Läraren och lärandet: nyanlända elever och förberedelseklassen

Då syftet med uppsatsen också varit att undersöka hur läraren upplever och beskriver lärande med fokus inlärning, undervisning och utveckling i svenska språket har jag intervjuat en lärare från den internationella klassen. Vidare har undersökningen vilat på att ta reda på hur läraren arbetar med lärande, hur hon organiserar undervisning och vilka metoder samt verktyg hon använder sig utav när hon arbetar med nyanlända elever och svenska språket.

Intervjun med läraren började med att jag ställde allmänna frågor, som t.ex. om hur länge hon arbetat som lärare och om hennes roll som lärare i den internationella/förberedelse klassen med nyanlända elever. Lena berättade att hon arbetat med de nyanlända eleverna sedan höststart 2013, och att hon tidigare arbetat med elever med olika etnicitet som SVA lärare (svenska som andraspåks lärare). Hon berättar att hennes roll som lärare i den internationella klassen, har gett henne en mycket större bredd än tidigare klasser och lärarroller. Att

undervisa i en klass med nyanlända elever beskriver hon som spännande och utmanade, det som främst skiljer sig från tidigare klasser är att undervisningen är mer gruppbaserad. Med detta menar Lena att hon har en liten klass på tio elever, vilket är lättare att arbeta med även om eleverna behöver mycket individanpassad undervisning. Fördelen att hon hinner hjälpa eleverna mycket. När jag frågor henne om vad hon anser vara hennes viktigaste uppgift i svenska som andraspråk svarar hon:

Lena: Att dem själva ska göra sig förstådda. Speciellt på den muntliga delen, men även på den skriftliga. Jag vill också att mina elever alltid ska fråga mig om sådant de inte förstår, för att hela tiden sträva efter på att göra sig förstådda och förstå.

När jag frågar Lena hur hon arbetar med lärande med i den internationella klassen, med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av det svenska språket berättar hon att behöver visa

eleverna mycket med vad hon går igenom och vad hon menar. Hon säger att hösten var lite tuff i början i den internationella klassen och hur hon skulle organisera sin undervisning,

Lena: man får arbeta med olika elevgrupper och man får arbeta mycket individanpassat, då det kommer hit elever som har haft god skolbakgrund och andra inte. De som har haft en tidigare utbildningsbakgrund, skickas ut i ordinarie klass snabbare också, då kommer eleven igång snabbare med dem andra ämnen.

Det som Lena lägger störst vikt på är att ”pussla ihop alla delarna till en helhet”, som hon säger och menar att hon vill att eleverna i klassen ska hjälpa varandra med sådant som är svårt! Eleverna får inte bara lära sig och utvecklas i det svenska språket säger hon, utan de får dela på kunskaper till varandra som de är duktiga på.

När vi sedan fortsätter intervjun frågar jag Lena om hon använder sig av några speciella metoder eller verktyg i sin undervisning. Lena stannar till lite och tänker efter, ”det var en svår fråga, men jag ska försöka förklara och hålla mig kort” säger hon. Verktygen Lena använder främst är att eleverna får arbeta själva men även i grupp, och speciellt då eleverna är ute i de ordinarie klasserna också. De verktygen hon använder sig av är främst texter, som eleverna får skriva och sedan läsa för varandra och så får de kommentera på varandras texter. När hon sedan kollar igenom deras texter kollar hon främst på vilka delar av språket som finns med och inte finns med, alltså om de sätter ut frågetecken när det behövs, i vilket tempus det böjs etc. hon säger att hon för det mesta jobbar med ledande frågor i sin undervisning, då hon visar eleverna vad dem ska göra alltså fungerar det som en slags handledning beskriver hon.

När vi senare kommer in på frågor som berör lärande och utbildningsbakgrund, frågar jag henne om det är stor skillnad på elever som haft god skolgång och de som inte haft någon skolgång alls.

Lena: oh ja.. det är det i vissa fall. Det beror ju helt och hållet på eleven, det finns de som lärt sig hemma exempelvis, eller i Koranskola. Men jag tror att det handlar om att motivera eleverna! Att hela tiden föra dem framåt, även om de haft god skolgång tidigare eller inte.. det får man aldrig glömma, att alla elever ska ses lika och få lika mycket stöd. Men självklart är det en skillnad på de som gått i skola tidigare.

När vi väl är inne på utbildningsbakgrund och undervisning går jag vidare med mina frågor och vi kommer in på hur hon fokuserar på lärandet genom sin undervisning. Lena berättar att

hennes undervisningsmetoder bygger på all gammal kunskap hon har, då hon har mycket med sig i bagaget. Hon berättar att eleverna får lättare böcker att läsa, som de senast tillsammans recenserar. Tillsammans gör de en tankekarta och fyller i begrepp och ord som de har stött på under genomläsningen, de går sedan igenom orden och så får eleverna återberätta i grupp och sedan för helklass.

Lena: Eleverna ska få verkligheten relaterad till sig själva, som de själva upplever. Jag började att eleverna får berätta sina egna upplevelser, om sådant som är bekant för dem i böckerna. Vi läser texterna tillsammans, eller böcker det är väldigt enkla böcker, hitta böcker som de gilla. Därmed får de kunskap att hitta sådant som de tycker är roligt! Jag tror att man stimulerar elevers lärande bättre om det är nära dem själva och om det är sådant de tycker är intressant.

Lena menar vidare att välbefinnandet är den viktigaste faktorn för att lära sig ett språk och att utveckla sig ett språk. Därför fokuserar Lena mycket på omvärldskunskap, det är något hon brinner för. Då hon anser att många elever behöver det i och med att många antigen spenderar sin tid hemma eller i skolan.

Den sista delen på intervjuguiden rörde frågor om lärarens arbete och lärande. När jag frågade Lena vilka hinder hon uppelever med lärande och med fokus på andraspråks inlärning,

undervisning och utveckling så säger hon att eleverna redan från dag ett i den förberedande klassen ska få en klasstillhörighet. Hon utvecklar och säger att eleverna då skulle fått möjlighet till att vara med i sina klasser på allmänna saker såsom: friluftsdagar och

studiebesök. Hon menar att eleverna i ett tidigt skede behöver få kontakt med svenska elever. Anledning till detta motiverar Lena genom att eleverna behöver stöd och integrering med elever som inte går i den förberedande klassen. Hon ser det som en möjlighet att eleverna får utvecklas mer i den ordinarieklassen, både språkligt och i ämnena.

Lena: jag menar, det är i största sannorlikhet språkutvecklande för elevernas del! Att få möta andra elever och lärare! Att bredda sina vyer med kunskap! Kunskap är så nyttigt för dem och dem behöver det så fort dem kommer hit.. därför arbetar jag hela tiden språkutvecklande med allt vi gör på lektionerna..

Det sista jag och Lena diskuterar, vilket vi gjorde då vårt samtal flöt på så bra att det blev diskussioner då vi båda kände att ett avslappnat samtal fungerade bra mellan oss, var vilka pedagogiska utmaningar hon möter med lärandet i fokus på inlärning, undervisning och

utveckling på ett andra språk. Jag vill tillägga att jag, trots vårt samtal och diskussion utgick från mina intervjufrågor.

Lena: Den största pedagogiska utmaningen som jag upplever är att ha den bredden med så mycket olika elever, för vi kan inte veta om de har någon läs och skrivutveckling diagnos sedan tidigare. Vi får utgå från att alla kan läsa och skriva och ska lära sig det. Att någon har läs och eller skrivsvårigheter är inget vi kan märka i ett sådant tidigt stadie när de kommer till den internationella klassen.. Man har ju hand om alla elever och ibland vet vi inte om vi ger dem rätt hjälp.. det är nog den svåraste utmaningen skulle jag säga. Att inte veta vilka svårigheter dem har och om dem ens har det.

När Lena beskriver de pedagogiska utmaningar som finns i en klass för nyanlända elever, tar hon det nära hjärtat. Hon lägger störst vikt vid att varje lektion bör vara kunskapsutvecklande, då eleverna bara går ett år i den internationella klassen, men att det är ont om tid menar hon. Hon säger också att eleverna borde få vara mer i den ordinarie klassen. Det borde finnas plats från början, då detta också är både kunskapsutvecklande och språkutvecklande, säger hon. Att så tidigt som möjligt försöka finna och utforma individuella utvecklingsplaner, fler resurser och mer lärare som engagerar sig i arbetet med nyanlända eleverna, det är pedagogiska utmaningar som hon möter idag, men som hon hoppas förändras. Hon tillägger: ”vi får inte glömma de nyanlända eleverna, i dagsläget känns det ibland som man gör det..” Lenas ton ändras och hon ber mig till slut att stänga av ljudinspelningen, för att vi utan den kan prata ostört om de nyanländas situation och vad vi kan göra för att förbättra och möjliggöra lärandesituationen för de nyanlända eleverna.

7. Analys

Syftet med min studie har varit att undersöka nyanlända elevers och en lärares perspektiv på lärande, med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk. I detta näst avslutande kapitel kommer resultatet att analyseras med det sociokulturella perspektivet, den hermeneutiska tolkningsläran: genom att tolka enskilda delar av materialet för att sen tolka uppsatsen helhet och Jenners motivationsteori (Jenner, 2004). Resultatdiskussionen kommer alltså att kopplas till föregående nämnda teoretiska ramverk för att förklara resultatet. Det är utvalda delar av det insamlade materialet från resultatdelen som analyseras, det är utsagorna från intervjuerna både från eleverna och läraren som utgör den empiriska grunden i

Den sociokulturella teorin kan sammanfatta studiens syfte och problemformulering. Då syftet med den sociokulturella teorin utgår från lärande och utveckling av språk och kunskap med barnet och den vuxna i fokus. I denna studie har de nyanlända eleverna och deras lärare varit grunden för uppsatsen. Studien har visat att samspel med andra och interaktionen mellan elever och lärare är viktig för lärande och språkutveckling. Jenners motivationsteori har också kunnat kopplas till studien, då den kognitiva motivationsteorin handlar dels om att bemötande från lärare till elev och att tidigare erfarenheter samt färdigheter av utbildningsbakgrund spelar roll för det nya mötet med skolan (Jenner, 2004).

Enligt Säljö och Vygotsky finns det en stark koppling mellan hur man motiverar elever till språkutveckling. Detta görs genom att eleven får kunskaper om sådant som den dels har med sig sedan tidigare och hur nära elevens verklighet kan kopplas till undervisningen (Säljö, 2010). Benjamin och Fatima har kommit till Sverige på grund av olika förutsättningar, de har också olika utbildningsbakgrund. Trots detta har de båda tillräckligt likt ordförråd för att kunna tala, skriva och göra sig förstådda under svenskundervisnigen, med den grund svenskan de besitter. Det som skiljer dem åt är deras erfarenheter av skolan innan de kom till Sverige. Vilket Säljö och Vygotsky poängterar, de menar att tidigare erfarenheter och kunskaper spelar roll vid inlärning av kunskaper och ett språk (Säljö, 2010). Denna skillnad går att finna hos Benjamin och Fatima, då Benjamins språkinlärning och utveckling är av högre grad än Fatimas.

Säljö skriver att språket är kärnan till allt, och där människor i samspel med varandra kan göra sig förstådda, vilket jag också avser har likheter med utsagorna i vad mina intervjupersoner sagt. Fatima berättade att språket för henne är en viktig grund, och att hon ständigt vill lära sig mer. Ju mer språk hon kan desto mer kan hon kommunicera med människor, det blir mycket tydligare för henne i samspel med andra att göra sig förstådd. Ett exempel hon ger är då hon går och handlar eller ska ta bussen, vilket Säljö belyser. För ju mer individen kommunicerar med andra desto mer gynnsamt blir det för individens utveckling, då det är individen som är i fokus för förmedlingen av språket (Säljö, 2000).

Både Benjamin och Fatima berättar att språket är viktigt för att kunna kommunicera med andra människor men även för att utvecklas i skolan. De lägger båda stor vikt vid att målsättningen med att lära sig ett språk är för att klara sig bättre i både skolan och utanför

förespråkar att lärandet hos barn och vuxna sker i relationer med andra människor i omgivningen. Språket är ett krav för individens utveckling, med fokus på den personliga utvecklingen och den mentala. Språkinlärningen sker då när eleverna i mötet med andra och med läraren i en lärandesituation tillsammans utvecklas och lär av varandra.

Att läraren är en viktig ledare för eleverna råder ingen tvekan om. Inte bara har läraren en viktig roll för barnens utveckling utan även andra vuxna. Benjamin nämner sin mamma och att hon hjälper honom med sådant han har svårt att förstå genom det svenska språket. De hjälper också varandra, då hans mamma inte bott i Sverige så länge. Säljö med hänvisning till Vygotsky menar då att den personliga utvecklingen innefattar att individen lär sig språket, såsom begrepp och kunskaper (Säljö, 2010, 2000). För att göra detta så ska individen ha stöd av en vuxen, den vuxna ska undervisa eleven och hjälpa eleven för att drivas framåt, och därför är det viktigt att eleven har goda förebilder runtom sig. Kunskapsförmedling sker i interaktion mellan människor, skriver Säljö, Doverborg m.fl. och därför är det viktigt att lärandemiljön är där eleven kan känna sig trygg och sedd (Doverborg m.fl. 1987).

Både Säljö (Säljö, 2010), och Vygotsky menar att interaktionen mellan människor krävs vid lärande, och att kommunikationen och språket är avgörande för hur detta ska fortlöpa. I förberedelseklassen är detta en aspekt att dra det till. Då den internationella klassen endast innehåller ett fåtal elever. I denna klass var det tio elever. Eleverna får därmed chansen att prata mer i grupp och synas mer, för att få respons av sina kamrater och lärare, vilket både eleverna och läraren bekräftar. Fatima berättade att hon tar hjälp av sina vänner från Somalia om hon inte kan ett begrepp som de kan förklara för henne, om inte Lena kan förklara för henne. Vilket också framgår i rapporten Vid sidan av eller mitt i? – om undervisningen för

sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan (2005) där det står att första språket är

viktigt för det andraspråket. Finns det elever i klassen som talar samma språk så ska dessa få chansen att hjälpa varandra med detta under lektionstid, då de kan lära av varandra. Lärande i denna miljö avses att eleverna delar kunskap med varandra i form av att låna sin kunskap till andra genom att lära sig ord som andra kan och få dem förklarade för sig, detta kan vi se genom det Säljö kallar för apporioprering.

Benjamin vars utbildningsbakgrund, till skillnad från Fatimas, varit god och där han gått i skola åtta år innan han kom till Sverige, har gjort att han bland annat fått slussas ut i sin ordinarie klass tidigare, vilket är en av orsakerna till att hans lärande och utveckling är bättre

än Fatimas. Detta går att finna i Jenners motivationsteori, som talar för att tidigare

erfarenheter av skola och inlärning, samt målsättning spelar roll för det nya mötet med den nya skolan. Eleverna klarar av skolgången och inlärningen av ett språk bättre än vad elever med ingen utbildningsbakgrund gör (Jenner, 2004). Då Benjamin läst många av ämnena tidigare som han nu läser i svensk skola, gör det att hans inlärning fortlöper lättare än vad Fatimas gör. Fatima berättade också att hon har svårt i vissa ämnen, speciellt matematik då hon inte kan alla begrepp och ord. Läraren Lena som är utbildad matematiklärare bekräftade detta och sa att nyanlända elever oftast har svårigheter med matematiken just på grund av att deras ordförråd inte är tillräckligt utvecklat. Vidare berättade Lena att elever som oftast har en god utbildningsbakgrund, lättare lyckas med inlärning av de andra ämnena. Även detta mönster går att finna i Hyltenstam och Lindbergs resonemang (Hyltenstam & Lindberg, 2013). Eftersom de nyanlända eleverna samtidigt som de lär sig språk ska läsa andra ämnen medför det vissa svårigheter. Fatima har problem med att läsa ämnen, speciellt SO och matematik för att hon stöter på ord hon inte är bekant med. Benjamin däremot säger att han inte ser det som en svårighet. Han säger att han gått i skola och att det inte är något nytt, trots att han ibland tycker det är svårt, tolkar jag hans utsagor som att studievana inte är något problem för honom. Men det ska påpekas att språk och ämnesintegration bör fortlöpa samtidigt, för samtidigt som eleverna får kunskapsundervisning blir ämnesundervisningen språkutvecklande för elevernas del.

Elevernas och lärarens språk är avgörande för lärandet och utvecklingen, menar Säljö (2010, 2000). Den intervjuade läraren säger att eleverna måste få en grundundervisning i svenska språket, innan de kan slussas ut i ordinarie klass, även om hon menar att hon önskat att eleverna redan från börjat tilldelats en ordinarie klass som de kan vara med i vid allmänna sammanhang. Där kan vi se två aspekter som också går in på den sociokulturella teorin: dels att kunskap delas, lånas och görs till slut till individens egna genom att lära av andra som redan innehar en viss kunskap. I detta fall kan eleven lära mer av elever som redan kan bra svenska, eller har svenska som modersmål, elever hör även uttal av ord och hur de bör uttalas. Detta blir gynnsamt för de nyanlända eleverna, vilket Lena tog upp.

Även det avsnittet där Lena menade att eleverna bör va en del av den ordinarie klassen, genom att delta i allmänna saker, fann jag detta också hos Säljö och Doverborg m.fl. (Doverborg m.fl. 1987 & Säljö, 2010). De poängterar att de allmänna och vardagliga

de använder språket vilket i sin tur medför att eleverna kan ta till sig språket lättare och utvecklas. Detta resonemang går att finna i Thorpstens (2008) avhandling också, där hon tar upp vikten av att syftet med lärande i andraspråk är att eleven ska utvecklas både i

undervisningen men också utanför skolan. Därför att språket bör ske i en naturlig miljö, som eleven inte bara möter i skolan.

Enligt Jenner bör läraren i samspel med eleverna sätta mål som är nära elevens verklighet, vilket jag kan se att Lena gör. För att gå tillbaka till resultatdelen så säger Lena att hon undervisar eleverna i omvärldskunskap, om sådant som är nära deras egen verklighet för att motivera dem, men också för att se på saker som är nära dem för att motivera dem att vilja fortsätta framåt (Jenner, 2004). Både Benjamin och Fatima säger att Lena hjälper dem att utvecklas kunskapsmässigt och inom svenska språket. De säger att det är viktigt för dem att bli accepterade och att läraren visar förtroende för dem. Jenner skriver bland annat att

motivation grundar sig i bemötande och pedagogens förväntningar spelar därmed roll för hur individen ser på sig själv, sitt lärande och sin utveckling (Jenner, 2004). Även Hyltenstam och Lindberg skriver om hur viktig interaktionen är mellan lärare och elev för att motivera

eleverna till lärande. Genom att motivera eleverna till utveckling av språket, ligger fokus på att läraren ökar det kognitiva engagemanet hos eleverna.

I mitt resultat från intervjun med Lena, berättar hon att hennes lärande bygger på att få alla elever inkluderade i undervisningen. Hon berättar också att hon anpassar sitt

undervisningsmaterial till eleverna, då de har olika skolbakgrund men även olika erfarenheter. Ser man till elevernas utbildningsbakgrund så kommer jag fram till de faktorer som Säljö tar