst vill jag tacka mina nära och kära som stöttat mig på olika sätt genom hela skoltiden.

3

Abstract

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap.

Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer.

Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan?

Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat

intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in

det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv.

Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011).

Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

Nyckelord

:

5

Innehållsförteckning

Inledning ... 7

Syfte & frågeställningar ... 8

Bakgrund och tidigare forskning ... 9

Konkretisering av begreppet intresse ... 9

Elevers intresse för naturvetenskapen ... 10

Skolans påverkan på elevers intresse för naturvetenskap genom undervisningen ... 11

Läroplanernas roll... 12

Sammanfattning av tidigare forskning ... 13

Teori ... 15 Pragmatismen ... 15 Fenomenografi... 16 Metod ... 18 Metodval ... 18 Metoddiskussion ... 18 Urval ... 19 Skolornas bakgrund ... 20 Genomförande ... 21 Konstruktion av frågor ... 21 Tillförlitlighet ... 22 Etiska principer... 22 Bearbetning av empiri ... 23 Resultat ... 24

Elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena ... 24

Intresse för skolans naturvetenskapliga undervisning ... 24

Minskande intresse ... 25 Ökande intresse ... 25 Arbetssätt ... 27 Sammanfattning av resultatet ... 30 Diskussion ... 31 Tillbakablick ... 31

Intresse för skolans naturvetenskapliga undervisning ... 31

Minskande intresse ... 32

6

Arbetssätt ... 34

Vad kan läraren göra för att öka elevernas intresse inom de naturvetenskapliga ämnena?... 34

Förslag på vidare forskning ... 35

Referenser ... 36

Bilagor ... 40

Bilaga1 – Frågor ... 40

7

Inledning

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap (European Commission, 2007; George, 2006; Osborne, Simon & Collins, 2003; Swarat, Ortony, & Revelle, 2012). De naturvetenskapliga ämnena finns i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, eftersom det är viktiga byggstenar som människan har svårt att klara sig utan. Läkare och ingenjörer är bara ett par exempel på yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser, då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Även läroplanerna pekar på vikten av att eleverna intresserar sig för de naturvetenskapliga ämnena. I den svenska läroplanen (Skolverket, 2018) kan man läsa följande text:

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. (Skolverket, 2018 s. 174)

Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. Det har visat sig att det finns en osäkerhet mellan intresse och prestation, men det här arbetet utgår från att begreppen hör ihop även om kopplingen är svag. Min studie kommer att rikta sig mot mellanstadiet, det vill säga mot de åldrar som jag kommer att arbeta med i framtiden.

8

Syfte & frågeställningar

Mitt mål med denna undersökning är att genom ett elevperspektiv belysa intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan hos ett antal elever i mellanstadiet. Syftet är också att synliggöra vad läraren kan göra för att öka intresset hos eleverna. Studien vägleds av tidigare forskning samt pragmatiska- och fenomenografiska perspektiv.

Frågeställningarna för arbetet blir följande:

 Hur beskriver elever i årskurs sex intresset för de naturvetenskapliga ämnena?

 Vad anser elever i årskurs sex påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan?

9

Bakgrund och tidigare forskning

I det här kapitlet presenteras först begreppet intresse och därefter presenteras vad den tidigare forsningen resulterat i angående elevernas intresse inom de naturvetenskapliga ämnena.

Konkretisering av begreppet intresse

Ordet intresse har inte samma innebörd för alla människor. Undersökningar som är baserade på elevers resultat inom olika ämnen kan inte användas rakt av som underlag för elevers intresse, även om det finns samband mellan dessa två. Många av de publikationer som hittats som behandlar elevers intresse för naturvetenskap, baserar sina resultat på statistik från internationella mätningar såsom Programme for International Student Assessment (PISA) och Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS). Dessa undersökningar mäter dock elevers resultat inom naturvetenskap och inte elevers intresse (Swarat, et al., 2012). Jag har ändå valt att utläsa statistik och trender ur PISA (OECD, 2010; OECD, 2016) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2012) mätningar, samt rapporter som baserats på dessa (Skolverket, 2016), medveten om att de inte helt speglar elevernas intresse för naturvetenskap. Margareta Serder (2015) betonar också vikten av att resultaten skall avläsas med förstånd, men menar att mätningarnas resultat ger en tydlig bild av hur elevers resultat i de naturvetenskapliga ämnena förändrats över tid. Huvudsakligt fokus för min studie har varit på forskningsrapporter baserade på undersökningar kring elevers intresse för naturvetenskap, undersökningar där elevers och lärares åsikter tagits i beaktning, exempelvis genom enkätundersökningar. Detta eftersom det är elevernas intresse för naturvetenskapen som är central i frågeställningen. Ordet intresse kopplas i många fall ihop med motivation och resultat (Swarat et al., 2012). Su Swarat, Andrew Ortony och William Revelle (2012) visar att begreppet intresse ofta används vid diskussioner om motivation och att det kopplas ihop med elevers kunskaper samt resultat inom aktuellt ämne. Vid forskning om elevers intresse är det viktigt att vara observant på vad ordet intresse förknippas med i olika sammanhang.

10

Elevers intresse för naturvetenskapen

Resultatet från en tidigare genomförd forskningsöversikt visar att intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolans värld minskat. Det är en utveckling som forskarna har kunnat följa under en längre period (Lindahl, 2003). Lena Adolfsson (2011) har i sin licentiatavhandling använt data från elevenkäterna i de svenska delarna av TIMMS. Den omfattande undersökningen belyser hur elevers attityder till de naturvetenskapliga ämnena sett ut och förändrats mellan årtalen 1995 - 2007. En översikt av resultaten visar att intresse och resultat hör ihop men framförallt att elevernas positiva attityd minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Elever i årskurs fyra har positiva attityder medan i årskurs 8 har elevernas inställning försämrats drastiskt. Även Per Anderhag (2014) har i sin doktorsavhandling empiriskt undersökt olika faktorer (ålder, genus, etnicitet) som spelar in på elevers intresse för naturvetenskap. Sammanfattningsvis så kan man enligt honom se att elever oavsett bakgrund har ett stort intresse för naturvetenskap i skolans tidigare åldrar och att detta avtar ju längre upp i årskurserna eleverna kommer.

Trenden med ett minskande intresse för naturvetenskap hos elever är ett problem som diskuteras globalt och forskning bedrivs på alla nivåer inom skolans värld (European Commission, 2007; George, 2006; Osborne, et al., 2003; Swarat et al., 2012).

Rani George (2006) lyfter i sin artikel A Cross-domain Analysis of Change in Students’

Attitudes toward science and attitudes about the utility of science fram internationell statistik

som visar att antalet sökande till gymnasiet och eftergymnasiala program med naturvetenskapliga inriktningar minskar, något som är oroande för samhället. En publikation gjord av Europa Konventionen, Science Education now: A renewed Pedagogy for the future of

Europe (European Commission, 2007) visar hur utvecklingen sett ut under många år och trots

många insatser har den negativa trenden inte vänt.

Forskning som bekräftar ovanstående resultat är Anders Jidesjös (2012) doktorsavhandling; En

problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle.

Avhandlingen är en del i det internationella projektet ROSE. ROSE-studien är en internationell studie med forskare från flera länder (ROSE, 2010). Studien syftar till att belysa hur den naturvetenskapliga undervisningen behöver utformas för våra framtida samhällsmedborgare. Studien är baserad på flertalet rapporter där elever tillfrågats om deras intresse för och attityder

11

till olika områden inom naturvetenskapen, vilka även dessa visar på ett sjunkande elevintresse för naturvetenskap i skolans värld. Jidesjö (2012) menar att det faktum att elevers intresse och attityd till naturvetenskapen i skolan minskar, bidrar till resultaten som mäts i exempelvis PISA mätningarna. Rapporten pekar dock på att elevernas intresse är mer positivt för liknande frågor, om de ställs i en annan situation utanför skolans ramar.

En annan doktorsavhandling inom ROSE-studien är; Viktigt men inte för mig! (Oscarsson, 2011). I studien har lärare och elever fått svara på frågor som rör naturvetenskap och teknik. Båda grupperna har en positiv inställning och stark tilltro till området och menar att naturvetenskapen är en viktig del av samhället både nu och i framtiden. De tillfrågade grupperna är överens gällande att naturvetenskapen bidrar till ett bättre och hälsosammare liv för individen och att den bidrar till global utveckling, inte minst inom teknikområdet. Det vill säga att eleverna har positiv inställning till naturvetenskapen i frågor som rör samhället. Det intressanta med undersökningen är att studien likt Jidesjös (2012) visar på en negativ inställning hos eleverna gentemot samma frågor när de ställs i samband med naturvetenskap som ämne i skolan.

Skolans påverkan på elevers intresse för naturvetenskap

genom undervisningen

Adolfssons (2011) visar att det är stora skillnader på olika elevgruppers attityder beroende på lärarens roll i undervisningen. Intresseväckande i Adolfsons (2011) forskning är att den visar att desto mer ämneskunskap en lärare besitter inom de naturvetenskapliga ämnena, desto bättre kan läraren möta elevers frågeställningar samt tankar i klassrummet och därigenom skapa samt upprätthålla intresse kring ämnet. Adolfson (2011) menar att det finns en problematik i skolans lägre åldrar eftersom många lärare är utbildade klasslärare (lärare i alla ämnen) och därmed inte alltid kunniga inom exempelvis de naturvetenskapliga ämnena, vilket medför att de inte kan möta eleverna på rätt sätt och på så sätt minskar elevernas intresse. Den teorin stöds av Annie-Maj Johansson (2012) som i sin doktorsavhandling utgått från lärarintervjuer samt klassrumsstudier, där hon menar att hur läraren väljer att utforma undervisningen har visat sig ha stor betydelse för elevernas inlärning. Det är dock viktigt att man kan läsa av elevernas åsikter kring undervisningen. Derek Hodson (2009) visar att lärarna och eleverna inte alltid har samma syn på undervisningsmomenten i skolan. Ett exempel är experiment och laborationer. Lärarna förknippar laborationer med praktiska moment vilka stimulerar intresset samt ökar

12

förståelsen för teorin genom att eleverna får undersöka, reflektera och dra slutsatser på egen hand. Elevernas syn på samma undervisningssituation är att fokus ligger på hur man dokumenterar samt att det inte finns utrymme för egna slutsatser utan att man bör komma fram till ett givet svar.

Det har visat sig vara viktigt att läraren kan inspirera eleverna så att de intresserar sig för ämnet och på så sätt vill lära sig mer. För att detta skall ske måste eleverna få chans att påverka undervisningen och på så sätt få ett ökat engagemang (Johansson, 2012). Syftet med undervisningen är därmed viktigt, där läraren behöver hitta en avsikt som intresserar eleverna, som de själva kan relatera till och som de vill fördjupa sig ytterligare inom (Ekborg, M., Johansson, M., Lindahl, B., Nilsson, K. & Zeidler, A. 2016a).

En undersökning gjord av Jonathan Osborne, Shirley Simon och Sue Collins (2003), visar att lärarna har stort inflytande över elevgruppen i frågan om hur intresset ser ut hos eleverna. Osborne et al. (2003) menar också att de lärare som lyckas koppla ämnet till aktuella samhällsfrågor (SNI) eller engelskans översättning Socio Science Issues (SSI) får ett större intresse hos sina elever. Enligt Ekborg et al., är SNI ett begrepp som behöver lyftas in i skolan, då det fokuserar på hur man bedriver undervisning som anknyter till elevernas vardag och erfarenheter på ett autentiskt sätt. Istället för att läraren ofta konstruerar anknytningspunkter från skolämnet till elevernas vardag bör man göra tvärtemot. Läraren bör istället utgå från frågor i samhället i undervisningen om ämnet (Ekborg, M., Ideland, M., Lindahl, B., Malmberg, C., Ottander, C. & Rosberg, M. 2016b). Magnus Oscarsson, Anders Jidesjö, Helge Strömdahl och Karl-Göran Karlsson (2009) når samma slutsats i sin studie. Enligt denna studie kännetecknas undervisningen av att lära ut redan definierad kunskap, medan eleverna vill diskutera större samhällsfrågor som det inte alltid finns svar på. Samhällsfrågor som rör hälsa, framtiden och universum är enligt Britt Lindahl (2003) områden som väcker intresse och nyfikenhet hos eleverna. Genom att anknyta till elevernas intressen och erfarenheter gynnas deras inlärning.

Läroplanernas roll

Just syftet med undervisningen är något som återkommer ofta i rapporter som behandlar intresset för naturvetenskap i skolan (Jidesjö, Oscarsson, Karlsson & Strömdahl, 2009). Jonathan Osborne och Justin Dillon (2008) är av åsikten att de flesta länders läroplaner har

13

skrivits av vetenskapsmän vars intresse är att skapa en grund för vidare naturvetenskapliga studier. Trots att det är en minoritet bland dagens elever som verkligen läser vidare inom naturvetenskap, har samhället påverkat skolan mot att en avancerad naturvetenskaplig grund ska vara viktig för alla elever. Detta innebär att dessa två syften står i konflikt med varandra, vilket leder till att eleverna inte får en kunskapsnivå anpassad för dem. Undervisningen blir splittrad och uppnår inget av de två syftena, vilket medför att intresset hos eleverna sjunker. Anderhag (2014) drar slutsatsen utifrån sin studie att upplägget för de naturvetenskapliga ämnena ser olika ut i olika årskurser och att det skulle behöva bli enhetligt för att skapa en röd tråd för eleverna.

Serder (2015) hävdar att det är på grund av sjunkande resultat i bland annat de naturorienterande ämnena som lett till att skolan har ändrats, till exempel en ny reform och betyg i årskurs sex. I inledningen ses ett utdrag ur läroplanen från 2018 (Skolverket, 2018) som visar på Skolverkets ambitioner att öka elevers intresse för ämnet Fysik. Anledningen till detta är enligt Serder (2015) baserat på vad forskningen visar kring elevernas attityder i syfte att vända trenden. Enligt Ekborg et al. (2016b) finns det ett flertal syften med naturvetenskaplig undervisning i skolan. Ett av dessa är ett lands ekonomiska intresse då det behövs naturvetare och tekniker som framtida yrken och för att nå detta mål behöver undervisningen ha ett yrkesförberedande innehåll. Ett annat syfte är det demokratiska där varje individ behöver få kunskaper som gör att de kan orientera sig i det samhälle vi befinner oss i. Det tredje syftet är det historiska perspektivet som menar att den naturvetenskapliga historien är en viktig del av vårt kulturarv. Alla dessa syften finns representerade i de svenska läroplanerna vilket kan bli rörigt för den lärare som skall bena ut vad som är viktigast.

Sammanfattning av tidigare forskning

Sammanfattningsvis visar flertalet studier att problematiken med ett dalande intresse inom skolvärlden är något som har diskuterats under längre tid. Det är problematiskt att det Lindahl (2003) betonade redan 2003 fortfarande är ett stort problem enligt många forskare (Anderhag, 2014; European Commission; 2007; Jidesjö; 2012; Serder, 2015). Dessa mätningar har stor betydelse i politiska sammanhang, vilket i sin tur påverkar skolan via styrdokument och genom ekonomiska direktiv (Landahl & Lundahl, 2017). Samtidigt visar resultaten av andra undersökningar där man tillfrågat eleverna, att intresset för ämnet dalar inom skolans värld (Anderhag, 2014; Jidesjö, 2012; Oscarsson et al., 2009; Sjøberg & Schreiner, 2010). Den

14

tidigare forskningen visar även att många elevers intresse för naturvetenskap skiljer sig åt vad det gäller naturvetenskap som skolämne jämfört med naturvetenskap i allmänhet (Anderhag, 2014; Jidesjö, 2012; Oscarsson, 2011).

Även åsikterna kring vilka metoder som är mest lämpliga för att vända den negativa utvecklingen skiljer sig åt. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar enligt forskarna att läraren är den som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet (Adolfsson, 2011; Johansson, 2012). Hodson (2009) påvisar att det finns en spridd uppfattning bland elever där de anser att de naturvetenskapliga ämnena inte är för alla, utan för de som är extremt smarta och hårt arbetande. Även om det är farligt att generalisera över forskningsresultat menar Hodson (2009) att den inställningen gör att elever tappar intresset för naturvetenskapen.

Enligt ett antal forskare (Se exempelvis Osborne & Dillon, 2008) är det viktiga med den naturvetenskapliga grunden att den skall vara användbar för de elever som vill specialisera sig, men också vara till nytta för majoriteten av eleverna i deras framtida liv. Det är viktigt att eleverna får verktyg för att bli självständiga samhällsmedborgare, som kan ta beslut i olika vardagliga frågor för sitt eget bästa, något som kopplas till ett pragmatiskt sätt att se på kunskap (se vidare sid.15). Andra forskare menar dock att intresse för ett ämne innehåller flertalet faktorer som samspelar med varandra, exempelvis har elevers bakgrund, samhällsattityd och åsikter hemifrån stor betydelse (Anderhag, 2014). Utifrån ett fenomenografiskt synsätt kan vi alltså urskilja en rad likheter och skillnader när det gäller intresse (se vidare sid.16).

15

Teori

I det här kapitlet redogörs för det fenomenografiska- och pragmatiska perspektivet. Kapitlet innehåller både allmän information samt konkreta kopplingar riktade till resultat- och analysdelen. Den fenomenografiska ansatsen används i analysen som ligger till grund för framtagandet av olika fenomen. För att kunna analysera och tolka resultatet ur ett längre perspektiv använder jag mig av den pragmatiska synvinkeln.

Pragmatismen

Inom pragmatismen närmar man sig begreppet kunskap på ett något annorlunda sätt jämfört med den klassiska filosofin, då man inom pragmatismen menar att det inte är meningsfullt att skilja på teori och praktik (Säljö, 2014). Roger Säljö (2014) menar att det i en praktisk handling alltid ingår ett visst mått av tänkande och teoretisk kunskap och att teoretisk kunskap inte har något värde för människan om den inte kan omsättas i praktisk handling.

En av pragmatismens förgrundsgestalter är John Dewey som levde i USA mellan år 1859-1952 (Säljö, 2014). Dewey var både filosof, bred forskare och samhällsdebattör. Dewey hade under sin livstid ett stort intresse för skolan och dess möjlighet att bidra till utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. Dewey belyser vikten av att kunna koppla samman skolarbetet med samhället. Kopplingen mellan skolarbetet och samhället måste vara tydlig för att eleverna skall känna att skolarbetet känns meningsfullt. Dewey ifrågasätter också hur den traditionella undervisningen är utformad och att det inte finns någon koppling mellan skolan och samhället utanför. Det här leder i sin tur till att eleverna tappar intresset för ämnet och sedan för skolan i sig (Säljö, 2014).

Per-Olof Wickman (2014) menar att utifrån ett pragmatiskt perspektiv spelar det ingen roll hur undervisningen är utformad utan huvudsaken är att läraren har ett tydligt syfte med undervisningen så att eleven får chansen att delta aktivt. Att arbeta på det här sättet menar Wickman (2014) är ett sätt att låta eleverna reflektera över sitt eget lärande. Det ger även läraren möjlighet att följa upp eleverna och föra en dialog som kopplas till elevernas görande och hur det kommer till uttryck i deras kunskaper och praktiska handlingar.Inom pragmatismen belyses därmed vikten av att utforma en undervisning som fångar elevernas intresse och som stödjer

16

deras lärande. Det är då viktigt att eleverna får chans att arbeta tillsammans med läraren så att samtliga arbetar åt samma håll och låter eleverna vara aktiva (Wickman, 2014).

För att eleverna ska kunna ta till sig läroplanens övergripande syften menar Dewey att det är viktigt att läraren tillsammans med eleverna utvecklar delmål som är förankrade i elevernas verklighet, samtidigt som de på ett tydligt sätt knyter an till det övergripande målet (Johansson, 2014). Delmålen ska formuleras med elevernas eget språk och med deras erfarenheter som grund, detta för att eleverna ska förstå målsättningen och känna att vägen dit är meningsfull. Enligt Dewey är kunskap som vi förvärvar både genom studier eller erfarenheter alltid en del av en aktivitet som utförs med ett tydligt syfte, detta kallar han för kontinuitetsprincipen (Wickman, 2014). Dewey menar vidare att lärdomarna aldrig kommer att användas rakt av, utan de omformas och anpassas utifrån individens tidigare upplevelser och kunskaper. I en aktivitet kommer den nya kunskapen antingen att användas, förkastas eller att sparas för att användas vid ett senare tillfälle. I en undervisningssituation är det viktigt att förankra de nya kunskaperna som eleverna ska förvärva i deras verklighet utanför skolan, eftersom kunskaperna annars kommer att upplevas som meningslösa och utan syfte för eleverna (Säljö, 2014; Wickman, 2014).

Fenomenografi

Fenomenografin är en erfarenhetsbaserad kvalitativ metod som fokuserar på olika sätt att inhämta information om olika företeelser, för att sedan utifrån dessa kunna utskilja likheter och skillnader mellan olika fenomen (Marton & Booth, 2000). Den här metoden utvecklades av INOM-gruppen vid Göteborgs universitet under slutet av 1970-talet. Det var flertalet personer inblandade men den person som ledde utvecklingen och på så sätt anses som huvudpersonen inom fenomenografin är professor Ference Marton (Larsson, 1986).

Det är viktigt att de olika fenomenen som skall undersökas har en stadig grund av tidigare forskning och att forskaren är insatt i intervjupersonernas verklighet och vilka frågor som kan tänkas vara relevanta för att få fram olika fenomen (Marton & Booth, 2000).

I en fenomenografisk undersökning är forskarens huvudsakliga fokus inställt på intervjupersonernas olika uppfattningar (Marton & Booth, 2000). Det finns inget rätt eller fel i de svar som en fenomenografisk undersökning erhåller. Det är efter de olika svar som intervjupersonerna ger som fenomenen delas in i olika kategorier.

17

Fenomenografiska studier används inom många olika områden. Ett exempel på en fenomenografisk studie är Jenny Frohagens (2016) avhandling inom ämnet slöjd. I avhandlingen används metoden för att redogöra för olika kvalitativa skillnader i elevernas förmågor när de skall såga av en bräda. I mitt arbete kommer jag att använda fenomenografin för att redogöra för olika kvalitativa skillnader i elevernas tankar om intresse. Den fenomenografiska ansatsen används i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv.

18

Metod

I det här kapitlet redogörs för val av metod och hur det kommer till uttryck i undersökningen. Vidare kan man läsa om val av de olika skolorna och urvalsprocessen både innan och efter intervjutillfällena. Därefter redogörs för hur det aktuella materialet samlades in, samt framtagandet av intervjufrågor. Här redogörs även för arbetets tillförlitlighet och hur det tar sig uttryck i denna studie. I slutet av detta kapitel redogörs för de etiska principerna som ligger till grund för studien, för att sedan avsluta kapitlet med en metoddiskussion.

Metodval

I studien användes en kvalitativ metod då fokus ligger på intervjupersonernas uppfattningar och tolkningar. För att får intervjufrågorna besvarade på bästa sätt genomfördes semistrukturerade intervjuer, detta för att en semistrukturerad intervju är öppen för frihet och variation, vilket betyder att frågorna och frågornas ordning varierade efter intervjupersonens tycke och intresse. Under intervjuerna lades även stor vikt vid att ställa öppna frågor för att inte påverka eleverna i en bestämd riktning (Bryman, 2018).

Metoddiskussion

Det finns både för- och nackdelar i valet av metod. Den fördel som jag främst ser med att genomföra semistrukturerade intervjuer är att frågorna enkelt kunde formas efter intervjupersonens intresse och kunskap. Det var även en metod som för mig kändes avslappnad och inte så strikt och stel som jag föreställer mig att det kunde blivit om jag istället använt mig av en bestämd ordning på frågorna. En annan fördel som jag kan se i val av metod är att den låter mig spela in eleverna.

För mig har det varit till stor hjälp i mitt resultat- och analysarbete att kunna gå tillbaka och lyssna på specifika elever. Det har även känts tryggt att ha inspelningar att falla tillbaka på och inte enbart mina anteckningar. Det har dessutom varit i transkriberingsarbetet som jag verkligen uppmärksammat de djupaste resonemangen och tankarna, då det är svårt att hinna reflektera över vad eleverna svarar i intervjusituationen. En nackdel jag ser med att spela in intervjuerna är att eleverna lättare känner en nervositet och ett visst obehag då situationen inte upplevs som

19

en normal situation, framförallt till en början. Att jag satt där framför dem som en helt främmande person ser jag främst som positivt, i den bemärkelsen att det framkom information som eleverna talade om för mig som jag har svårt att tro att de skulle vågat tala om för den aktuella läraren. Jag upplevde att eleverna kände att jag fanns där och att jag faktiskt lyssnade på vad de hade att säga. Jag tror att varken jag eller eleverna skulle ha känt på samma sätt om jag istället skulle använt mig av en enkät. Enkäter har dock även de sina fördelar, till exempel enklare att få in elevresultaten. Det har nämligen varierat med antalet elever som visat intresse för att medverka på de olika skolorna. På vissa skolor har det precis gått att få ihop de mellan tre till fem elever som jag efterfrågade, medan det på andra skolor var flertalet som ville medverka. En annan fördel med att använda sig av en enkät är att jag hade kunnat få in fler elevsvar som skulle kunnat ge en bredare bild av situationen.

En fundering är hur resultatet skulle sett ut om jag istället valt att intervjua lärare eller rektorer på samma skolor? Jag tror att det hade sett annorlunda ut jämfört med hur eleverna svarade. Troligen hade det inte blivit en sådan klar bild över hur det ser ut, då vuxna har enklare för att tänka innan de pratar. Enligt mig har elever närmare till sanningen och tänker inte efter i samma utsträckning.

Att utgå från en fenomenografisk ansats ser jag som ett bra val då resultatet blev tydligt att avläsa när de olika fenomenen utsågs och fördjupades inom. Det jag känner att jag skulle kunnat göra bättre, var att vara snabbare med att dela ut samtyckesblanketterna och intervjua eleverna. Anledningen till det var att det tog längre tid att sammanställa resultatet och förstå sig på det fenomenografiska perspektivet än vad jag först trodde. Det fenomenografiska perspektivet är en ny ansats för mig som jag inte hade hört talas om innan detta arbete.

Urval

För att komma i kontakt med lämpliga skolor mejlades flertalet rektorer i olika kommuner. På tre av skolorna kontaktades läraren då jag tidigare varit i kontakt med dem och fått klartecken att de kunde tänka sig att medverka i undersökningen. Av de skolor som kontaktades var det två lärare och en rektor för årskurs sex på tre skolor från tre olika kommuner som svarade positivt på min förfrågan.

I undersökningen intervjuades tio elever individuellt från tre slumpmässigt utvalda skolor som jag inte tidigare haft någon anknytning till (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). Val av skolor

20

var i den bemärkelsen slumpmässig då jag intervjuade elever i årskurs sex på tre skolor, som jag fick positivt svar ifrån.

Urvalet av elever skedde till största del slumpmässigt. På skola A och C intervjuades de elever som lämnat in samtyckesblanketten, vilket resulterade i fyra elever från skola A och tre elever från skola C. På skola B var det fem elever som ville medverka i undersökningen. Av de fem eleverna valde lärare ut tre elever som hen ansåg lämpliga för undersökningen.

Skolornas bakgrund

Skola A

Skola A är belägen i en mindre stad med cirka 20 000 invånare. Det är en tre-parallell skola där det går ungefär 750 elever från förskoleklass till klass nio. Skolans upptagningsområde är brett med elever från angränsande landsbygd likväl som från innerstaden. Enligt mina observationer finns många socialgrupper representerade på skolan och det finns spår från många olika kulturer.

Skola B

Skolan B ligger i en stad med cirka 60 000 invånare. På skolan går det ungefär 220 elever från förskoleklass till och med klass sex. Skolans upptagningsområde är från närliggande stadsdelar som består av både äldre hyreshus och villaområden där eleverna kommer från olika kulturer.

Skola C

Skolan C ligger i en mindre tätort men under 1000 invånare. På skolan går det ungefär 60 elever från förskoleklass till och med klass sex. Undervisningen på den här skolan bedrivs i B-form, det vill säga att klasserna är blandade med fler årskurser i mindre klasser. Upptagningsområdet för skolan är från det omgivande samhället samt kringliggande landsbygd.

21

Genomförande

Genomförandet av intervjuerna gick till på samma sätt på samtliga skolor. Intervjupersonerna satt tillsammans med mig i ett mindre rum så att störningsmoment från yttre faktorer skulle minimeras. Jag förklarade kort vad det skulle handla om och belyste elevernas möjligheter att kunna avböja intervjun när som helst och besvarade eventuella frågor innan intervjun startade. Innan intervjun avslutades sammanfattade jag min uppfattning av vad eleven svarat och eleven fick fylla i om något var oklart eller felaktigt. Slutligen fick även eleven chans att lägga till något om hen glömt att säga något som vill bli sagt.

En pilotstudie genomfördes på skola A för att säkerhetsställa att frågorna var passade för målgruppen och studiens syfte (Bryman, 2018). När de första intervjuerna genomförts visade det sig att intervjufrågorna var rätt inriktade och där med behövdes inga ändringar göras. Detta resulterade i att de intervjuer som till en början var tänkt att ingå i pilotstudien inkluderades i resultatet.

Intervjuerna spelades inför att de skulle kunna lyssnas igenom i efterhand och delar som var relevanta för undersökningen transkriberades. Varje intervju tog mellan tio till femton minuter men det förekom även några intervjuer som pågick i cirka 30 minuter. Att spela in intervjuerna gav inte bara möjlighet att lyssna på vad eleverna sa, utan även hur de uttryckte sig (Bryman, 2018).

Konstruktion av frågor

Frågorna självkonstruerades inte, utan vilar tydligt på och har en vetenskaplig grund, då jag använde mig av liknande frågor som Oskarsson (2011) använde i sin avhandling: Viktigt - men

ingenting för mig! Detta för att kunna jämföra mitt resultat med Oskarssons (Se frågor under

bilaga 1). Oscarssons (2011) avhandling visar bland annat att laborativt arbetssätt kan öka intresset och av den orsaken valdes denna typ av frågor, för att se om det blev liknande svar i min studie.

22

Tillförlitlighet

Orden validitet och reliabilitet är två värdefulla begrepp som det är viktigt att resonera kring. Validitet och reliabilitet används för att säkerställa en undersöknings kvalité och tillförlitlighet (Bryman, 2018). En hög reliabilitet innebär att resultaten visat sig likvärdiga vid ett upprepat antal mätningar. Det har dock visat sig att det finns alternativa begrepp som är mer riktade mot den kvalitativa forskningen. Då jag har genomfört en kvalitativ studie lämpar det sig bättre att resonera kring de alternativa begreppen som är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och

möjlighet att styrka och konfirmera under huvudrubriken tillförlitlighet (Bryman, 2018).

Jag anser att undersökningen är trovärdig och då den utgår ifrån tidigare forskning som gjorts både nationellt och internationellt. Intervjufrågorna bygger på en tidigare gjord undersökning av en välrenommerad forskare (Oskarsson, 2011). Undersökningen går att tillämpa i andra miljöer än skolans med en viss anpassning av frågorna.

Den kvalitativa forskningens motsvarighet till reliabilitet är pålitlighet (Bryman, 2018). Undersökningen kan enligt mig anses vara pålitlig då den bygger på en annan undersökning samt att en pilotstudie genomfördes innan den egentliga undersökningen (Oskarsson, 2011). Frågorna granskades också av personer med stor erfarenhet inom området. Alla uppgifter som förekommer i resultatet går att styrka med dokument samt inspelat material.

Etiska principer

De etiska principerna har på senare år fått ett större fokus då lagen angående The General Data Protection Regulation (GDPR) stramats åt. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet är krav som både Vetenskapsrådet (2002) och Alan

Bryman (2018) belyser vikten av innan genomförande av forskningsstudie.

Informationskravet var en del jag lade stor vikt vid. Var noga med utformning av informationen

som jag förmedlade om mig, syftet och allmänt om undersökningen. Detta för att medverkande skulle få en klar bild över vad jag skall göra samt kunna känna efter om det är något som skolan vill medverka i.

Samtyckeskravet var A och O, utan underskrift på en samtyckesblankett fick jag tyvärr inte

genomföra intervjuerna. Då den riktade sig främst till eleverna och vårdnadshavarna var jag noga med att även där understryka syftet med undersökningen och även belysa de specifika

23

etiska principer som jag höll mig till, se bilaga 2. Detta för att jag ville att eleverna samt vårdnadshavarna skulle känna trygghet med sin medverkan (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2002).

Konfidentialitetskravet är ett krav som jag tagit stor hänsyn till genom att vara noga

eftertänksam hur jag använde mig av informationen jag fick från eleverna samt dess samtycke (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2002). Jag har varit noga med att samtliga elever förblir anonyma både i muntlig diskussion med handledaren men även i skriftliga arbetet. För att kunna nämna eleverna vid namn istället för siffror som jag först hade valde jag att benämna eleverna med påhittade namn som inte påminner om dess tilltalsnamn. Detta för att det skall vara svårt att urskilja vem som är vem och från vilken skola.

Det sista kravet som jag tog hänsyn till var nyttjandekravet (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2002). Det är ett krav som skall skydda intervjupersonernas svar till att hamna i fel persons händer och vid fel forum. Jag har därför varit noga att inte dela med mig av intervjuerna utan enbart har sparat dem för mig själv. Då jag har ett stort intresse för detta ämne har jag varit noga med att i utformningen av samtyckesblanketten fråga specifikt om det är okej att jag använder mig av dessa svar i fortsatt forskning. De elever som inte ville delta kommer jag självklart att ta hänsyn till och bortse från vid eventuell framtida forskning.

Bearbetning av empiri

När samtliga semistrukturerade intervjuer var klara transkriberade jag allt material, vilket gav en omfattning på cirka 20 sidors text. I och med att det är viktigt att eleverna förblir anonyma valde jag att döpa om eleverna till helt andra namn. De olika namnen jag valde att döpa om dem till är: Johan, Frida, Anna, Erik, Ida, Nellie, Olivia, Alice, Vilgot och Ella. Därefter skrev jag noggranna summeringar av samtliga elevers svar där varje elevs synpunkter beskrevs och de olika fenomenen togs ut och markerades med olika färger i texten. De olika fenomenen var i huvudfokus då jag utgår från det fenomenografiska perspektivet i min analysdel. När de olika fenomenen var uttagna sammanfattades elevernas olika åsikter och synvinklar kring frågeställningarna och jämfördes med varandra och bildade tillsammans slutresultatet. I resultatdelen kan man se min beskrivning av de olika fenomenen kopplade till eleverna. Slutligen analyseras och diskuteras materialet utifrån ett pragmatiskt perspektiv.

24

Resultat

I det här kapitlet redogörs resultaten av de fyra huvudfenomenen som grundar sig i huvudfrågan. Avslutningsvis kommer en kortare summering av de olika fenomenen och en redogörelse för samtliga elevers intervjuer.

Elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena

Med utgångspunkt i forskningsfrågorna och den fenomenografiska ansatsen har ett antal kategorier och uttryck hittats hos eleverna. Dessa är intresse för skolans naturvetenskapliga

undervisning, minskande intresse, ökande intresse och arbetssätt.

Intresse för skolans naturvetenskapliga undervisning

Resultatet visar att det finns en stor bredd kring vilka ord som eleverna väljer att symbolisera ihop med ordet intresse. Av de tio elever i klass sex som intervjuades så har åtta stycken olika begrepp hittats kring ordet intresse. Dessa begrepp är: lära sig, gillar, motiverad, roligt, förstår,

kul, tycker om och frivilligt.

Rent allmänt menar eleverna att intresse främst är något som är kul, roligt och när de känner att de har förståelse. Olivia säger så här: ”Det är kul att komma till en lektion när man oftast vet

vad man skall göra och att man vet att man har en grupp som man är trygg med till att ha fel och rätt med andra”. Det finns även två elever som menar att intresse är när de förstår. Nellie

säger att: ”Det är kul när man förstår” och Erik som har ett djupare resonemang kring intresse, säger så här: ”När läraren lär ut det på ett roligt sätt och typ att man förstår liksom hur hen

förklarar det, man förstår vad hen menar”. Att intresse skapas när eleverna håller på med något

som de gillar och gör frivilligt på sin fritid.

Resultatet visar även att det finns de elever som tycker att intresse är samma sak som när man lär sig saker, men också att intresse är något som de gillar och känner sig intresserade av. De sista elevbenämningarna för ordet intresse har ett uttryck gemensamt, att tycka om. Anna belyser intresse som vikten att tycka om och vara motiverad, ”Nått man tycker om och känner

25

inte känna sig tvingad till att göra. ”Att man tycker om att göra det. Att man gör det på fritiden

och frivilligt”.

Minskande intresse

Resultatet visar att eleverna har flertalet åsikter angående deras intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Det är inte bara det som är roligt och kul som påverkar eleverna utan också det som anses bland annat som tråkigt eller skrämmande.

Det har visat sig att flertalet elever inte direkt har något intresse för hela eller vissa delar av de naturvetenskapliga ämnena. Fysik har visat sig vara ett ämne som majoriteten av eleverna har ett minskat intresse för. Det beror till stor del på att eleverna upplever det som tråkigt då lektionerna innehåller mycket fakta med färre praktiska inslag och experiment. Ämnet upplevs dessutom ofta som abstrakt och eleverna ser sig inte ha så mycket användning av det.

Även mot kemi och biologi finns det en del invändningar. Frida upplever att det är otäckt att tala om växthuseffekten och dess miljöpåverkan. Hon säger såhär:

”Växthuseffekten det tycker jag är väldigt jaa… asså jag tycker att det är lite läskigt att det liksom. Jag menar, jag har hört att det smälter uppe vid ah så jag vet inte. Jag tycker det är lite obehagligt att prata om det här.. sådana ämnen… ja jag är nyfiken. Vill veta hur snabbt smälter det? eller hur asså blir vattnet varmt eller kallt? Hur gör det så att det smälter? åh det är ju växthuseffekten och hur växthuseffekten fungerar. Det är lite intressant, jag är nyfiken”.

Andra elever menar att kemiämnet är svårt att förstå och på så sätt leder till ett minskande intresse.

Ökande intresse

Det finns flera elever som har ett intresse för något eller flertalet av de naturvetenskapliga ämnena även om de har en del invändningar mot framförallt arbetssättet.

De naturvetenskapliga ämnena

Det har visat sig att teknik är ett ämne som majoriteten har ett intresse inom, framförallt programmering. Så här resonerar Frida:

26

”Teknik gillar jag också. Jag fick B i teknik och det är jag väldigt nöjd över. Jag gillar teknik för ibland gör vi… eh… det är olika på tekniken också. Just nu programmerar vi och det tycker jag är jätteroligt. Jag älskar att programmera! Det är roligt”.

Johan har också ett stort intresse för teknikämnet då han älskar datorer och allt som har med dem att göra. Detta är även något som eleven spenderar mycket tid med hemma och vill arbeta med i framtiden. Dessa elever är inte ensamma om att ha ett stort intresse för programmering. Samtliga elever skulle vilja fördjupa sig mer inom det för att öka sitt intresse.

Biologi har också visat sig vara ett intresseväckande ämne i skolan. Frida och Nellie tycker mycket om biologi, då växter och att få vara ute i naturen är stora intressen för dem. Frida brukar vistas i skogen även på sin fritid och har funderat på att välja något med skog och natur som sitt framtida yrke. Olivia har ett stort intresse för naturen och vad den gör för oss människor men också tvärt om. Vad vi människor gör som påverkar naturen.

Även om majoriteten av eleverna verkar ha en negativ syn på fysikämnet finns det de elever som ser fram emot att komma till fysiklektionerna. Som ett exempel menar Frida först att fysik är ett tråkigt ämne och nämner då rymden som ett exempel. Intressant är att ju mer eleven diskuterar med sig själv, ju mer intresserad upptäcker hon att hon är. Frida resonerade såhär:

”Rymden och sånt där. Jag tycker det bara är ett stort svart hål. Det finns inte så mycket intressant med det. Det är liksom… nej men det bara finns där… Vad kan det va? men jag skulle gärna vilja se ifall det finns liv eller ifall någon bakterie eller något men… jag det finns en nyfiken… man är alltid nyfiken… Vill hellre veta när han kommer tillbaka vad han har med sig då. Jag tycker om lektioner med rymdstenar. Jag vill gärna veta vad som finns men inte när han åker från jorden”.

Inför framtiden

Flertalet elever tycker att det är viktigt att läsa de naturvetenskapliga ämnena för att det är bra kunskaper att ha med sig inför framtiden och framtida yrkesval, ”utifall man skulle vilja bli

fröken eller forskare” som Erik uttrycker det. Eleverna ser det även som viktigt för betygen,

framförallt från högstadiet och uppåt. Eleverna tycker även att det är viktigt att de läser om de naturvetenskapliga ämnena i skolan, så att de lär sig att göra val som är bra att kunna när man är vuxen. ”Så att man till exempel inte köper något som är farligt”, förklarar Anna.

Ida menar att det är viktigt att man läser de naturvetenskapliga ämnena i skolan, även om inte alla yrken behöver djupa kunskaper inom det, som exempelvis busschaufför. Hon anser att det är viktigt att om man vill jobba med naturen eller bli veterinär, så är det bra att kunna mycket om biologi. Kemi menar hon, är bra att ha för att veta vad som är farligt eller ofarligt. Inom

27

tekniken lär man sig hur saker är uppbyggda och hur man kan göra det själv. Ida tycker att hon har bra betyg inom de naturvetenskapliga ämnena och tror att hon kommer att fortsätta att ha det.

Samhällsfrågor

Hälften av eleverna tycker att det vore intressant att lära sig mer inom samhällsfrågor. De menar bland annat att få arbeta med frågor som berör miljön och få ta del av vad som händer ute i samhället ökar intresset. Ida förklarar det såhär:

”Jag hade tyckt att det skulle vara kul för att liksom då får man, för att i samhället är det mest vuxna som röstar och sånt och det är kul och jag tror att det hade varit intressant för henne också läraren att liksom få höra vad vi tänker och tycker om samhällets frågor och sånt där…”.

Olivia uttrycker det på det här viset:

”Ah, fast det hade varit en ganska stor utmaning. Men det hade varit kul att se hur det är att vara som en riktig forskare om man kan säga så och få se lite mer på större del hur det är på vår planet”.

Olivia tycker också att det är viktigt att läsa de naturvetenskapliga ämnena för att lära sig hur klimatet påverkas av oss människor, så att vi kan hjälpa till att förbättra miljön på vår planet.

Arbetssätt

Resultatet visar att det finns arbetssätt som både bidrar till och minskar elevernas intresse för naturvetenskap. Det visar också att eleverna tycker mycket kring hur lektionerna läggs upp och de har många åsikter kring hur de skulle kunna göras bättre.

Grupparbete och enskilt arbete

Grupparbete är ett arbetssätt som majoriteten av eleverna har belyst som ett sätt att öka intresset. Eleverna ser det som en arbetsform som används alltför sällan och de upplever att det enskilda arbetet tar för stor plats i undervisningen. Flertalet elever ser vikten av det samarbete och den kommunikation mellan eleverna som grupparbete innebär.

28

Som jag nämnde ovan anser majoriteten av eleverna att de fick ett ökat intresse om de fick arbeta i grupp, men det finns också de som ser stora fördelar med att arbeta självständigt. Johan menar att:

”jag tycker att vi skulle fått liksom såhär jobba lite mer själva liksom. Leta upp saker själva i böcker och sånt där… jag skulle nog tycka att det skulle vara mer intressant att få läsa på lite själv… och kanske börja gilla det lite mer och att det blir roligare” och så här resonerar elev 2 ”Asså jag tycker det är mycket roligare å jobba, vad heter det, eller ah enskilt. Eller med såna här uppgifter när man ändå skall hälla ut så går det bra med liksom nån till. Jag vill gärna experimentera själv så liksom inte. Asså jag gillar liksom och göra det själv. Jag vill liksom ha fokuset. Inte behöva bara är ni med nu typ så. Jag gillar att göra det själv”.

Analysen visar även att det finns de elever som får ett ökat intresse när det är tyst i klassrummet och klassrumsklimatet liknar en provsituation. Detta då eleverna uppger att de enkelt tappar koncentrationen, vilket i sin tur leder till ett minskat intresse för ämnena.

Praktiskt arbete

De flesta av eleverna menar att en praktisk undervisning är ett sätt att bli mer intresserad och engagerad under lektionerna. Ida är en av de elever som föredrar att arbeta praktiskt:

”Att jobba praktiskt är väldigt bra och det ökar intresset definitivt för det är väldigt så här, det är lättare att förstå typ krafterna av en magnet om det visar och man får prova det själv och liksom se flera gånger och så där än om man visar det på en film på tavlan och säger att här den kraften och här är den kraften”.

Erik belyser även vikten av de praktiska momenten och ser det som en viktig byggsten för intresset. Han menar att idag förekommer inte de praktiska inslagen inom varje arbetsområde. För att Erik skall öka sitt intresse borde de praktiska momenten vara en självklarhet inom varje arbetsområde och utföras av eleverna. Till den praktiska undervisningen hör också experiment vilket är ett moment som ett antal elever vill ha mer av för att öka sitt intresse. Det är något som bland annat Frida belyser i sin intervju:

”Jag skulle vilja göra mer asså ännu mer experiment och liksom testa åh testa på sakerna och kanske titta på någon film eller något. Skriva tycker jag inte går in i hjärnan lika bra. För att skriva tycker jag bara… det måste man ha boken till och jag tycker det är roligare att i så fall skriva någon uppgift eller någonting, eller någon uppsats eller någonting. Jag gillar inte att göra arbetsblad. Det är det tråkigaste som finns tycker jag… jag tycker att det är roligt att gå i skolan. Att det skall vara upplagt roligt. Alla var såhär glada när vi gjorde experiment och alla är nöjda när vi skall titta på film men arbetsblad man bara jag orkaaaar inte”.

29

Även Nellie poängterar värdet av att få experimentera och uttrycker sig såhär:

”När man får experimentera, till exempel plantera blommor har vi gjort… för att då gör man något. Jag tycker inte att det är så jättekul att skriva hela tiden. Det bara kul att liksom se. Det är enklare och gör något än att bara plugga på liksom, så man ser det själv”.

Nellie påpekar också att det inte alls är ofta som de arbetar praktiskt under lektionerna och att hennes intresse skulle öka om det hände oftare. Kemi är ett ämne som flera elever tycker är extra roligt då det är det ämne som innehåller flest inslag av praktiskt arbete och laborationer. En klass har nyligen avslutat ett projekt då de undersökte PH-värde vilket de tyckte var roligt och intressant.

Något som Vilgot poängterar som intresseväckande är att få arbeta med händerna och utföra fler byggprojekt under lektionerna. Detta är något som Vilgot har ett stort intresse inom och tillbringar en stor del av sin fritid med och han skulle vilja att det förekom oftare även i skolmiljön. Större undersökningar som en del av undervisningen är ett begrepp som Vilgot också lyfter upp och som han menar skulle leda till ett ökat intresse. Idag förekommer mindre undersökningar men eleven skulle vilja arbeta mer med det och i större utsträckning.

Olivia skulle få ett ökat intresse för de naturvetenskapliga ämnena om hon fick veta i förväg vad som skall göras under lektionen och vilken grupp hon skall arbeta med. Det är viktigt för henne att det finns ett tryggt klimat i gruppen och att det går bra att göra fel inför varandra. Anna, Ida och Olivia menar att lektionerna skulle bli intressantare om de fick se mer på film anpassad till undervisningsämnet som komplement till lärarens lektioner.Analysen visar också att eleverna får ett ökat engagemang vid ett mer varierat lektionsupplägg. Vilgot och Ella framhåller att intresset skulle öka om läraren inkluderade deras åsikter om lektionsupplägg och innehåll.

Konkretisering

Flertalet elever vill konkretisera undervisningen mer på olika sätt för att öka intresset till exempel genom att läraren använder sig av mer konkret material. Erik tycker till exempel att det vore intresseökande om läraren tog in en boll i klassrummet när hen pratade om krafter, då hen har ett stort bollintresse. Eleverna som intervjuades hade ett flertal olika intressen utöver skolan som de skulle vilja att läraren använde sig av. Vilgot har ett stort intresse för brand och

30

bilar och Ella älskar lastbilar. Flertalet elever har överhuvudtaget ett stort motorintresse och ser det som mycket intressehöjande om det skulle inkluderas i undervisningen.

Verkligenheten är en annan form av konkretisering som flertalet elever belyser i olika sammanhang. Eleverna ser det som mer intressant om läraren tog med dem utanför klassrummet och kopplade undervisningen till den aktuella miljön för området. Här har bland annat Anna berättat om sin vilja till ett ökat intresse, ”Ja, typ göra mer grejer i verkligheten… att vi typ

någon lektion i veckan kan gå ut och kolla på fåglar istället för att sitta inne och läsa i en bok”.

Det här är även någonting som Erik skulle uppskatta, att inte vara inne när de får undervisning om till exempel träd och fåglar.

Sammanfattning av resultatet

Med utgångspunkt i forskningsfrågorna och den fenomenologiska ansatsen har fyra kategorier som uttrycker intresse identifierats. Dessa är intresse för skolan, minskat intresse och ökat

intresse samt arbetssätt. Resultatet visar att eleverna uttrycker intresse som: att lära sig, gillar, motiverad, roligt, förstår, kul, tycker om och frivilligt.

Eleverna har många åsikter angående intresset för de naturvetenskapliga ämnena. Vissa delar beskrivs som svåra att förstå och alltför abstrakta medan andra delar känns tråkiga och omotiverande. När frågorna blev mer ingående visade det sig dock att det framförallt var lärarens val av arbetssätt som avgjorde hur intressanta eleverna upplevde att de naturvetenskapliga ämnena var. Eleverna framhöll att varierade lektioner med inslag av praktiska moment eller film och med ett tydligt syfte gör dem mer intresserade.

31

Diskussion

I det här kapitlet diskuteras samtliga fenomen som utkristalliserade sig i intervjuerna utifrån resultat, teori och tidigare forskning. Därefter presenteras konkreta åtgärder för att öka elevernas intresse inom de naturvetenskapliga ämnena. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

Tillbakablick

Målet med min undersökning var att genom ett elevperspektiv belysa problemområden gällande intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan hos tio elever i årskurs sex. Syftet var också att synliggöra vad läraren kan göra för att öka intresset hos eleverna.

Frågeställningarna för arbetet är följande:

 Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena?

 Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan?

Mitt resultat visar att eleverna beskriver intresse som: att lära sig, gillar, motiverad, roligt,

förstår, kul, tycker om och frivilligt. Resultatet visar också att elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena påverkas i högsta grad av lärarens val av arbetssätt samt om de kan se syftet med undervisningen. Enligt Wickman (2014) spelar det ur ett pragmatiskt perspektiv ingen roll hur undervisningen är utformad huvudsaken är att läraren har ett tydligt syfte med undervisningen.

Intresse för skolans naturvetenskapliga undervisning

Det är intressant att se att det blev en så stor bredd kring vilka ord som eleverna valde att likställa med ordet intresse, även om det i den fenomenografiska analysen slutligen utkristalliserades åtta stycken olika begrepp. Det är också intressant att notera att eleverna framförallt likställer intresse med något som är lustfyllt. Det finns bara två utryck som likställer intresse med inhämtande av kunskap, ”att lära sig” och ”förstår”.

Tidigare forskning belyser vikten av att ha ett tydligt syfte med sin undervisning för att eleverna ska bli motiverade till skolarbete. Enligt Wickman (2014) är det till och med så att utifrån ett

32

pragmatiskt perspektiv spelar det ingen roll hur undervisningen är utformad, utan huvudsaken är att läraren har ett tydligt syfte med undervisningen så att eleven får chansen att delta aktivt. Det här är även något som eleverna belyst som viktigt för intresset och de uppger även att de har lättare att förstå syftet med undervisningen om de får delta aktivt i planering samt utformningen av lektionerna. Dessutom ökar motivationen om de får vara med och bestämma.

I min studie utgick jag från Oscarssons (2011) avhandling; Viktigt men inte för mig! Detta för att jag bland annat såg det som intressant att se hur mycket som förändrats sedan införandet av Lgr-11. I Oscarssons (2011) avhandling framkom det att eleverna ansåg att naturvetenskap är en viktig del av samhället både nu och i framtiden. I studien framkom också att eleverna har en negativ syn på naturvetenskap som ämne i skolan, även om de anser det vara viktigt. I min studie kunde jag se en mer positiv inställning till de naturvetenskapliga ämnena, men det är möjligt att det är åldern som påverkar elevernas svar, då eleverna jag intervjuade är tre år yngre än de i Oscarssons avhandling. Vad gäller lärarens insats kan jag dock se ett liknande mönster, trots att det nästan är tio år mellan studierna och att den nya läroplanen varit i bruk under lika lång tid. Många av eleverna i min studie tycker precis som i Oscarssons (2011) avhandling, att naturvetenskap är viktigt både för den enskilda individen, för samhället och för miljön. Just naturvetenskapens betydelse för miljön var extra tydlig i min studie, något som kanske speglar ett ökande miljöengagemang i hela samhället?

Minskande intresse

Enligt Sven Persson och Bim Riddersporre (2011) är det få elever som kan se sig själva arbeta inom den naturvetenskapliga sektorn och det blir kanske problematiskt om det är som Osborne och Dillon (2008) påstår, att de flesta länders läroplaner har skrivits av vetenskapsmän vars intresse är att skapa en grund för vidare naturvetenskapliga studier. Forskarna menar också att endast en minoritet bland dagens elever läser vidare inom den naturvetenskapliga sektorn vilket i så fall innebär att mängder av elever studerar naturvetenskap i onödan. Detta motsägs dock av Persson och Riddersporre (2011) som menar att när läraren frågar vad de kan tänkas att arbeta med i framtiden nämner de olika yrkeskategorier som alla har en grund inom naturvetenskapen. I min undersökning var det flertalet elever som nämner att de tycker att de naturvetenskapliga ämnena är viktiga inför framtida yrkesliv. Flera elever berättar att de vill arbeta med djur, natur

33

eller miljö i framtiden och framhåller att naturvetenskapliga kunskaper är viktiga för att nå dessa mål.

Ökande intresse

I mitt resultat kunde jag se att konkret var ett fenomen som flertalet elever tog upp i intervjuerna som ett sätt att öka intresset. De anser att det är viktigt för intresset att undervisningen är förankrad i elevernas verklighet. Att gå ut och titta eller på annat sätt uppleva det de ska lära sig, gav ett mycket större intresse. Detta stöds också av Dewey som menar att det är viktigt att undervisningen i skolan alltid förankras i elevernas egna intressen och aktiviteter utanför skolan (Säljö, 2014; Wickman, 2014). Undervisningen riskerar annars att upplevas som meningslös och sakna syfte.

Flertalet elever framhåller också vikten av att få vara med och påverka undervisningen som ett sätt att öka intresset. Dels genom att tillverka saker och utföra egna undersökningar, dels att få utföra experiment av olika slag. Även det här resultatet stöds av Johansson (2012) som menar att hur läraren väljer att utforma undervisningen och att läraren är beredd att ta in elevernas åsikter kring undervisningen, har visat sig ha mycket stor betydelse för elevernas inlärning. För att eleverna ska uppleva lektionerna som meningsfulla menar Dewey, en av pragmatismens förgrundsgestalter, att det är viktigt med en stark koppling mellan skolarbetet och samhället utanför skolan (Säljö, 2014). Detta stämmer väl överens med hur eleverna uttryckte det i mina intervjuer. Majoriteten av eleverna fick ett ökat intresse om lektionerna innehöll kopplingar till samhället, både det fysiska samhället i anslutning till skolan och till större samhällsfenomen (Säljö, 2014).

Miljö och miljöfrågor är exempel på stora naturvetenskapliga frågor som engagerade eleverna i min studie. Detta är något som också bekräftas av Oscarsson (2011), som i sin avhandling redogör för att eleverna upplever ett större intresse för de naturvetenskapliga frågorna om dessa tas upp i ett vidare sammanhang som berör elevernas egen hälsa och framtid.

34

Arbetssätt

Det är intressant att se kopplingen mellan att det vanligaste arbetssättet är att arbeta med arbetsbok och arbetsblad, med att det är den del av undervisningen som flest elever vill ändra på för att öka intresset. Det finns ingen elev som nämner att få arbeta med arbetsbok och arbetsblad skulle öka intresset inom ämnet. För att öka intresset vill eleverna istället arbeta mer praktisk och i grupp. Eleverna menar att grupparbete ger en större lust att lära eftersom de då kan hjälpa varandra och slipper fråga läraren. De menar också att de lär sig bättre och upplever lektionerna som mer lustfyllda i samarbetet med andra elever. Ett stort antal forskningsrapporter stöder även det som eleverna säger (European Commission, 2007; George, 2006; Osborne, et al., 2003; Swarat et al., 2012), elevernas arbetslust och engagemang ökar med ett mer konkret och praktiskt arbetssätt.

Vad kan läraren göra för att öka elevernas intresse inom de

naturvetenskapliga ämnena?

För att besvara hur läraren kan öka intresset för eleverna visar resultatet av tidigare forskning att det inte finns en enkel väg att gå. Att forskarna är av olika uppfattningar angående anledningarna till elevernas minskade intresse för naturvetenskap i skolan, kan vara en av anledningarna till att trots en spridd medvetenhet kring problemen, har man inte lyckats vända den negativa trenden. När jag gick in i det här arbetet hade jag således en bild av att eleverna skulle vara kritiska och negativa mot de naturvetenskapliga ämnena. Jag grundade mina frågeställningar på det som redogörs av PISA, TIMSS och framförallt Oscarssons (2011) rapporter som redogör för det minskande intresset. Denna bild visade sig inte helt stämma överens med mitt resultat. Den slutsats som jag kom fram till i min undersökning, är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som anses som mest negativa av eleverna, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga och vara med och påverka undervisningens innehåll och utformning.

För att öka elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena bör då läraren enligt min studie:

 ha ett tydligt överskådligt syfte med undervisningen,

 inkludera eleverna i lärprocessen,

 ha ett välplanerat, varierande lektionsupplägg och

35

Förslag på vidare forskning

Under det här arbetet har frågor uppkommit gällande elevernas intresse kopplat till mitt resultat. Skulle jag få chans att forska vidare i framtiden hade det varit intressant att studera en klass under en lägre period. Detta för att få svar på om elevernas intresse ökar om läraren utformar undervisningen utifrån elevernas önskemål och om detta i förlängningen leder till förbättrade elevresultat.

36

Referenser

Adolfsson, L. (2011). Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars

attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 2007. (licentiatuppsats) Umeå: Institutionen för

naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:423272/FULLTEXT01.pdf

Anderhag, P. (2014) Taste for Science: How can teaching make a difference for students’

interest in science? Stockholm: Stockholm universitet.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Ekborg, M., Johansson, M., Lindahl, B., Nilsson, K. & Zeidler, A. (2016a). Strategier för att

utveckla intressanta utgångspunkter. Skolverket. Tillgänglig:

https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/Grundskola/503-Formaga-att-

kommunicera-arskurs_7-9/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/K7-9_02A_01_strategier.docx

Ekborg, M., Ideland, M., Lindahl, B., Malmberg, C., Ottander, C. & Rosberg, M. (2016b).

Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. (2. uppl.) Malmö: Gleerups.

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson,

Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36-56). Stockholm: Liber AB.

European commission. (2007). Science Education now: A Renewed Pedagogy for the Future

of Europe. Brussels: European commission.

Frohagen, J. (2016). Såga rakt och tillverka uttryck (Licentiatuppsats). Stockholm:

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Tillgänglig: https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1015111/FULLTEXT01.pdf