Överlag visar intervjuerna att lärarna känner sig trygga i användandet av digi-tala verktyg i undervisningen. Sju av åtta beskriver att de känner sig trygga och bekväma med de digitala verktyg de är vana att använda. Endast L2 känner sig otrygg med användandet men använder ändå digitala verktyg i undervisningen. ”Jag har inte fått formell utbildning inom digitala verktyg så jag känner att jag skulle vilja ha mera kött på benen så jag kan känna mig trygg när jag arbetar med digitala verktyg ”. Vidare berättar L2 att användningen av digitala verktyg i undervisningen känns begränsade då hen har svårt att få fram nya sätt att undervisa med digitala verktyg på grund av begränsade kunskaper i det. Lärarna som känner sig trygga i användningen av digitala verktyg nämnde att de har fått någon typ av fortbildning. L1, L4 och L8 har fått fortbildning om hur digitala verktyg används i matteundervisningen medan L3, L5 och L6 har fått mindre introduktion och information om det digitala verktyget som ska användas, exempelvis bilder, filmer och Google klassrum. Endast L7 beskriver att hen har fått mycket utbildning och har jobbat under längre tid med digitala verktyg samt själv är IT-ansvarig på skolan. ”Jag är mycket positiv, jag är dri-vande i det” berättar L7 om sin känsla med att arbeta med digitala verktyg i matteundervisningen.
Förutom att dela in hur lärare uppfattar sig själva när de använder digitala verk-tyg i matematikundervisningen i två grupper, dvs trygga och otrygga och ge-nom att analysera deras förklaringar och upplevelser, så uppstod också olika underkategorier, som påverkat deras attityder till användning av digitala verk-tyg i sin matematikundervisning. Dessa är fortbildning, erfarenhet, personligt intresse, omgivningen, och tidsbrist, samt krångel i tekniken. Personliga upp-fattningar om sina kunskaper och den egna förmågan påverkar lärares attityder.
25
Figur 1: I figur 1 visas en modell över hur de olika påverkansfaktorerna förhåller sig till lärares an-vändning.
Lärarna beskriver att tidigare erfarenheter av själva användandet av digitala verktyg påverkat deras attityder. L1, L5, L6 och L8 berättar att tidigare erfa-renheter i användningen av digitala verktyg leder till säkrare användande. ”Om man har erfarenheter om digitala verktyg från början tror jag att man vill driva fram den till undervisningen” förklarade L6. ”För mig som kan inte kan så mycket om tekniken, när jag skulle använda den då känner jag mig lite osäker” förtydligade L6 sin upplevelse av hur hens erfarenheter kopplas till attityder i användningen av digitala verktyg.
På frågan om lärarna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper om digitala verk-tyg för att undervisa i matematikundervisningen svarade tre av sju lärare att de kände sig trygga i användning, L1, L3 och L6, upplevde att de hade otillräck-liga kunskaper och ville utveckla dem. De har dock fått fortbildning och känner sig trygga i användningen. L4 L5 L7 och L8 tyckte att de hade tillräckligt med kunskaper vad gäller de digitala verktyg som de använder i matematikunder-visningen. L7 och L8 beskriver att deras attityder till digitala verktyg har för-ändrats i och med samhällsutvecklingen. De anser att samhället har blivet mer digitaliserat, därför måste de följa med utvecklingen och anpassa undervis-ningen efter de digitala verktygen. L7 förklarar hur hens attityder förändrats
26
till att använda verktyg i undervisningen: ”Jag tycker vi måste ju också utveck-las med världen. Att vi inte står här och trampar och använder samma under-visningsformer. Vi måste hänga med tiden”. L4 och L7 tycker dessutom att personligt intresse för tekniken påverkar attityderna och inlärningen av använ-dandet av digitala verktyg. ”Om man har ett allmänt intresse för teknik från början tror jag att man kan lära sig den nya tekniken snabbare ” förklarar L4 om hur hens personliga intresse påverkar användandet.
Vidare beskriver samtliga lärare att deras attityder till användning av digitala verktyg blir påverkade av omgivningen, till exempel av andra kollegor i sko-lan. L3, L5, L6 och L8 upplever att omgivningen spelar stor roll för deras atti-tyder till användningen av digitala verktyg. ”Om mina kollegor använda digi-tala verktyg och lyckas bra med eleverna då vill man också testa med sina ele-ver ” beskriele-ver L5 om hur hon blir påele-verkad av kollegor”. L7, L1 och L4 upp-lever att de kan påverka andra kolleger i skolan genom att föra över nya kun-skaper till andra lärare på skolan och ge tips för användningen, på så sätt för de vidare sina attityder till användandet av digitala verktyg till andra kollegor. L4, L5 och L6 och L8 nämnde ytterligare att det är utbudet på skolan som gör att deras attityder har förändrats. De upplever att tillgången till digitala verktyg har blivet bättre jämfört med tidigare. ”Vi har nu datorer till alla eleverna, när vi har datorer då ska de komma till användning. Jämfört med förut då man måste låna datorerna och slåss om dem. Det är smidigare nu, jag har använt digitala verktyg mer nu än vad jag gjorde förr” förklarar L6 om hur omgiv-ningen påverkat hens attityder till användning av digitala verktyg.
Lärarna anser att tekniska problem som uppstår i användandet av digitala verk-tyg framkallar stress, eftersom de upplever en generell tidbrist i arbetet. Samt-liga lärare upplever att det är tidskrävande att lösa tekniska problem, vilken bidrar till att flertalet känner sig stressade när digitala verktyg inte fungerar som de ska. Lärarna upplever dessutom att de inte har tid och kunskaper att själva lösa de tekniska problemen i samband med användningen av verktygen. L1 beskriver att hen kan lösa enklare tekniska problem när det kommer till användning av digitala verktyg, ”Jag kan lösa basic tekniska problem men om det är mer avancerat då ta jag hjälp av en IT-ansvarig på skolan om verktygen
27
krånglar eller går sönder och detta tar tid”. L4 beskriver att hen klarar av att lösa problem som uppstår i användning av digitala verktyg eftersom hen är van vid det och har jobbat med dem så länge, förutom när själva apparaten går sönder eller delar behöver bytas, då måste hen skicka in den för lagning. Detta påvisar skillnaden mellan L1 och L4, där L1 har lägre förmåga att lösa de tek-niska problemen jämfört med L4. Det kan relateras till att L1 känner sig tryg-gare, men upplever sig fortfarande ha otillräckligt med kunskap. Medan L4 känner sig trygg och upplever sig ha tillräckligt med kunskap.
L2, som känner sig otrygg i sitt användande av digitala verktyg, berättar att mer än kunskap påverkar användningen i undervisningen, det handlar också om erfarenhet: ”om jag inte är van och osäker med det digitala verktyget så kommer jag inte använda den i undervisningen.” Hen känner på samma sätt som andra lärare i trygga gruppen. L2 upplever att ett personligt intresse inver-kar på attityderna till användning av digitala verktyg. L2 förklarar att digitala verktyg är bra men det krävs kunskaper i användningen för att det ska bli kva-lité och vara effektivt i undervisningen. L2 känner sig osäker i användning och upplever själv att hen har otillräckliga med kunskap. L2 känner dessutom att undervisning med digitala verktyg alltid måste ha en ”plan B” i bakfickan om tekniskt krångel uppstår.
Krångel skapar även stress för L2 då lektionen inte blir som har planerat, vilket leder till att lektionen blir av lägre kvalitet. L2 tycker därför att det ibland fun-kar lika väl att undervisa på det traditionella sättet. Privat använder inte L2 digitalta verktyg på förutom smartphone. L2 förtydligar att hen är positivt till att prova nya saker som digitala verktyg, men om hen upplever att de inte fun-gerar så kommer hen att återvända tillbaka till saker hen redan kan och är bra på. ”Jag tycker om att testa nya saker men om det jag testar inte funkar för mig så återvänder jag till de saker som jag är duktig och bra på” uttrycker L2 i sitt svar till frågan om faktorer som påverkar attityder till användning av digitala verktyg.
28