Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
10 poäng
Bemötandets betydelse
Teachers´ ways of meeting pupils in ordinary school and special day-school
Renée Bergh
Susanne Ringsberg
Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 60 poäng Höstterminen 2005
Examinator: Sten-Sture Olofsson Handledare: Ingrid Sandén
Malmö högskola Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005
Bergh, Renée och Ringsberg, Susanne (2005). Bemötandets betydelse i skola och på skoldaghem. (Teachers´ ways of meeting pupils in ordinary school and special day-school). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem.
Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna.
Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse.
Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit.
Renée Bergh Susanne Ringsberg Handledare: Ingrid Sandén 0708-67 29 39 0733-52 42 93 Examinator: Sten-Sture Olofsson
FÖRORD
Vi vill rikta ett varmt tack till
• De intervjupersoner som har delat med sig av sina erfarenheter.
INNEHÅLL
1 INLEDNING... 7
1.1 Bakgrund ... 8
2 PROBLEM OCH SYFTE ... 9
2.1 Syfte ... 9 2.2 Problemformulering ... 9 3 LITTERATURGENOMGÅNG ... 11 3.1 Dokument ... 11 3.2 Historiskt perpektiv ... 12 3.3 Bemötande ... 12 3.4 Kroppsspråk ... 16 3.5 Empati ... 17 3.6 Bekräftelse ... 18 4 METOD ... 19 4.1 Allmänt om metod ... 19 4.2 Metodval ... 20 4.3 Urval ... 20
4.4 Genomförande grundskola - Renée ... 20
4.5 Genomförande skoldaghem - Susanne ... 21
4.6 Reliabilitet och validitet ... 22
4.7 Etik ... 23
5 RESULTAT ... 25
5.1. Resultat grundskola ... 25
5.1.1 Tankar om positivt bemötande/förhållningssätt... 25
5.1.2 Tankar om negativt bemötande ... 25
5.1.3 Konflikter ... 26
5.1.4 Skvaller ... 26
5.1.5 Elevernas självkänsla ... 26
5.1.6 Inlärningssvårigheter för eleven – lärarens agerande (samspel) ... 27
5.1.7 Lärarens negativa bemötande av elev - kollegas ingripande ... 27
5.1.8 Det viktigaste i bemötandet ... 28
5.2 Resultat skoldaghem ... 28
5.2.1 Lärarens utbildning och antal år i läraryrket. ... 28
5.2.2 Bemötande ... 28
5.2.3 Utåtagerande elever - konflikter ... 30
5.2.4 Inåtagerande elever ... 31
5.2.5 Bemötande av elever som har ett ängsligt och undfallande beteende. ... 32
5.2.6 Slutkommentar ... 33
6 SAMMANFATTNING... 35
6.1 Sammanfattning grundskola ... 35
6.2. Sammanfattning skoldaghem ... 36
7 ANALYS ... 37
7.1 Likheter och olikheter ... 37
7.2 Bemötande ... 37
7.3 Utåtagerande – konfliktlösning ... 37
7.5 Lärarens negativa bemötande av elev – kollegas ingripande ... 39 8 DISKUSSION ... 41 8.1 Sammanfattning ... 41 8.2 Diskussion ... 41 8.3 Pedagogiska implikationer ... 44 9 FORTSATT FORSKNING ... 47 10 REFERENSER ... 49 BILAGOR ... 51
Intervju – grundskola Bilaga 1 ... 51
Intervju – skoldaghem Bilaga 2 ... 52
Intervjufrågor – grundskola Bilaga 3 ... 53
1 INLEDNING
I denna studie undersöks lärares bemötande av elever. Vi vill belysa och lyfta fram bemötandets betydelse. Definitionen av ordet bemötande i Nationalencyklopedin är: ”uppträda mot”. Vi kan aldrig undvika att möta människor men i våra möten med andra formas vi och blir de personer vi är. I relationen mellan människor anser vi att bemötandet har en stor betydelse för hur mötet blir mellan människor. Bemötandet har en stor betydelse för hur mötet blir mellan människor som påverkar oss i positiv eller negativ riktning.
I vårt examensarbete växlar vi mellan orden barn/elev, lärare/pedagog. För oss innebär dessa ord samma sak.
Bemötande har många dimensioner. I grunden handlar det om att alla ska bli respekterade fullt ut för den de är. Något av det viktigaste är att det behövs inlevelse och respekt. Det handlar kanske främst om att se den man möter. Vad är ett bra bemötande? Det kanske handlar om att se sig själv i den individ som vi möter. Det bemötandet vi talar om gäller både samhällets kollektiva och det individuella förhållningssättet. Bemötandet sker på flera plan samtidigt, dels det globala, inom staten, regionplanet samt även på lokalplanet.
På den organisatoriska nivån berörs hur enskilda förtroendevalda, tjänstemän, handläggare och personal ute i myndigheter och verksamheter uppfattar och tolkar olika lagstiftningar samt de värderingar och intentioner som dessa bygger på. Bemötande på den individuella nivån är den delen av bemötandet, som berör den enskilde läraren. Kunskap, empati, respekt och samspel är nyckelord för ett gott bemötande som kan skapa tillit. Relationer mellan människor byggs upp genom kommunikation, genom blickar, kroppskontakt, språk och gemensamma handlingar.
I Atterström och Perssons (2000) bok menas att en förändrad samhällsbild med förändrade krav också kräver förändrat perspektiv, genom vilka nya behov kan identifieras. Orsak och verkan kan då delvis förstås som en följd av den utveckling som ett samhälle i snabb förändring för med sig. Utgångspunkten för en specialpedagogisk modell bör därför vara systemteoretisk. Det betyder då att teori och tillämpning av barns och ungdomars individuella
behov, måste ses som en helhet och förstås beroende av varandra. En förändring på makronivå (politiska och ofta beslutsfattande organ och institutioner) påverkar det som sker på mikronivå (skolan, förskolan, fritidshemmet och den individuella pedagogen och eleven).
1.1 Bakgrund
Vi som genomför denna studie är två förskollärare med många år i yrket som arbetat både i för- och grundskola. Det som varit centralt och intresserat oss i vår yrkesroll, är pedagogernas professionella förhållningssätt gentemot barn, personal och föräldrar. I vår blivande specialpedagogroll blir förhållningssättet en viktig del av vårt arbete, att försöka undanröja hinder som kan uppstå mellan lärare och elev i bemötandesituationer. Därför har vi valt att fokusera på läraren i mötet med eleven.
Gustafsson (2004) beskriver bemötandet som en förändring som inte är möjlig utan verkliga möten. Dessa möten som är lärande, läkande och utvecklande förutsätter att mötet är ömsesidigt; att de som möts öppnar sig för varandra. För båda parter är detta ett riskfyllt företag, för när jag vågar öppna mig inför en annan människa tar jag risken att förändras på djupet. Att vara professionell betyder för oss att kunna se och ta initiativet till denna process. Det behövs tid för att begrunda olika situationer så att de distanseras och kommer upp på en intellektuell nivå.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har antagit yrkesetiska principer för lärare. En viktig orsak till detta beslut är att lärare utövar ett av samhällets viktigaste yrken. Det faktum att lärarna möter eleverna både som enskilda individer och som en del av ett kollektiv bidrar till läraryrkets komplexitet. Läraren måste finna en balans mellan att se eleverna som individer och som ett kollektiv. Vidare står det i Lärarförbundet (2004), att lärare förbinder sig i sin yrkesutövning att alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet.
2 PROBLEM OCH SYFTE
2.1 Syfte
Vårt syfte med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse för elevernas utveckling dels i en grundskola och dels på tre olika skoldaghem.
2.2 Problemformulering
3 LITTERATURGENOMGÅNG
Detta kapitel innehåller en redogörelse av lagar och förordningar, historik, bemötande, kroppsspråk, empati och bekräftelse.
3.1 Dokument
FN:s barnkonvention är ett dokument som formulerar barns och ungas rättigheter upp till 18 år. Där står det att alla barn har lika värde och rättigheter och att varje barn skall skyddas från diskriminering och utnyttjande. Barnkonventionen uttrycker att alla barn har rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda och även rättighet att uttrycka sina åsikter och att dessa ska bli respekterade. Barnkonventionen är utgångspunkten på barnperspektivet och formulerar synen på barn som vi alla bör sträva efter. Det handlar om vuxnas och samhällets syn på barn och inte minst barnets egen syn på sin tillvaro.
Salamancadeklarationen utgår från FN:s deklarationer och standardregler och beskriver alla barns rätt till undervisning. Där finns förslag till vilka principer, inriktning och praxis som ska gälla för elever i behov av särskilt stöd samt en handlingsram för specialpedagogiska åtgärder.
I Regeringsformens första kapitel andra paragrafen står att:
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet
I Skollagen § 2 står det att:
[…] verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en skall främja aktning för varje människas egenvärde och för vår gemensamma miljö. Enligt lag (1999:886) som nämns i Lärarförbundet (2004) skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
I Lpo 94 står det vidare i kapitlet om skolans värdegrund att skolan är en mötesplats där allt som strider mot värdegrunden måste bekämpas med öppen diskussion och aktiva insatser. I kapitlet står följande:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten.
3.2 Historiskt perpektiv
Ola Stafseng (1996) har 100 år senare skrivit introduktionen och kommentarer till Ellen Keys världsberömda bok Barnets århundrade. Hon formulerade en stark kritik av barnens dåtida situation och gav även förslag till hur man kunde förbättra den. Framförallt framförde hon kritik på tre områden: barnarbetet, barnagan och skolan. Ellen Key var starkt kritisk till den utformning skolan hade och hon var lika kritisk till den pedagogik och metodik som användes. En bra skola var enligt Key en skola där eleverna fick möjlighet att tillfredställa sin egen nyfikenhet och sina egna intressen, där lärarna bemötte eleverna med respekt och inte slaviskt följde läroplaner och föreskrifter. Med andra ord blev eleverna bemötta som medmänniskor och jämlikar. Utgångspunkten vid ett barns fostran till en social människa, är att behandla den som en individuell människa. På detta sätt stärks barnets mod. Enligt Key: ”Ett barn skall icke befallas, utan tilltalas lika hövligt som en vuxen, för att själv
lära sig höviskhet” (s.129).
3.3 Bemötande
I boken Etik i princip & praktik skriver Bergem (2000) skriver om den danska teologen och etikern Lögstrup, som varnar för tron att ur etiken skulle man kunna härleda enkla och absoluta regler för hur man bör behandla andra människor. Livet är alltför mångfasetterat och sammansatt. Om ett dåligt bemötande får rota sig är den yttersta konsekvensen, som vi kan se det, att läraren själv skapar ”särskilda behov” hos eleverna. Vidare skriver han att de grundläggande attityderna i läroplanen bygger på en positiv människosyn med en stark tro på
människans inneboende krafter och möjligheter och därför ska lärare möta eleverna med tillit och respekt. Normell (2002) anser att det är tre viktigaste komponenterna i bemötandet av den enskilda människan är intresse, respekt och bekräftelse.
Vidare menar Normell (2002) att mänsklig utveckling är beroende av nära relationer till andra människor. Vi behöver människor som tycker om oss och vill oss väl. Grundförutsättningarna för ett effektivt lärande i skolan är att pedagogerna har möjligheter att skapa positiva relationer till eleverna. Det är viktigt att eleverna får vägledning av pedagogen i hur man samspelar med andra. Dessutom är det betydelsefullt att lära sig hur man kan få sina behov tillgodosedda utan att kränka andra. Hur man kompromissar, hur man kan säga nej utan att bli bortstött, är också väsentligt att lära sig. Detta innebär att det ställs krav på pedagogen för att gränsen mellan undervisning och social fostran suddas ut. Detta innebär att pedagogen måste ta ställning till sig själva och vad detta innebär att vara vuxen förebild och identifikationsobjekt för eleverna.
Definitionen av professionell relationskompetens enligt Juul och Jensen (2003) är pedagogens förmåga att ”se” det enskilda barnet på dess egna premisser och anpassa sitt eget beteende efter detta, utan att därigenom ta ifrån sig ledarskapet, samt ha förmågan att vara äkta i kontakten = det pedagogiska hantverket. Pedagogens förmåga och vilja att ta på sig fullt ansvar för relations kvalité = den pedagogiska etiken. En pedagogs förmedlingskompetens och relationskompetens består följaktningen av hennes eller hans yrkespersonliga kompetens. Enligt Ladberg (1994) är pedagog en som leder. När vuxna är otydliga skapar det frustration och ångest hos barnen, därför är det viktigt med lärare som själv har kommit en bit i utvecklingen och står relativt stadigt på jorden. Hon anser att det är viktigt att pedagogen inte försvinner eller sviktar, utan hela tiden gå med eller ibland före eleverna. I arbetet med att bemöta barn finns det tre viktiga ord: kärlek, krav och konsekvens. Finns kärlek som är ärlig kan man också ställa krav utan att kraven känns betungande. Den som inte får några krav löper då en risk att inte räknas med. En viktig ingrediens är att få ta konsekvensen av sitt handlande, då konsekvensen är en del av verkligheten. Uppskattning, uppmuntran och bekräftelse bygger upp. Klander, klagan och bestraffning river ner. Det gäller som pedagog att hålla gränsen och inte uppträda som terapeut eller som mamma, då detta kan väcka felaktiga förväntningar hos eleven. Vidare anser Ladberg att empati och inlevelse är konstruktivt då detta får barnet att växa. Detta till skillnad från sympati, att tycka synd om, som är destruktivt och krymper eleven. En duktig lärare måste ha förmåga att upptäcka
elevernas goda sidor och bygga på dem, i stället för att fixeras vid svagheter. Författaren Miller (1985) skriver om Evald Nyqvists tidigare Commissioner of education i New York som säger följande:
Alla lärare borde lägga stor vikt vid mänskliga värden genom att känna till hur man skapar en stark identitetskänsla hos eleven, en känsla av att vederbörande kan påverka sin egen miljö genom att aktivt ta del i beslutsfattande samt en känsla av att ha en uppgift eller ett mål med livet. (s. 206)
I boken Till en pedagog från en psykolog skriver Godani (2004) om goda relationer, där hon påstår att dessa grundläggs i arbetet med människor. För att det ska bli framgångsrikt måste ett ömsesidigt förtroende mellan parterna uppstå. Om det ska skapas en god relation krävs av läraren en känslomässig öppenhet för eleverna. Det handlar om att upprätta ett yrkesjag som blir pålitligt och tydligt för dem. Denna process tar tid och bygger på mognad, personlig utveckling och erfarenhet. Läraren behöver behärska konsten att vara empatisk och närvarande samt skydda sig ifrån att uppslukas av alla känslor. Vidare påpekar hon att barnen behöver få anförtro sig till vuxna när de inte orkar bära sitt lidande själva. Därför måste de få visa sina reaktioner och behöver mötas av vuxna som inte förlorar sin lärarroll.
I boken Etik i princip & praktik skriver Ingrid Westlund (2004) om att ”strulputtarna” är skolans bästa skolutvecklare. Med detta menar hon att det kan vara nyttigt att bryta trenden att betrakta vissa elever som motpart. Rask och Wennbo (1983) anser att när man söker efter förklaringar till varför barn i skolan uppvisar en avvisande och aggressiv attityd till vuxna, bör man komma ihåg att en grupp elever kommer från familjer i mycket svåra situationer som påverkar barnet. Eleverna måste få uppleva sig kompetenta i inlärningssituationer och skaffa sig en positiv självbild. Brodin och Hylander (2002) menar att arga och aggressiva barn som ständigt går omkring med en spänd kroppshållning, på sin vakt och försvarsberedda, behöver extra mycket av de vuxnas uppmärksamhet. De här barnen får visserligen uppmärksamhet, men av det negativa slaget. Ständigt hamnar de i konflikter och väcker ilska och avståndstagande hos både barn och vuxna. Det aggressiva beteendet gör att de ständigt får bekräftat från omgivningen hur hopplösa och otrevliga de är. Så skapas onda cirklar som barnet inte själv kan bryta. De anser vidare att om barnet blir missförstått av en vuxen, som tolkar att barnet hade onda avsikter, tar barnet till sig denna bild av sig själv. Om dessa situationer upprepas är risken stor att barnet utvecklar ett aggressivt beteende. Om den vuxne
däremot själv håller sig lugn och bekräftar barnets ilska kan barnet uppleva en känsla av att vara accepterad och förstådd.
En röd tråd i de vuxnas förhållningssätt enligt Ladberg (1994) är att se och bekräfta barnet. Det handlar i grunden om att se och möta varje barn där den befinner sig. Varje människa har ett behov av att bli sedd som den hon är. Den vuxnas roll enligt Grandelius (1999) är att visa att vi bryr oss genom att sätta gränser och hålla fast vid vad vi säger. Att inte sätta vissa gränser är att förbise en väsentlig aspekt av barnens liv. I Sigsgaard (2003) uttryckte en elev sig:
När läraren skäller på mig blir jag ledsen och nervös, och då blir jag ännu sämre och då skäller han ännu mer. (s. 148)
Om man som pedagog betraktar barn som aggressiva riktas pedagogens blickar mot barnet och då ligger det nära till hands att reagera med skäll. Som pedagog är det viktigt att acceptera barnet som det är menar Brodin och Hylander (2002), men inte deras beteende. Pedagogen ska förmedla till barnet att deras känsla alltid accepteras och bekräftas. Däremot kan beteendet som orsakas av känslan vara oacceptabla. Att bekräfta känslan betyder alltså inte att barnet får göra vad som helst. Rask och Wennbo (1983) anser att människosynen som varje enskild lärare har, får en stor betydelse för det sätt som läraren förhåller sig till och bemöter barn. Bergem (2000) påtalar att den tillit som andra har till oss påverkas av vårt sätt att vara emot dem. Det är inte nödvändigtvis genom våra ord och teorier som vi påverkar den andres liv, det kan också vara genom vår attityd, vår blick eller tonfall. Ofta är det just tonfallet och det sättet på vilket orden uttrycks som är avgörande för om motparten upplever oss som avvisande eller bekräftande.
Gustafsson (2004) menar att den viktigaste kraftkällan i livet är mötet – att någon ser, bryr sig om och förstår mig. Han belyser den sårbarhet och stress som präglar många barns vardag. Han beskriver även den ensamhet och övergivenhet som han har mött hos många ungdomar i skolan. I boken ställs frågan: ”Var finns de vuxna?” (s. 114). Det kollektiva sveket, vilka orsaker de än har, har i mycket hög grad med barns sårbarhet att göra. Lyssnar vi inte mer noga på barnen kommer vi aldrig att förstå oss själva. Enligt Gustafsson måste vi inse hur olika barn faktiskt är och se olikheterna som en tillgång i stället för som ett problem. Han anser vidare att barn inte är några produkter som ska förädlas av fostran och undervisning.
Skolan måste formas utifrån de barn som faktiskt finns där, inte från en idealiserad bild av hur barn bör vara eller vad de ska förväntas klara av och anpassa sig till. Han anser att vi måste tro barn om gott. Barn och ungdomar är enligt hans mening i grunden kompetenta och samarbetsvilliga. De söker kärlek, glädje, utmaningar samt även en mening och ett sammanhang. Jagrell (1999) säger:
När kärlek och omtanke får ersätta hat och misstänksamhet sker stora ting. En läkande process i människan har börjat. (s. 15)
Imsen (2000) skriver att läraren kan jämföras med att vara en konstnär. Läraren ska ha en bas av kunskaper och tekniker, men samtidigt ha förmåga att lösgöra sig från dessa och skapa något helt nytt och enastående genom samspelet med eleverna. Lärare som har förmågan att sätta sig i elevens situation är kanske är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna skapa en meningsfull undervisning. När en lärare har kontakt med eleverna innebär detta att kunna föreställa sig deras totala situation, som gäller både deras yttre livsvillkor och deras inre värld. Kontakten handlar vidare om att kunna ta konsekvenser av sina egna handlingar mot den andra parten. Några är bättre än andra, men det är inte någon medfödd förmåga. Den utvecklas genom kunskap och erfarenhet.
Brodin och Hylander (2002) anser att ett viktigt inslag i det sociala samspelet är humorn. Pedagogen som kan skratta åt sina egna misstag och hanterar vardagen med en viss skämtsamhet väcker barnets glädje och blir humoristiska förebilder. Att skratta med varandra skapar gemenskap, men att bli skrattad åt väcker känslor av skam och utanförskap. Att dela glädje bygger relationer, medan hånfullt skratt och skadeglädje skapar avstånd och handlar mer om ilska och avsky än glädje. Skämt i form av ironier och spydigheter är också ett indirekt sätt att uttrycka ilska och gör barn förvirrade.
3.4 Kroppsspråk
Enligt Dalhkwist (1994) talar barn med hela kroppen. De visar tydligt alla sina känslor med sitt kroppsspråk som ilska, glädje, engagemang och sorg. På väg mot vuxenlivet förloras mycket av kroppsspråket. Det är viktigt att inte dra några slutsatser utifrån enstaka detaljer i språket utan kroppens signaler måste också sättas in i ett sammanhang. Vår kroppshållning förändras, beroende på vårt känsloläge. Vidare menar Dahlkwist att det är ansiktet som man fäster blicken på, vid mötet med en annan människa. Ostrowski (1998) skriver att cirka 75
procent av all kommunikation sker med kroppsspråket det vill säga, utan ord. Det är viktigt att vara medveten om kroppsspråkets betydelse i bemötandet av andra människor. Backlund (1991) menar att vi använder oss av flera hundra kroppssignaler under bara någon minuts samtal. Kroppsspråket består av medvetna signaler såsom kroppsställningar och gester samt
omedvetna såsom pupillförstoring och rodnad. Jarlén (1997) hävdar att en viktig social
kompetens är att förstå sitt eget och andras kroppsspråk och detta behöver utvecklas så länge vi lever.
Zimbardo och Radl (1982) skriver att på blyghetens klinik möter de ansikten där det går att läsa en önskan om att behandla mig varsamt, pressa mig inte för då bryter jag samman. Att vara blyg innebär att man ligger lågt och håller igen för att inte väcka uppmärksamhet. I Janssons (1962) välkända bok finns den osynliga flickan Ninni som bär en bjällra runt halsen. Hon har blivit utsatt för ironi och likgiltighet och aldrig fått känna sig viktig. Ingen människa har brytt sig om henne och därför har hon blivit osynlig. Hos Mumin-familjen blir hon synlig, för de bryr sig om henne, samt visar henne respekt för den person hon är.
3.5 Empati
Enligt Raundalen (1997) har empati inget med menlös snällhet att göra. Begreppet empati innebär förmågan att reagera empatiskt, det vill säga med inlevelse och omsorg framför allt när någon i sin närhet inte har det så bra. För människans utveckling av moral och moraliska handlingar spelar empatin en stor roll och den är en central föregångare till rättvisebegreppet. Dahlkwist (1994) menar att det är viktigt att lära sig empati för att kunna känna med och försöka sätta sig in i hur andra tänker. Genom att lära oss detta utvecklas vi som människor, då vi blir mindre självupptagna och hänsynslösa samt mer lugna och toleranta.
Kinge (2000) skriver att empatin är en process där man får information om en annan människas känslor för att få förståelse för den andres upplevelser. Empati betyder att förstå och inte bedöma eller värdera en annan persons känslor, och låta denna förståelse vara vägledande i kontakten med andra. Vi använder oss både av känsla och också av intellekt i den empatiska processen. Denna process pendlar mellan olika nivåer – distans och närhet samt mellan olika funktioner – känslomässiga och intellektuella. Empati handlar om att kunna uppfatta en annan människas känslomässiga tillstånd eller bakomliggande emotionella budskap. Brodin och Hylander (2002) påtalar att grunden för den empatiska handlingen är att kunna uppfatta och känna igen hur det känns i en annan människa. För att kunna göra detta
krävs att man är förtrogen med sina egna känslor. Ju mer de egna känslorna blir igenkända och bekräftade av andra desto mer blir man bekant med sitt eget känsloliv. Detta innebär en bättre grund för att känna igen och förstå andras känslor. Genom att samtala om egna känslor kan man också resonera om andras känslor och via vardagskommunikationen grundläggs barns empatiutveckling.
3.6 Bekräftelse
Ladberg (1994) skriver att lärarna har samma behov som sina elever att bli bekräftade och sedda. För att få en möjlighet att kunna utveckla sitt arbete behöver lärarna föra en pedagogisk dialog med intresserade lyssnare och handledning är en effektiv form av stöd som allt fler blir medvetna om. I boken Etik i princip & praktik menar Giota (2004) att om lärarna ska orka skapa något nytt och unikt i samspel med eleverna och upprätthålla ett engagemang i sitt arbete, måste de ha ett erkännande för sin professionalism inte minst från eleverna. Det är inte enbart läraren som ska kunna föreställa sig elevernas situation, utan även eleverna ska kunna föreställa sig lärarens situation i skolan och möta den med respekt och med eget värde. Vilken syn eleverna har på lärarna är avgörande för skolarbetet. Kinge citerar Sören Kierkegaards välkända ord:
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Detta är hemligheten i konsten att hjälpa. Den som inte ser detta bedrar sig själv när han menar att han kan hjälpa andra. För att kunna hjälpa en annan måste jag förstå mer än han - men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte gör det hjälper min förståelse honom inte alls. Om jag ändå vill visa hur mycket jag kan är det för att jag är fåfäng eller högfärdig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
Men all äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa, och därmed måste jag förstå att hjälp inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte det kan jag inte heller hjälpa. (s. 124)
4 METOD
I det här avsnittet presenteras allmänt om metod, metodval, urval av intervjupersoner, undersökningens genomförande, tillförlitlighet/reliabilitet och etik. Som metod för att genomföra undersökningen genomfördes halvstrukturerande intervjuer med tio lärare verksamma i grundskola och skoldaghem. Studien är uppdelad i två delar, där Renée Bergh har ansvaret för grundskola och Susanne Ringsberg för skoldaghem.
4.1 Allmänt om metod
Den kvalitativa forskningsintervjun är ämnesorienterad. Två personer talar om ett ämne som är av intresse för dem båda. Enligt Kvale (1997) är huvuduppgiften att förstå innebörden av vad den intervjuade säger. Intervjuare ska även kunna tolka tonfall, ansiktsuttryck och andra kroppsliga uttryck.
Stukát (2005) menar att den kvalitativa forskningsintervjun har som mål att uppnå nyanserade beskrivningar av olika aspekter av den intervjuades livsvärld; den arbetar med ord, inte med siffror. I det kvalitativa synsättet är huvuduppgiften i undersökningen att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga.
Observationer som undersökningsmetod innebär att verbala och icke verbala beteenden studeras av forskaren. Att titta, lyssna och registrera sina intryck innebär för forskaren att den använder sig själv som mätinstrument då han/hon hoppar över mellanledet med intervjuer eller enkäter. Fördelen med observation som metod är att ta reda på vad människor faktiskt gör och inte bara vad de säger att de gör. En risk med metoden kan vara att den deltagande observatören påverkar de observerade och förändrar deras beteende.
Den kvantitativa undersökningen har sin bakgrund i naturvetenskapen där mätningar och observationer har en central roll. Att nå stora och representativa urval är betydelsefullt och de görs i enkät eller intervjuform. Resultaten ska kunna generaliseras och gälla fler än bara dem man har undersökt Stukát (2005). Enkät som metod innebär även att fler respondenter nås. Resultatet av enkäterna mäts statistiskt som då ger svar på bredden. Många svar från en större
grupp ger kraft åt resultatet och möjligheten att dra tillförlitliga slutsatser blir då större än vid intervjuundersökningar med några få personer.
4.2 Metodval
I vår undersökning har vi valt intervjumetoden. Fördelen med en kvalitativ forskningsintervju är att det går att använda intervjuarnas skiftande förmåga för att fånga det efterforskade temats alla nyanser och dimensioner. Det rör sig om ett samspel i den kvalitativa forskningsintervjun, där kunskap byggs upp och synpunkter utbyts mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse Kvale (1997). Intervju som metod är tidskrävande och innebär ett omfattande för- och efterarbete. Andra nackdelar med denna metod är att det endast går att få ett fåtal personers uppfattningar om ämnet, därigenom går det inte att generalisera resultaten. Detta uppfattar vi ändå som den mest passande metoden. Observation som metod skulle lärarna kunna uppleva som obehagligt eftersom de blir iakttagna. Detta skulle också innebära att vi endast kan studera det yttre beteendet och inte ta del av känslor och tankar hos lärarna.
Enkät var heller inget alternativ för vårt syfte, eftersom tillvägagångssättet ger en generell kunskap. Det är en metod som mäter det kvantitativa men fördelen är att det blir ett bredare perspektiv genom att fler personer nås.
4.3 Urval
Urvalet består av intervjuer med fem lärare som arbetar på en grundskola samt fem lärare som arbetar på tre olika skoldaghem. Lärarna har en yrkeserfarenhet mellan 3 –33 år. Deras utbildning är mellanstadielärare, Sv/SO, Ma/NO, förskollärare och en nyutbildad specialpedagog.
4.4 Genomförande grundskola - Renée
Till att börja med kontaktades biträdande rektorn för att få ett godkännande för studien. Hon fick information om vårt examensarbete, samt även möjlighet att ställa eventuella frågor. Vid ett personligt besök på den aktuella grundskolan informerades sedan lärarna om examensarbetet. När bekräftelse på att få göra intervjuer hade fåtts, skickades ett följebrev med halvstruktuerade frågor som de berörda intervjupersonerna fick ta del av. Detta gjordes för att de skulle få en möjlighet att göra reflektioner, samt att kunna förbereda sina svar.
Intervjuerna genomfördes i specialpedagogens rum för att kunna arbeta ostört. Lärarna på skolan var tillmötesgående och visade intresse för intervjuarbetet. För att inte ta elevernas tid i anspråk skedde intervjuerna på eftermiddagarna.
För att kunna säkerställa kvaliteten på undersökningen spelades intervjun in, vilket intervjupersonerna inte hade något emot. De blev ännu en gång informerade om anonymiteten i arbetet och även om möjligheten att avbryta intervjun.
I avslutningen av intervjuerna frågades respondenterna om de hade något mer att tillägga. Det visade sig då att det var tre lärare som ville veta vilka meningskoncentreringar som skulle tas med i arbetet.
Alla intervjuer har behandlats på följande sätt: För att få en känsla av helhet lyssnades ljudupptagningen igenom ett flertal gånger. Därefter skrevs hela inspelningen ner transkribering. Meningskoncentreringarna gjordes. Lärarnas önskan var att få ta del av meningskoncentreringarna, därför kontaktades de per telefon och citaten lästes upp. Alla var nöjda med dem men en ville göra ett förtydligande. Därefter gjordes kategoriseringar. Inga namn på respondenter eller var de är verksamma förekommer och detta är helt i överensstämmelse med respondenternas önskan.
4.5 Genomförande skoldaghem - Susanne
Studien genomfördes på tre olika skoldaghem och fem olika lärare blev intervjuade.
Urvalen av skoldaghemmen gjordes med hjälp av telefonkatalogen för att med den kunna få information om var de olika skoldaghemmen fanns och för att få deras telefonnummer. Telefonkontakt togs med lärarna på skoldaghemmen då en presentation av examensarbetet gjordes samt en förfrågan om lärarna var intresserade av att bli intervjuade. Ett av skoldaghemmen bad att få återkomma då lärarna först ville diskutera om det fanns en möjlighet för att göra intervjuer. Överenskommelsen blev att de skulle återkomma med besked. Detta gjordes efter ett par dagar och svaret blev att de var positiva till att bli intervjuade. De andra två skoldaghemmen svarade ja direkt till att bli intervjuade när de blev uppringda. Personalen på skoldaghemmen valde själva ut vem av dem som skulle vara med i intervjun.
Lärarna blev också informerade vid det första telefonsamtalet att intervjun skulle spelas in samt att den det skulle ta cirka en timme. Detta hade de inga invändningar emot. De fick även information att de är anonyma i intervjun samt att uppgifterna ifrån dem ska förvaras så att ingen obehörig kan ta del av dem.
Lärarna fick själva bestämma datum, tid och plats för intervjuerna. Några dagar innan intervjuerna skulle genomföras, besöktes de olika skoldaghemmen för att då kunna överlämna intervjufrågorna samt följdbrev personligen. Detta gjordes av två orsaker: dels för att se var skoldaghemmen fanns dels för att få en första personlig kontakt med lärarna innan intervjuerna.
Stämningen vid alla intervjuerna var avslappnad och lärarna berättade och svarade utförligt på de nio frågorna som ställdes till dem. Intervjufrågorna finns att läsa i bilagorna. Alla intervjuerna spelades in men små stödord skrevs även ner under intervjuerna. Dessa stödord användes sedan som en extra kontroll när resultatet skrevs och stödorden var till stor hjälp när det inspelade materialet skulle bearbetas. Efter varje intervju avlyssnades banden för att sedan skrivas ner som meningskoncentreringar. Dessa meningskoncentreringar blev sedan indelade i olika kategorier. De olika kategorierna blev:
1. Utbildning och antal år i yrket 2. Bemötande
3. Utåtagerande elever 4. Inåtagerande elever 5. Slutkommentar
4.6 Reliabilitet och validitet
Den metod som vi har valt för att samla in information ska kunna granskas kritiskt utifrån hur tillförlitlig och giltig metoden är. Med trovärdigheten, det vill säga reliabiliteten, menar vi att en annan forskare ska kunna uppnå samma resultat av studien. Reliabilitet bygger på idén att man gör kvantitativa studier och att man mäter och anger värden på variabler för varje enhet. Trost (2005) skriver att det kan verka en smula egendomligt att tala om reliabilitet eller tillförlitlighet vid kvalitativa intervjuer. Om man ställer följdfrågor vid intervjun ökar tillförlitligheten. Intervjuaren skall också vara lyhörd där inte bara tonfall utan även ansiktsskiftningar, kroppsspråk och uttryck ska uppmärksammas.
Validiteten är enligt Stukát (2005) grundläggande för undersökningens värde. Validitet är svårfångad och mer mångtydligt begrepp och brukar anges hur bra som ett mätinstrument mäter det man avser att mäta. Det är svårt för forskaren men det är viktigt att få ett mått eller en värdering på undersökningens validitet. Det kan man göra genom att ställa sig frågorna:
• Mätningen täcker mindre än det man syftar till • Mätinstrumentet täcker mer än det man syftar till
• Mätinstrumentet täcker en del av det man syftar till och dessutom något annat
• Informanterna kanske inte vill erkänna sina brister och därför ger de svar som de tror att intervjuaren vill höra. Det är av stor vikt att vara medveten om dessa eventuella felkällor, men samtidigt också beskriva detta i rapporten
4.7 Etik
Enligt Trost (2005) har den som intervjuas rätt till sin egen integritet och sin egen värdighet. Den intervjuade måste få information om att den har rätt att avgöra vilka frågor den vill besvara och att den har rätt att avbryta intervjun. Vidare skall den intervjuade också bli informerad om att tystnadsplikt råder från intervjuarens sida. Det är viktigt att vid redovisningen respektera den intervjuade och följa detta. Citat som kan avslöja identiteten hos den intervjuade får inte förekomma och det är viktigt att avidentifiera uppgifter för att skydda den intervjuade.
5 RESULTAT
Resultaten bygger på tio intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolan och på skoldaghem. Vi presenterar resultaten skola för skola och inleder med grundskolan.
5.1. Resultat grundskola
Resultatet bygger på fem lärarintervjuer i grundskolan. Intervjuer har gjorts med två förskollärare varav en är nyutexaminerad specialpedagog, två pedagoger med 1-7 utbildning och en som är utbildad till mellanstadielärare. Deras yrkeserfarenhet är mellan 5 - 33 år.
5.1.1 Tankar om positivt bemötande/förhållningssätt
Lärarna ansåg att på det sätt vilket man möter individen genom kroppsspråk, tonfall och uttryckssätt positivt eller kränkande, har en avgörande betydelse. De uttryckte också att lyssnandet och förståelsen för motparten har ett oerhört värde. Någon lärare påpekade vikten av att bli bekräftad och synliggjord. Att få uppleva värme och glädje från motparten är även det av stor vikt, ansåg någon lärare. En lärare menade att det är viktigt att man vågar visa ilska för det märks ändå genom tonfall och kroppsspråk. En annan lärare uttryckte att alla individer ska synliggöras. Vid intervjun sa en lärare att ett positivt bemötande innefattas av:
Värme, våga bjuda på sig själv och kunna göra bort mig, men ändå få omgivningens värme
5.1.2 Tankar om negativt bemötande
Att tala nedvärderande om någon annan eller att bli nonchalerad är mycket negativt ansåg lärarna. Likaså när empatin saknas och motparten varken lyssnar eller svarar. Nedvärderande tankar om någon annan upplevdes självklart också som ett negativt bemötande. Ett destruktivt bemötande kan enligt en lärare innebära att :
5.1.3 Konflikter
Lärarna ansåg att konflikter ska lösas så fort som möjligt, eftersom energin annars går åt till att tänka på konflikten, vilket i sin tur innebär att det inte blir någon kvalitet på lektionen. De ansåg att det får ta den tid som behövs för att reda ut problemet. Lärarna löser det på lite olika sätt beroende på elevernas ålder och hur stort problemet är. Någon startar lektionen och därefter samtalar läraren med dem som konflikten berör i grupprummet. En lärare uttryckte sig med att man måste vara flexibel och även om lektionen har börjat måste ändå problemet lösas. Alla lärare poängterade att eleverna inte fick gå hem utan att konflikten var löst. En lärare menade att:
Jag är flexibel beroende på hur situationen är, men jag lägger aldrig locket på för att lektionen har börjat
5.1.4 Skvaller
Beträffande skvaller menade någon lärare att de skulle samtala med den elev som skvallrar. När elever kommer och skvallrar menar andra att eleven ska se sig själv i problemet. Det är en balansgång och en avvägningsfråga, eftersom man samtidigt vill att de ska berätta. En del skulle inte göra någonting, men samtidigt finns förhoppningen om att beteendet ska försvinna. Det är också bra att klargöra skillnaden i skvaller och omtänksamhet. Någon lärare menar att det är ett sätt att synliggöra sig och samtidigt är det en annan orsak som ligger bakom beteendet. En lärare uttryckte:
Sladdret är inte det viktiga men det är ett sätt att synliggöra sig själv. Det är något annat som ligger bakom och det är "roten” som man måste finna
5.1.5 Elevernas självkänsla
Samtliga pedagoger hävdade att det är viktigt att stötta och uppmuntra blyga, ängsliga och undfallande elever så att de blir sedda, eftersom de har samma behov som alla andra elever. De menade vidare att de måste skapa ett förtroende mellan dem och eleven genom gemensamma beröringspunkter. När det finns ett intresse från läraren skapas också förtroende och samtidigt trygghet. I tryggheten kan man också skratta tillsammans menade en lärare.
En annan lärare uttryckte att hon använder olika vägar, genom olika grupperingar, konstellationer och grupparbeten, för att därigenom hitta orsaken till problemet. Att utgå från de positiva och starka sidorna ansåg en lärare är viktigt. En lärare sa:
Det beteendet är inte jobbigt för pedagogen, inte så störigt för klassen. Naturligtvis utgår jag ifrån deras positiva och starka sidor och försöker synliggöra eleverna
5.1.6 Inlärningssvårigheter för eleven – lärarens agerande (samspel)
Att möta barnet på den nivå som det befinner sig i har stor betydelse menade lärarna. Några ber att eleven ska förklara hur den tänker och som lärare måste du försöka fortsätta kringgå de olika svårigheterna. Hon ansåg att eleven alltid lär sig något på sin resa, när läraren outtröttligt förklarar olika saker. En lärare skulle även be någon annan elev förklara, med tanke på att elever tänker på ett annat sätt än vad vuxna gör. Är problemet inte löst skulle hon ta hjälp från en annan lärare. Finns problemet kvar, skulle en lärare säga att det är fel i boken, då hon anser att det är viktigt att de här eleverna ska slippa höra att de är dåliga. Hon tycker att det är betydelsefullt att lyfta fram eleven och ge dem självförtroende. En grundläggande faktor är också att miljön är intressant, rolig och varm. En lärare anser att:
Jag backar till den nivån där eleven finns och hämtar dem där
5.1.7 Lärarens negativa bemötande av elev - kollegas ingripande
Några av lärarna skulle engagera sig i eleven och göra något tillsammans med den. Därefter skulle de samtala med kollegan och fråga försiktigt om hur man når eleven. Några lärare skulle inte kunna vara tysta utan de skulle fråga orsaken till kollegans beteende. Det är av stor betydelse att hålla en god relation och därför är det angeläget med pedagogiska samtal i kollegiet. Någon menade att hon skulle fråga kollegan varsamt, men att det samtidigt är viktigt att skydda barnet. Hon uttryckte också att vi inte kan komma undan om vad som står i läroplanen. Alla gör så gott de kan, därför skulle hon samtala runt problemet med förhoppning om att kollegan får en aha-upplevelse. När ett förtroende är uppbyggt kan det eventuellt bli en dialog. En lärare uttryckte:
Det framgår att personen har en annan människosyn och en annan värdegrund, men via föräldrar och barn kommer detta beteende så småningom fram ändå, hur den vuxne är mot barnet
5.1.8 Det viktigaste i bemötandet
Människosynen och värdegrunden samt att finnas till hands är betydelsefullt och även att vilja varandra väl och förstå varandra med ett aktivt lyssnande. Kontakten måste vara ärlig, där inte någon ska känna sig sur eller ledsen när man skiljs åt. Att tänka på vad som är bäst för barnet är viktigt menade en lärare och självkänslan och självförtroendet är viktigare än kunskap ansåg en annan. Lärarna finns till för eleverna och de ska få känna att de mår bra var ytterligare en tanke. När hon upplever detta känner läraren att hon har lyckats i sitt arbete och värme, kroppsspråk och tonfall går heller inte att bortse från. En lärare sa att:
Det är viktigt med bemötande och det är intressant
5.2 Resultat skoldaghem
Resultaten bygger på intervjuer med fem pedagoger på olika skoldaghem.
5.2.1 Lärarens utbildning och antal år i läraryrket.
Tre av lärarna var mellanstadielärare och de hade arbetat mellan 25-30 år. En var Sv/SO-lärare och en var Ma/NO Sv/SO-lärare. De hade arbetat mellan tre-fem år. En av lärarna var även speciallärare. Lärarna hade också gått olika fortbildningar såsom kurser i dyslexi och neuropsykiatriska funktionshinder. En av lärarna ansåg att det saknades fortbildning och kurser i bemötande, då detta är ett viktigt område för skolans personal.
5.2.2 Bemötande
Lärarna beskrev vad bemötande innebar för dem, både det positiva och det negativa bemötandet. Det första intrycket av en människa ansåg lärarna vara mycket viktigt och att detta intryck oftast bestod. En av lärarna sa så här om ordet bemötande:
Det är ett stort uttryck som innebär möte med andra människor. Respekt för andra och att den människan du möter är engagerad och lyssnar samt ger dig som person utrymme
Det är viktigt att möta en annan människa med öppna sinnen samt att tro på att människan är god. Lika bemötande av människor oavsett titel och roll är viktigt. En av lärarna sa i intervjun att det är viktigt att visa eleverna hur vi vuxna bemöter varandra. På skoldaghemmet arbetade lärarna med att vara modeller för eleverna i hur man bemöter andra människor. De ville också
påvisa att det inte skulle utgöra någon skillnad i bemötandet mellan olika människor. Som exempel nämnde läraren att när det kommer hantverkare till skolan för att utföra reparationer, blir de inbjudna att dricka kaffe eller att äta lunch med dem. Läraren menar att:
Ett bra bemötande är lika med: alltid hjälp
Den människosyn som varje enskild lärare har, får betydelse för bemötande av eleverna. Lärarna ansåg att kroppsspråket spelar en stor roll i bemötandet. Att förstå sitt eget och andras kroppsspråk är en viktig social kompetens. Detta är något som vi ständigt behöver utveckla så länge vi lever. Ögonkontakten är viktig i mötet med andra människor. Ett leende ska vara äkta vilket innebär att ögonen och munnen är samstämmiga. ”Ögonen är själens spegel”, för om leendet och ögonen inte stämmer, det vill säga talar olika språk, uppstår en förvirring för den människa som möter detta leende. Att bemöta en elev på det sättet, när kroppsspråket säger olika saker, med en så kallat glad mun, men hårda och kalla ögon skapar förvirring hos eleven som inte riktigt vet vad den ska förhålla sig till. Detsamma gäller om orden säger en sak som inte stämmer överens med elevens handlande, att t.ex. säga ”nu var du duktig” när eleven gjort något fel.
Att bli negativt bemött av en lärare kan få svåra konsekvenser och kan göra att en elev t.ex. känner sig underlägsen och mindre värd. Detta kan då resultera i en dålig kontakt mellan lärare och elev. Ett dåligt bemötande kan bero på att någon har förutfattade meningar och åsikter om en person eller nonchalerar personen helt och hållet. En av lärarna uttryckte sig:
Ett dåligt bemötande, är när en människa är arrogant, samt talar ett fikonspråk över huvudet på en annan person
Ett annat negativt bemötande är när en lärare inte lyssnar på vad en elev har att säga, är likgiltig eller inte bryr sig om eleven. Det är viktigt att titta på det som är bra samt förstärka detta för eleven. En lärare sa i intervjun:
Som pedagog är det viktigt att vara vuxen i sin relation till eleven samt vara genuint intresserad av eleven
Lärarens sätt i hur de tar emot eleven har en stor betydelse. Det är viktigt att se elevens talanger, samt att förstärka dessa och att ge beröm. Att skapa ett förtroende mellan lärare och elev är viktigt. Detta leder till respekt och ömsesidig förståelse för varandra. Varma känslomässiga band mellan lärare och elev har stor betydelse. En av lärarna uttryckte sig om en elevs känslor:
Tyck om mig trots att jag har det svårt med skolarbetet. Jag vill vara omtyckt trots att jag inte platsar
Förutom kunskaper om elevers levnadsvillkor i allmänhet behöver läraren också få kännedom om den enskilda elevens faktiska livsvillkor, då detta påverkar eleven i positiv eller negativ riktning. Den kunskapen underlättar och ökar förståelsen för elevers olika beteende och ökar lärarens förmåga att bedöma varje elev rätt. Det är också viktigt att ha ett gott humör och att bemöta eleverna med att själv vara en positiv och glad förebild.
5.2.3 Utåtagerande elever - konflikter
I denna kategori ingår elever med aggressivt beteende samt elever med ett motoriskt oroligt beteende som innebär att de har svårt för att sitta stilla och koncentrera sig. Lärarnas svar i intervjun i hur de bemötte elever med aggressiva beteenden var att först och främst uppvisa ett lugn emot eleven. Det är viktigt att läraren inte går ner på elevens nivå och möter beteendet med ilska eller hårda ord då detta kan förvärra situationen och skapa en större konflikt. En av lärarna svarade:
Det är viktigt att som lärare vara mentalt stark i dessa situationer
Att bemöta elevers aggression upplevde några lärare som slitsamt då detta tog mycket på den egna kraften och aggressivitet är oftast tecken på rädsla. Då menar lärarna att det är viktigt att ha en rak kommunikation till eleven och även låta dem få komma tilltals. Om läraren betraktar en elev som aggressiv riktas lärarens blick emot eleven och han/hon ligger då nära till hands att reagera med att gräla med eleven. Om läraren däremot säger till eleven att hon eller han är arg så ligger det närmare till hands att försöka förstå ilskan och då fråga eleven varför denna är arg. Uppmärksamheten riktas då bort ifrån eleven som en aggressiv individ, utan uppmärksamheten fokuseras på beteendet istället för eleven. Bemötandet av eleven ska vara individuellt och det är då viktigt att vara lyhörd för elevens behov. Läraren måste dock
vara konsekvent i sitt handlande och vara tydlig så eleven vet vilka gränser som finns i skolan. Dessa gränser tydliggörs för eleverna genom att ge belöningar respektive sanktioner för deras sociala respektive kunskapsmässiga resultat. Som exempel på belöningar och sanktioner fick eleverna minusstreck för svordomar. Vid ett visst antal minusstreck fick eleverna som exempel inte följa med till badhuset. Däremot vid ett positivt beteende fick eleven en belöning som kunde bestå av att åka till badhuset. Elever med ett motoriskt oroligt beteende, som gör att de har svårt för att sitta stilla och koncentrera sig, bemötte lärarna så här. Även här ansåg lärarna att det var viktigt med en rak kommunikation till eleverna samt att inte ge dem valmöjligheter, då detta kunde skapa mer oro för eleverna.
Det är oerhört viktigt att eleverna får veta vad som var början och slutet på en arbetsuppgift. I arbetet som eleven ska göra är det viktigt att det finns en struktur och framförhållning och mål. Detta kan till exempel bestå av att i början på lektionen få reda på hur många uppgifter som ska räknas. Lärarna menar att det är viktigt att sätta upp ramar och strukturer i skolarbetet, då detta skapar en trygghet för eleverna som på detta sätt får veta vad som förväntas av dem.
Det ska även finnas individuella lösningar för eleven. Dessa kan bestå av hörselskydd, en matta av kulor som kan sättas på elevens stol, få lov att använda sina händer till att bygga något eller bara att få känna på olika saker. Att sätta upp en skärm som skärmar av klassrummet kan vara till hjälp, då eleven kan få arbeta ostört.
Ibland behöver eleverna få lov att drömma sig bort
Lärarna måste även vara flexibla i sitt arbete och bedriva en blandad undervisning. Detta innebär att kunna avbryta skolarbetet vid behov och låta eleverna få gå ut och röra på sig. Att få gå ut och röra på sig är ett bra sätt att få utlopp för sin motoriska orolighet.
5.2.4 Inåtagerande elever
I denna kategori ingår elever som har ett tyst och blygt eller ängsligt och undfallande beteende. Att bemöta elever som har ett tyst eller blygt beteende kan vara svårt, en av lärarna sa i intervjun att:
Det är viktigt att som lärare rannsaka sig själv efter skoldagens slut och då tänka igenom om den tysta och blyga eleven hanns med. Som lärare måste man försöka hitta strategier och tid till att prata med dem. Ett sätt att bemöta eleven på är t.ex. intressera sig för vad eleven har ritat eller skrivit i skolan. Det är också värdefullt att vara tydlig i sitt förhållningssätt till eleven. Man måste hitta en balans mellan sig och eleven och ibland får läraren smyga sig på. Genom att stärka och bekräfta eleven kan läraren bygga upp ett förtroende mellan dem. Enkla frågor till eleven om hans eller hennes intresse kan skapa en gemenskap. Detta kan innebära att om eleven får prata om något som den behärskar så vågar han eller hon prata mer i andra sammanhang. Därför ska läraren ta sig tid till att lyssna och prata med eleven. En av lärarna använder sig ibland av ”dragarbarn” då de här eleverna kan hjälpa till att ta kontakt med den tysta och blyga eleven som då kan få denna till att våga börja prata. Acceptera att det finns elever som i sin personlighet är blyga men glöm inte bort den utan låt eleven bli sedd för den person som den faktiskt är.
Att vara blyg kan innebära att eleven ligger lågt och håller igen för att inte väcka uppmärksamhet. Läraren kan föregå med ett gott exempel och visa hur man beter sig och därigenom hjälpa den blyga eleven på traven genom en konstruktiv återkoppling med positiv förstärkning. Eleven behöver lära sig att omvärlden inte är ond utan god och att se det positiva snarare än det negativa. Är eleven positiv blir den positivt bemött av sin omgivning.
5.2.5 Bemötande av elever som har ett ängsligt och undfallande beteende.
Här ansåg lärarna att det är viktigt att utgöra ett lugn och en trygghet för eleverna. Det är viktigt att få eleven att våga komma till läraren och berätta varför den är ängslig. Att få eleven att våga gå till sin lärare och berätta om sin ängslan innebär att den måste ha ett förtroende för sin lärare. Därför är det viktigt att läraren tar sig tid till att bygga upp ett förtroende mellan sig och eleven. Detta gör att eleven kan lita på läraren. Lärarna ansåg också att det var viktigt att bygga och skapa ett bra klimat för eleverna i skolan så att de kan känna sig trygga under sin skoltid. Våga vara nyfiken och ta reda på orsaken till varför eleven uppvisar ett ängsligt och undfallande beteende. En av lärarna uttryckte sig så här:
Spola tillbaka bandet och genom denna åtgärd ta reda på vad det är som har hänt och orsakat beteendet
I intervjun berättade en av lärarna om en elev som inte kunde läsa när den kom till skoldaghemmet. Efter att ha gått en kort tid på skoldaghemmet visade det sig att eleven kunde läsa, men att den hade blockerat sig så hårt i sin gamla skola. Denna blockering gjorde att eleven inte kunde läsa, men vid miljöbytet till skoldaghemmet släppte den. Detta innebär att ett positivt bemötande av varje elev utifrån dennes egna förutsättningar ger en tilltro till elevens möjligheter till utveckling på sina egna villkor.
5.2.6 Slutkommentar
Bemötandet och stämningen på skoldaghemmen var mycket positiv och välkommande. Lärarna var intresserade av ämnet och tog god tid på sig att besvara intervjufrågorna.
6 SAMMANFATTNING
I detta avsnitt genomför vi en sammanfattning.
6.1 Sammanfattning grundskola
Sammanfattningen bygger på fem lärarintervjuer i grundskolan. Lärarnas grundutbildningar och antalet verksamma år som lärare skiljer dem åt.
I resultatet framkom det att lärarna är eniga om att bemötandet är viktigt. Det framkom också att det har en stor betydelse att eleven blir sedd av läraren. Kroppsspråket har även en stor betydelse i bemötandet och detta innefattar också hur man talar till varandra samt även hur tonfallet är. Lärarna ansåg att ett negativt bemötande är när någon nonchalerar, kränker, tänker och talar nedvärderande. När en person sluter sig och det är svårt att nå den personen är det också negativt.
Det som skiljer lärarna åt i konfliktlösningar är att någon lärare startade lektionen med att lösa konflikten. En annan lärare startade upp lektionen för att sedan lösa konflikten med de inblandade. Innan dagen var slut frågade lärarna de berörda eleverna om problemet var löst. Det var en märkbar skillnad i resultatet om vad sladder innebär. En del lärare ansåg att sladdret kunde vara ett sätt för eleven att synliggöra sig själv. Någon lärare menade att det finns en annan orsak till sladdret och det var då viktigt att finna den bakomliggande orsaken till detta beteende.
Lärarna var eniga om att hur viktigt det är att se och ta hänsyn till de ängsliga och blyga eleverna. Gemensamt för lärarna är att inte skuldbelägga eleverna. Däremot hade lärarna olika metoder för att stödja eleven vid inlärningssvårigheter. Det viktigaste i detta var att ge eleven en självkänsla och självförtroende.
Lärarna skiljer sig åt genom att de agerar på olika sätt. Det framkom i resultatet att det är en känslig situation. De ansåg vikten av att ha goda relationer med sina kollegor. Resultatet visade att lärarna anser att det är viktigt att man vill varandra väl och kan försöka förstå motparten. De ansåg att förhållningssättet mellan människor bygger på värdegrunden och
människosynen. Skillnaden mellan lärarna är att en av lärarna menar att självkänsla och självförtroende är viktigare än kunskap.
6.2. Sammanfattning skoldaghem
Sammanfattningen bygger på fem lärarintervjuer i tre olika skoldaghem. Lärarnas grundutbildningar och antalet verksamma år som lärare skiljer dem åt.
I resultatet framkom att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse i mötet med eleverna. De anser att bemötande kan påverka eleverna i positiv eller negativ riktning. Lärarna på skoldaghemmen arbetar parallellt både med kunskapsinlärning och med elevernas sociala kompetens.
Alla lärare ansåg att i konfliktsituationer med eleverna är det viktigt att bemöta dem med lugn. Lärarna anser att det viktigaste är att inte visa aggressivitet mot eleven, då detta kan förvärra konflikten. Olikheterna i hur lärarna upplevde aggressivitet hos eleverna var att vissa lärare upplevde detta beteende som mycket slitsamt och tog hårt på den egna kraften. Elever med motoriskt oroligt beteende ansåg lärarna att det är viktigt med struktur och framförhållning för eleverna. Lärarna hävdade att det är viktigt med individuella lösningar för elever med motoriska oroliga beteenden, då dessa lösningar underlättar för eleven.
Det gemensamma för lärarna är att hitta strategier och tid för den tysta och blyga eleven. En lärares strategi är att efter skoldagens slut tänka igenom om den tysta och blyga eleven har fått någon uppmärksamhet under skoldagen. Lärarna anser att det är viktigt att respektera eleverna personligheter samt att stötta dem.
I resultatet visade det sig att lärarna menar att det är av stor vikt att den vuxne utgör lugn och en trygghet för eleverna. De fann också att det har en stor betydelse att bygga upp ett förtroende mellan lärare och elev. Vidare anser de att när förtroendet är uppbyggt är det lättare för eleven att berätta varför han eller hon är ängslig. Lärarna är mycket tydliga och samstämmiga i sina tankar om bemötande av dessa elever.
7 ANALYS
Under den här rubriken görs jämförelser mellan grundskolan och skoldaghemmen för att se likheter och skillnader.
7.1 Likheter och olikheter
Likheterna mellan grundskolan och skoldaghemmen är att sex av de intervjuade lärarna hade en lärarerfarenhet mellan 25-33 år. Varav tre lärare arbetade på grundskolan och tre arbetade på skoldaghemmen. De övriga fyra har arbetat som lärare mellan 3-5 år. Lärarnas grundutbildningar skiljer sig genom att några är förskollärare, mellanstadielärare, Sv/SO-lärare, Ma/NO-lärare samt en specialpedagog. Skillnaden mellan grundskolan och skoldaghemmen är också att lärartätheten är större på skoldaghemmen och att elevantalet är mindre. Detta innebär att lärarna har mer tid för den enskilde eleven, vilket betyder att lärarna som arbetar på skoldaghemmen har en större möjlighet att bygga upp en nära och tät relation till sina elever.
7.2 Bemötande
Lärarna på grundskolan och skoldaghemmen anser att ett positivt bemötande av eleverna är betydelsefullt. De ansåg också att det var mycket viktigt att ta sig tid till att lyssna på eleverna. Med ett aktivt lyssnande ansåg lärarna också att de kan hjälpa och förstå eleverna på ett bättre sätt. I resultatet hävdar lärarna att empati, lyhördhet och äkta engagemang är viktigt i bemötandet av eleverna. Vidare menar lärarna att det är viktigt att vilja varandra väl, att försöka förstå motparten och hos läraren ska det även ”klappa ett gott hjärta”. I våra resultat såg vi likheterna mellan grundskola och skoldaghem, där lärarna ansåg att det har en stor betydelse att vara medveten om bemötandets vikt. De menar att ett positivt bemötande gagnar elev medan ett negativt bemötande kan få stora konsekvenser som kan resultera i att eleven får dålig självkänsla. Detta i sin tur påverkar resultatet av skolarbetet och även det sociala samspelet med andra blir lidande.
7.3 Utåtagerande – konfliktlösning
Hur lärare bemöter konflikter skiljer sig mellan grundskola och skoldaghem. Våra frågeställningar till lärarna skiljer sig åt på den här punkten. Skillnaden mellan grundskolan
och skoldaghem är att lärarna på grundskolan försöker lösa konflikterna så fort som möjligt. Lärarna på grundskolan kan sätta igång lektionen för övriga elever för att sedan lösa konflikten med de elever som är inblandade i den. Ett annat alternativ är att de elever som konflikten avser får gå till grupprummet och med hjälp av läraren lösa konflikten. Läraren kontrollerar vid dagens slut att konflikten är avklarad och detta görs för att eleverna inte ska behöva gå hem med en olöst konflikt.
På skoldaghemmen anser lärarna att vid konflikter är det av stor vikt att bemöta eleverna med ett lugn för att inte förvärra situationen. När eleven har lugnat sig löser läraren konflikten tillsammans med eleven. Lärarna på skoldaghemmen arbetar med att sätta tydliga gränser och det innebär för eleverna att de får ta konsekvenser av sitt handlande.
7.4 Inåtagerande elever
Lärarnas bemötande av elever med inåtagerande beteende är att lärarna måste försiktigt närma sig eleven. De använder sig av olika sätt att försöka nå eleven. Likheterna mellan grundskolan och skoldaghemmen är att skapa ett förtroende och hitta gemensamma beröringspunkter mellan lärare och elev. Läraren kan nå eleven genom att engagera sig och samtala med eleven om hans/hennes olika intressen. När läraren visar ett genuint intresse av eleven byggs ett samarbete mellan lärare och elev och detta skapar tillit hos eleven.
Grundskolans och skoldaghemmens tillvägagångssätt skiljer sig åt i att nå fram till de inåtagerande eleverna. På grundskolan arbetar någon lärare med olika grupperingar och grupparbeten. Syftet med detta är att den inåtagerande eleven lättare ska kunna få kontakt med någon av de övriga eleverna. Då antalet elever i skoldaghemmen är färre än i grund-skolan använder sig en lärare på ett skoldaghem av beteckningen ”dragarbarn”, det vill säga barn som kan inspirera och ”dra” andra barn. För att kunna nå fram till den inåtagerande eleven tar läraren hjälp av ”dragarbarnet”. Detta är för att få den inåtagerande eleven att våga börja prata.
7.5 Lärarens negativa bemötande av elev – kollegas ingripande
Denna punkt kan vi endast analysera utifrån resultatet på grundskolan eftersom denna fråga inte berördes på skoldaghemmen.
Det framkom i resultatet att lärarna skiljde sig åt i svaren på den här frågan. Skillnaden mellan lärarna bestod i hur de skulle agera när de upptäckter ett barn som blir negativt bemött av en kollega. Denna olikhet är att någon lärare ska gå till den berörda läraren och fråga orsaken till beteendet. Däremot skulle andra lärare fråga försiktigt om orsaken till lärarens beteende. Anledningen till de olika svaren kan bero på osäkerhet eller rädsla hos läraren. En av orsakerna kan vara att inte vilja stöta sig med kollegan. En annan orsak till lärarnas agerande kan vara hur väl man känner kollegan. Det kan underlätta eller försvåra för läraren att ta upp en sådan känslig fråga med sin kollega som negativt bemötande av en elev utgör.
8 DISKUSSION
Vårt syfte med studien var att undersöka lärarnas uppfattningar om bemötandets betydelse mellan lärare och elever. I följande avsnitt diskuterar vi vårt resultat från litteratur, teorier samt våra undersökningar.
8.1 Sammanfattning
Vår undersökning visar att lärarna hade ett stort intresse av ämnet bemötande. Människosynen och värdegrunden ansåg lärarna vara mycket viktig, då detta påverkar bemötandet av elever i positiv eller negativ riktning. Den stora skillnaden mellan grundskolan och skoldaghemmen var att elevantalet är färre i skoldaghemmen samt att även personaltätheten är högre. Detta innebar att skoldaghemmens lärare till skillnad från grundskolans lärare, fick en större möjlighet att bygga en tät och nära relation till sina elever.
8.2 Diskussion
Enligt Juul och Jensen (2003) måste man se barnet för att kunna se bakom beteendet. Genom att erkänna och bekräfta skapas en känsla av att bli sedd. Lärare som delar en elevs intresse och glädje påverkar elevens självkänsla. En märkbar skillnad mellan grundskola och skoldaghem är att antalet elever i varje klass är färre i skoldaghemmen, vilket innebär att antalet relationer blir färre. Lärarna på skoldaghemmen får därför en större möjlighet att ”se barnet bakom beteendet” såsom Juul och Jensen skriver. Lärarna på skoldaghemmen har mer tid att bekräfta varje enskild elev än vad lärarna på grundskolan har vilket också påverkar elevens självkänsla och självförtroende.
Vi anser det är betydelsefullt att förstå vad antalet relationer är i en grupp och vad det innebär för den enskilde eleven. Vi vill belysa detta genom nedanstående exempel:
Uträkning på relationer: antal diagonaler (relationer), n = antal hörn (elever). Våra exempel:
10 elever – 1 = 9, (10 x 9) = 90 produkten dividerad med 2 medför 45 relationer 30 elever - 1 = 29, (30 x 29) = 870 produkten dividerad med 2 medför 435 relationer
Vi menar därför att det är av stor vikt att förstå skillnaden i att antalet personer inte är detsamma som antalet relationer. Vi hävdar därför att det är betydelsefullt för politiker, skolledning och lärare att förstå vad en ökning av antal elever i gruppen innebär. Detta påverkar avsevärt antalet relationer i gruppen, vilket i sin tur innebär att lärarna får färre möjligheter att bemöta och se varje elev.
Gustafsson (2004) skriver att hela livet är fullt av olika möten. Till stor del är det också dessa möten som gör livet meningsfullt. Hur motparten upplever mötet, är av stor betydelse när man möter varandra. Tala med varandra och inte till varandra. Detta är grunden för all kommunikation. Den skapar kontakter och kontakter skapar relationer. Vidare i boken kan vi läsa Hjalmar Gullbergs dikt:
Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möten borde vara så
Enligt Normell (2002) är intresse, respekt och bekräftelse tre viktiga komponenter när det gäller bemötande. Kinge (2000) skriver om Bateson att vi faktiskt till 50 procent är ansvariga för den kommunikation som pågår i förhållande till andra människor. Den gyllene regeln säger:
Utgå alltid ifrån dig själv och uppträd mot andra som du själv vill att de ska uppträda mot dig
Vi anser att kroppsspråket har en stor betydelse och säger väldigt mycket i bemötandet. Ostrowski (1998) skriver att kroppsspråket är en stor del av all kommunikation och sker genom uttrycksmedel som inte är verbala. Vi är av den åsikten att när den vuxne säger en sak med ord men ett annat med kroppen ger detta dubbla budskap. Nedan nämner vi ett exempel:
När barn som spiller ut mjölken och när den vuxne med rösten säger ”det gör ingenting” medan kroppen signalerar tvärtom
I sin bok skriver Normell (2002) att om den vuxnes budskap inte är entydigt, när orden säger en sak, rösten en annan och mimiken en tredje, blir barnen förvirrade. Det är viktigt för den vuxne att vara medveten om att vi på detta sätt kan sända ut signaler som påverkar barnet positivt eller negativt. De sociala konsekvenserna är mer betydelsefulla för oss än vad vi anar, där leende och nickningar har en stor betydelse. Brodin och Hylander (2002) anser att rösten
