Lärares litteraturval

Lärarna som deltog i studien berättade att ett brett spektrum av skönlitteratur måste finnas tillgängligt för eleverna eftersom alla elever är olika och alla böcker inte passar alla. Cecilia berättade att hon anser att lärare bör hitta något som är aktuellt för eleverna och inte bara stanna i det gamla. I resultatet framkom det att lärarna var måna om att välja skönlitteratur som lät eleverna få upplevelser och jag anser att samtliga lärare valde skönlitteratur utifrån upplevelsen, vilket kan leda till att eleverna i deras klasser upplever läsningen som meningsfull och förståelsen för läsningen därmed ökar. Ingemansson (2016) lyfter nämligen i sin forskning att när lärare väljer bort den lustfyllda läsningen riskerar elevers läsförmåga att försämras. Detta indikerar på att lärarnas sätt att tänka kring valet av skönlitteratur i denna studie skiljde sig från vad Wintersparvs (2021) tidigare forskning visade. I Wintersparvs (2021) forskning valde lärare skönlitteratur där kvantifierad kunskap kunde mätas, lärarna valde alltså bort den lustfyllda läsningen vilket inte var fallet i denna studies resultat.

Skönlitteratur behandlar många olika ämnen, vilket gör att läsaren kan välja bok utifrån intresse. När läsaren får välja bok som ligger nära deras verklighet främjar det motivationen för läsningen (Öhman, 2015). Rosenblatt (2002) problematiserar att fler lärare borde göra sina elever medvetna om det breda spektrumet av böcker för att ge elever möjligheten att uppleva en mängd olika litterära verk. Även Ingemanssons (2016) forskning visar på att lärarna bör göra eleverna medvetna om olika genrer som eleverna normalt inte finner själva. Resultatet i studien tyder på att lärarna var väl medvetna om det Rosenblatt (2002) och Ingemansson (2016) problematiserar och lärarna gjorde sitt yttersta för att eleverna ska få ta del av varierande skönlitteratur. Risken med när lärare inte visar eleverna ett brett spektrum av böcker, är att det kan leda till att eleverna inte vet vilken litteratur som finns tillgänglig som i sin tur leder till att de inte hittar litteratur som passar dem och motivationen för läsningen hämmas. Antonia lyfte utöver det breda spektrumet att hon tycker det är svårt att välja litteratur till en hel klass. Det blir lite av en balansgång att hitta böcker som ligger nära eleverna och lärarna får tänka noga innan de väljer litteratur. Lärarna menar att alla elever är olika och därför funkar olika litteratur med olika elever. Detta diskuteras även av Ingemansson (2016) och svårigheten som lärare upplever när de väljer skönlitteratur specificeras. Varför lärare kan uppleva en viss svårighet när det kommer till valet av bok och känner att det blir en balansgång beror på att lärare måste ta hänsyn till många olika faktorer i sitt val. Två av dessa faktorer kan exempelvis vara

27 svårighetsgraden på boken, den kan inte vara för svår eller för lätt samt att läraren alltid måste ha det pedagogiska sammanhanget i åtanke (Ingemansson, 2016). Jag upplever att det inte enbart är Antonia som känner oro inför valet av skönlitteratur och vill därmed problematisera kursplanens del i denna oro lärare kan infinna sig i. Kursplanen i svenskämnet är nämligen nästan ingen hjälp när det kommer till valet av litteratur eftersom det som finns beskrivet är endast ”[i] undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika

tider och skilda delar av världen” (Skolverket, 2019, s.257). Med detta ska eleverna ” [i] mötet med olika typer av texter . . . ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” (Skolverket, 2019, s.257). Det kursplanerna hjälper lärarna med är innehållet i litteraturen de ska välja. Det är svårt att bedöma om Skolverkets vaga hjälp är något positivt eller negativt för lärarna.

Det faktum att hitta litteratur som passar klassen kan upplevas svårt, är givet. Dock är det viktigt att välja skönlitteratur som intresserar eleverna eftersom litteraturen spelar en viktig roll i elevernas utveckling då den ger eleverna redskap att utforska sig själva (Langer, 2017). Läsningen av en skönlitterär bok kan nämligen förändra en elevs hela liv genom att boken uppenbarar en ny syn på olika fenomen (Rosenblatt, 2002) Får då inte lärarna tillräcklig stöttning med att välja litteratur kan det leda till att eleverna inte anser läsningen som sker i skolan som tillfredställande och går miste om möjligheten till att lära känna sig själva och världen runt om kring dem (Ivey & Broaddus, 2001). Det är inte bara Langer (2017), Ivey och Broaddus (2001) som belyser konsekvenserna när valet av skönlitteratur inte anpassas efter klass. Moley et al. (2011) skriver om hur läroplanens bristande hjälp kan vara en bidragande faktor till lärares osäkerhet kring valet som i sin tur leder till att elever upplever läsningen fråntagen personlig mening. Jag anser däremot att kursplanens frihet inte är något negativt med tanke på att det är lärarna som känner sin klass bäst och kan anpassa litteraturvalet efter klassens mognad och intresse. Det är inte människorna som utformat kursplanerna i svenskämnet som vet vad som passar alla klasser i hela Sverige. Även om litteraturvalet kan upplevas svårt lade ingen av lärarna skulden på kursplanen eftersom det är den som ger lärarna en stor frihet i valet av skönlitteratur. Beatrice berättade att hon ibland kan välja litteratur när det är något pågående i hennes klass. Hon tog upp ett exempel om att klassen hon var i har haft problem med mobbing och då ville hon ta upp detta och diskutera det med sina elever. Beatrice valde då en bok som handlade om just mobbing för att genom den diskutera klassens problematik. Om kursplanen i svenska redan sen innan skulle bestämt vilken litteratur lärare skulle läsa i sitt klassrum skulle

28

Beatrice inte haft möjligheten till att diskutera klassens problematik genom skönlitteraturen anser jag.

Lärares val av skönlitteratur kan vara en balansgång då lärarna både vill utmana eleverna, läsa klassisk litteratur och läsa litteratur som är nära elevernas egen verklighet. Det tar tid att välja den perfekta boken att läsa som både intresserar samtidigt som den låter eleverna uppleva och lära. Jag anser på ett likande sätt som Ingemansson (2016) att det är tur att det är just lärarna som känner sina elever som väljer skönlitteratur till klassrummen eftersom innehållet inte får vara för svårt eller för lätt samt att det måste fånga elevernas intresse.

6.2.2 Hur lärare beskriver skönlitteraturens betydelse och funktion i klassrummet

Att skönlitteraturens betydelse och funktion i klassrummet är väsentlig var samtliga lärare överens om. Lärarna menade att skönlitteraturen kan användas på många olika sätt och till många olika syften. Beatrice förklarade att skönlitteraturen kan till och med vara en förstärkning till andra ämnen utöver svenskämnet. Samtliga uttryckte på ett likande sätt att eleverna både kan få språkliga förebilder och personliga förebilder genom läsningen. Med detta menade lärarna att litteraturen inte enbart används för språkläran utan också för upplevelseläsningen, där eleverna får uppleva andra verkligheter och lära sig mer om vår komplexa värld. Ämnen som behandlar andra verkligheter kan enligt Catapano et al. (2009) forskningsresultat beröras genom skönlitteraturen. Att böcker med en mångfald av karaktärer och berättelser som elever kan leva sig in i ska alltså finnas tillgängliga för dem framkom både under intervjuerna med lärarna och i Catapano et al. (2009) forskning. Lärarna var medvetna om att en mångfald bland böcker på skolan måste finnas för att kunna stötta elevernas personliga utveckling och deras förståelse för omvärlden. Lärarnas förståelse för hur skönlitteratur kan stötta eleverna på många olika sätt väckte en trygg känsla hos mig eftersom läraren har ett stort ansvar i att vara med och bygga ett accepterande, utforskande och öppet klassrum där elevernas personliga utveckling stöttas på bästa sätt (Barton & Baguley, 2014).

Vilken funktion skönlitteraturen har i klassrummen är avgörande för elevernas fortsatta läsande eftersom en god läsupplevelse ökar elevernas lust att reflektera, berätta och ställa frågor om bokens innehåll (Chambers, 2011). Cecilia berättade att skönlitteraturens betydelse och funktion är större än vad människor utanför skolväsendet anar eftersom den genomsyrar en stor del i svenskundervisningen. Samtliga lärare berättade på ett liknande sätt som Lundberg och Herrlin (2014) att skönlitteraturen kan vara vägen till en värld av fantasi, kunskap och glädje

29 och därför anser båda parter att diskussionen av skönlitteraturen är en väsentlig del för att inte gå miste om allt gott litteraturen kan ge eleverna. När lärare involverar elevernas tankar och känslor i förståelsen av skönlitteratur påverkar det deras förståelse för läsningen positivt tyder Vargas (2017) forskning på. Jag anser att samtliga lärare som deltagit i studien var medvetna om att deras stöttning möjliggjorde för eleverna att sätta ord på sina upplevelser och tankar. Lärarnas medvetenhet innebar att alla använde skönlitteraturen flitigt i sin undervisning och gjorde sitt yttersta för att skapa goda läsupplevelser för sina elever.

Antonia berättade att läsningen kopplar samman tanken till texten. På samma sätt talade Dewey (1936) om läsningens dubbla relation som senare utvecklades av Rosenblatt (2002). Att textens mening skapas tillsammans med läsaren lyfter Rosenblatts (2002) transaktionella teori. Teorin står för att det inte finns en konkret mening i den skönlitterära texten utan att texten och läsaren har en ömsesidig relation. Lärarna berättade att texten väcks till liv när eleverna får diskutera textens innehåll. Det är då tankar och reflektioner uppstår menade dem. Antonia berättade att läsningen och diskussionen runt den blir en träning för eleverna att koppla sina tankar till texterna de läser. Arbetet kring litteraturen bidrar alltså till en djupare förståelse och hjälper eleverna att utvecklas tankemässigt anser både Antonia och Langer (2017). Dock behöver eleverna hjälp med att sätta tankarna i rörelse och där kan läraren vara en brygga som sammanbinder texten och eleverna för att sedan ge mening åt tecknen på sidan (Rosenblatt, 2002).

6.2.3 Väljs skönlitteratur bort?

Majoriteten av lärarna var tydliga med att det inte finns skönlitteratur som är olämplig och att lärarna inte är ”rädda” för att läsa någon typ av bok. Det är vad läraren gör det till och hur läraren använder boken berättar Cecilia. Elevernas inställning till olika böcker och läsning kan enligt Chambers (2011) på ett likande sätt som Cecilia förklarar det, påverkas av hur böckerna presenteras av läraren. Vad läraren gör det till kan alltså utgöra om eleverna blir positivt eller negativt inställda till en bok menar både Cecilia och Chambers (2011). Böcker som möjligtvis valdes bort var sådana som inte intresserade mellanstadieeleverna. Det var enligt lärarna oftast böcker som var skrivna för äldre elever på högstadiet. När lärarna berättade att böcker för högstadieelever väljs bort började jag tänka på hur elever som behöver och vill utmanas i läsningen eventuellt inte får möjligheten till det om just dessa böcker väljs bort. Det finns också en risk i att använda sig av böcker skrivna för äldre elever men jag anser att ett mindre antal

30 böcker skrivna för äldre elever hade gjort mer nytta än skada på ett bibliotek för mellanstadieelever.

Studies resultat indikerade att samtliga lärare var överens att om man väljer böcker som kan kännas lite obehagliga och väcker tankar och frågor är det viktigt att förbereda sig väl innan läraren sätter en sådan bok i händerna hos eleverna. Är läraren förberedd på bokens innehåll kan hen styra diskussionen bra med eleverna. Det som också lyftes av lärarna som viktigt när de arbetar med böcker som väcker tankar och frågor var att låta läsandet ta tid. Det måste ha mer tid i klassrummet för att kunna besvara alla frågor som uppstår och bearbeta dessa ordentligt. När läraren ger eleverna tid och utrymme till reflektion över bokens innehåll påverkas det deras förståelse för läsningen positivt (Varga, 2017). Har läraren tid för diskussionen och är förberedd på den ska inte läraren avstå från böcker som kan upplevas obehagliga. Cecilia menar att läraren ska kunna ta tag i det som känns obehagligt men då göra det på ett genomtänkt sätt. Detta innebär att lärares stöttning när en bok läses kan leda till att elever får en djupare förståelse för innehållet som låter eleverna uppleva berättelsen från fler perspektiv (Varga, 2017).

Att samtala med elever om olika böckers innehåll är viktigt påstår alla lärare. Som ett exempel lyfte Cecilia elevernas frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Dessa ämnen anser jag lärare kan diskutera och borde diskutera utan att det ska behöva kännas obekvämt. Upplever lärare trots allt en känsla av osäkerhet kring detta säger Antonia att det blir lättare genom att hitta ett sammanhang där böcker av den karaktären passar, exempelvis under sexualundervisningen. Återigen ska lärare alltså inte backa från olika ämnen utan lärare måste våga prata om sådant som eleverna funderar på. Att finnas där för elevernas frågor och tankar anser jag som viktigt. Läsning handlar om att läsaren, som i detta fall är eleverna söker meningen med texten eller att textens mening inpräglas i eleverna (Rosenblatt, 2002). Finns inte läraren där och hjälper till att skapa mening hos eleverna kan förståelsen för bokens innehåll bli betydelselös. Rosenblatts (2002) transaktionella teori handlar om vad som sker mellan läsaren och texten, vilket Langer (2017) tolkar som världar där läsaren kan leva sig in i. Dessa världar är resultatet av den pågående processen mellan jaget och texten (Langer, 2017). Vad som händer mellan dessa två parter kan exempelvis väcka starka känslor hos eleverna och då är det lägligt att läraren finns där som stöttning. Läraren ska aldrig lämna elevernas tankar åt sitt öde.

31

6.3 Vidare forskning

Studien behandlar hur lärare beskriver sina litteraturval och vad dessa val grundar sig på. Valen anpassas främst efter lärares specifika elevgrupp och det går inte generalisera valet av litteratur. Vilken bok som passar vilken klass är individuellt, eftersom alla elever är olika precis som vi vuxna. Det är viktigt att läraren lär känna sin elevgrupp och skapar relationer till sina elever för att kunna anpassa litteraturvalet efter dem, men också efter ämnet läraren vill behandla. En intressant vidare forskning skulle därför vara att få mer kunskap om hur lärare arbetar med skönlitteraturen för att bemöta specifika dilemman eller frågeställningar i klassen. Det kan exempelvis handla om hur värdegrundsfrågor behandlas genom litteraturen i de olika ämnena i skolan. Resultatet från den nya forskningen skulle kunna jämföras med denna studies empiriska resultat. Jag upplever att mycket av tidigare forskning som handlar om skönlitteraturens syfte i undervisningen utgår från ett lärarperspektiv. Det skulle därför också vara intressant, utöver lärarperspektivet, att få mer kunskap om hur eleverna upplever lärares användning av skönlitteratur. Vidare forskning skulle kunna handla om hur eleverna upplever skönlitteraturens användning och ifall eleverna uppskattar när skönlitteraturen används för att bemöta värdegrunden.

En ytterligare vidare forskning som skulle kunna bidra med mer kunskap kring detta ämne är hur skolan beslutar om böcker som ska finnas i skolans bibliotek. Möjliga forskningsfrågor som skulle kunna ställas; Är det skolbibliotekarien i samråd med rektor som beslutar? Har eleverna möjlighet att vara med och bestämma vilka böcker som ska finnas i biblioteket?

32

Referenslista

Barton, G., & Baguley, M. (2014). Learning through story: a collaborative multimodal arts approach. English Teaching: Practice and Critique 13(2), 93–112. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1042519.pdf

Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i fyra

gymnasieklasser. [Doktorsavhandling]. Lunds universitet.

Bruchfeld, S., & Levine, P. (2015) Om detta må ni berätta: en bok om förintelsen i Europa 1933-1945. Regeringskansliet

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Liber

Catapano, S., & Fleming, J., & Elias, M. (2009), Building an effective classroom library.

Journal of Language and Literacy Education, 5(1), 59–73.

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1068161.pdf

Chambers, A. (2011). Böcker inom oss och omkring oss. Rabén & Sjögren.

Dewey, J. (1936). Människans natur och handlingskraft. Natur och Kultur

Ingemansson, M. (2016). Lärande genom skönlitteratur: Djupläsning, förståelse, kunskap. Studentlitteratur

Ivey, G., & Broaddus, K. (2001).” Just plain reading”: A survey of what makes student want to read in middle school classrooms. Reading Research Quarterly, 36, 350-377. https://www.jstor.org/stable/748056?seq=1#metadata_info_tab_contents

Kjærstad, J. (2004). Sju grunner til å lese romane. I: förf:s Menneskets nett. Aschehoug.

Kvale, S., & Birkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur Langer, J. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär

förståelse. (2 uppl). Daidalos AB

Lundberg I., & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 3 uppl.).

Natur & Kultur

Moley, P. F., & Bandre, P. E., & George, J. E. (2011). Moving beyond readability: Considering choice, motivation, and learner engagement. Theory into Practice, 50, 247–253. doi: 10.1080/00405841.2011.584036

Persson, M. (2012). Den goda litteraturen, samtida föreställningar om litteratur och läsning. Studentlitteratur

Rosenblatt, L. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Studentlitteratur Skollagen, 2010:800. Lag om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk

33

verksamhet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. (6 uppl). Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/pdf420 6.pdf

Skolverket (2016). Att läsa och förstå: Läsförståelse av vad och för vad? Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3694

Skolverket (2017). Kommentarmaterialet till kursplanen i svenska: reviderad 2017. (3 uppl).

Fritzes förlag.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cbd0/1553967463681/pdf3808 .pdf

Wintersparv, S. (2021) Teaching the Reading Experience - Upper Secondary Teachers’ Perspectives on Aesthetic Aspects of Literature Teaching. [Doktorsavhandling] Umeå Universitet

Varga, A. (2017) Metacognitive perspectives on the development of reading, comprehension:

A classroom study of literary text-talks. Literacy, 51(1), doi:10.1111/lit.12095

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-

forskningssed_VR_2017.pdf

Williams, N. L., & Bauer, P. T. (2006). Pathways to affective accountability: Selecting, locating and using children’s books in elementary school classrooms. The Reading Teacher, 60(1), 14–

22. doi: 10.1598/RT.60.1.2

34

Bilaga 1 - Intervjufrågor

Jag kommer att utgå från en förberedd intervjumall med möjlighet till utvecklande av svar. Fokus under intervjun kommer vara på litteraturvalen som görs av läraren.

BAKGRUNDSFRÅGOR:

Ditt namn, ålder och kön? Vilken utbildning har du gått? När gick du lärarutbildningen?

Hur länge har du varit verksam lärare? Vilka ämnen undervisar du i?

FRÅGOR OM LÄRARES VAL AV SKÖNLITTERTUR I UNDERVISNINGEN:

Hur använder du skönlitteratur i ditt klassrum?

Följdfrågor: kan du berätta mer om varför du använder litteraturen på detta sätt?

Vad är din inställning till skönlitteraturens betydelse i undervisningen?

Följdfrågor: kan du berätta mer om din inställning?

Hur resonerar du kring dina val av skönlitteratur till din undervisning?

Följdfrågor: vad är det som gör att du resonerar du på detta sätt?

Vad är det som kan påverka ditt val av skönlitteratur?

Följdfrågor: Varför påverkas ditt val av dessa/denna faktorer/faktor?

Finns det skönlitteratur du avstår från att använda?

Följdfrågor: Vad för litteratur?

Följdfrågor: Kan du berätta mer om varför du avstår från denna typ av litteratur?

Anser du att det finns lämplig och icke lämplig litteratur att använda i klassrummet?

Följdfrågor: om ja: kan du ge exempel på lämpligt eller icke lämplig litteratur? Följdfrågor: vad gör litteraturen lämplig/icke lämplig enligt?

35

Bilaga 2 – Samtyckesblankett

Hej! Jag studerar till grundlärare 4–6 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är att undersöka hur lärare beskriver sitt val av skönlitteratur och vad dessa val grundar sig på.

Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att göra kvalitativa intervjuer med svensklärare. Jag kommer intervjua, anteckna samt ljudinspela intervjun.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas för forskning.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar

Julia Warda

Kontaktuppgifter

waju1716@student.ju.se, 0707499704

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Accepterar du att delta i studien?