Denna punkt kan vi endast analysera utifrån resultatet på grundskolan eftersom denna fråga inte berördes på skoldaghemmen.
Det framkom i resultatet att lärarna skiljde sig åt i svaren på den här frågan. Skillnaden mellan lärarna bestod i hur de skulle agera när de upptäckter ett barn som blir negativt bemött av en kollega. Denna olikhet är att någon lärare ska gå till den berörda läraren och fråga orsaken till beteendet. Däremot skulle andra lärare fråga försiktigt om orsaken till lärarens beteende. Anledningen till de olika svaren kan bero på osäkerhet eller rädsla hos läraren. En av orsakerna kan vara att inte vilja stöta sig med kollegan. En annan orsak till lärarnas agerande kan vara hur väl man känner kollegan. Det kan underlätta eller försvåra för läraren att ta upp en sådan känslig fråga med sin kollega som negativt bemötande av en elev utgör.
8 DISKUSSION
Vårt syfte med studien var att undersöka lärarnas uppfattningar om bemötandets betydelse mellan lärare och elever. I följande avsnitt diskuterar vi vårt resultat från litteratur, teorier samt våra undersökningar.
8.1 Sammanfattning
Vår undersökning visar att lärarna hade ett stort intresse av ämnet bemötande. Människosynen och värdegrunden ansåg lärarna vara mycket viktig, då detta påverkar bemötandet av elever i positiv eller negativ riktning. Den stora skillnaden mellan grundskolan och skoldaghemmen var att elevantalet är färre i skoldaghemmen samt att även personaltätheten är högre. Detta innebar att skoldaghemmens lärare till skillnad från grundskolans lärare, fick en större möjlighet att bygga en tät och nära relation till sina elever.
8.2 Diskussion
Enligt Juul och Jensen (2003) måste man se barnet för att kunna se bakom beteendet. Genom att erkänna och bekräfta skapas en känsla av att bli sedd. Lärare som delar en elevs intresse och glädje påverkar elevens självkänsla. En märkbar skillnad mellan grundskola och skoldaghem är att antalet elever i varje klass är färre i skoldaghemmen, vilket innebär att antalet relationer blir färre. Lärarna på skoldaghemmen får därför en större möjlighet att ”se barnet bakom beteendet” såsom Juul och Jensen skriver. Lärarna på skoldaghemmen har mer tid att bekräfta varje enskild elev än vad lärarna på grundskolan har vilket också påverkar elevens självkänsla och självförtroende.
Vi anser det är betydelsefullt att förstå vad antalet relationer är i en grupp och vad det innebär för den enskilde eleven. Vi vill belysa detta genom nedanstående exempel:
Uträkning på relationer: antal diagonaler (relationer), n = antal hörn (elever). Våra exempel:
10 elever – 1 = 9, (10 x 9) = 90 produkten dividerad med 2 medför 45 relationer 30 elever - 1 = 29, (30 x 29) = 870 produkten dividerad med 2 medför 435 relationer
Vi menar därför att det är av stor vikt att förstå skillnaden i att antalet personer inte är detsamma som antalet relationer. Vi hävdar därför att det är betydelsefullt för politiker, skolledning och lärare att förstå vad en ökning av antal elever i gruppen innebär. Detta påverkar avsevärt antalet relationer i gruppen, vilket i sin tur innebär att lärarna får färre möjligheter att bemöta och se varje elev.
Gustafsson (2004) skriver att hela livet är fullt av olika möten. Till stor del är det också dessa möten som gör livet meningsfullt. Hur motparten upplever mötet, är av stor betydelse när man möter varandra. Tala med varandra och inte till varandra. Detta är grunden för all kommunikation. Den skapar kontakter och kontakter skapar relationer. Vidare i boken kan vi läsa Hjalmar Gullbergs dikt:
Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möten borde vara så
Enligt Normell (2002) är intresse, respekt och bekräftelse tre viktiga komponenter när det gäller bemötande. Kinge (2000) skriver om Bateson att vi faktiskt till 50 procent är ansvariga för den kommunikation som pågår i förhållande till andra människor. Den gyllene regeln säger:
Utgå alltid ifrån dig själv och uppträd mot andra som du själv vill att de ska uppträda mot dig
Vi anser att kroppsspråket har en stor betydelse och säger väldigt mycket i bemötandet. Ostrowski (1998) skriver att kroppsspråket är en stor del av all kommunikation och sker genom uttrycksmedel som inte är verbala. Vi är av den åsikten att när den vuxne säger en sak med ord men ett annat med kroppen ger detta dubbla budskap. Nedan nämner vi ett exempel:
När barn som spiller ut mjölken och när den vuxne med rösten säger ”det gör ingenting” medan kroppen signalerar tvärtom
I sin bok skriver Normell (2002) att om den vuxnes budskap inte är entydigt, när orden säger en sak, rösten en annan och mimiken en tredje, blir barnen förvirrade. Det är viktigt för den vuxne att vara medveten om att vi på detta sätt kan sända ut signaler som påverkar barnet positivt eller negativt. De sociala konsekvenserna är mer betydelsefulla för oss än vad vi anar, där leende och nickningar har en stor betydelse. Brodin och Hylander (2002) anser att rösten
förmedlar inte bara ord, utan även känslor genom tonfall, röstläge och tempo. För barnen blir detta intryck starkare än vad vuxna kanske är medvetna om.
Vi är av den åsikten att som vuxen är det av stor betydelse att se barnets perspektiv och försöka förstå vad det innebär. I vår förförståelse anser vi att det är viktigt att kunna se alla barns olika behov. Det framgår också i Lpo 94 att skolan skall sträva efter att stärka elevernas tro på sig själva. I resultatet från grundskolan visade det sig att lärarna anser att människosynen och värdegrunden har betydelse för bemötandet. Vidare ansåg pedagogerna att det är viktigt att ta hänsyn till det enskilda barnets behov samt att möta dem där de befinner sig kunskapsmässigt och känslomässigt. I vår förförståelse hänger självkänslan ihop med lärandet. Klimatet på en skola har en stor betydelse då detta påverkar oss känslomässigt som i sin tur påverkar kunskapsinlärningen. Sigsgaard (2003) skriver: det finns en möjligt att det psykiska klimatet spelar en stor viktig roll eller som den store engelske pedagogen A. S Neill sa till sina besökare på skolan Summerhill: ”Gå runt och insup stämningen”.
I vårt resultat framkom det att lärarna menar att det är viktigt att bekräfta varje enskild elev. De menade också att det är viktigt ge eleverna en självkänsla och ett självförtroende. Vi anser att när elever blir bekräftade och ”sedda” för den person de är, ökar elevens självkänsla och självförtroende. Vidare menar vi att det är av stor vikt att läraren förstår vad bemötandets betydelse innebär för elevens självkänsla och självförtroende. I vårt resultat menar lärarna på skoldaghemmen att det är av stor vikt att bemöta elevers aggressivitet med den vuxnes lugn. Detta är för att inte förvärra situationen och därmed skapa en större konflikt. Vår erfarenhet är att barn som reagerar med ilska tar mycket kraft och tålamod ifrån läraren. Barn som reagerar utan förvarning och där ilskan kommer som en explosion, är det ingen mening att försöka prata med. Vi anser att det är viktigt att behålla lugnet när explosionen är på gång. Tillrättavisningar och försök till uppfostran kan förvärra situationen och öka skuldkänslorna, vilket i sin tur spär på ilskan och känslan av att ingen förstår. Vi menar att när barnet har lugnat sig kan man börja prata med det, anklaga inte barnet och kom inte med svaren, utan lyssna.
Godani (2004) menar att det har en stor betydelse att lärare visar intresse för de eleverna, eftersom det oftast finns en anledning till beteendet. De vanligaste formerna till försvar är att individen är passiv, aggressiv, upplever kaos eller att den tar till flykt men några kan reagera med vrede mot allt och alla. Vreden kan vara den enda kontaktformen. Därför kan det vara viktigt att ta emot den, skapa kontakt och lyssna på dem istället för att undvika.
Brodin och Hylander (2002) skriver att det finns barn som kan behöva hjälp att skapa sammanhang i det som hände och även se sitt eget och andras bidrag i det hela. Parterna i en konflikt behöver bli förstådda i sina reaktioner. De behöver hjälp med att lyssna på varandra och hitta kompromisser.
I resultatet visade det sig skillnader i hur skvallret tolkas. Någon menar att det är ett ”rop” på hjälp, medan någon annan anser att eleven ska se sig själv i problemet. Brodin och Hylander (2002) har åsikten att när barn kommer och skvallrar kan orsaken vara för att hämta hjälp. Det kan innebära medkänsla och goda avsikter. Vuxna som säger att man inte ska skvallra eller ingripa i andras konflikter, förmedlar att barn ska sköta sig själva och det är de vuxna som har uppgiften att reda ut bråk. Risken finns att barnen kanske slutar att engagera sig i vad som händer deras kamrater.
Normell (2002) menar att barnen även behöver vägledning i hur man samspelar med andra och hur man får sina behov tillgodosedda utan att kränka andra. Det tar tid att bygga relationer, men det är viktigt för att kunna klara livet tillsammans med andra och med sig själva. När barnen får utrymme och stöd samt hjälp till eftertanke, att överväga resultatet av olika handlingsalternativ och bestämma vad de ska göra ökar känslan av kompetens. Vi menar att det är viktigt att försonas efter konflikter, vilket i sin tur kan öka toleransen och förbättra samarbetet.
8.3 Pedagogiska implikationer
Vi anser att det är viktigt med en stark organisation och en skolledning som tror på verksamhetens betydelse och som kan stödja personalen med pedagogiska samtal och handledning. Ladberg (1994) menar att det är viktigt att läraren blir bekräftad i sin yrkesroll, samt även får möjligheter att föra pedagogiska dialoger. Genom handledning av en specialpedagog får läraren en möjlighet att bli bekräftad i sin yrkesroll. Därför är det av stor vikt som vi ser det, att eleverna också får bli bekräftade för den de är, för att de också ska få uppleva att de mår bra. Det är inte enbart i skolan som det är viktigt utan även i hemmet.
Gustafsson (2004) skriver om en sentida finländsk definition:
Hälsa äger jag om jag känner mig någorlunda tillfreds med livet och kan förverkliga åtminstone några av mina drömmar, eller som D,W. Winnicott säger ’being not perfekt but good enough’ (s. 225).
Vi som blivande specialpedagoger och alla som arbetar i skolans värld kan inte vara perfekta. Men vi kan göra vårt bästa i att bemöta eleverna på ett respektfullt sätt och se varje elev som den individ den faktiskt är. Vårt arbete som specialpedagog innebär också att vi måste inse våra egna begränsningar, för att kunna vara en bra specialpedagog. Vi avlutar arbetet med orden
”Gud, ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”
9 FORTSATT FORSKNING
Vi har i vår undersökning fokuserat på bemötande mellan lärare och elev. I skolans värld sker det många möten med många vuxna i olika professioner och erfarenheter. Därför skulle det vara intressant att ta reda på hur elever uppfattar lärarnas bemötande. Vidare skulle det vara av intresse att höra föräldrarnas uppfattningar om lärarnas bemötande av elever och föräldrar. Det skulle även vara betydelsefullt att ta del av lärarnas uppfattningar av hur de blir bemötta av elever och föräldrar och av kollegor.
10 REFERENSER
Atterström, H. & Persson, R. (2000). Brister eller olikheter. Lund: Studentlitteratur. Backlund, B. (1991). Inte bara ord. Lund: Studentlitteratur.
Bergem, T. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Själv – känsla att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber AB.
Dahlkwist, M. (1994). Kommunikationsprocesser. Stockholm: Liber utbildning AB.
Godani, G. (2004). Holm, M. (Red). Till en pedagog från en psykolog. Rädda Barnen, Fälth och Hässler.
Grandelius, B. (1999). Att sätta gränser ett villkor för växande. Falun: Bokförlaget Natur och Kultur.
Gustafsson, L.H. (2004). Se barnet, se dig själv om sårbarhet och styrka hos barn och
ungdomar. Stockholm: Norstedts förlag.
Imsen, G. (2000). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Jagrell, E. (1994). Med plats för solen. Borås: Solrosens förlag AB.
Jansson, T. (1962). Det osynliga barnet och andra berättelser. Stockholm: Norstedts förlag. Jarlén, L. (1997). Vägar till social kompetens. Oskarshamn: Utbildningsförlaget Brevskolan. Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens. Stockholm: RUNA FÖRLAG.
Kinge, E. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, G. (1994). Alla barns skola? Rädda Barnen: Fälths Tryckeri.
Lpo 94. Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lärarförbundet. (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet. Miller, M. (1985). Stressade barn. Helsingborg: Schmidts boktryckeri. Nationalencyklopedin
Nordenfalk, K. (Red.). (2004). Etik i princip & praktik. Värnamo: Fälth och Hässler. Normell, M. (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur.
Ostrowski, A. (1998). G. Lanestrand (Red.). Kom-mu-ni-ka-tion . Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Rask, L. & Wennbo, U. (1983). Bemötas eller bedömas. Stockholm: Liber utbildningsförlag. Raundalen, M. (1997). Empati och aggression. Lund: Studentlitteratur.
Stafseng, O. (1996). Barnets århundrande. Stockholm: Informationsförlaget.
Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sigsgaard, E. (2003). Utskälld. Stockholm: Liber.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Zimbardo, P.G. & Radl, S. (1982). Det blyga barnet. Stockholm: Liber.
http://www.manskliga.rattigheter.gov.se http://www.sisus.se
BILAGOR
Intervju – grundskola Bilaga 1
Jag heter Renée Bergh och studerar till specialpedagog vid Malmö högskola. I mitt examensarbete har jag valt att belysa bemötande, mellan pedagog och elev.
Denna undersökning vill jag genomföra i intervjuform och fokusera på pedagoger i grundskolan, pedagogers uppfattning och erfarenhet av bemötande av elever i sin yrkesroll.
Jag har fått skolledningens samtycke att göra intervjuer. Undersökningen består av intervjuer med fem pedagoger och intervjun tar cirka 30 minuter i anspråk. Plats och tid avtalar vi gemensamt. Jag vore tacksam om du ville delta och se detta som ett intressant ämne.
Urvalet har jag gjort genom en allmän förfrågan i personalrummet på xx skola. Utifrån detta blir olika slags pedagoger intervjuade. Intervjuerna kommer enbart att ligga till grund för detta examensarbete. Du kommer naturligtvis få ta del av det färdiga resultatet. Examensarbetet beräknas vara klart januari 2006. Uppgifter från dig kommer att förvaras så att ingen obehörig kan ta del av materialet och du är naturligtvis helt anonym i resultatredovisningen.
Definitionsförklaringen av ordet bemötande står i N E ordbok med: ”uppträda mot”.
Detta visar på den konkreta och den relationella karaktären som jag vill försöka fånga i intervjuerna.
Ämnesområdena som jag kommer att ställa frågor kring är: yrkesbakgrund, begrepp, teori och möjligheter/hinder.
Varmt tack på förhand!
Mobilnr: 0708-672939
Intervju – skoldaghem Bilaga 2
Jag heter Susanne Ringsberg och studerar till specialpedagog vid Malmö högskola. I mitt examensarbete har jag valt att belysa bemötande, mellan pedagog och elev.
Denna undersökning vill jag genomföra i intervjuform och fokusera på pedagogen i skolan, pedagogs uppfattning och erfarenhet av bemötande av elever i sin yrkesroll.
Undersökningen består av intervjuer med fem olika pedagoger och intervjun tar cirka 1 timme per person. Uppgifterna från dig kommer att förvaras så att ingen obehörig kan ta del av materialet och du är naturligtvis helt anonym i resultatredovisningen.
Intervjuerna kommer att ligga till grund för detta examensarbete, som beräknas vara klart januari 2006.
Definitionsförklaringen av ordet bemötande står i N E ordbok med: ”uppträde mot”.
Detta visar på den konkreta och den relationella karaktären som jag vill fånga i intervjuerna. Ämnesområdena som jag kommer att ställa frågor kring är: yrkesbakgrund, begrepp, teori, hinder/möjligheter.
Varmt tack på förhand!
Susanne Ringsberg Mobilnr:0733-524293
Intervjufrågor – grundskola Bilaga 3
Vilken yrkesbakgrund har du?
Vad tänker du på när du hör ordet bemötande?
På rasten blir det en konflikt mellan några elever. När lektionen ska börja pågår fortfarande konflikten.
Vad gör du som pedagog?
En elev ”skvallrar” jämt och ständigt på en annan elev. Hur agerar du?
När det finns någon elev som är blygt, ängsligt eller undfallande. Hur bemöter du eleven?
När en elev gång på gång får hjälp men ändå har den svårt att förstå. Hur fortsätter du ditt arbete?
Om du ser att det finns någon pedagog som åsidosätter någon elev. Vad gör du?
Intervjufrågor – skoldaghem Bilaga 4
1. Hur länge har du arbetat som pedagog och vilken utbildning har du?
2. Vad tänker du på när du hör ordet bemötande?
3. Vad är ett positivt bemötande för dig?
4. Vad är ett negativt bemötande för dig?
5. Hur bemöter du en elev som har ett aggressivt beteende?
6. Hur bemöter du en elev som har ett tyst och blygt beteende?
7. Hur bemöter du en elev som har ett ängsligt och undfallande beteende?
8. Hur bemöter du en elev som har ett motoriskt oroligt beteende det vill säga har svårt för att sitta still och koncentrera sig