”Lämna aldrig tankar åt
sitt öde”
En kvalitativ studie om hur några grundlärare i årskurs 4–6 väljer
skönlitteratur till sin undervisning och vad dessa val grundar sig på
KURS: Examensarbete för grundlärare 4–6, 15hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 FÖRFATTARE: Julia Warda
EXAMINATOR: Jenny Siméus TERMIN: Vårterminen 2021
Examensarbete för grundlärare 4–6, 15hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6
Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Julia Warda
”Lämna aldrig tankar åt sitt öde” – En kvalitativ studie om hur några grundlärare i årskurs
4–6 väljer skönlitteratur till sin undervisning och vad dessa val grundar sig på.
Antal sidor: 31
Syftet med studien var att öka kunskapen om hur grundlärare i årskurs 4–6 resonerar om valet av skönlitteratur i sin undervisning och vad dessa val grundar sig på. Frågeställningarna i studien är följande:
• Hur beskriver lärarna skönlitteraturens betydelse och funktion i sin undervisning? • Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitterära böcker?
Som metod för att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med fyra grundlärare från tre olika län som har ett särskilt intresse för skönlitteraturen i sin undervisning.
I resultatet framgår att det som påverkar lärarnas litteraturval allra mest är deras elever. Dock upplever lärarna att det kan vara svårt att hitta skönlitteratur som passar alla elever och poängterar därför vikten av att ha tillgång till en variation av skönlitterära böcker. En annan aspekt som lärarna uppmärksammade som betydelsefull var att själva vara pålästa om boken för att kunna diskutera innehållet och svara på elevernas frågor.För tankar skall aldrig lämnas åt sitt öde menade lärarna.
Sökord: Skönlitteratur, litteraturval, svenska, litteraturundervisning, årskurs 4–6 JÖNKÖPING UNIVERSITY
Degree Project for Teachers in Primary School Years 4–6, 15hp
Teacher Education program for Primary Education – School years 4-6 Spring semester 2021
ABSTRACT
Julia Warda
“Never leave thoughts to their fate” – A qualitative study on how elementary school
teachers choose literary fiction for grades 4-6 and the methods they use to make these decisions.
Pages: 31
The aim of this study was to increase the understanding of the selection process used by elementary school teachers for literary fiction and their reasoning behind it.
The following questions are included in this study:
• How do teachers describe the meaning and function of literature in their teaching? • What factors do teachers consider in their choice of fiction?
Semi-structured interviews have been used as a research method. The interviews were conducted with four elementary school teachers from three different schooling districts in Sweden. The teachers selected were responsible for choosing the literary fiction.
The results show that the teacher’s choices are made for the benefit of the students. However, teachers experienced difficulties finding literature that suits every student. It is important that the reading selection is varied.
Another important aspect that was highlighted during this study was that teachers themselves are knowledgeable and well-read on the subject. This enhances their ability to answer student’s questions and to further academical discussions. Like the teachers said, thoughts should never be left to their fate.
Keywords: Literary fiction, choice of fiction, Swedish, literature teaching, grades 4–6 JÖNKÖPING UNIVERSITY
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
2. Bakgrund ... 3
2.1 Litteraturläsning i skolan ... 3
2.2 Hur valet av skönlitteratur påverkar oss ... 4
2.3 Tidigare forskning om skönlitteratur och dess betydelse ... 5
2.3.1 Personlig utveckling genom skönlitteratur ... 5
2.3.2 Skönlitteratur, en begränsad värld ... 6
2.3.3 Möjligheten att närma sig skönlitteraturen ... 7
2.4 Mötet mellan läsaren och tecken på sidan – Transaktionell teori ... 8
3. Syfte och frågeställning ... 9
4. Metod ... 10
4.1 Kvalitativ metod ... 10
4.2 Urval ... 11
4.3 Genomförande ... 12
4.4 Bearbetning och analys ... 13
4.5 Etiska överväganden ... 14
4.6 Tillförlitlighet och äkthet ... 14
5. Resultat ... 16
5.1 Vad påverkar lärarnas val av skönlitteratur? ... 16
5.1.1 Spektrumet av böcker ... 16
5.1.2 Att känna sig begränsad på grund av skolans resurser ... 17
5.1.3 Eleverna, den största faktorn ... 18
5.2 Hur lärare beskriver skönlitteraturens betydelse och funktion i klassrummet ... 19
5.2.1 Skönlitteraturen, en essentiell komponent för lärarna ... 19
5.2.2 Uppleva genom skönlitteratur eller använda den i språklära, eller både och? ... 19
5.2.3 Skönlitteratur som diskussionsunderlag ... 21
5.3 Väljs skönlitteratur bort? ... 22
5.3.1 Inget är olämpligt om läraren är förberedd ... 22
5.4 Resultatsammanfattning ... 23
6. Diskussion... 24
6.1 Metoddiskussion ... 24
6.2 Resultatdiskussion ... 25
6.2.2 Hur lärare beskriver skönlitteraturens betydelse och funktion i klassrummet... 28 6.2.3 Väljs skönlitteratur bort? ... 29 6.3 Vidare forskning ... 31 Referenslista ... 32 Bilaga 1 - Intervjufrågor ... i Bilaga 2 – Samtyckesblankett ... i
1
1. Inledning
Lärare har stor makt, om nästan inte all makt gällande val av skönlitteratur i klassrummet. Detta innebär att det är viktigt att lärare vet att skönlitteraturen kan hjälpa till att ge svar på elevernas frågor som kan handla om moral, identitetssökande, döden, mobbing, sexualitet eller droger och berusning. Skönlitteratur kan fungera frigörande, så att eleverna förstår att de inte är ensamma. Dock står lärare idag fortfarande och väger mellan synen på litteratur som ett traditionellt litterärt bildningsämne eller mer nytänkande avseende litteraturens roll i undervisningen (Bergman, 2007).
Vägen till att välja skönlitteratur som till slut används i klassrummet kan skapa dilemman hos lärare. För vissa kan bokval vara ett utmanade beslut och för andra ett okomplicerat val. Vilken bok lärare ska välja finns inte tydligt angivet i kursplanen för svenska heller. Det som framgår är ” [i] undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen” (Skolverket, 2019, s.257). Med detta ska eleverna ” [i] mötet med olika typer av texter . . . ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” (Skolverket, 2019, s.257). Valet av skönlitteratur kan möjligtvis baseras på böcker som behandlar frågor och väcker tankar för att utveckla elevernas identitet samt förståelse för omvärlden. Genom att välja och använda relevant skönlitteratur för att bemöta olika ämnen kan dörren öppnas till tankar och funderingar som eventuellt kan väcka starka känslor hos elever.
Valet av skönlitteratur behöver inte enbart utgå från att stötta elevernas personliga utveckling. Dock har lärare i skolan länge odlat en syn på läsning som något självklart gott. Förr ”skulle litteraturen göra eleverna till fosterländskt sinnade medborgare” (Persson, 2012, s.16). Idag ska läsandet göra eleverna till empatiska, toleranta och demokratiska medmänniskor. I båda fallen kopplas läsning ihop med moral. Litteraturen är god och genom att läsa den blir eleverna goda människor. Detta är myten om den goda litteraturen enligt Persson (2012).
Allt detta ligger till grund för denna studie då syftet är att undersöka hur grundlärare resonerar kring valet av skönlitteratur i deras undervisning och vad dessa val grundar sig på. Under min utbildning i svenskämnet på högskolan berördes sällan frågan om hur vi som framtida lärare ska resonera kring val av skönlitteratur till vår undervisning. Detta gör att jag uppfattar valet av skönlitteratur som något utmanade. Min förhoppning med denna studie är att bidra till att valet av skönlitteratur inte behöver upplevas komplicerat och att lärare vågar läsa mer varierad skönlitteratur för att bemöta många av elevernas frågor och med detta bidra till deras
2 kunskapsutveckling. Därför har jag valt att göra en kvalitativ studie där jag intervjuar fyra grundlärare som arbetar med skönlitteratur i sin undervisning.
3
2. Bakgrund
Bakgrunden består av fyra delar. I den första delen (2.1) presenteras litteraturläsning i skolan utifrån dagens läroplan och skollag. Sedan följer delen (2.2) där definitionen av det centrala begreppet skönlitteratur förklaras och hur valet av skönlitteratur och läsningen påverkar oss människor. Det tredje avsnittet (2.3) är en sammanfattning av tidigare forskning om skönlitteraturens betydelse i undervisningen. Sista delen i bakgrunden (2.4) är en presentation av studiens vetenskapliga teori.
2.1 Litteraturläsning i skolan
Litteraturens roll i kursplanen för svenska är stark då syftet är att eleverna dels ska få möta och få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen och dels ska eleverna få rika möjligheter till att läsa och upptäcka glädjen genom att förflytta sig i tid och rum och ta del av andras berättelser med hjälp av litteraturen (Skolverket, 2017). Eleverna ska genom att läsa och analysera skönlitteratur för olika syften utveckla sitt språk, den egna identiteten samt sin förståelse för omvärlden (Skolverket, 2019). Dessa kunskaper kan utvecklas i samspel med andra genom att föra diskussioner om livsfrågor utifrån den lästa litteraturen. Litteraturen utvecklar inte bara kunskaper, den kan också bli en källa till tröst och stöd för elever som söker svar på frågor om sitt liv och sin omvärld (Skolverket, 2017). Eleverna ska ha möjlighet att fritt uttrycka alla sina frågor som rör honom eller henne och dessa frågor ska tillmätas betydelse i förhållande till elevernas ålder och mognad (SFS 2010:800). När ingen annan i ens närhet kan svara på svåra frågor som handlar om identitetssökande, döden, mobbing och sexualitet kan litteraturen ge svar (Skolverket, 2017). Trots att litteraturen både kan ge svar och tröst har litteraturläsningen i skolan drabbats av en legitimeringskris vilket innebär att litteraturen måste på ett annat sätt än tidigare explicit förklara sitt ”nyttovärde” (Persson, 2012). Lärarna som arbetar med litteraturläsning finner ingen stöttning i att motivera sitt val av skönlitteratur eftersom det i kursplanerna inte anges vilken litteratur som ska läsas eller hur litteraturundervisningen ska utformas. Detta leder till att lärare väljer olika litteratur och arbetar med den på olika sätt, vilket innebär att elevers kunskaper beror på vilken lärare som ansvarar för ämnet (Öhman, 2015).
Anledningen till att elever ska läsa litteratur i skolan handlar framför allt om idéer om det svenska kulturarvet och den svenska nationella identiteten (Persson, 2012). Det talas alltså
4 mycket om kultur och kulturarv i styrdokumenten som leder till det viktiga målet för skolan som är att skapa goda demokratiska medborgare (Persson, 2012). I styrdokumenten står det att skolans uppdrag är att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva, verka och orientera sig i en komplex verklighet (Skolverket, 2019). Kulturen är inte enbart svaret på frågan om litteraturläsning i skolan. Litteraturläsning ger upplevelser och kunskap, är språkutvecklande och stärker såväl den personliga som den kulturella identiteten (Persson, 2012). Skolan ska alltså ge stöd och stimulans så att eleverna får möjligheter till att utvecklas så långt som möjligt, både kunskaps - och personlighetsmässigt (SFS 2010:800).
2.2 Hur valet av skönlitteratur påverkar oss
Lärares val av skönlitteratur är en viktig del eftersom läsning av skönlitteratur påverkar människor på många olika sätt. Till vardags beskriver vi känslor som väcks genom läsningen med ord som nöje, spänning, glädje och lust. Nöjet med att läsa ligger i att upptäcka allt som vävts in i boken (Chambers, 2011). Läsningen ger oss kunskap, konfronterar läsaren med värderingar, får läsaren att se nya sammanhang, övar fantasin och fungerar språkutvecklande (Persson, 2012). För att få en djupare syn av läsning använder sig Persson (2012) av en metafor där författaren jämför läsandet med en chokladkartong. Persson (2012) förmedlar att samma slags barnsliga glädje som uppstår när någon öppnar en chokladkartong, är likt den glädjen som uppstår när läsaren slår upp första sidan i en ny bok. Boken erbjuder på liknade sätt som chokladkartongen olika smaker och njutningar (Persson, 2012). Läsning innebär alltså så mycket mer än att bara låta ögonen löpa över tryckt text för att dechiffrera den. Läsandets cirkel består av en mängd olika aktiviteter och avkodning av ord är bara en av dem (Chambers, 2011). Litteraturläsningen har många positiva egenskaper och unika förtjänster även om nyttan i att träna språklära, ordkunskap och kommunikativ förmåga räkans bort. Det viktigaste i skönlitteraturen är berättelsen den förmedlar till läsaren (Öhman, 2015).
En god skönlitterär bok skiljer sig från en god facklitterär bok genom att den behåller en gåtfull rest, ett obeskrivbart moment som paradoxalt nog är historiens viktigaste beståndsdel. Även om en romans innersta kärna är outsäglig, så är den nyttig (Kjærstad, 2004, s.125–126)
Litteraturen spelar en viktig roll i våra liv, ofta utan vår vetskap. På likande sätt som Kjærstad (2004) beskriver skönlitteraturens nyttighet redogör Langer (2017) för att litteraturen ger oss förutsättningar att utforska både oss själva och andra. Berättelserna ger oss redskap inte bara för att se oss själva, utan även att återskapa oss. När intellektuell provokation möter det
5 mänskliga och låter oss se tankar, tro och handlingar ur många olika vinklar, är litteraturen som bäst (Langer, 2017). Genom berättelsen kan samband och sammanhang skapas mellan människor och platser med varandra i en kausal kedja. Öhman (2015) förklarar den kausala kedjan i berättelserna som en plats där berättelsen erbjuder oss olika perspektiv och sätt att se på tillvaron. Det är genom perspektiven som finns i skönlitteraturen läsaren får syn på sin egen verklighet (Öhman, 2015). Skönlitteraturen hjälper läsaren att utveckla idéer och få en djupare kunskap om oss själva och världen runt om. Detta innebär att läsandet av skönlitteratur kan skapa kreativa tänkare (Langer, 2017).
När den gynnsamma läsningen sker beror helt på vem det är vi talar om. Den kan ske när läsaren ligger i sin sköna säng, i väntan på ett tåg, på ett bibliotek eller ensam i sin favoritfåtölj. Dock är det enligt Chambers (2011) inte bara en fråga om yttre förutsättningar för lyckat läsande. Det handlar om mycket mer, så som om läsaren har den bok hen vill ha, vilket humör läsaren är på och om läsaren kommer bli störd eller inte. Allt detta präglas också av läsarens allmänna inställning till läsningen (Chambers, 2011). När allt detta påverkar läsaren utgör det läsningens sociala kontext, alltså faktorer som omfattar läsmiljön. För att kunna diskutera läsmiljön måste läsaren först välja en bok och vägen till att hitta skönlitteratur är inte alla gånger lätt. När läsaren väljer bok styrs hen av många olika faktorer så som variation och tillgång. Finns det färre böcker är chansen att hitta något läsaren vill läsa självklart mindre. Dock handlar valet av böcker inte enbart om att fysiskt få tag i en bok. Valet kan också påverkas av hur böckerna presenteras för läsaren eftersom det kan utgöra om läsaren blir positivt eller negativt inställd till en bok (Chambers, 2011).
2.3 Tidigare forskning om skönlitteratur och dess betydelse
Nedan presenteras tidigare forskning om skönlitteratur och dess betydelse. Den första delen (2.3.1) behandlar elevernas personliga utveckling genom användandet av skönlitteratur. I den andra delen (2.3.2) beskrivs skönlitteraturens användning och tillgänglighet både ur ett elev- och lärarperspektiv. Den avslutande delen
2.3.1 Personlig utveckling genom skönlitteratur
I tidigare forskning konstaterades att genom användandet av skönlitteratur kan lärare hjälpa elever att förstå deras plats i världen, hitta sin identitet och beskriva deras tankesätt och genom detta bidra till elevernas personliga utveckling (Barton & Baguley, 2014; Catapano et al., 2009). Att ge eleverna möjligheten till att involvera sitt känslomässiga liv i förståelsen av skönlitteratur för att kunna utvecklas lyfter också Varga (2017) i sin forskning som något viktigt. Varga
6 (2017) menar att när läraren ger eleverna utrymmet att reflektera över känslor som väcks under läsningen påverkar det deras förståelse för läsningen och det metakognitiva perspektivet på läserfarenheten positivt. Detta innebär att genom lärares stöttning kunde elever få en djupare förståelse för texten och med detta öppnades dörren till en värld fylld av fantasi och kunskap som tillät eleverna att se berättelsen från olika perspektiv. Lärares stöttning möjliggjorde för elever att sätta ord på deras upplevelser och känslor (Varga, 2017).
En ytterligare faktor som bidrar till elevernas personliga utveckling handlar om att ämnen som omfattar verkligheten, fantasin, nutiden, dåtiden, det personliga och det professionella bör beröras genom skönlitteraturen (Barton & Baguley, 2014). Böckerna som används i undervisningen ska alltså ha en mångfald av karaktärer och berättelser som elever kan leva sig in i (Catapano et al., 2009). Dessa ämnen ska beröras eftersom skolan är en samlingsplats för människor med olika bakgrunder, livserfarenheter och personligheter som är i en pågående process i livet där utforskning och utveckling av sin identitet står i fokus. Finns det klassrum på skolor där den personliga utvecklingen inte berörs kan det bli svårt för elever att hitta sig själva. Läraren är i detta fall en viktig kompentent för att vara med och bygga ett accepterande, utforskande och öppet klassrum där personlig utveckling inte begränsas (Barton & Baguley, 2014).
2.3.2 Skönlitteratur, en begränsad värld
I tidigare forskning framkom även att versionen av läsning eleverna upplevde i skolan var mer krävande och begränsad jämfört med läsningen som skedde i hemmen (Ivey & Broaddus, 2001). Utöver presentationen av elevs åsikter kommer i denna del en redogörelse för vad som påverkar lärares användning av skönlitteratur.
Lärares brist på kunskap om var de kan finna bra böcker som elever uppskattar samt tidsbrist är faktorer som sätter käppar i hjulet för användningen av skönlitteratur i klassrummet. Detta leder till att lärare vänder sig till traditionella läromedel då de anser att läromedlen är en tryggare källa till kunskap, eftersom de är utformade utifrån läroplanen (Williams & Bauer, 2006). Kursplanen i svenskämnet verkar bidra till att lärare har svårt med användningen av skönlitteratur eftersom den inte har tydliga riktlinjer för hur lärare ska arbeta med litteratur i klassrummet (Skolverket, 2019). Det kan innebära att lärare har svårt att förklara syftet med olika läsprojekt vilket leder till att lärares ovetande är en bidragande faktor till att elevers motivation och förståelse för syftet med läsningen påverkas negativt. Eleverna kan i vissa fall
7 uppleva att lärare använder skönlitteratur till att enbart fylla tid och rum i klassrummet (Moley et al., 2011). På grund av detta ansåg eleverna att läsningen som sker i hemmen var mer personlig och tillfredställande än läsningen som förekommer i skolans värld eftersom det fanns få tillfällen eleverna fick möjligheten till att lära känna sig själva och världen runt omkring dem genom skönlitteraturen. I stället kändes läsningen krävande, begränsad och fråntagen personlig mening (Ivey & Broaddus, 2001).
2.3.3 Möjligheten att närma sig skönlitteraturen
I vissa fall prioriterar lärare att välja kunskap som går att mäta i stället för den njutbara skönlitteraturen som låter eleverna få upplevelser och gör läsningen meningsfull samtidigt som den ger eleverna insikter och nya perspektiv på livet. Wintersparv (2021) förklarar att följden blir en ”halv” undervisning där lärarna utelämnar den litterära kompetensen. Varför lärarna valde att arbeta med skönlitteratur för att nå kvantifierade kunskaper ligger till grund för samhällets fokus på mätbarhet enligt Wintersparv (2021). En annan studie problematiserar på ett likande sätt som Wintersparv (2021) riskerna med lärares litteraturval. När lärarna väljer bort den lustfyllda läsningen riskerar enligt (Ingemansson, 2016) elevers förståelse för läsning och läsförmåga försämras. Både Ingemansson (2016) och Wintersparv (2021) lyfter att skönlitteraturens användning i undervisningen är avgörande för elever. Eftersom elever som enbart möter skönlitteratur där upplevelsen är bortplockad riskerar att gå miste om den personliga utveckling läsningen kan ge. Upplevelsen är trotts allt den främsta anledningen till att vi människor väljer att läsa skönlitteratur och när läraren inte ger elever chansen att närma sig skönlitteraturen som upplevelseläsningen blir litteraturundervisnigen borttagen mening och elevernas engagemang riskerar att minska (Wintersparv, 2021).
Att eleverna utvecklas genom skönlitteraturen tyder både Ingemanssons (2016) och Wintersparvs (2021) tidigare forskning på och det är upp till den enskilde läraren att ge plats åt läsupplevelser. Det är dock inte alltid lätt att arbeta med skönlitteratur på ett lustfyllt sätt eftersom det finns en del faktorer lärare måste ta hänsyn till, som tillexempel svårighetsgraden. Ingemansson (2016) menar att läraren som känner klassen bäst bör alltid välja böcker till sin klass eftersom innehållet inte får vara för svårt eller för lätt för åldersgruppen. Läraren ska också ha det pedagogiska sammanhanget i åtanke i valet av bok. Detta innebär att läraren ska välja böcker inte enbart utifrån svårighetsgrad utan också göra eleverna medvetna om olika genrer som eleverna normalt inte finner själva (Ingemansson, 2016).
8
2.4 Mötet mellan läsaren och tecken på sidan – Transaktionell teori
Syftet med studien är att undersöka lärares val av skönlitteratur och hur lärare beskriver skönlitteraturens betydelse i sin undervisning. Vilket innebär att få mer kunskap om skönlitteratur och dess betydelse i undervisningen vilket leder oss in på den transaktionella teorin. Här handlar det om texten i relation till läsaren och vad som händer mellan dessa två parter.
Den transaktionella ansatsen fick en större mening när den amerikanske filosofen, psykologen och pedagogen John Dewey började förespråka att transaktionen konstruerar en dubbel relation mellan människan och ting runt omkring. En av de viktigaste implikationerna i teorin är att kunskapen uppstår i relation mellan handlingar och konsekvenser. Detta betyder att kunskap är konstruerad och verklig på samma gång (Dewey, 1936).
Det behövs impulser för att väcka tanken, egga till reflektion och ge liv åt trosföreställningar. Men endast tanken iakttar hindren, uppfinner verktygen, uppställer målen, inriktar tekniken och förvandlar på så sätt impulsen till en konst som lever i tingen (Dewey, 1936, s. 146).
Dewey uttryckte tidigt att det inte bara är texten som utgör mening utan att tanken behövs för att ge liv åt den. Deweys transaktionella ansats utvecklades vidare av den amerikanska professorn Louise M. Rosenblatt som kom att påverka forskningsfältet om läsförståelseundervisning under 1960-talet (Skolverket, 2016). Att den tryckta sidan inpräglar sin mening som finns inbäddad i texten kallas interaktion vilket var synen på läsning under en längre tid. Att läsning uppfattats som en interaktion och inte transaktion ville Rosenblatt ändra på. Utgångspunkten i Rosenblatts (2002) transaktionteori är att det inte finns någon konkret mening i den skönlitterära texten och att det heller inte finns något som kallas en ”allmän” läsare. Den transaktionella teorin handlar alltså om att texten och läsaren har en ömsesidig relation där fokus ligger på läsarens och textens möte (Rosenblatt, 2002). I Rosenblatts (2002) teori likt Dewey (1936) finns det en dubbel relation där läsaren söker mening med texten eller att textens mening inpräglas i läsaren. Läsning är enligt (Rosenblatt, 2002) en konstruktiv och selektiv process över tiden i ett särskilt sammanhang. Rosenblatt (2002) gör en jämförelse med en spiralformad rörelse och relationen mellan läsaren och tecknen på sidan. Meningen skapas i ett givande och tagande mellan läsaren och tecknen på sidan (Rosenblatt, 2002).
I relation till lärarnas litteraturval och hur lärare arbetar med litteraturen innebär detta att lärarna kan påverka vad som sker när läsaren, som i detta fall är eleven, möter texten. Läraren kan alltså vara en slags brygga som sammanbinder texten och eleverna och ger mening åt den.
9
3. Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur grundlärare i årskurs 4–6 resonerar om valet av skönlitteratur i sin undervisning och vad dessa val grundar sig på. Syftet kommer uppnås genom att besvara studiens två forskningsfrågor: Utifrån det söker jag i studien svar på dessa frågor:
• Hur beskriver lärarna skönlitteraturens betydelse och funktion i sin undervisning? • Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitterära böcker?
10
4. Metod
Metodavsnittet består av sex delar. Inledningsvis presenteras val av metod (4.1) där den kvalitativa metoden beskrivs. Sedan presenteras urval av lärare (4.2). Efter det beskrivs genomförandet (4.3) av och inför intervjutillfället, följt av delen (4.4) där bearbetning och analys av materialet redovisas. Slutligen presenteras studiens etiska ställningstaganden (4.5), tillförlitlighet och äkthet (4.6)
4.1 Kvalitativ metod
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Varför den kvalitativa forskningsintervjun valdes var för att genom den kan intervjuaren söka kvalitativ kunskap, den syftar inte till kvantifiering. När den kvalitativa intervjun används är det intervjupersonen levda vardagsbild som är i fokus. Detta innebär att intervjun strävar efter fördomsfria beskrivningar och försöker förstå meningen hos fenomen i intervjupersonens livsvärld. Syftet med metoden är alltså att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av intervjupersonens livsvärld och utveckla mening ur hens erfarenheter. Den som använder den kvalitativa metoden arbetar alltså med ord och inte med siffror. (Bryman, 2018; Birkmann & Kvale, 2017). Kvalité är det som står i fokus och är relevant för denna studie. Den semistrukturerade intervjuformen används också för att avvikelse av frågorna intervjuaren tänkt ställa får förekomma. När intervjun utgår från denna form är det viktigt att ha med följdfrågor för att få det mest utvecklade svaret på frågan. Se bilaga 1 för intervjufrågor och tänkbara följdfrågor.
Ett alternativ till varför kvalitativa metoden användes i denna studie var för att både täcka faktaplanet och meningsplanet. Men för att kunna nå båda dessa plan är det nödvändigt att lyssna på vad intervjupersonen säger mellan raderna och utifrån det underförstådda budskapet försöka ”sända tillbaka det” till intervjupersonen och kanske få en omedelbar bekräftelse på om tolkningen är riktig eller ej. Det är intervjuades upplevelser som står i fokus och därför är det viktigt att intervjun kan vara flexibel (Birkmann & Kvale, 2017).
11
4.2 Urval
Snöbollsurvalet användes vid urval av lärarna till studien som i viss bemärkelse är ett slags bekvämlighetsurval. Urvalet utgår från ett icke-sannolikhetsurval vilket är ett paraplybegrepp som omfattar alla former av urval som inte görs utifrån sannolikhet (Bryman, 2018). Snöbollsurval innebär att jag initialt fått kontakt med ett mindre antal lärare som är relevanta för studiens syfte och använder dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter. Jag tillfrågande en verksam lärare och en rektor via mail och sedan en klasskamrat till mig. Rektorn vidarebefordrade mitt mejl till lärare hen visste hade ett särskilt intresse för skönlitteratur. Efter någon dag fick jag kontakt med två lärare som gärna ville delta i studien. Klasskamraten hjälpte mig att komma i kontakt med den fjärde läraren hen visste var intresserad av skönlitteratur. Snöbollsurvalet valdes för att det används i kvalitativ forskning och att det funnits en viss svårighet med att hitta lärare som ville delta i studien på egen hand. Studiens utgångspunkt grundar sig på vad som påverkar grundlärarens litteraturval i klassrummet vilket innebär att studien utgår från ett lärarperspektiv. Bland de lärare som deltog i studien finns kollegor som arbetar på samma skola men också lärare som arbetar i olika län. Jag har genomfört min verksamhetsförlagda utbildning i två olika län och valt lärare utifrån detta för att förhoppningsvis få en större variation på intervjufrågornas svar.
Nedan beskrivs samtliga respondenter som deltagit i studien. För att låta respondenterna vara avidentifierade har samtliga tilldelats fiktiva namn.
Namn Kön År som verksam Undervisar i Utbildning
Antonia Kvinna 27 år Svenska Engelska
Lärarutbildning 1–7,
Läst upp engelska och matematik Svenska upp till gymnasiet Lärarbibliotekarie
Beatrice Kvinna 24 år Svenska Engelska
Lärarutbildning 1–7, svenska och SO
Läst upp engelska och musik
Cecilia Kvinna 16 år Svenska Engelska NO Bild Fritidspedagog Lärarutbildning 1–7 Specialpedagogik
Denise Kvinna 18 år Svenska Historia Religion
Fritidslärarutbildning
Grundlärarprogrammet 4–6, SO Tabell 1 – Beskrivning av respondenterna
12
4.3 Genomförande
Att ta kontakt med behöriga grundlärare som arbetar med skönlitteratur i sin undervisning var det första steget. När alla lärare som skulle vara med i studien hade visat intresse skickades en samtyckesblankett (se bilaga 2) ut genom mejl som samtliga deltagare fick läsa och skriva under. Samtyckesblanketten skannades påskriven till mig vilket innebär att både respondenterna och jag fick varsitt exemplar. Under tiden jag väntade på lärarnas påskrift av samtyckesblanketten utformades frågorna till intervjun som godkändes av handledaren för studien.
Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via ett program som erbjuder videosamtal genom internet. Intervjuerna skedde digitalt på grund av rådande pandemi för att minska risken för smittspridning av Covid-19. Respondenterna fick själva bestämma vilken dag och tid som passade dem eftersom det blev lättare för lärarna att komma med förslag när intervjuerna skulle genomföras digitalt. Det sparade mycket tid för både mig och respondenterna med digitala intervjuer.
Innan intervjun började presenterades syftet ytterligare. Även om det stod på samtyckesblanketten att intervjun kommer spelas in tillfrågades lärarna en ytterligare gång om deras godkännande för att vara helt säker på att reglerna för samtycke följs. Varje intervju spelades in genom inspelningsfunktionen på mobilen som är anpassad för intervju. Alla intervjuer började med fem bakgrundsfrågor som var respondenternas ålder, kön, vilken utbildning hen gått, hur länge hen varit verksam och vilka ämnen hen undervisar i. När bakgrundsfrågorna var besvarande övergick intervjun till de sex huvudfrågorna för att besvara studiens syfte som är hur lärare resonerar kring deras litteraturval i sin undervisning. Varje huvudfråga hade en följdfråga som antingen besvarades när respondenterna svarade på huvudfrågan eller så fick jag ställa följdfrågan. Vid intervjuerna förekom det också att jag ställde frågor som inte var förberedda sen innan utan de baserades på vad respondenterna svarade. Längden på intervjuerna varade mellan 10–20 minuter beroende på hur länge respondenterna tänkte och hur långa svaren var på varje fråga.
Efter varje avslutad intervju frågade jag respondenterna hur det kändes och hur de upplevde frågorna, där samtliga svarade att det kändes bra och att frågorna fick respondenterna att tänka till. Dessutom noterade jag hur intervjun hade gått, när den gjordes och mina upplevelser. Varje intervju upplevdes bra eftersom alla respondenter var samarbetsvilliga och reflekterande. Samtliga intervjuer genomfördes i lugn miljö där inget störde mig eller respondenterna.
13
4.4 Bearbetning och analys
När intervjuerna var klara transkriberades dessa, om möjligheten fanns direkt efter intervjun annars senare under samma dag. Jag transkriberade samtliga intervjuer själv och möjligheten till att pausa och lyssna om fanns. När hela intervjun hade transkriberats klart lyssnades den om och pauser i form av (…) lades till och när intervjuaren eller respondenten skrattat lades (haha) till.
Under analysprocessen har alla transkriberade intervjuer kodats, för att utveckla förståelsen av intervjun, kartlägga intervjupersonens egna uppfattningar och ge mig nya perspektiv på fenomen (Birkmann & Kvale, 2017). Kodning är också i olika former en central aspekt av grundad teori. Inom den grundade teorin behöver jag inte, som i innehållsanalys, kvantifiera fenomenen utan jag gör i stället en kvalitativ analys av fenomenens relation till andra koder och till kontexten (Birkmann & Kvale, 2017). När jag kodade läste jag först igenom utskrifterna och kodade sedan relevanta avsnitt i olika färger. De teoretiska utgångspunkterna, frågeställningarna, tidigare forskning och syftet fanns i åtanke när relevanta avsnitt utsågs. Den transaktionella teorin utgår från att läsaren och texten samspelar och fokuserar på upplevelserna sinsemellan (Rosenblatt, 2002). När kodningsprocessen var i gång tänkte jag på vad den transaktionella teorin syftar på i läsning och utgick dels från detta. Ett relevant avsnitt kunde då exempelvis vara respondenternas tankar om upplevelseläsning och hur de anser att läsning påverkar deras elever. Färgerna i kodningen representerade de olika mönster jag fann i respondenternas svar. Ett exempel på detta är om en respondent berättade om elevers påverkan av hens val av skönlitteratur, fick detta en blå färg och om nästa respondent talade om samma fenomen blev denna del även blå. Varför kodningen färgkodades var för att underlätta senare identifiering av de olika temana (Birkmann & Kvale, 2017).
Efter att de betydelsefulla delarna var kartlagda och färgkodade kunde jag med en enkelhet sammanlänka flera delar som slutligen bildade studiens tre teman:
Lärarnas litteraturval
Hur lärare beskriver skönlitteraturens betydelse Väljs skönlitteratur bort?
Genom temana i studien eftersträvar jag att ge svar på studiens två frågeställningar för att kunna förklara studiens resultat (se del 5. Resultat). Citaten som återges i resultatet har delvis anpassats till skriftspråk, med syfte att öka läsbarheten.
14
4.5 Etiska överväganden
Nedan kommer fyra forskningsetiska ställningstaganden att presenteras. Dessa används både för individskydd och för att hålla hög kvalité.
Det första är informationskravet som innebär att forskaren informerar aktuella respondenter om vad deltagandet i studien innebär (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna blev informerade om studiens syfte vid förfrågan om att vara med. Studiens syfte fanns också med på samtyckesblanketten som skickats ut till alla respondenter som deltagit (se bilaga 2). Jag informerade om att intervjuerna skall spelas in både innan och vid intervjutillfället med mobiltelefonen. Alla respondenter godkände detta.
Samtyckeskravet är det andra ställningstagandet och står för att respondenterna själva har rätt
att bestämma över sitt eget deltagande i studien eftersom forskningsetikens syfte är att aldrig utsätta respondenter för frågor som kan upplevas kränkande (Vetenskapsrådet, 2017). På samtyckesblanketten som respondenterna skrivit under står det tydlig att deltagandet är frivilligt och att de har rätt till att avsluta deltagandet omedelbart om så önskas. Självklart medför avslutande av medverkan inga negativa konsekvenser för respondenterna.
Det näst sista forskningsetiska ställningstagandet är konfidentialitetskravet som handlar om att respondenterna skall vara avidentifierade i allt som kommer presenteras, vilket innebär att personuppgifter inte lämnas ut och att identifiering av respondenterna aldrig får ske vid presentation av resultatet (Vetenskapsrådet, 2017). Kravet uppfylls genom att fiktiva namn används för informanterna i studien samt att information och personuppgifter förvaras så att ingen obehörig kan komma åt det.
Sista kravet är nyttjandekravet vilket innebär att insamlade uppgifter om respondenter endast får användas för forskningens syfte (Vetenskapsrådet, 2017). Detta innebär att allt insamlat material från respondenterna enbart kommer användas för att ge svar på forskningens ändamål.
4.6 Tillförlitlighet och äkthet
Tillförlitlighet och äkthet är två viktiga begrepp som används inom den kvalitativa forskningen för att etablera och bedöma kvaliteten. Till skillnad från begreppen reliabilitet och validitet som handlar om frågor som mätningarnas pålitlighet och används inom kvantitativ forskning (Bryman, 2018). Tillförlitligheten består av fyra kriterier vilka är, trovärdighet som innebär att forskningen har utförts utifrån de regler som finns, överförbarhet som handlar om hur vida
15 resultatet är förflyttbart, pålitlighet innebär i detta fall tillgängligheten för granskning av forskningsprocessen, det sista kriteriet är en möjlighet att styrka och konfirmera och betyder att forskaren inte får påverka utförandet av slutsatserna (Bryman, 2018). Resultatet i studien uppfyller alla fyra kriterierna för tillförlitligheten. Trovärdighetskriteriet uppfylls genom att intervjuerna med respondenterna spelats in, vilket innebär att viktiga delar har större chans att komma med och genom detta få med flera olika beskrivningar av verkligheten. Överförbarheten uppfylls då det finns likheter med tidigare forskning och pålitligheten eftersom det går att följa processen då det finns en beskrivning av alla delar i intervjuerna och av analysen. Det sista kriteriet uppfylls i och med intervjufrågornas öppenhet och forskarens medvetenhet om att inte påverka respondenternas svar.
Studiens äkthet vilar på att respondenternas svar på intervjufrågorna fått en korrekt återspegling i transkriberingen för att få en så rättvis bild av respondenternas tankar och åsikter som möjligt. Transkriberingen har jag själv gjort noggrant genom att lyssna flera gånger på intervjuerna för att inte missa viktiga detaljer under transkriberingsprocessen.
16
5. Resultat
Resultatet har delats upp i fyra delar. Den första delen (5.1) behandlar vad som avgör respondenternas litteraturval i deras klassrum vilket delvis besvarar den andra frågeställningen:
Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitteratur? Den andra delen (5.2) svarar
på studiens första frågeställning: Hur beskriver lärarna litteraturens betydelse och funktion i
sin undervisning? Den tredje delen (5.3) presenterar ifall viss typ av skönlitteratur väljs bort av
respondenterna, som besvarar resterande del av andra frågeställningen: Vilka faktorer tar
lärarna hänsyn till i sina val av skönlitteratur? I den sista delen (5.4) sammanfattas resultatet.
5.1 Vad påverkar lärarnas val av skönlitteratur?
Lärarna började med att berätta om vilka faktorer som kan påverka valet av skönlitteratur till deras klassrum, som kommer tas upp under rubrik (5.1.1). Att lärarna kan känna sig begränsade av skolans utbud av skönlitteratur vilket innebär att resurserna inte finns för att köpa in nya böcker presenteras i den andra delen (5.1.2). Sist presenteras den största gemensamma faktorn som påverkade lärares litteraturval som handlade om mognaden på eleverna i deras klass/klasser (5.1.3).
5.1.1 Spektrumet av böcker
När frågan om vad som påverkar lärares litteraturval ställdes svarade samtliga lärare på ett liknande sätt att det är viktigt att tänka på att de har ett brett spektrum av genrer, vilket enligt lärarna innebar att både välja klassiker och nyare böcker för läsning till sin undervisning. Cecilia tyckte att det var viktigt att utmana läsarna och försöka hitta litteratur som passar alla. Hon menade att det är viktig att både arbeta med ny litteratur och klassiker, eftersom klassikerna blivit klassiker av en orsak.
Cecilia: För att ha någonting som är aktuellt för barnen också så att jag inte bara stannar i
det gamla utan att jag också måste utmana läsarna och försöka hitta olika litteratur som passar alla. För det kan vara en bok som passar många elever men kanske inte passar alla, då måste man hitta andra också, det är viktigt.
Lärarna ansåg alltså att ett brett spektrum av böcker var primärt för att kunna möta alla elever i deras klasser men Beatrice och Antonia uttryckte också att valet av bok inte är det lättaste och att de inte alltid hinner läsa allting som de önskade att de hann.
17
Antonia: Det ju det här som kan vara svårt tycker jag med litteraturen är ju att hitta böcker
och sammanhang där alla kan känna sig delaktiga och känna igen sig i. Det är ju nästa stora utmaning när man ska välja, det är ju svårt det där. Jag funderar mycket på det just nu. Beatrice beskrev också att eleverna läser mycket mindre idag än vad de gjorde förr. Därför anser både hon och Denise att lärarna måste tänka noga innan de väljer skönlitteratur eftersom det ska kännas genuint och inte påtvingat. De uttrycker att de vill bidra till elevernas fortsatta läsande. Denise tyckte det viktiga var att göra eleverna medvetna om att det finns olika typer av texter för att bidra till elevernas fortsatta läsning.
Denise: Det känns viktigt att eleverna får se att det finns olika typer av texter och att texter
kan användas på olika sätt och att man ka ha olika syften med det man läser och man kan välja det man läser beroende på hur man mår och vad man har för intressen. Möta olika typer av texter helt enkelt tycker jag är det primära, att eleverna förstår det att det finns väldigt mycket olika text-typer.
Elevernas påverkan av lärarnas val av skönlitteratur till sitt klassrum kommer behandlas närmre senare i detta avsnitt (5.1.3) med en mer noggrannare fördjupning om hur elevernas mognad kan avgöra vilken litteratur som används.
5.1.2 Att känna sig begränsad på grund av skolans resurser
Resurserna på skolan kan vara en begräsning i valet av skönlitteratur enligt Antonia, Denise och Cecilia. Att lärarna fick anpassa sitt val efter tillgången och vad skolan har att erbjuda är en fråga om ekonomi. Antonia lyfter att eleverna på mellanstadiet som skulle vilja läsa böcker för ungdomar får göra det utanför skolan eftersom de böckerna inte finns på skolans lilla bibliotek. Varför skolan inte kan ha en vuxenbok på skolans bibliotek handlar både om ekonomi och policy på skolan.
Antonia: Utbudet. Vad man tar in för böcker i skolbiblioteket och vad vi kan erbjuda där
måste man på något sätt ha en policy på vart gränsen går och vad är en vuxenbok och vad är en för äldre tonåring. Vi kan inte ha den här i vårt lilla bibliotek men det är klart att vi kan ha något enstaka. Det uppbyggt så att det finns de få böcker som vi kan köpa in så…tyvärr så väljs de bort då.Men det handlar mycket om ekonomi, vad har vi möjlighet att erbjuda och vad ska vi lägga pengarna på.
Utöver Antonias tankar om ekonomi och policy berättar Cecilia att skolan hon arbetar på nu är ny och på grund av detta finns det ett mindre antal klassuppsättningar. Hon talar om för mig att skolan hon arbetade på innan var äldre och då fanns det många klassuppsättningar hon kunde välja och vraka mellan. Dock anser hon att den nuvarande skolan har duktiga lärare som håller sig uppdaterade och köper in nytt som intresserar eleverna. Mer om vikten av varierande skönlitteratur och hur lärare arbetar med den presenteras i senare del (5.2).
18
5.1.3 Eleverna, den största faktorn
Gemensamt hos alla lärare var att eleverna hade en stor påverkan på deras litteraturval. Alla lärare tyckte att det var viktigt att anpassa sitt val av litteratur efter klassen de har just nu eftersom samma bok inte fungerar för alla. Eleverna är olika och därför funkar varierande litteratur i olika klasser menade lärarna. Beatrice lyfter att hon möter gruppens dilemman med skönlitteratur och på så sätt anpassar sitt val efter klassens bekymmer och behov.
Beatrice: Vad jobbar vi med i tillfället, vad är det för grupp jag har, vad är det för dilemman
för är det en grupp som har mycket mobbning är det klart att man diskuterar det ofta och då tar man in en bok om det. Ja, som sagt det beror mycket på gruppen.
Varför inte alla böcker funkar hos alla klasser kan bero på elevernas mognad menar både Antonia och Cecilia. De är också tydliga med att förklara att de aldrig avstår från litteratur som de anser eleverna inte är redo för än. Cecilia berättar att hon skjuter upp i stället för att avstå från litteratur eleverna inte är mogna för att läsa än.
Cecilia: Jag ser att jag får vänta till exempel i den klassen jag är just nu så får jag vänta lite.
Det får inte bli lite romantiskt det är inte läge än. Just nu räcker det med att vi tittar på någonting i engelskan till exempel och det är en puss eller någonting så dör de ju haha, de bara ”whaaa”. Då känner jag att då väntar vi lite med det för att sådant blir ju spännande sen också.
Det finns fler faktorer än mognaden hos eleverna som påverkar lärares litteraturval. Denise menar att hon vill hitta böcker som ligger nära eleverna, ligger nära deras sfär eller deras ålder, miljö och intresse. Antonia lyfter också utöver mognaden att boken måste passa gruppen hon har samt att hon är konsekvent i valet av bok.
Antonia: Jag läser ju inte samma böcker med samma klass. Det beror lite på vad som passar
och hur de är som grupp. Det kan vara sammansättningen av killar tjejer tillexempel. Hur man lyfter frågor det kan handla om att man har problem med vissa saker så som språkbruk och då får man ju välja så man får diskutera på ett bra sätt och inte inbjuda till, det där är ju en balansgång, inte väcka björnen som sover, inte visa de hur man kan göra dumheter eller så.
Lärarna menar att det är viktigt att anpassa sitt val efter sin klass för att väcka elevernas lust att läsa och lyssna. Dock talar Cecilia om för mig att hon också presenterar böcker som eleverna kanske inte tänkt på i just de genrerna, oftast tycker eleverna att de böckerna är spännande. Hon menar likt Antonia att det är en balansgång att välja litteratur. Cecilia vill att eleverna ska tycka det känns bra för att kunna ”putta” på mer och få eleverna att tycka att läsning faktiskt är något att ha och att det är viktigt.
19
5.2 Hur lärare beskriver skönlitteraturens betydelse och funktion i klassrummet
Vid intervjuerna framkom det att lärarna ansåg skönlitteraturens betydelse som viktig i deras klassrum (5.2.1). Tre olika funktioner av skönlitteraturen lyftes fram av lärarna. De två första handlar om upplevelseläsning och språklära (5.2.2) och den tredje om att använda skönlitteratur som diskussionsunderlag (5.2.3).
5.2.1 Skönlitteraturen, en essentiell komponent för lärarna
Skönlitteraturen är en betydelsefull del i undervisningen eftersom den enligt lärarna kan användas på många olika sätt och för olika syften. Beatrice menade att skönlitteraturen kan vara en förstärkning till de olika ämnena.
Beatrice: Den är jätteviktigt för det går att göra så mycket med den. Den kan användas
både för att väcka intresse för läsning i sig men man kan också ha den som underlag för olika diskussioner. Man kan ha etiska dilemman man kan läsa om. Man kan använda historiska romaner i samband med att man jobbar med historia i SO. För att få ett bredare perspektiv på vad man håller på med, som en förstärkning till de olika ämnena.
Denise talade om att skönlitteraturen hela tiden är något pågående i hennes klassrum i form av högläsning, tystläsning och läsning kring gemensamma värdegrundskort. Lärarna syftade också på att eleverna både kan få språkliga förebilder och personliga förebilder genom litteraturen. Antonia menade att litteraturens språkliga förebilder är viktiga för eleverna eftersom barn idag skriver som det gör på mobiltelefonerna, kort och med förkortningar. Därför behöver eleverna språkliga förebilder för hur eleverna ska skriva och hur de ska behandla språket. Antonia tycker att skönlitteraturen är viktig på det sättet.
Antonia: Om man bara möter språket och texterna som finns på nätet och på Youtube så
tappar man en stor bit tycker jag. När jag läser högt så har de texten framför sig då får de både se och höra språket. Att få höra hur språket är uppbyggt och hur man sätter ihop orden och satsmelodin tycker jag är viktigt att barnen tar del av.
Vidare berättade Antonia om hur skönlitteraturen kan vara en hjälp för att sätta ord på vem man är och leva sig in i hur andra människor tycker, tänker och lever, vilket presenteras i nästkommande del (5.2.2). Samtliga lärare berättade om skönlitteraturen som ett positivt komplement i deras undervisning.
5.2.2 Uppleva genom skönlitteratur eller använda den i språklära, eller både och?
Litteraturens funktion i klassrummen är både till för språkläran, för att uppmuntra elevernas skrivande och läsande och för att låta eleverna få en upplevelseläsning berättar Denise, Cecilia
20 och Antonia. Denise menar att hon är lite kluven eftersom hon både vill ge eleverna ett innehållsrikt och berikande språk genom litteraturen men hon tycker att det är viktigt att låta eleverna läsa det som ligger nära deras egen verklighet. Dock säger Denise att hon har svårt för böcker som ligger för nära verkligheten där boken innehåller många svordomar. Hon tycker det är viktig att eleverna får med sig ett bra språk från böckerna eftersom det lite ”fattigare språket” redan finns i andra sammanhang i livet. Hon talar om att ett mer berikat språk i böcker underlättar skrivandet. Hon menar att skönlitteraturens funktion varierar beroende på vad hon arbetar mot.
Denise: Jag tycker det är lite svårt, en viktig del i läsningen som eleverna fått tillgodogöra
sig är just språket och jag vill väldigt gärna att eleverna ska läsa böcker med ett bra innehållsrikt berikande och beskrivandeskrivande språk. Jag är som sagt var lite kluven till det för jag hör ju hur de pratar själva och samtidigt och tycker jag att barnen ska kunna känna in sig i sin litteratur som de läser, det ska ligga nära deras egen verkligheten. Då förstår jag och är medveten om att det inte riktigt rimmar.
Att skönlitteraturens funktion och betydelse är större än vad vi tror lyfter Cecilia. Hon berättar också att skönlitteraturen kan användas när man arbetar med läsförståelse och just att jobba kring litterära verk menar hon genomsyrar mycket av svenskundervisningen. Utöver skönlitteraturens betydelse i elevernas språklära berättar både Antonia och Beatrice att skönlitteraturen är en viktig del när de vill ge eleverna upplevelser. Antonia berättar att hon vill låta eleverna uppleva andra verkligheter.
Antonia: Eleverna ska få uppleva många olika delar, att det inte finns samma typ av
människor, samma typ av värld och så vidare, så att man tänker på att man får ett brett spektrum. Att man inte bara läser deckare eller fantasy till exempel, utan att man också läser hur barn har det i världen och i Sverige så man får se andra verkligheter. Så jag försöker tänka på det. Vi har försökt att tänka på att få ett spektrum av böcker som just möter olika ämnen.
Beatrice berättar liknande Antonia att hon tycker det viktigaste med läsningen är att låta eleverna se andra miljöer än den de själva lever i.
Beatrice: Kunna ge en bild av hur barn hade det förr och under kriget och sådana saker.
För att ge de upplevelserna helt enkelt för det är, det tycker jag är det viktigaste med att läsningen oavsett om de läser själva eller om de lyssnar. Att få en upplevelse av och se andra miljöer genom skönlitteraturen.
Skönlitteraturens betydelse och funktion i klassrummen är enligt lärarna stor och viktig. Vidare beskrev lärarna att skönlitteraturen underlättar inte enbart för framtida skrivning och läsning utan lär också eleverna om vår komplexa värld.
21
5.2.3 Skönlitteratur som diskussionsunderlag
Samtliga lärare berättade att skönlitteraturen kan bidra till fina diskussionsunderlag som kan leda till tankar och reflektioner. Lärarna tog upp att de inte är rädda för att läsa olika typer av böcker bara de diskuterar runt böckerna. Antonia berättar att hon låter eleverna uttrycka det de tänker och anser att diskussionen runt skönlitteraturen är viktig. Läsningen kan enligt henne träna eleverna på att koppla sina tankar till texter.
Antonia: […]Det är hela den biten med…att man sätter ord på sina tankar och att man jobbar med det. Att uttrycka sig själv på något sätt kan man säga, vem man är och få sätta ord på det. Det är inte så vanligt att man gör det och då kan skönlitteraturen vara en hjälp för då har vi hela den här biten om man tänker sig att man ska kunna leva sig in i hur andra människor har det då har man en jättestor chans att göra det.
Enligt Cecilia handlar det om att läraren måste våga ta upp lite obehagliga sakerna som finns i olika litteratur men då göra det på ett lyhört sätt och föra samtal kring och lyfta upp det som kan leda till frågor och funderingar. Denise berättar att boken Bröderna Lejonhjärta skriven av Astrid Lindgren är en bok med djupare innehåll där hon får diskutera mycket.
Denise: Man kan gå lite utanför boken och diskutera kring liv och död och många av de
här lite djupare frågorna. Vi läser den i sexan och då har man också kommit upp i viss ålder man har börjat bli tonåring med funderingar kring det och så. Jag vill att man ska kunna problematisera kring skönlitterära frågor och texter. Diskussionen är viktig i det hänseendet där.
Skönlitteraturens funktion kan enligt samtliga lärare bidra med att skapa många intressanta diskussioner som kan hjälpa eleverna att svara på deras funderingar om livsfrågor. Dock när lärarna väljer att använda skönlitteratur som väcker tankar och frågor hos eleverna var samtliga lärare tydliga med att berätta att de aldrig lämnar eleverna själva i deras funderingar. Cecilia berättar att lärare inte ska backa utan våga.
Cecilia: När eleverna kommer lite högre upp och böcker kring könsidentitet och sexuell
läggning och sådana saker som så småningom kan leda till att eleverna hamnar i frågor och tankar kring. Men man får inte backa och inte våga…man ska våga ta i det här som är lite obehagligt men att man gör det på ett genomtänkt sätt. Det är viktigt tycker jag.
Lärare ska aldrig lämna eleverna ensamma med deras frågor och funderingar. Lärare ska vara beredda på att samtala med eleverna om böcker som är lite obehagligare, man ska vara en del i hela processen talar Antonia om.
22
5.3 Väljs skönlitteratur bort?
Denna del presenterar ifall lärares val påverkas av skönlitteraturens innehåll som vidare leder till att lärarna väljer bort viss typ av skönlitteratur (5.3.1). Den andra och avslutande delen (5.3.2) berättar lärare hur de arbetar kring böckers innehåll med eleverna.
5.3.1 Inget är olämpligt om läraren är förberedd
När frågan ställdes ifall lärarna anser att det finns skönlitteratur de tycker är olämplig svarar samtliga nekande. Cecilia berättade att det egentligen bara finns litteratur som är lämplig men det är vad läraren gör den till och hur lärare använder den. Antonia svarar också att hon tycker att allt går att läsa och att hon inte är rädd för att läsa någon bok.
Antonia: Det går ju läsa, det är bara att förbereda sig väl. Jag tror det är viktig del i det
också, att man har förberetts sig för på vad som kommer och hur eleverna kommer att reagera och vad du får för typer av diskussion. Du kan ju styra det ganska så bra.
Vidare fortsätter Antonia berätta att hon inte avstår från böcker som är skrivna för mellanstadieelever dock läser hon sällan böcker som är för högstadieelever. Hon menar att den typen av böcker inte är relevanta för yngre elever utan sådant intresserar de äldre mer. När Antonia väl använder böcker som är skrivna för äldre vill hon oftast hitta ett sammanhang där de passar. Hon vill inte lämna det åt sitt öde utan hon vill kunna diskutera och ge böcker som väcker tankar tid. Antonia uttrycker det på detta sätt:
Antonia: Då tänker jag att, jag undviker inte det rakt av utan då får jag hitta ett sammanhang
där det funkar. För man kan inte lämna det bara åt sitt öde utan man måste vara beredd på att ta upp och diskutera och ge det tid när man använder en bok där det finns saker som är annorlunda, spännande eller förbjudna om man säger så. Då tänker jag att allt går att läsa men i rätt sammanhang och då handlar det också om att det är jag som läser det och inte att de läser det själva
Denise berättar att hon brukar läsa Om detta må ni berätta (Bruchfeld & Levine, 2015) utgiven av Sveriges regering. Hon förklarar att det är en otroligt otäck och väldigt gripande bok som handlar om förintelsen. Denise tycker att när lärare läser en sådan bok är det viktigt att läraren funderar kring innehållet innan hen ger den till eleverna.
Denise: Generellt så tycker jag det är viktigt att man har läst det som man sätter i händerna
oss eleverna. Om man vill att de ska jobba med det och att det kanske mer ska ingå i undervisningen, mer än bara tystläsning så är det viktigt tycker jag och vara påläst.
Beatrice talar också om att hon inte hittat en bok som hon aldrig skulle använda. Dock anser hon att det både finns bättre och sämre böcker. Hon nämner att även om en bok innehåller svordomar är det författarens val och hon väljer då att också ha med det. Beatrice är tydlig med att berätta att hon alltid diskuterar språket i böckerna med eleverna om det behövs.
23
5.4 Resultatsammanfattning
Ovanstående resultat sammanfattas nedan. De tre olika temana och dess underkategorier i resultatet representeras genom styckesindelningen.
Lärarna ansåg att eleverna behövde läsa varierad skönlitteratur och därför valdes både klassiker och ny litteratur. Den varierade läsningen kunde enligt lärarna leda till att fler elever kunde nås genom litteraturen och på sikt positivt påverka elevernas fortsatta läsning. Det som kunde begränsa lärares val av skönlitteratur var skolans resurser. I lärarnas fall hade inte skolan alltid möjlighet till att köpa in önskad litteratur och då behövde lärarna använda sig av den litteratur som redan fanns på skolan sen innan. Det som påverkade lärares val av litteratur mest var eleverna. Alla lärare som deltagit i studien berättade att de alltid anpassade sitt val efter vilken klass de har. Det som avgjorde vilken bok som passar vilken klass kunde enligt lärarna bero på elevernas mognad eller intresse.
När lärarna svarade på frågan om skönlitteraturens betydelse och funktion i klassrummet berättade samtliga lärare att skönlitteraturen är viktig i deras klassrum. Lärarna sade att litteraturen genomsyrar svenskundervisningen mer än vad människor utanför skolväsendet tror men att den också kan vara en förstärkning till de olika ämnena. Skönlitteraturen beskrivs av lärarna som viktig för eleverna eftersom den både utgör en språklig förebild och en personlig förebild. Lärarna menar att skönlitteraturen kan hjälpa eleverna att sätta ord på vem de är och hjälpa eleverna sätta sig in i hur andra människor har det.
Det framkommer i resultatet att lärarna inte väljer bort skönlitteratur till sitt klassrum. De anser att om läraren är påläst och väl förberedd på innehållet i litteraturen kan all litteratur användas. Dock anser lärarna att de måste hitta ett sammanhang där böckerna funkar att läsa och berättade det är viktigt att lärarna alltid finns för eleverna och inte lämnar de själva med deras frågor. Lärarna menade att de måste vara en del i hela läsprocessen och inte lämna något åt sitt öde.
24
6. Diskussion
Utifrån tidigare presenterat resultat ska diskussionsavsnittet svara på studiens forskningsfrågor. Diskussionsavsnittet är indelat i tre delar. Den första delen (6.1) presenterar styrkor och svagheter med studiens metod. I den andra delen (6.2) diskuteras studiens resultat för att avslutningsvis i sista delen (6.3) presentera vidare forskning.
6.1 Metoddiskussion
Studiens syfte är att öka kunskapen om hur grundlärare för årskurserna 4–6 resonerar kring valet av skönlitteratur i deras undervisning och vad dessa val grundar sig på. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts. För att få fram ett resultat skulle, utöver kvalitativa intervjuer, enkäter kunnat användas som insamlingsmetod. Varför enkäter inte användes som materialinsamling för studien var för att jag ville få ett kvalitativt resultat och inte ett kvantitativt. Detta innebär att om enkäter skulle valts som metod skulle jag enbart fått reda på att eleverna avgjorde valet och inte varför de avgjorde valet eftersom jag inte skulle haft möjligheten till att ställa några följdfrågor baserade på respondenternas svar. Därför valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer eftersom det är en form av djupare intervju där möjligheten att ställa följdfrågor finns (Bryman, 2018). En styrka i att använda kvalitativa semistrukturerade intervjuer var när jag fick möjlighet att ställa följdfrågor som avvek från intervjuguiden vilket i sin tur ledde till djupare diskussioner. De djupare diskussionerna kunde enligt mig leda till ett mer omfångsrikt resultat. En ytterligare styrka var att inget automatiskt transkriberingsprogram användes utan samtliga intervjuer transkriberades av mig för att ge en så rättvis bild av intervjuerna som möjligt. Med digitalt inspelade intervjuer är det lätt att backa tillbaka och spela upp igen om osäkerhet kring vad respondent sagt uppstår (Bryman, 2018). Eftersom intervjuerna var digitala hade jag möjlighet till att lyssna på alla intervjuer minst två gånger för att säkerhetsställa att alla detaljer kom med i transkriberingen för att sedan korrekturläsa och revidera eventuella missar. Dock kan de digitala intervjuerna både vara en styrka i att de är smidiga att genomföra och en svaghet eftersom vissa respondenter möjligtvis kan känna sig obekväma. Om respondenterna har känt sig obekväma med den digitala intervjuformen kan det vara en faktor som påverkat intervjutiden. Intervjuerna varierade tidsmässigt från 10 till 25 minuter och jag kan inte utöver svagheten som nämnts ovan se något ytterligare samband mellan de långa respektive korta intervjuerna.
25 En aspekt som skulle kunnat påverka resultatets generaliserbarhet är antalet respondenter och att respondenterna var i liknande ålder samt att samtliga identifierade sig som kvinnor. Dock valdes respondenter från olika delar i landet vilket innebär att de arbetar på olika skolor och har olika förutsättningar. Det var svårt att hitta fler lärare som ville delta eftersom alla intervjuer skedde online på grund av rådande pandemi. Lärare var inte bekväma med att intervjuerna skedde online och tackade på grund av detta nej. Alla fyra lärare som valde att vara med godkände sin medverkan genom att skriva under samtyckesblanketten och studiens tillförlitlighet styrks när samtliga respondenter avidentifierades. Bryman (2018) menar att generaliserbarheten i kvalitativa studier inte handlar om att respondenternas svar ska motsvara alla människors tankar och åsikter utan det som avgör är alltså studiens resultat relaterat till studiens teoretiska utgångspunkt. Utgår jag från min egen tolkning av generalisering och sammanbinder den med Brymans (2018) tankar anser jag att studiens syfte går att besvara även om respondenterna enbart varit kvinnor i liknade ålder. Detta eftersom samtliga respondenter har en lång erfarenhet av ämnet. Jag kan även påstå att studien har en klar koppling till den teoretiska utgångspunkten studien vilar på som är den transaktionella teorin (se del 2.4; 6.2.2 6.2.3).
Dock har den kvalitativa metoden kritiserats för dess subjektivitet vilket innebär att forskaren kan i vissa fall bara lägga märke till sådant som stöder deras egen uppfattning och inte visar yttranden som inte rättfärdigar deras egna resultat (Kvale & Birkmann, 2017). Trots att det är forskaren som själv väljer vad som är väsentligt i förhållande till studien och det kan i vissa fall leda till en försämrad förståelse av fenomenet om undersökts, anser jag att den kvalitativa metoden är den metod som ger mest inblick i det studerade materialet i denna studie.
6.2 Resultatdiskussion
Studien har haft för avsikt att ge en djupare kunskap om hur grundlärare väljer skönlitteratur till sin undervisning. Studiens syfte har besvarats i resultatdelen (se del 5) och avsikten med resultatdiskussionen är att diskutera de tre teman som presenteras i resultatet. Det innebär att resultatdiskussionen är indelad i tre delar. Första delen (6.2.1) diskuterar studiens första tema som handlar om lärares litteraturval. Den andra delen (6.2.2) behandlar hur lärare resonerar kring litteraturens betydelse och i vilket syfte litteraturen används, vilket är studiens andra tema. I den andra delen behandlas också studiens teoretiska utgångspunkt i förhållande till resultatet.
26 Till slut (6.2.3) diskuteras det tredje temat vilket behandlar om viss typ av litteratur väljs bort av lärare.
6.2.1 Lärares litteraturval
Lärarna som deltog i studien berättade att ett brett spektrum av skönlitteratur måste finnas tillgängligt för eleverna eftersom alla elever är olika och alla böcker inte passar alla. Cecilia berättade att hon anser att lärare bör hitta något som är aktuellt för eleverna och inte bara stanna i det gamla. I resultatet framkom det att lärarna var måna om att välja skönlitteratur som lät eleverna få upplevelser och jag anser att samtliga lärare valde skönlitteratur utifrån upplevelsen, vilket kan leda till att eleverna i deras klasser upplever läsningen som meningsfull och förståelsen för läsningen därmed ökar. Ingemansson (2016) lyfter nämligen i sin forskning att när lärare väljer bort den lustfyllda läsningen riskerar elevers läsförmåga att försämras. Detta indikerar på att lärarnas sätt att tänka kring valet av skönlitteratur i denna studie skiljde sig från vad Wintersparvs (2021) tidigare forskning visade. I Wintersparvs (2021) forskning valde lärare skönlitteratur där kvantifierad kunskap kunde mätas, lärarna valde alltså bort den lustfyllda läsningen vilket inte var fallet i denna studies resultat.
Skönlitteratur behandlar många olika ämnen, vilket gör att läsaren kan välja bok utifrån intresse. När läsaren får välja bok som ligger nära deras verklighet främjar det motivationen för läsningen (Öhman, 2015). Rosenblatt (2002) problematiserar att fler lärare borde göra sina elever medvetna om det breda spektrumet av böcker för att ge elever möjligheten att uppleva en mängd olika litterära verk. Även Ingemanssons (2016) forskning visar på att lärarna bör göra eleverna medvetna om olika genrer som eleverna normalt inte finner själva. Resultatet i studien tyder på att lärarna var väl medvetna om det Rosenblatt (2002) och Ingemansson (2016) problematiserar och lärarna gjorde sitt yttersta för att eleverna ska få ta del av varierande skönlitteratur. Risken med när lärare inte visar eleverna ett brett spektrum av böcker, är att det kan leda till att eleverna inte vet vilken litteratur som finns tillgänglig som i sin tur leder till att de inte hittar litteratur som passar dem och motivationen för läsningen hämmas. Antonia lyfte utöver det breda spektrumet att hon tycker det är svårt att välja litteratur till en hel klass. Det blir lite av en balansgång att hitta böcker som ligger nära eleverna och lärarna får tänka noga innan de väljer litteratur. Lärarna menar att alla elever är olika och därför funkar olika litteratur med olika elever. Detta diskuteras även av Ingemansson (2016) och svårigheten som lärare upplever när de väljer skönlitteratur specificeras. Varför lärare kan uppleva en viss svårighet när det kommer till valet av bok och känner att det blir en balansgång beror på att lärare måste ta hänsyn till många olika faktorer i sitt val. Två av dessa faktorer kan exempelvis vara
